Författararkiv: Anders Frick

13
Sep | 17:02

Nu går starten för årets datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Sverige ska öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ska öka förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Det är utgångspunkten för Vinnovas utlysning kring datadrivna labb, som ingår i programmet Öppen innovation. Den gemensamma nyckeln är att använda datadriven innovation för att bli starkare.

Fyra labb fick finansiering i den nya utlysningen och satsningen är en fortsättning på förra årets utlysning, då sex labb fick finansiering. För att hjälpa labben och ge en kickstart bjöd Erik Borälv och Alexander Alvsilver på Vinnova nyligen in till en kickoff. Syftet var att ge inspiration, bygga nätverk, få tips från andra labb, men även att förbereda utvärdering och diskutera eventuell följdfinansiering.

Data i användning är det enda som skapar värde. Med de orden inledde Erik Borälv dagen, och denna mening påminde alla om anledningen till Vinnovas engagemang i datadrivna labb. Erik tog upp det faktum att det pågår relativt mycket forskning kring data i Sverige – men framförallt på de mest grundläggande nivåerna i form av insamling, analys och bearbetning. Däremot är det sämre ställt med tillgängliggörande av data och lösningar där data används för nya eller förbättrade tjänster, beslut eller lärande – det vill säga datadriven innovation.

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

– En labbmiljö är en långsiktig verksamhet. En framgångsrik labbmiljö kännetecknas bland annat av att den fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område, har en utvecklad systematik för att sprida resultat på skalbart sätt och fungerar som en öppen arena dit relevanta aktörer är välkomna. Andra viktiga faktorer är att den ger tekniskt stöd för tillgängliggörande och återanvändning av data, bedrivs i samverkan med relevanta aktörer och har en varaktighet som sträcker sig längre än till ett enstaka projekt, säger Erik Borälv.

Han lyfte fram Trafiklab som ett föredöme när det gäller data inom kollektivtrafiken. Trafiklab är en mycket väl förankrad spelare som är välkänd av kollektivtrafikaktörerna. Labbet samlar data från de aktörer som inte själva klarar det (exempelvis små bussbolag) och all data finns tillgängliga på en samlad plats. Trafiklab bygger API:er runt tidtabeller och andra efterfrågade data, man har stort antal anrop och har blivit en del av den dagliga produktionen för många aktörer. På plussidan är också att Trafiklab genomför en mängd olika aktiviteter som hjälper externa aktörer, exempelvis Trainhack, samt att man standardiserar datakällor och format samt ger aktörerna tillgång till enkla verktyg i form av API:er och API-licenser.

Elias Arnestrand från Trafiklab fanns på plats och höll en genomgång av Trafiklab. Även om namnet antyder att det handlar om ett labb med fokus på trafik så konstaterades det snabbt att Trafiklab numera används i den dagliga verksamheten för många aktörer – allt från appanvändare till personer som utvecklat smarta speglar som visar upp när nästa buss går från den närliggande hållplatsen. Idag görs drygt 50 miljoner(!) anrop per vecka till Trafiklabs API:er.

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Snabbintroduktion av de datadrivna labben

Alla labb kommer under hösten att presenteras närmare här på bloggen – men här följer en kort introduktion baserat på det som labbens representanter själva sa under introduktionsdagen.

D-ICE – datadrivet labb på ICE

Dagen inleddes med Josefin Hedberg från det datadrivna labbet på ICE. Hon berättade om SICS ICE i Luleå som skapar plattformar för big data-analys avsedda för svensk industri och samhällsfunktioner. Projektets mål är att underlätta samverkan kring data mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer genom att tillhandahålla både en fysisk och digital plattform, nätverksaktiviteter, datacenterresurser, mjukvara och API:er. Idag har man två aktiva pilotprojekt – ett med Volvo och ett med Scania.

– Vi vill särskilt skapa ett sätt för dataägare att dela data med andra i sina värdekedjor, sa Josefin Hedberg under dagen.

Se även tidigare blogginlägg om D-ICE

IIS Internetdatalab

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, som bland annat driver toppdomänen .se, har startat ett datadrivet labb för preventionssamverkan. Det innebär samverkan mellan organisationer som har ett gemensamt intresse av att enklare synliggöra bedrägerier som sker på eller med hjälp av Internet. IIS driver labbet i samarbete med aktörer såsom Bisnode, Skatteverket, Läkemedelsverket och Polisen.

– Projektet går bland annat ut på att utveckla kompetens, metodik, verktyg och datamängder som aktörerna sedan ska kunna användas i sina egna verksamheter. Det långsiktiga målet är att förebygga missbruk samt skydda företag och invånare i Sverige, säger Rickard Dahlstrand, som håller i projektet tillsammans med IIS abuseansvarige Peter Forsman.

KTH och svenska utbildningsdata

Utgångspunkten för detta projekt är att samla in mängddata om elever och studenter. Det kan handla om allting från vilka kurser som är mest populära till hur många poäng som den studerande tar, men också andra typer av data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning och ge stöd för pedagogiska insatser. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

– Vi är övertygade om att utbildningsdata kan driva innovation för utbildning. Ett spännande pilotprojekt går ut på att förutsäga studieavbrott, säger Gunnar Karlsson, projektledare som även är professor i teletrafiksystem på KTH.

Darwin+ för säkrare elnät

Darwin+ är ett mindre projekt som är en vidareutveckling av Darwin, och syftet är att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem etc. Idag skickar man ofta runt Excelfiler mellan olika mottagare, men tanken är att systematisera data och gränssnitt. Målet är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder och man hoppas att kunna se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

– I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt och vi hoppas att kunna skapa förutsättningar för att minska antalet fel inrapporterade som okända, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Se även tidigare blogginlägg om Darwin+

xKRP Community Experience Data Lab Kronoparken

Datalabbet xKRP verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Det syftar till att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data med lokalsamhället som utgångspunkt. Man har redan fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och kontaktvägar inom ”Hallå konsument!” med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor.

– Vi utgår från data i vardagen och arbetar case- och projektbaserat. Med oss finns idéburna organisationer, forskningsinstitut, statliga verk, landsting, universitet och startupföretag. Vi jobbar hela tiden både med spridning och uppskalningsmetoder, säger Petter Falk, som är föreståndare för xKRP, och som deltog via film.

Se även tidigare blogginlägg om xKRP

Datadrivet skogligt labb vid SLU

Sveriges lantbruksuniversitet har drivit skogligt laboratorium sedan 1923, men genomför nu en datadriven satsning. Det blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användningen av den senaste tekniken inom 3D-fjärranalys och de data och analysverktyg som förvaltas inom SLU:s miljöanalys. Den 19 oktober invigs labbet i Umeå – och alla är välkomna!

– Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten, säger föreståndare Anna-Lena Axelsson, som är forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning och även håller i labbets föredömliga närvaro på Facebook.

Se även tidigare blogginlägg om skogsdatalabbet

Green Viz Lab och miljöhänsyn

Miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Det är inriktningen på det datadrivna labb som drivs av Research Institutes of Sweden (RISE). Green Viz Lab ska utgöra en nationell resurs för arbete med grön infrastruktur och visualiserade beslutsunderlag för planprocessensaktörerna. Huvudsyftet med plattformen är att bidra till miljöinnovation, verksamhetsutveckling och förändringsarbete för behovsaktörerna. Annelise de Jong och Jonas Lindqvist från RISE Interactive och RISE Acreo berättade om labbet som ska ta fram en digital infrastruktur för öppen innovation, som väsentligt ökar takten att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad och arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket, Openlab KTH samt Future Position X.

Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform

Helsingborg är en av landets första kommuner som tillgängliggör en öppen databas för plats- och evenemangsdata. Med hjälp av databasen kan vem som helst ta del av – och bygga tjänster kring – öppna data för vad som händer i kommunen. I enlighet med Helsingborg stads princip Öppna allt har man bland annat släppt plats- och evenemangsdata. I databasen publiceras evenemang av underhållnings- eller nöjeskaraktär som är öppna för alla, riktar sig till privatpersoner och äger rum i Helsingborgs kommun. Nu ska Helsingborg skapa en smart programmerbar stad med möjligheter för flera aktörer i samverkan genom öppna API:er för att främja invånare och besökares upplevelser av staden.

– Målet är att skapa en öppen plattform med ett ramverk och metodik för fortsatt innovation. Vi utgår från sensorer, beacons samt plats- och evenemangsdatabasen för att skapa Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform. Som ett delmål i projektet ska en affärsmodell skapas för staden och dess samarbetsparter, säger Conny Dagland, som tillsammans med Björn Westerlund håller i satsningen.

Ladds – labb för det datadrivna samhället

I Västerbotten pågår verksamheten i labbet ”Ladds” – ett labb som ska möjliggöra datadrivna innovationer som stödjer ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för både stad och omland. Man ska under hösten starta två projekt som är inriktade mot dessa mål. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen, och mer specifikt Returbutiken i Umeå. Ett annat projekt som ska starta är hjälpa evenemang på landsbygden att få bättre beslutsunderlag genom att göra det möjligt att fånga in data om evenemanget och dess besökare.

– Det handlar helt enkelt om att sätta upp sensorer av olika slag och mäta hur många som besöker de olika deleventen inom eventet, hur många som är barn, hur många som är vuxna, var besökarna kommer ifrån och vad de tycker, säger projektledare Thomas Kvist, som bidrog via ett filmat inslag.

Se även tidigare blogginlägg om Ladds

Lantmäteriets innovationslabb

Den allra största satsningen som Vinnova gjorde kring datadrivna labb förra året var Lantmäteriets innovationslabb. Labbet består av en virtuell miljö som ger möjlighet att dela och ta del av data och diverse tillämpningar, men tyvärr fanns inte möjlighet att ta del av projektledaren Anders Enmarks pitch under dagen. Däremot har Ateas nyhetstjänst Voister en nypublicerad film med Anders där han presenterar hur man tar allmänheten till hjälp för att identifiera fastighetsgränser och liknande.

Följeforskare

Anders Frick (jag som skriver denna text) tipsade om att boka upp besök med mig men även att gå med i den interna diskussionsgruppen som vi har skapat. Gruppen är enbart till för projektdeltagare för de datadrivna labb som fått Vinnovastöd 2016 eller 2017: https://www.facebook.com/groups/1874298626120265

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Slutsatser från dubbelworkshop

På eftermiddagen hölls en tvådelad workshop, om utmaningar och delat lärande, samt om framgångsfaktorer. Några av de slutsatser som kom fram i diskussionen om hur man vet om ett labb är framgångsrikt var följande:

  • Mått
    • Det viktiga är *att* man mäter, siffrorna i sig fångar inte alltid sanningen
  • Nytta kan skapas på många olika sätt
    • Labbet kan agera som expert och ge svar på frågor
    • Man kan bygga ett starkt nätverk och agera mäklare
    • Man har användare av sina data/resurser (ibland många, i andra fall få men mer strategiska användare)
  • Känd
    • Man kan skapa debatt, som ett slags resultat och nytta
    • Man kan bidra till andra aktörer och deras pågående debatt
    • Synas i olika media/press
    • Följare i sociala media
    • Känd inom vs. utom branschen
  • Nya aktörer
    • Få kontakt med aktörer man idag inte känner till
    • Engagera externa aktörer att jobba åt labbet, exempelvis crowdsourcing/citizen science
    • Kommuner och allmänhet
  • Beslut
    • Samma beslut, men snabbare processer

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter