Författararkiv: Erik Borälv

11
Aug | 17:35

Open and User Innovation Workshop

Den 12:e internationella konferensen Open and User Innovation hölls i Boston i somras. Här följer sammanfattande reflektioner av VINNOVAs Peter Svensson och Erik Borälv.


Deltagarna och Harvard Business School, som en drönare ser det.

Den årliga konferensen ”open and user innovation” hölls på Harvard Business School (HBS) i år. Vi fick bl.a. lära oss att 50% av deras MBA-alumner är entreprenörer 12 år efter de har tagit examen och att entreprenörskap är en del av det obligatoriska programmet på MBA-utbildningen. En reflektion är att HSB ville göra tydligt att de är en viktig del av USAs entreprenöriella ekonomi, inte begränsat till finans och konsulting. Man har nyligen startat ett Innovation Lab, i-Lab.

Man kunde utskilja ett antal huvudteman, de största var: Contests and Crowdsourcing, User innovation, Lead users, Crowdfunding, Law & IP & Policy, User Health, Open source. Det finns abstracts för alla presentationer (PDF) och nästan samtliga slides från presentationerna finns att ladda ner.

Crowdfunding expanderar och möjliggör för ”user innovators” att få finansiering och sprida sina nya tjänster eller produkter. Det är viktigt att särskilja mellan olika typer av crowdfunding-projekt när man analyserar: equity, reward-based, lending, donations. Ethan Malik, Wharton, visade att crowdfunding sprids ut runt om i hela landet (data från USA). Givetvis är det relativt mest i NYC, Silicon Valley, LA och Boston, men investeringar görs även i andra delar av landet. Det är ju en stor skillnad mot traditionella VC-investeringar som investerar mestadels in några få regioner.

David Anton har forskat djupare på vad syndromet not-invented-here (NIH) egentligen är. Forskningen är precis påbörjad men han har hittat dessa områden 1) Measurement of NIH 2) Consequences of NIH 3) Contexts of NIH 4) Countermeasures of NIH 5) Levels of analysis (individual, organizational). NIH är en av de viktigaste orsakerna till varför etablerade företag har svårt att ta tillvara på innovationer som uppstår utanför företagets organisatoriska gränser.

Tim Schweisfurth presenterade ny forskning kring att företag som vill innovera behöver inte bara tänka på hur mycket de investerar i egen forskning utan även på hur de kan förstå användarnas problem. Ett sätt kan vara att anställa användare av företagets produkter och/eller tjänster. På så sätt så har de en kunskap om vilka problem användarna har. Dessa användare har också lättare att förstå spetsanvändarna på utsidan av företaget. Och det är spetsanvändarna som har högst sannolikhet att komma på innovationer.

NineSigma kallar sig själva för en ”broker between innovation seekers and the innovation community”. Man är ett stöd för de organisationer som vet om att man borde syssla med öppen innovation men som behöver få styrning eller hjälp med det arbetet. De pratade om sin affärsmodell som från 2009 baserades på fria sökningar för innovationer, där kunden bara betalade om en innovation hittades. I så fall betalade kunden en viss procent på värdet av avtalet mellan lösning och kund. Modellen höll ett tag men var egentligen till ingens fördel. Idag har man helt gått över till en s.k. ”flat fee”, och alla är mer nöjda; kunden vet om en fast kostnad i förväg, mäklarna får ett stabilt flöde av intäkter.  Som konsulter inom öppen innovation har man två huvudsakliga inslag som skapar värde: (1) att kunna formulera företagens problem så att det blir intressant och begripligt även externt, och (2) att kunna matcha aktörer och lösningar från helt olika domäner. En kund känner ofta alla inom sin bransch, men vet sällan om relevanta aktörer lite vid sidan om (trots att de kan hålla på med liknande verksamhet).

Karim Lakhani på HBS forskar om innovationstävlingar. Han berättade att själva HBS campus är resultatet av en tävling 1924! En gång i tiden var marken sumpmark och man anordnade en tävling för att formge området och byggnaderna. Tävlingen hölls i två steg. Steg ett fick 200 bidrag, och till steg två bjöds 6 finalister in. Man använde sig av blind utvärdering av förslagen.

The competition cost more than $40,000, but those involved agreed it created an opportunity for thoughtful and thorough consideration of the School’s needs. The guidelines emphasized that the new site maintain close relations physically, intellectually, and socially with the Cambridge campus. The design, it noted, should encourage an exchange of ideas among students and “the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

NASA är kanske inte den första organisationen man kommer att tänka på när det gäller öppen innovation, men man hör till de allra främsta inom området. Nyckelpersoner där säger att det började med att de gick kurser på just HBS om hur man kan använda innovationer från externa aktörer, och man har sedan dess lyckats omsätta det i praktiken. Man är särskilt framgångsrik med att lägga ut uppdrag i form av tävlingar. Jeffrey Davis gick igenom lärdomar, och återupprepade not-invented-here som ett betydande hinder, samt att man måste se till att problemägaren inte också ser sig som problemlösaren (vilket annars sker med automatik).

Jeffrey R. Davis från NASA

Jeffrey R. Davis från NASA

Joel Wooten har forskat på innovationstävlingar och hans slides (PDF) är mycket läsvärda (menar vi som jobbar med tävlingar…). De olika bidragen som kommer in i en tävling löser det uppsatta problemet olika väl. Det finns många sätt att lösa uppgiften på vilket ger en stor spridning i prestanda, dvs det är inte enbart små inkrementella förbättringar. Man har konstaterat att det finns en s.k. Bannistereffekt vilket innebär att många tävlande lag gör bättre från sig efter ett genombrott i en tävling. Bannister var först under 4 minuter på en mile; när väl han klarade drömtiden så började många andra också klara tiden. Samma sak gäller innovationstävlingar och Wooten har analyserat denna effekt på snyggt sätt.

Andrew Torrance talade om ett spännande nytt forskningsområde där User Innovation sker i extra hög grad. Det är ett område som kallas Synthetic biology, och som lockar helt nya aktörer. Det är inte biologer som är mest aktiva utan istället makers, ingenjörer och framförallt datavetare som använder nya sätt att skapa syntetiskt liv. Tidskriften Nature har ett specialnummer om detta. Mest spännande tyckte jag att tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM) är.

Denna workshop är mycket fokuserad kring teorierna om User Innovation som Eric von Hippel beskrivit. Han avslutade med en önskan om att forskarna på området ägnar tid och kraft att analysera hur innovation av användare sker. Vi vet att mycket görs genom trial and error. Kan vi och företag bygga toolkits som bättre underlättar trial and error? Hans egen poäng var:

High value solutions are distributed, meaning we have to search crowds to find high value solutions. Crowdsourcing is a way to find high-value solutions.

Vi flög (så klart) till Boston för att delta i workshopen. När man flyger till USA så går det inte undvika att fundera på flygsäkerhet och in- och utcheckningar. Det är ju inga roliga eller enkla processer. Det var därför intressant att se att amerikanska Transportation Security Administration (TSA) också vill förenkla flygandet. Man har en innovationstävling kring hur man kan skapa snabbare flöden genom säkerhetskontrollen. Ett oväntat men välkommet grepp!

TSA is looking for the Next Generation Checkpoint Queue Design Model to apply a scientific and simulation modeling approach to meet queue design and configuration needs of the dynamic security screening environment with TSA Pre✓™.This is an Ideation Challenge with a guaranteed award for at least one submitted solution.

taggar: ,
18
Jul | 21:25

Open Knowledge Festival 2014

Open Knowledge Festival lyfter fram öppenhet som ett eget kärnvärde, Sätt “Open” framför: data, gov, science, source, access, cities, så har du i stort sett programmet. Här några reflektioner.

OKFest14 pågår

OKFest14 pågår

Jag deltar i konferensen enbart för öppna data så jag missar mycket om transparens, demokrati, bistånd, journalistik, hårdvara, musik osv. Förmiddagarnas keynotes är dock blandade och Patrick Alleys presentation av Global Witness var intressant. Det är en organisation som liknar grävande journalister och som ger sig på de svåraste fallen i världen, exempelvis blodsdiamanter från Afrika och Gaddafis oljeverksamhet. Arbetet består till hälften av att samla data på olika sätt, ibland öppna data, ibland genom att själv räkna och spåra fraktbåtar i hamnar (som Alley tog som ett exempel). Man har varit nominerad för Nobels fredspris för sitt arbete. I frågestunden efteråt, när en person från Ukraina ber om råd så inser man att vi har rätt olika jobb (detta var dagen innan nedskjutningen).

Ett ordinarie pass handlade om Open Contracting, vilket är öppna data till del men kan också sägas handla om korruption. Slovakien tog upp deras mest kända exempel som kallas Noticeboard Scandal. Beskrivningen är talande: ”Ministry of Development started a competition to obtain services for 119.5 million euro published only on a small noticeboard in the hallways of the Ministry, in a section inaccessible to the public”. Deras upphandling påminner om inledningen till Liftarens guide till galaxen – ni vet, när de i förväg faktiskt har meddelat att jorden ska förstöras idag, på en lapp i källaren bakom en låst dörr med skylten Varning för lejonet (eller hur det nu var). Arrangören av konferensen har startat en kampanj stopsecretcontracts som försöker få samtliga offentliga upphandlingar att vara just offentliga. Även om transparens knappast diskuteras i Sverige så finns det en del öppnadata-aktivister som vill göra offentliga upphandlingar tillgängliga som öppna data. Känns motiverat, transparens eller inte.

Ett annat pass handlade om att skapa ett manifest för öppna data. Det drevs av förvaltarna av data.gov.uk vilket förvånade mig lite. Är inte situationen ändå rätt bra i UK undrade jag? Det borde vara på ett annat sätt svarade de, och menade att man behöver ett annan slags anslag för argumentation mot fler organisationer. Det var något i stil med UKs 10 principer för offentliga tjänster man var ute efter, tolkade jag det som. Helt övertygad var jag inte ens efter passet då de närvarande faktiskt mest var oense om tillståndet och behoven. Personligen gillar jag vanligen manifest då de summerar något viktigt i några få punkter – ofta tydligt och med bra prioritering. Men det finns redan en mängd olika manifest, som den från G8-gruppen, eller userdatamanifesto, ett manifest för öppna transportdata, eller helt generella principer för öppna offentliga data.

Rufus Pollock (en av grundarna av konferensen) intervjuar kommissionär Neelie Kroes.

Rufus Pollock (en av grundarna av konferensen) intervjuar kommissionär Neelie Kroes

Ett sätt att ta del av vad som hände på konferensen är att följa alla tweets med hashtagget #okfest14. En del sammanfattningar av tweets har gjorts, denna är snyggt gjord med Storify.

Keynotes dag 2 var extra bra. Neelie Kroes är avgående kommissionär med bland annat ansvar för digitala agendan och öppna data i EU. Hon är kanske mest känd för sitt arbete inom telekom och speciellt med att få ner mobilavgifterna inom EU. Min bild av henne är att hon är hård (på ett bra sätt) och att hon vill ”rätt” saker inom digitalisering. Kan vi hoppas på att vi får en lika bra ersättare i november när hennes uppdrag tar slut? Hade jag kunnat ställa en fråga till henne, så hade jag gjort en önskan om att Digital Agenda for Europe skulle uppdateras i en öppen process. Många deltagare på denna konferens har mycket att bidra med, exempelvis inom områden som copyright och licenser.

Eric Hysen är Head of Politics & Elections hos Google. Han hade också en sevärd presentation, som gick ut på att vi inte behöver mer lösryckta appar utan mer av struktur och ordning. Han gjorde en parallell med utvecklingen av resandet i UK i historisk tid. Det tog då två dygn att färdas mellan Cambridge och London. Man uppfann den upphängda vagnen som gjorde det möjligt att resa bekvämt och utan att vagnen välte etc. Men, resan tog fortfarande för lång tid och det berodde på att inga lokala organisationer hade ansvar för underhåll av nationella vägar/stigar. Hysen menade att varianter på vagnar är kul men inte vad vi behöver – vi behöver infrastruktur och lösningar som skalar.


Keynotes med Neelie Kroes (Kommissionen) och Eric Hysen (Google) från dag 2. Börjar runt 22 minuter in i klippet.

Nordic Meetup i en park samlade några av de främsta inom öppna data

Nordic Meetup i en park samlade några av de främsta inom öppna data

En typisk detalj med konferensen är alla satellitaktiviteter (fringe events). Efter första dagens slut så samlades vi till ett Nordic Meetup. Vi blev för många för att samlas i en offentlig lokal så det fick bli en park i närheten. Det var ett av de bästa passen på hela konferensen. Det kommer troligen anteckningar lite senare. Här några snabba lösa noteringar:

  • Det finns något som kallas School of Data. Kanske vi borde göra en sådan insats, typ Nordic School of Data. Vi delar rätt många förutsättningar och har lite liknande behov.
  • Vi i Norden behöver träffas regelbundet. Kan vi få hjälp med det av någon? Alla kan inte betala för sig. Nordic Innovation nämndes. Jag har ingångar till ett nystartat 3-årigt projekt kallat Nordic Digital Forum.
  • När man pratar om öppna data så tas ofta exempel från USA och UK upp. Det fungerar inte så bra i praktiken. Om vi kunde ha nordiska exempel så skulle fler förstå.
  • Att ha en gemensam blogg för nordiska länderna skulle kunna hjälpa till med att samla mer lokala exempel (use cases) och samtidigt göra arbetet i norden mer synligt även för omvärlden. Mycket är idag osynligt då vi mest skriver på våra egna språk.
  • Finland har ett nystartat projekt som de kallar för 6-pack (eller något liknande). Det går ut på att de 6 största städerna publicerar data med gemensamma gränssnitt. Samma data dyker upp, på samma sätt, för sex städer. Om man byggt en app på öppna data för Tampere så ska den automatiskt fungera också i Oulu. Jag tror vi kan hitta sex aktiva kommuner i Sverige som skulle kunna hänga på och återanvända det som finnarna tar fram.

 

16
Jul | 01:08

En konferens som handlar om motsatsen till stora data

Det finns traditionella konferenser, o-konferenser, och så finns en kommaseparerad konferens, csv,conf. CSV står för comma separated values och är ett urgammalt sätt att skriva data i organiserad form. Det är ett unikt format då det kanske är enda formatet icke-utvecklare kan använda.

Namn	Plats	Ambition
csv,conf	Berlin	Motsatsen till Big Data

UK säger att de flesta öppna datakällorna är kommaseparerade, eller så kallad tabulär data. Konferensen csv,conf handlar om olika aspekter av detta format. Organisatörerna inleder med att hylla formatet – som man menar är så pass enkelt att barn kan läsa, förstå och använda. Det är så robust att filer från datorernas barndom funkar fortfarande. Men formatet går att utveckla, modifiera och ge en modern touch.

Using CartoDB to visualize two months in the life of gull Eric

Using CartoDB to visualize two months in the life of gull Eric

Man ska inte förledas att tro att det är enbart trivial data som vi talar om. Som sagt, en majoritet av världens öppna data är CSV. Ett bra motexempel, se denna visualisering av fiskmåsen Eric som är gjort med CartoDB, ett verktyg som skapar visualiseringar av CSV.

De flesta presentationerna på konferensen  handlar om hur vi tar CSV vidare och gör bättre saker. Jeni Tennison från Open Data Institute i London berättar att 90% av filerna på data.gov.uk är CSV, men att två tredjedelar av dom inte går att läsa maskinellt. Man jobbar därför att skapa standarder och beskrivningar för att öka användbarheten. Jeni ställer sig frågan: What if CSV were a native browser format, contained links, and could be linked like other online resources?.ODI har en analys av CSV-filer som är läsvärd, What is a CSV? A case study of CSVs on data.gov.uk

Jeni Tennison från ODI

Jeni Tennison från ODI

W3C har CSV on the Web Working Group som tar sig an moderna utmaningar för detta format. Mer exempel och lösningar finns på deras GitHub. Ett exempel är CSVLint.io som är en tjänst man kan använda för att kolla om ens fil är korrekt och läsbar.

Jeni tar upp en mängd olika delprojekt. Man jobbar med att skapa möjligheter att inkludera beskrivningar av data (metadata), schema (=regler) för att kunna validera att data är korrekt, datatyper, format på data, konverterare från CSV till andra filformat, etc. Eftersom en så stor del av världens datakällor är CSV så är inte denna utveckling oväntad. Samtidigt känns det lite konstigt. Kommer man inte med alla tillägg och utvecklingar till slut hamna i komplexa format, som XML och RDF? Försvinner inte CSV-fördelarna på köpet?

Norge har ett nationell datahotell för data som är CSV. Det är en intressant idé som vi funderar på om man borde gå vidare med även i Sverige. Det går att tänka sig att ett antal offentliga aktörer skulle uppfatta det som en praktisk hjälp för att enkelt kunna publicera öppna data. Att begränsa det till CSV skulle nog sänka tröskeln så att fler kan vara aktiva.

 

10
Jul | 17:00

Så görs en innovationstävling framgångsrik

Vilka upphandlingsregler måste man följa? Hur når man egentligen ut till sin målgrupp? Och hur mycket tid måste man egentligen lägga på planeringsarbetet för att det ska bli bra? Det är några av de många frågor som under våren har kommit upp, då Anders Frick under ett par månader har följt tre projekt som fått stöd från Vinnova för att planera innovationstävlingar.

Anders Frick
Detta är ett gästblogginlägg, skrivet av Anders Frick som till vardags är tekniktidningsredaktör och frilansande innovationsjournalist. Följ på twitter.com/frick.

Innovationstävlingar går ut på att använda tävlingsformen för att identifiera behov och ta de bästa lösningsförslagen vidare till implementering och/eller kommersialisering. Läs mer här och här. Vill du själv söka ekonomiskt stöd – missa inte den aktuella utlysningen Innovationstävlingar 2014.

Det främsta syftet med projektföljandet var att underlätta för Vinnova och projektdeltagarna själva att dra lärdomar av varandra. Och för att ta det viktigaste först – här är några lärdomar från det arbetet:

  • Innovationstävlingar är ett billigt sätt att åstadkomma potentiellt sett stora resultat när man vill eller behöver ta hjälp utifrån. Historiskt finns många bra exempel på detta.
  • Tävlingsformen kan attrahera helt nya typer av företag och andra konstellationer än vad en ordinarie upphandling eller offertförfarande gör.
  • Att marknadsföra tävlingarna på rätt sätt är en rejäl utmaning – men det finns exempel på projekt som har träffat ”mitt i prick” och fått väldigt stort genomslag.
  • Bättre att satsa på spets snarare än bredd när det gäller att hitta potentiella tävlingsdeltagare
  • Krångla inte till det, varken i tävlingsupplägg eller genomförande. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det.
  • Ta gärna hjälp utifrån för att få perspektiv på saker som annars lätt kan missas, t.ex. att individuellt kontakta potentiella tävlingsdeltagare.
  • Låt deltagarna pitcha sina idéer med hjälp av korta filmer. Se t.ex. Kickstarter som en förebild.
  • Skapa ett nätverk för alla bidragslämnare som går till final eller motsvarande. Tävlingsalumner är en viktig grupp att vårda kontakterna med, inte minst för framtida bruk.
  • Ta tillvara på de bidrag som också inte vinner – där kan finnas guldkorn som går att förverkliga i någon annan form.
  • Det tar tid. Nästan alla som jag har pratat med har insett att tiden som det tar att planera och genomföra tävlingar ofta underskattas.

Projekten som jag under våren har följt har i sig haft ganska olika inriktning:

  • Ett handlar om ett företag som vill minska den totala miljöpåverkan vid nybyggnationer
  • Ett är en medlemsorganisation som vill uppmuntra till minskad energianvändning i fastigheter
  • Ett går ut på förbättra vattenkvaliteten i ett asiatiskt land, och är ett samarbete mellan en akademisk institution och ett kommersiellt globalt företag

Alla lärdomar och insikter har lagts upp på en intern lösenordsskyddad webbplats som bara Vinnova och projektmedlemmarna själva har tillgång till. Detta upplägg har gjort att projektledare för alla projekt har kunnat känna sig trygga med att dela med sig av såväl framgångar som motgångar. Utgångspunkten har varit att ingen ska behöva nämnas publikt om man inte själv tar initiativ till det – därav min lilla avidentifiering av projekten här ovanför.

Tävlingar – bara för entreprenörer?

En hypotes är att innovationstävlingar tilltalar en viss typ av företag och utlysningar en annan typ. En representant på Vinnova har t.ex. berättat att hen uppfattat att unga entreprenörsföretag är sådana som särskilt gillar tävlingar. Bland de personer som just jag har träffat hittar jag dock faktiskt inget belägg för detta. Små entreprenörsbolag har visserligen generellt sett lättare att anpassa sig efter nya spelregler, men intresset och entusiasmen för innovationstävlingar har inte varit mindre bland storbolagsrepresentanterna. Mycket kan visserligen tänkas vara personberoende, men jag har inte grävt djupare i det.

Jag har också stött på personer som är mindre entusiastiska över tävlingar som upphandlingsform. En person var en tidigare arkitekt, och menade att arkitektbranschen är ”söndertävlad” vilket har lett till att det är väldigt svårt för små arkitektkontor att vinna större kontrakt. Personen i fråga var dock fortfarande positiv till att använda tävlingar för att få in idéer.

Fördelar med innovationstävlingar

En av de stora fördelarna (för arrangören) med innovationstävlingar är att kostnader främst uppstår i samband med att tävlingen är framgångsrik. Om tävlingen ”misslyckas”, t.ex. genom att inga tillräckligt slagkraftiga förslag kommer in, då är kostnaderna samtidigt begränsade.

En lista över svenska innovationstävlingar finns längst ner i detta inlägg. Internationellt sett finns ett hyfsat stort utbud av innovationstävlingar. En av de mest populära var Darpas pusselpris som lockade hela 9000 deltagande lag. Mest högtflygande är nog koncepten från X Prize Foundation som bl.a. ligger bakom en oljesaneringstävling, en rymdfärdstävling, och en hälsodiagnosticeringstävling,

Tre andra projekt som kan vara värt att titta närmare på är Netflix Prize (som förbättrar algoritmer), samt Nestas ”The Big Green Challenge” och det nu aktuella Longitude prize 2014. Även webbplatser som Kickstarter, Indiegogo och liknande bör i sammanhanget nämnas.

Inspirationsdag för ökat utbyte

Under våren arrangerades även en inspirationsdag i Vinnovas regi. Tanken med dagen var att låta tidigare och nuvarande innovationstävlingsarrangörer utbyta erfarenheter och få inspiration från varandra och från några inbjudna talare.

Några insikter från denna dag var att många projekt kämpar en hel del med sin marknadsföring, och att nå ut till rätt personer. Alla projekt på plats är nationella, men flera av dem har internationell potential som dock (inte ännu) utnyttjas. Några tävlingar är breda – andra smala, men en majoritet använder i alla fall en flerstegsmodell i urvalsprocessen.

På den personliga topplistan

Vad har då varit de allra mest intressanta lärdomarna under projektföljandet? Personligen brinner jag för innovation, och har själv tidigare varit tävlingsprojektledare (nämligen för Teknik-SM 2003 och Teknik-SM 2004) så sannolikt tillhör jag den skara som ser entusiastiskt på tävlingar som tillvägagångssätt för att uppnå önskade syften.

Jag håller med Erik Borälv om att potentiella tävlingsarrangörer bör börja i liten skala och våga testa olika saker, för att på så vis få en grundläggande insikt i och erfarenhet av arrangörskap.

Jag tycker även att arbetet med marknadsföringen är intressant. Visst är det bäst att satsa på spets och nå ”rätt” personer, men genom att samtidigt göra en bred satsning så ökar sannolikheten för att också få den önskade spetsen.

Vad som sker efter tävlingen ska heller inte glömmas bort: Mycket resurser läggs ofta på att planera och genomföra tävlingar, men minst lika viktigt är att följa upp efteråt – där kan många lågt hängande frukter plockas i form av innovationseffekter, marknadsföringspåverkan och – inte minst – förberedelser för kommande tävlingar.

Läsvärd litteratur

En artikel från början av året handlar om innovationstävlingar – mot en svensk modell, och är skriven av Olle Dierks på Munktell Science Park och Jenny Järvelä från Innovatum: Innovationstävlingar – Mot en svensk modell (PDF).

Videofilmade lärdomsintervjuer

Under projektets gång har jag gjort ett 20-tal enkla videointervjuer, och några av dem vill jag passa på att lista här:

Ett urval av svenska innovationstävlingar

Till sist vill jag lämna en lista över några av de innovationstävlingar som redan arrangeras i Sverige. Se det som ett urval – inte en komplett förteckning:

Smart Living Challenge
http://2014.smartlivingchallenge.com/
Smart Living Challenge is an open, international innovation competition designed to generate business opportunities and ideas that foster a sustainable lifestyle in urban environment.

Green Innovation Contest
http://greeninnovationcontest.se/
Teknikupplevelsecentrat Innovatum projektleder, med stöd av Energimyndigheten, Tilllväxtverket samt Västra Götalandsregionen.

Bygginnovationens innovationstävling
http://www.bygginnovationen.se/sa/node.asp?node=1389
Tävling med för att skapa miljöteknikinnovation inom samhällsbyggnadsområdet

Post- och telestyrelsen: Nåbar för alla?
http://pts.se/innovation
Tävling kring IT-lösningar som kan ge personer med funktionsnedsättning ökad tillgång till information på nätet

Open Stockholm Award 2014
http://www.openstockholmaward.se/
Skapa nya idéer och lösningar rörande utveckling av service och mobila applikationer, baserad på stadens öppna data.

Samsa – återvinningscentralsinnovationstävling
http://www.samsa-innovation.se/
Idéer söks som kan utvecklas och komplettera eller ersätta dagens återvinningscentraler. (Missa särskilt inte den informativa filmen!)

LiO: Köra bil säkert efter hjärnskada
http://www.lio.se/innovationstavling/
Landstinget i Östergötland letar efter en bra metod för att utvärdera människors förmåga att köra bil säkert efter att de drabbats av någon typ av hjärnskada.

Inission innovation award
http://www.inission.com/
Egentligen ingen innovationstävling, men ändå intressant: ”Genom tävlingen vill vi hjälpa nya entreprenörer och idéer att växa och frodas genom att bjuda på industrialisering och tillverkning under ett år. Har du en briljant idé men inte kapitalet eller resurserna att komma igång? Vi hjälper dig från kravspecifikation till prototyp, färdig produkt och serieleverans.”

LYS – klimateffektiv teknik
http://www.mdh.se/aktuellt/lys
Innovationstävling inom klimateffektiv teknik. Arrangeras av Mälardalens högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun och Sustainable Business Mälardalen. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Swedavia Airport Innovation Challenge 2014
http://swedaviaairportchallenge.com/
Syfte: hitta en lösning som kan minska markbuller i bostadsområdet Bromma Kyrka

Warm water innovation challenge
http://www.paperprovince.com/tavling/
Syftet är att få fram idéer kring vad man kan göra med det varma spillvattnet från skogsindustrins produktionsanläggningar. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Postkodlotteriet: Green Challenge
http://www.greenchallenge.info/
Inte någon innovationstävling i ordets rätta bemärkelse, men ändå intressant.

Sörmex
http://sörmex.se/
Idétävling med syfte att främja innovationer i Sörmland. Kordineras av Munktell Science Park.

Crowding.se
https://crowding.se/challenges?show=finished
Svensk lista över mer eller mindre innovationsinriktade tävlingar

24
Jun | 14:28

Delad ekonomi, del 2

I en bilpool samsas många personer om en eller flera bilar och delar på bilens fasta kostnader. Nu kommer cykelpoolen fast med en knorr.

Københavns borgmester för sundhed & omsorg Ninna Thomsen skjutsar boende på Bispebjerghjemmet

Københavns borgmester för sundhed & omsorg Ninna Thomsen skjutsar boende på Bispebjerghjemmet

Wikipedia förklarar poängen med en bilpool:

Genom medlemskap i en bilpool kan de flesta människor få tillgång till en personbil utan den stora ekonomiska investering som ett bilköp innebär, samt de nödvändiga kostnader som en bil innebär, till exempel skatter och försäkringar.

Allt fler inser det smarta i att inte nödvändigtvis äga alla prylar utan att vissa saker är bättre eller billigare att dela på. Hela tjänsteekonomin, att köpa en tjänst istället för en produkt hör hit. Det är t.ex. en bättre lösning att köpa backup av sina datafiler som en molntjänst, jämfört med att ha en extra hårddisk hemma.

Den modernaste av stadscyklar! Köpenhamns variant har eldrift och inbyggd GPS & karta

Den modernaste av stadscyklar! Köpenhamns variant har eldrift och inbyggd GPS & karta

I större städer finns ofta stadscyklar att hyra. Affärsmodellerna är många, med hyra per dag, timme eller årskort. Stockholm stad har en lösning som innebär att man för 250 kronor kan låna en cykel mellan april till oktober. Man kan till och med ladda sitt ordinarie pendlarkort med ett säsongskort. Här uppstår alltså ett nytt värde, då även lokala pendlare kan kombinera kollektiva resor med cykel.

En 3-hjulig eldriven lastcykel

En 3-hjulig eldriven lastcykel

Min hemkommun Uppsala har cyklar som man kan hyra. Jag äger som de flesta uppsalabor en egen cykel och behöver troligen aldrig hyra en stadscykel på hemmaplan. Men, nu lanserar Uppsala cykelförening en variant på detta – en lastcykelpool. En lastcykel är betydligt kraftigare och gjord för att frakta saker – barn, matkassar eller hundar.

Handla möbler på Ikea eller Myrorna? Ta med tjugo fotbollar, några brännbollskoner och ett partytält? En lastcykel eller cykelkärra ökar cykelns lastkapacitet ordentligt. Det är dessutom inte särskilt svårt eller tungt. På plan mark rullar du nästan lika lätt som med en vanlig cykel. För att dra kärra är en cykel med några låga växlar bra om du tänker köra uppför brantare backar, och väl fungerande bromsar för nedförsbackarna. Med lastcykel får du allt färdigt att åka.

Det skapas en mängd innovationer inom just lastcyklar och det är spännande att följa utvecklingen. Redan idag finns exempel som flyttfirmor och åkerier på lastcykel, grön parkförvaltning, och cykelburen målerifrima. I Köpenhamn har man initiativet Cykling uden alder som ger folk på äldreboenden en ny möjlighet att komma ut; man crowdsourcar cyklar och cyklister som kör runt de äldre. Med en lastcykelpool kan konceptet få betydligt större spridning, och kanske även stimulera till ännu fler innovationer på området.

Ett komplett café på lastcykel

Ett komplett café på lastcykel

 

taggar: ,
Sida 10 av 30« Första...89101112...2030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter