Författararkiv: Erik Borälv

27
Aug | 17:15

Innovation och tillgänglighet

Det är inte människan som är trasig utan tekniken. Ungefär så inleder Hugh Herr sin TED-talk.

Bild: Humans Invent

Bild: Humans Invent

Hugh förlorade båda benen som bergsklättrare för många år sedan. Idag leder han forskningen om bionik på MIT Media Lab. Bionik är i detta sammanhang mekanik och elektronik som tillför personen kroppens ursprungliga funktion, eller till och med en utökad funktion/kapacitet!

In medicine, bionics means the replacement or enhancement of organs or other body parts by mechanical versions. Bionic implants differ from mere prostheses by mimicking the original function very closely, or even surpassing it.

Vi har tidigare skrivit om hur 3D-printing gjort det möjligt för en snickare och en hobby-mekaniker att bygga egna, bättre proteser. Det finns ett nätverk E-nable som består av +1000 personer som tillverkar 3D-printade proteser för en bråkdel av normalt pris – hundralappar, i stället för tio- eller hundratusentals kronor. (tipstack Stockholm Makerspace)

Ännu mer nytänkande är OS i hjälpmedel för funktionshindrade, s.k. Cybathlon.

Videon med Hugh på TED är klart sevärd. Den är möjligen även ett exempel på hur otroligt annorlunda innovation inom detta område kan vara, dvs långt från gårdagens proteser. När får vi se en lika spännande utveckling inom andra tillgängliga lösningar, som för vanlig webb och vardagliga sysslor?

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

Inte en helt vanlig protes, utan en förbättrad eller förstärkt funktion (bionik).

20
Aug | 18:13

Matförgiftad twittrade och stängde smutsig restaurang

Inom öppen innovation betyder crowden ofta allt. Det är de externa, ofta obekanta nätverken och personerna som ger ökad kapacitet till lösningar och insikter. I detta inlägg löser crowden problemet med matförgiftningar.

CC: Philo Nordlund

CC: Philo Nordlund

Man skulle kunna beskriva öppen innovation med att alla som jobbar med innovation redan är sysselsatta till 100%, och för att öka sin innovationskapacitet kan man försöka jobba snabbare, mer övertid, anställa fler – eller ta hjälp av de som inte jobbar hos dig.

Bill Joy på Sun sägs ha sagt ”No matter who you are, most of the smartest people work for someone else”. Det är sant för alla företag, inklusive NASA och Google. Det gör inte så mycket, för man kan ju i alla fall använda de smarta krafter som finns där ute. Vi vet att sådant samarbete mellan företag och crowden fungerar väl, till exempel i tävlingar som i länkarna ovan.

Matförgiftad Chicago-bo

Matförgiftad Chicago-bo

Vad händer idag om någon skulle råka bli matförgiftad på krogen? En del personer skulle twittra om det, på samma sätt som man självklart twittrar bilder på det man äter. Chicago Department of Public Health insåg att här finns en crowd som kan hjälpa till i deras jobb med säker mat. Man skapade en Twitter bot som övervakade lokala tweets om matförgiftning. Man identifierade snabbt 133 restauranger i riskzonen; 21 stängdes efter granskning och 33 fick anmärkningar.

The Chicago bot was pretty simple, as Twitter-reading computer programs go. It searched for tweets geo-located to Chicago and its surrounding suburbs that mentioned ”food poisoning.” Human staff then read the tweets to determine if they were relevant. (Sounds fun.) Staff marked tweets as relevant or not relevant, to give the algorithm data to better learn what tweets to pull in the future. Then staff members responded to relevant tweets themselves.

Chicagos lösning är inte bara ett enkelt exempel på hur en crowd kan lösa (identifiera) problem. I öppen innovation-anda delar staden även med sig av källkoden för Twitter boten på Github. 2-0 till Chicago.

11
Aug | 17:35

Open and User Innovation Workshop

Den 12:e internationella konferensen Open and User Innovation hölls i Boston i somras. Här följer sammanfattande reflektioner av VINNOVAs Peter Svensson och Erik Borälv.


Deltagarna och Harvard Business School, som en drönare ser det.

Den årliga konferensen ”open and user innovation” hölls på Harvard Business School (HBS) i år. Vi fick bl.a. lära oss att 50% av deras MBA-alumner är entreprenörer 12 år efter de har tagit examen och att entreprenörskap är en del av det obligatoriska programmet på MBA-utbildningen. En reflektion är att HSB ville göra tydligt att de är en viktig del av USAs entreprenöriella ekonomi, inte begränsat till finans och konsulting. Man har nyligen startat ett Innovation Lab, i-Lab.

Man kunde utskilja ett antal huvudteman, de största var: Contests and Crowdsourcing, User innovation, Lead users, Crowdfunding, Law & IP & Policy, User Health, Open source. Det finns abstracts för alla presentationer (PDF) och nästan samtliga slides från presentationerna finns att ladda ner.

Crowdfunding expanderar och möjliggör för ”user innovators” att få finansiering och sprida sina nya tjänster eller produkter. Det är viktigt att särskilja mellan olika typer av crowdfunding-projekt när man analyserar: equity, reward-based, lending, donations. Ethan Malik, Wharton, visade att crowdfunding sprids ut runt om i hela landet (data från USA). Givetvis är det relativt mest i NYC, Silicon Valley, LA och Boston, men investeringar görs även i andra delar av landet. Det är ju en stor skillnad mot traditionella VC-investeringar som investerar mestadels in några få regioner.

David Anton har forskat djupare på vad syndromet not-invented-here (NIH) egentligen är. Forskningen är precis påbörjad men han har hittat dessa områden 1) Measurement of NIH 2) Consequences of NIH 3) Contexts of NIH 4) Countermeasures of NIH 5) Levels of analysis (individual, organizational). NIH är en av de viktigaste orsakerna till varför etablerade företag har svårt att ta tillvara på innovationer som uppstår utanför företagets organisatoriska gränser.

Tim Schweisfurth presenterade ny forskning kring att företag som vill innovera behöver inte bara tänka på hur mycket de investerar i egen forskning utan även på hur de kan förstå användarnas problem. Ett sätt kan vara att anställa användare av företagets produkter och/eller tjänster. På så sätt så har de en kunskap om vilka problem användarna har. Dessa användare har också lättare att förstå spetsanvändarna på utsidan av företaget. Och det är spetsanvändarna som har högst sannolikhet att komma på innovationer.

NineSigma kallar sig själva för en ”broker between innovation seekers and the innovation community”. Man är ett stöd för de organisationer som vet om att man borde syssla med öppen innovation men som behöver få styrning eller hjälp med det arbetet. De pratade om sin affärsmodell som från 2009 baserades på fria sökningar för innovationer, där kunden bara betalade om en innovation hittades. I så fall betalade kunden en viss procent på värdet av avtalet mellan lösning och kund. Modellen höll ett tag men var egentligen till ingens fördel. Idag har man helt gått över till en s.k. ”flat fee”, och alla är mer nöjda; kunden vet om en fast kostnad i förväg, mäklarna får ett stabilt flöde av intäkter.  Som konsulter inom öppen innovation har man två huvudsakliga inslag som skapar värde: (1) att kunna formulera företagens problem så att det blir intressant och begripligt även externt, och (2) att kunna matcha aktörer och lösningar från helt olika domäner. En kund känner ofta alla inom sin bransch, men vet sällan om relevanta aktörer lite vid sidan om (trots att de kan hålla på med liknande verksamhet).

Karim Lakhani på HBS forskar om innovationstävlingar. Han berättade att själva HBS campus är resultatet av en tävling 1924! En gång i tiden var marken sumpmark och man anordnade en tävling för att formge området och byggnaderna. Tävlingen hölls i två steg. Steg ett fick 200 bidrag, och till steg två bjöds 6 finalister in. Man använde sig av blind utvärdering av förslagen.

The competition cost more than $40,000, but those involved agreed it created an opportunity for thoughtful and thorough consideration of the School’s needs. The guidelines emphasized that the new site maintain close relations physically, intellectually, and socially with the Cambridge campus. The design, it noted, should encourage an exchange of ideas among students and “the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

NASA är kanske inte den första organisationen man kommer att tänka på när det gäller öppen innovation, men man hör till de allra främsta inom området. Nyckelpersoner där säger att det började med att de gick kurser på just HBS om hur man kan använda innovationer från externa aktörer, och man har sedan dess lyckats omsätta det i praktiken. Man är särskilt framgångsrik med att lägga ut uppdrag i form av tävlingar. Jeffrey Davis gick igenom lärdomar, och återupprepade not-invented-here som ett betydande hinder, samt att man måste se till att problemägaren inte också ser sig som problemlösaren (vilket annars sker med automatik).

Jeffrey R. Davis från NASA

Jeffrey R. Davis från NASA

Joel Wooten har forskat på innovationstävlingar och hans slides (PDF) är mycket läsvärda (menar vi som jobbar med tävlingar…). De olika bidragen som kommer in i en tävling löser det uppsatta problemet olika väl. Det finns många sätt att lösa uppgiften på vilket ger en stor spridning i prestanda, dvs det är inte enbart små inkrementella förbättringar. Man har konstaterat att det finns en s.k. Bannistereffekt vilket innebär att många tävlande lag gör bättre från sig efter ett genombrott i en tävling. Bannister var först under 4 minuter på en mile; när väl han klarade drömtiden så började många andra också klara tiden. Samma sak gäller innovationstävlingar och Wooten har analyserat denna effekt på snyggt sätt.

Andrew Torrance talade om ett spännande nytt forskningsområde där User Innovation sker i extra hög grad. Det är ett område som kallas Synthetic biology, och som lockar helt nya aktörer. Det är inte biologer som är mest aktiva utan istället makers, ingenjörer och framförallt datavetare som använder nya sätt att skapa syntetiskt liv. Tidskriften Nature har ett specialnummer om detta. Mest spännande tyckte jag att tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM) är.

Denna workshop är mycket fokuserad kring teorierna om User Innovation som Eric von Hippel beskrivit. Han avslutade med en önskan om att forskarna på området ägnar tid och kraft att analysera hur innovation av användare sker. Vi vet att mycket görs genom trial and error. Kan vi och företag bygga toolkits som bättre underlättar trial and error? Hans egen poäng var:

High value solutions are distributed, meaning we have to search crowds to find high value solutions. Crowdsourcing is a way to find high-value solutions.

Vi flög (så klart) till Boston för att delta i workshopen. När man flyger till USA så går det inte undvika att fundera på flygsäkerhet och in- och utcheckningar. Det är ju inga roliga eller enkla processer. Det var därför intressant att se att amerikanska Transportation Security Administration (TSA) också vill förenkla flygandet. Man har en innovationstävling kring hur man kan skapa snabbare flöden genom säkerhetskontrollen. Ett oväntat men välkommet grepp!

TSA is looking for the Next Generation Checkpoint Queue Design Model to apply a scientific and simulation modeling approach to meet queue design and configuration needs of the dynamic security screening environment with TSA Pre✓™.This is an Ideation Challenge with a guaranteed award for at least one submitted solution.

taggar: ,
18
Jul | 21:25

Open Knowledge Festival 2014

Open Knowledge Festival lyfter fram öppenhet som ett eget kärnvärde, Sätt “Open” framför: data, gov, science, source, access, cities, så har du i stort sett programmet. Här några reflektioner.

OKFest14 pågår

OKFest14 pågår

Jag deltar i konferensen enbart för öppna data så jag missar mycket om transparens, demokrati, bistånd, journalistik, hårdvara, musik osv. Förmiddagarnas keynotes är dock blandade och Patrick Alleys presentation av Global Witness var intressant. Det är en organisation som liknar grävande journalister och som ger sig på de svåraste fallen i världen, exempelvis blodsdiamanter från Afrika och Gaddafis oljeverksamhet. Arbetet består till hälften av att samla data på olika sätt, ibland öppna data, ibland genom att själv räkna och spåra fraktbåtar i hamnar (som Alley tog som ett exempel). Man har varit nominerad för Nobels fredspris för sitt arbete. I frågestunden efteråt, när en person från Ukraina ber om råd så inser man att vi har rätt olika jobb (detta var dagen innan nedskjutningen).

Ett ordinarie pass handlade om Open Contracting, vilket är öppna data till del men kan också sägas handla om korruption. Slovakien tog upp deras mest kända exempel som kallas Noticeboard Scandal. Beskrivningen är talande: ”Ministry of Development started a competition to obtain services for 119.5 million euro published only on a small noticeboard in the hallways of the Ministry, in a section inaccessible to the public”. Deras upphandling påminner om inledningen till Liftarens guide till galaxen – ni vet, när de i förväg faktiskt har meddelat att jorden ska förstöras idag, på en lapp i källaren bakom en låst dörr med skylten Varning för lejonet (eller hur det nu var). Arrangören av konferensen har startat en kampanj stopsecretcontracts som försöker få samtliga offentliga upphandlingar att vara just offentliga. Även om transparens knappast diskuteras i Sverige så finns det en del öppnadata-aktivister som vill göra offentliga upphandlingar tillgängliga som öppna data. Känns motiverat, transparens eller inte.

Ett annat pass handlade om att skapa ett manifest för öppna data. Det drevs av förvaltarna av data.gov.uk vilket förvånade mig lite. Är inte situationen ändå rätt bra i UK undrade jag? Det borde vara på ett annat sätt svarade de, och menade att man behöver ett annan slags anslag för argumentation mot fler organisationer. Det var något i stil med UKs 10 principer för offentliga tjänster man var ute efter, tolkade jag det som. Helt övertygad var jag inte ens efter passet då de närvarande faktiskt mest var oense om tillståndet och behoven. Personligen gillar jag vanligen manifest då de summerar något viktigt i några få punkter – ofta tydligt och med bra prioritering. Men det finns redan en mängd olika manifest, som den från G8-gruppen, eller userdatamanifesto, ett manifest för öppna transportdata, eller helt generella principer för öppna offentliga data.

Rufus Pollock (en av grundarna av konferensen) intervjuar kommissionär Neelie Kroes.

Rufus Pollock (en av grundarna av konferensen) intervjuar kommissionär Neelie Kroes

Ett sätt att ta del av vad som hände på konferensen är att följa alla tweets med hashtagget #okfest14. En del sammanfattningar av tweets har gjorts, denna är snyggt gjord med Storify.

Keynotes dag 2 var extra bra. Neelie Kroes är avgående kommissionär med bland annat ansvar för digitala agendan och öppna data i EU. Hon är kanske mest känd för sitt arbete inom telekom och speciellt med att få ner mobilavgifterna inom EU. Min bild av henne är att hon är hård (på ett bra sätt) och att hon vill ”rätt” saker inom digitalisering. Kan vi hoppas på att vi får en lika bra ersättare i november när hennes uppdrag tar slut? Hade jag kunnat ställa en fråga till henne, så hade jag gjort en önskan om att Digital Agenda for Europe skulle uppdateras i en öppen process. Många deltagare på denna konferens har mycket att bidra med, exempelvis inom områden som copyright och licenser.

Eric Hysen är Head of Politics & Elections hos Google. Han hade också en sevärd presentation, som gick ut på att vi inte behöver mer lösryckta appar utan mer av struktur och ordning. Han gjorde en parallell med utvecklingen av resandet i UK i historisk tid. Det tog då två dygn att färdas mellan Cambridge och London. Man uppfann den upphängda vagnen som gjorde det möjligt att resa bekvämt och utan att vagnen välte etc. Men, resan tog fortfarande för lång tid och det berodde på att inga lokala organisationer hade ansvar för underhåll av nationella vägar/stigar. Hysen menade att varianter på vagnar är kul men inte vad vi behöver – vi behöver infrastruktur och lösningar som skalar.


Keynotes med Neelie Kroes (Kommissionen) och Eric Hysen (Google) från dag 2. Börjar runt 22 minuter in i klippet.

Nordic Meetup i en park samlade några av de främsta inom öppna data

Nordic Meetup i en park samlade några av de främsta inom öppna data

En typisk detalj med konferensen är alla satellitaktiviteter (fringe events). Efter första dagens slut så samlades vi till ett Nordic Meetup. Vi blev för många för att samlas i en offentlig lokal så det fick bli en park i närheten. Det var ett av de bästa passen på hela konferensen. Det kommer troligen anteckningar lite senare. Här några snabba lösa noteringar:

  • Det finns något som kallas School of Data. Kanske vi borde göra en sådan insats, typ Nordic School of Data. Vi delar rätt många förutsättningar och har lite liknande behov.
  • Vi i Norden behöver träffas regelbundet. Kan vi få hjälp med det av någon? Alla kan inte betala för sig. Nordic Innovation nämndes. Jag har ingångar till ett nystartat 3-årigt projekt kallat Nordic Digital Forum.
  • När man pratar om öppna data så tas ofta exempel från USA och UK upp. Det fungerar inte så bra i praktiken. Om vi kunde ha nordiska exempel så skulle fler förstå.
  • Att ha en gemensam blogg för nordiska länderna skulle kunna hjälpa till med att samla mer lokala exempel (use cases) och samtidigt göra arbetet i norden mer synligt även för omvärlden. Mycket är idag osynligt då vi mest skriver på våra egna språk.
  • Finland har ett nystartat projekt som de kallar för 6-pack (eller något liknande). Det går ut på att de 6 största städerna publicerar data med gemensamma gränssnitt. Samma data dyker upp, på samma sätt, för sex städer. Om man byggt en app på öppna data för Tampere så ska den automatiskt fungera också i Oulu. Jag tror vi kan hitta sex aktiva kommuner i Sverige som skulle kunna hänga på och återanvända det som finnarna tar fram.

 

16
Jul | 01:08

En konferens som handlar om motsatsen till stora data

Det finns traditionella konferenser, o-konferenser, och så finns en kommaseparerad konferens, csv,conf. CSV står för comma separated values och är ett urgammalt sätt att skriva data i organiserad form. Det är ett unikt format då det kanske är enda formatet icke-utvecklare kan använda.

Namn	Plats	Ambition
csv,conf	Berlin	Motsatsen till Big Data

UK säger att de flesta öppna datakällorna är kommaseparerade, eller så kallad tabulär data. Konferensen csv,conf handlar om olika aspekter av detta format. Organisatörerna inleder med att hylla formatet – som man menar är så pass enkelt att barn kan läsa, förstå och använda. Det är så robust att filer från datorernas barndom funkar fortfarande. Men formatet går att utveckla, modifiera och ge en modern touch.

Using CartoDB to visualize two months in the life of gull Eric

Using CartoDB to visualize two months in the life of gull Eric

Man ska inte förledas att tro att det är enbart trivial data som vi talar om. Som sagt, en majoritet av världens öppna data är CSV. Ett bra motexempel, se denna visualisering av fiskmåsen Eric som är gjort med CartoDB, ett verktyg som skapar visualiseringar av CSV.

De flesta presentationerna på konferensen  handlar om hur vi tar CSV vidare och gör bättre saker. Jeni Tennison från Open Data Institute i London berättar att 90% av filerna på data.gov.uk är CSV, men att två tredjedelar av dom inte går att läsa maskinellt. Man jobbar därför att skapa standarder och beskrivningar för att öka användbarheten. Jeni ställer sig frågan: What if CSV were a native browser format, contained links, and could be linked like other online resources?.ODI har en analys av CSV-filer som är läsvärd, What is a CSV? A case study of CSVs on data.gov.uk

Jeni Tennison från ODI

Jeni Tennison från ODI

W3C har CSV on the Web Working Group som tar sig an moderna utmaningar för detta format. Mer exempel och lösningar finns på deras GitHub. Ett exempel är CSVLint.io som är en tjänst man kan använda för att kolla om ens fil är korrekt och läsbar.

Jeni tar upp en mängd olika delprojekt. Man jobbar med att skapa möjligheter att inkludera beskrivningar av data (metadata), schema (=regler) för att kunna validera att data är korrekt, datatyper, format på data, konverterare från CSV till andra filformat, etc. Eftersom en så stor del av världens datakällor är CSV så är inte denna utveckling oväntad. Samtidigt känns det lite konstigt. Kommer man inte med alla tillägg och utvecklingar till slut hamna i komplexa format, som XML och RDF? Försvinner inte CSV-fördelarna på köpet?

Norge har ett nationell datahotell för data som är CSV. Det är en intressant idé som vi funderar på om man borde gå vidare med även i Sverige. Det går att tänka sig att ett antal offentliga aktörer skulle uppfatta det som en praktisk hjälp för att enkelt kunna publicera öppna data. Att begränsa det till CSV skulle nog sänka tröskeln så att fler kan vara aktiva.

 

Sida 10 av 31« Första...89101112...2030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter