Författararkiv: Erik Borälv

21
okt | 14:05

Hur man använder LEGO i tjänsten

Bild: Benjamin Esham

Bild: Benjamin Esham

Legoland och barn som bygger i Lego, kul. Vuxna personer som bygger i Lego, kan det vara något? Här kommer ett nyttigt exempel på hur du kan använda Lego på jobbet!

Företaget Lego är i innovationskretsar kända för att man använder sig av öppen innovation. Läs mer om hur Lego skapade nya innovationsprocesser (PDF). Lego får en effektiv utväxling på sin produktutveckling genom att involvera sina mest intresserade kunder att utveckla nya lösningar och produkter.


John Kerry – USA:s utrikesminister – ger tyngd till innovationsarbetet med unga personer när han introducerar The First Lego League! Jag säger det igen – USA:s utrikesminister. 

Man har också så klart en mängd olika insatser som riktar sig till unga personer, som Lego education, Brothers Brick, etc. Lego står också för något man kallar FLL, First Lego League.


Sevärd video om hur kalendern i Lego utvecklades. Dina bäst investerade  minuter idag!Lego calendar by Vitamins from Vitamins on Vimeo.

Nu till saken – hur kan även du använda Lego, och detta på arbetstid? Designfirman Vitamins i UK ville ha en kalender där de anställda noterade tid på sina projekt. Detta görs på alla arbetsplatser, med rätt usla verktyg om man ska vara ärlig – man snickrar ofta ihop egna verktyg per person, eller använder något generellt system som inte ger utvecklat stöd för arbetsuppgiften (läs: papperslappar eller Excel). Vitamins ville ha en fysisk (taktil) kalender men en som också har den digitala kalenders fördelar. Lösningen: Lego + en app.

Det man gjorde – och återberättat snyggt i en kort video – är att de skapade en tavla där man kan sätta upp legobitar. Legobitarna har olika färg, och varje projekt/anställd har sin plats på väggen. Man kan ta ett kort av väggen med sin telefon och en app räknar om bilden till en tidsredovisning. Bilden kan automatiskt delas med kollegor.

Det är en estetisk lösning som samtidigt har fördelarna med en fysisk och en digital kalender. Man har delat lösningen som Open Source så även din arbetsplats kan använda denna kalender. Alla rätt till Vitamins.

 

03
okt | 17:52

Det kontantlösa samhället

Vi känner igen rubriken (från ’det papperslösa kontoret’…) och vet att detta inte är sant. Men, kommer det bli sant? I så fall, hur görs denna omställning? Här finns ju en potential att tänka nytt och göra bättre. Rapporten Det kontantlösa samhället visar vem som är för och vem som är emot att kontanterna försvinner, hur förtroendet ser ut för nya betalmetoder, hur många känner till de nya betaltjänsterna och vem använder dem?

Insight Intelligence har på uppdrag av Sigma, Västtrafik och .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) genomfört telefonintervjuer med 1000 svenskar i åldern 15 och uppåt.

Kort är det betalmedel som svenska folket använder i störst utsträckning. Åtta av tio svarar att de använder kortbetalning varje vecka eller oftare medan sex av tio svarade detsamma om kontanter. I takt med att samhället digitaliseras förändras också våra betalmetoder. Flera av de nya digitala betalmetoderna är dock okända för svenskarna. Det visar undersökningen ”Det kontantlösa samhället” som tittat närmare på svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder.

Kontanters roll vid betalningDet görs observationer i rapporten som går att känna igen från andra områden som digitaliseras. Jag tänker på att vissa fenomen blir ibland så tydliga vattendelare att det uppfattas som en klassfråga; 40% anser att det kontantlösa samhället är en klassfråga samtidigt som man är övertygad om att vi kommer bli just ett kontantlöst samhälle på sikt.

Kontantlösa betalningar är en förutsättning för mycket av dagens handel, och utan den ingen handel alls över webben! Det är ur en sådan aspekt tydligt att alternativa betalningslösningar banat väg för en otroligt många värdefulla innovationer. Här finns svenska styrkor, både inom den tekniska utvecklingen kopplad till betalmetoder men också nya företag för digitala betalningar. Betalningarna i sig är också innovationer, som svenska Klarna med sina lösningar för att tryggare och enklare handla på nätet, eller lika svenska iZettle som gör det möjligt för alla att ta betalt med kort.

Som en kontrast till alla spännande möjligheter tycker jag man också ska ta upp när det inte fungerar. Resenärsforum skriver ett skarpt debattinlägg om att ingen annan bransch kräver så krånglig betalning som kollektivtrafiken. Det motverkar möjligheten och viljan att åka kollektivt menar man.

Det finns en del observationer i deras debattinlägg som sällan lyfts fram. Här är graden av nya lösningar möjligen en hämmande faktor, då inga av följande frågor har förutsägbara svar: Var man ska köpa sin biljett – i en tidningskiosk? Livsmedelsbutik? En automat av okänt utseende och med svårförståelig knapptryckningslogik? Vilken biljett? Får man handla sin biljett ombord på bussen?

Det finns ingen annan bransch som kräver så krånglig betalning som kollektivtrafiken. I själva verket har varje region infört en egen valuta som man måste skaffa. Det är helt oacceptabelt att man inte ens kan betala med vanliga pengar. Till råga på allt ska den lokala valutan förvaras i ett plastkort där man inte ens kan se hur mycket valuta man har kvar, trots att man kan ha blivit tvingad att betala en viss summa för att växla till sig ”valutan”.

Innovation på betalningsområdet har enorm potential till nytta. Många nya lösningar används redan flitigt, men lider samtidigt av att enkelheten är borta. Svårigheten ligger i att skapa nya betalmöjligheter utan att tappa de positiva egenskaper tidigare betalningslösningat har. Som konsument ställer man sig frågan – hur kan det komma sig att man i Sverige inte kan/får betala med svenska pengar?

 

26
sep | 13:08

Nya och gamla jobb

Apps, by Sean MacEntee

Apps, by Sean MacEntee

Mycket talar för att nya jobb inte i huvudsak finns hos de etablerade företagen utan behöver skapas på andra håll. En del talar för att det är i appar vi hittar några av de nya jobben.

Det är drygt tio procent av företagen på Fortune 500-listan har varit där sedan 1955. Företag som på sin höjd av förmåga såg osårbara ut har försvunnit. Det är en hög omsättning, ”87% of the companies have either gone bankrupt, merged, gone private, or still exist but have fallen from the top Fortune 500 companies”. Medellivslängden för företag på denna lista sjunker stadigt och är nu under 15 år.

Steve Jobs förde i sin biografi fram en teori om varför stora företag går under. Han menade att företagen genom att värdera omsättning och andra ekonomiska fenomen tappar fokus på det som en gång förde företaget till framgång. Man tappar då teknisk utveckling och design menade Jobs:

The company does a great job, innovates and becomes a monopoly or close to it in some field, and then the quality of the product becomes less important. The company starts valuing the great salesman, because they’re the ones who can move the needle on revenues.

Sveriges Radio sände i veckan ett avsnitt i Vetandets värld på just temat Teknikjättarna som försvann. Medverkade gjorde forskaren Christian Sandström som föreläser i ämnet disruptiva innovationer.

De var som ett sorts sentida dinosaurier. Företag som Kodak, Facit och Nokia växte till marknadsledande jättar men verkade inte kunna anpassa sig när ny teknik gjorde sitt intåg. Varför klarar sig vissa teknikföretag medan andra kollapsar?

När etablerade företag försvinner, vad kan ersätta dom? Vad kommer generera nya jobb? EU menar att ett svar kan vara appar. Neelie Kroes kommenterar en aktuell rapport om app-ekonomin, ”…an app economy worth hundreds of thousands of jobs, and generating billions of euros a year. That’s not bad for an economy that, 5 years ago, didn’t even exist.” EU har runt 22% av denna nya globala rörelse, och det är 529,000 jobb (varav 60% är utvecklare). Området omsätter årligen mer än 10 miljarder euro.

Mer att läsa finns på sajten http://eurapp.eu/ som har som sin uppgift att belysa hur app-ekonomin i EU ser ut och fungerar.

Man har även en tävling 8på den amerikanska tävlings-sajten InnoCentive…) om hur man kan hjälpa EU att få en ännu bättre fungerande marknad för appar:

(1) the natural fragmentation of national and regional markets
(compared with the US, China, or Japan) by size, language, culture, etc.; (2) EU
and local regulatory conditions (legal complexities,
country-specific personal data policies, etc.); and (3) difficulties in
finding and retaining a talented, educated and skilled
workforce
.

The European Commission is seeking advice on initiatives it could develop to overcome these “environmental” barriers and foster growth of the EU app economy. The EC is seeking perspectives broadly – proven ideas from the high tech/software industry or from any other industry are welcome.

Jag rekommenderar den intresserade att läsa rapporten The European App Economy: creating jobs and driving growth.Rapporten rekommenderar att hjälpa denna bransch att växa genom följande förslag:

  • Facilitating access to government data for developers, e.g. mapping, meteorological and real time public transport data as well as information on community level services.
  • Enhancing connectivity by making more spectrum available for wireless services.
  • Advancing the European single market in intellectual property and communications.
  • Embracing app-driven innovation across all sectors, e.g. health, education, enterprise, lifestyle.
  • Ensuring a flexible and supportive business environment for start-ups and entrepreneurs.

taggar: , ,
13
sep | 11:05

Ett manifest för startups

Bild: Peter Svensson

En stor samling startups på Stockholm Startup Hack.

Nya företag behöver inte stå inte i konflikt med etablerade aktörer, men nog är det aningen mer intressant med startups om man är intresserad av banbrytande innovationer? EU är inne på detta spår med sitt startupmanifesto för just nya företag, ”…we have distilled 22 actions which, taken together, can give European businesses the best chance of future success.”

The days of relying on large businesses or the government for job creation are over. Many of the millions of jobs lost over the past five years will never return in their old form. Entrepreneurship, which has been the engine for growth in the United States, has not been cultivated in an effective or systematic way in Europe. To create more businesses and more startups requires more than a change in policy. It requires a change in mentality.

Det går göra ett antal reflektioner kring EU:s arbete på startups och detta manifest:

  1. Vi trodde att manifestens tid var över? Det fanns en hype kring manifest runt 2009 då man fick känslan av att alla skrev manifest. I Sverige hade vi bland annat Det postdigitala manifestet och Det nätpolitiska manifestet. Båda var läsvärda och borde ha resulterat i mer handling (kan jag tycka personligen).
  2. Manifest som adjektiv kan betyda ’tydlig’. När ett område är komplext och anses ha stor betydelse så tillsätter man ett råd, en utredning, en kommission – med resultatet att problemen genomlyses i all sin komplexitet (i långa dokument). Bra så, men ett manifest är ett alternativ, och en välkommen kontrast som istället angriper komplexiteten genom att vara tydlig. Användningsforum använder inte ordet manifest, men Designprinciper för offentliga digitala tjänster är ett utmärkt exempel på hur man bör gå till väga. Utmaningen med design av digitala tjänster i offentlig sektor är erkänt besvärligt, men är uppfriskande förenklad till 10 principer.

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

  3. Bra manifest kan samla de allra bästa personerna och få uppmärksamhet. Jag tänker på Russel-Einsteinmanifestet från 1955, som undertecknades av endast 11 personer. Manifestet handlande om farorna med kärnvapen och hade bland andra Bertrand Russel och Albert Einstein som underteckare. Sånt räknas också.
  4. Manifest kan bli hur fel som helst. Det futuristiska manifestet från början av 1900-talet hade stor påverkan på konst innehåller många märkliga påståenden, som artikel 9: ”Vi vill förhärliga kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan.
  5. En sak ingenjörskonsten har lärt oss är att man ska sätta namn på saker man vill kommunicera och följa upp. Om man gör ett manifest som innehåller 22 actions, så får man inte gömma dom på en webbplats så rörig som deras och att inte numrera dom tydligt. Sajten är märkligt oanvänbar.
  6. EU:s manifest är inte inbäddat i en politisk korrekt mall. Se här bara vad de skriver om sina egna insatser för att öppna upp offentliga data:

The irony of public data in the EU is that so little of it is actually public. From transportation to treasury to tender information, opening up government data can increase transparency and trust, while increasing citizen engagement, empowerment and equality. In addition, unlocking public data from its shackles allows innovative companies to introduce new products and services that can further reduce the dependence on central government and create new businesses at the same time.

taggar: , ,
03
sep | 07:08

Ford har öppna data via API i sina bilar

Kanske är det en konsekvens av bilindustrins kris, men följande berättelse om Ford är lika oväntad som osannolik. Från ett konsumentperspektiv har inte de traditionella biltillverkarna stått för nytänkandet när det gäller kundupplevelse (imo). Det är roligt att det just är Ford som tar ett nytt grepp.

Ford har till sina personbilar något de kallar The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd. Vi har tidigare skrivit om att det även från SAAB och Volvo finns likande piloter, men Ford verkar ha kommit mycket längre.

Att bilägare modifierar sina bilar och att det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln) är känt, men här öppnar biltillverkaren själv upp, ”What if the system was designed from the ground up to be open source and to give insight into the vehicle itself?”. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också vinna på detta – man vinner goodwill så klart, men man kan också öka värdet på sina bilar genom att externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar.

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Researchers at Ford Motor Company joined up to create a standard way of creating aftermarket software and hardware for vehicles. Every new car is full of computers and electronics, and there is growing interest in connecting the output from those systems to third-party applications and the web. Many companies are already offering tools to hook into the driver’s interface, but for the most part they have limited availability for hobbyists and developers.

Att en tillverkare lämnar en produkt delvis ”ofärdig” i meningen att en kund eller någon annan kan fortsätta utvecklingen eller anpassa produkten kallas ibland för Open Design. Det kan vara något så trivialt att kunden själv kan byta ut batterilösningen i en mobil mot en lösning med annan prestanda. Det kan också vara att en produkt använder gängor och anslutningar som är industristandard vilket möjliggör att man kan koppla ihop helt olika produkter med varandra. För mer digitala produkter finns så klart oändliga möjligheter om man öppnar ett API som kan styra funktionen.

Det finns studier som visar att öppna produkter har längre livscykel och att det också finns miljövinster då produkterna går modifiera även för annan användning.

Open design is a form of co-creation, where the final product is designed by the users, rather than an external stakeholder such as a private company.

Ett exempel: i Finland har det växt fram ett omfattande experimenterande kring värmeväxlare och man har ett mycket stort nätverk av personer som bättrar funktionen på sina aggregat. På de största sajterna för värmeväxlare har man över 200,000 inlägg och 55 miljoner besök! De aggregat som är bäst lämpade för modifiering och anpassning tar här andelar av marknaden.

User innovation in sustainable home energy technologies from Jouni K. Juntunen

 

Från vår sida har vi funderingar på om det finns anledning att experimentera med en stödinsats, och vi vill gärna ha era synpunkter om det. Finns det extra intressanta områden som skulle kunna fungera på motsvarande sätt i Sverige?

Sida 19 av 33« Första...10...1718192021...30...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter