Författararkiv: Erik Borälv

22
Maj | 17:59

Hackathon för vård- och omsorgsförvaltningen

Innovation är till stor del det oväntade. Vi har besökt ett hackathon som arrangerades av en kommun, och bland lösningarna fanns ett språkverktyg med förstärkt verklighet (AR), och en annan som integrerar röstmeddelanden i Facebook Messenger! Och de bidragen vann inte ens hackthonet! Oväntat, helt klart. Mer detaljer, och intervjuer med arrangörer och vinnande lag följer.

true/challenge logo

Ett hackathon är ett evenemang där programmerare, designers och andra intresserade träffas för att utveckla lösningar. Man samlas för att på, vanligtvis, 24 timmar utveckla en så bra, rolig, spännande, eller värdefull lösning som möjligt. De flesta hackathon saknar uttalad inriktning så man är fri att skapa vad som helst. Andra har ett tema eller ett problem som deltagarna ska lösa.


Projektledarna Gustaf och Mattias förklarar upplägget och lite av bakgrunden.

TrueChallenge är unik genom att vård- och omsorgsförvaltningen i Helsingborg i samarbete med En bra plats var arrangörer. Det är inte ofta offentliga aktörer arrangerar hackathons, än mer sällsynt är kommuners olika förvaltningar i dessa sammanhang.


Vård- och omsorgsdirektören Britt-Marie förklarar varför man arrangerar ett hackathon.

Man sökte lösningar runt behov som är definierade av äldre och personer med med behov av omsorg. En bra poäng är att behoven är framtagna av målgruppen, personal och personer inom omsorgsverksamheterna. Som grund för att söka lösningar med hjälp av ett hackathon är detta föredömligt. Formuleringarna är tydliga trots att de är korta – de innehåller information om behovet, vilka som berörs, eventuella begränsningar och lagar, hur stort/vanligt behovet är, vem som är kund, om det finns konflikter som kan begränsa lösningar. Här är listan på behovspaketen, men läs gärna detaljerna för att se hur varje behov formulerades.

  • Fysiska pengar
  • Kontinuerlig kontakt
  • Ohälsoriskzon
  • Skolmorfar
  • Pictotext
  • Pedagogik för goda män
  • Ångeststödet
  • Bryt digital isolering
  • Rak väg in
  • Se vem som kommer hem
  • Karttolkaren

En kommunal förvaltning som aldrig tidigare varit på ett hackathon, ett tema från ett område som inte förknippas med innovation eller teknik, hur kommer det gå? Det visade sig fungera utmärkt, både genomförande men också själva resultatet. En bidragande faktor är att man tog hjälp av erfarna och engagerade projektledare/moderator.


Daniel Krusenstråhle & Victor Krusenstråhle är laget Haqs, och man vann med sin lösnig på Behovspaket: Se vem som kommer hem. Man är också ett far- och sonlag.

En positiv sak, som är mer än en liten detalj, är den digitala närvaron runt detta hackathon. Många är intresserade av att på distans kunna följa utvecklingen. Att även i efterhand kunna visa hur det såg ut, vem som var där, hur stämningen var, är centralt. Man har spelat in alla presentationer och hejarop innan start, deltagarnas färdiga presentationer och, så klart, vinnarlaget. Ska man bara se ett klipp så är det alltid lagens presentationer – det är här man får känslan för vad som hände och vem som var där.

Vinnarna Haqs hade noga analyserat utmaningen med att det är många personer inblandade i omsorgen och att personalen ofta jobbar med roterande schema. Den som får omsorg kan alltså vara osäker på vem som ska komma på besök och när.

Vi som jobbar med att få fler organisationer att öka sin innovationskapacitet genom att också leta efter lösningar utanför sin egen organisation tycker det är roligt att vi får fler sådana positiva exempel. På pappret är kommunal förvaltning och omsorg inte ett givet val för ett hackathon. I praktiken har vi istället ett exempel på att om man är öppen med sina behov och vågar bjuda in, så kommer de som har engagemang i frågan. Kapaciteten hos en crowd kan vara betydande, i meningen att man genom att bjuda in kan få tillgång till ett stort antal personer med både intresse och förmåga att skapa nya lösningar. En förutsättning är att ha tydliga incitament. I detta fall engagerar själva temat omsorg (många har egen erfarenhet och ett personligt intresse) och att behoven är verkliga och inte påhittade. Vi hör för ofta att organisationer inte vågar berätta om sina behov, då det skulle uppfattas som att man är svag på något sätt. Må så vara, men då kan man heller inte hoppas få hjälp med sina utmaningar.

Många organisationer har behov att öka innovationsaktiviteten inom sitt område. Man vill ha förslag på lösningar kring de behov man har, inventering av ny teknik, underlag till en eventuell upphandling, eller bara skapa ett större nätverk runt sin verksamhet. Öppen innovation (som hackathons) handlar om att söka utanför sina existerande nätverk. Genom att våga nytt kan man också hitta nya idéer och aktörer.

 

05
Apr | 13:01

Ska vi prata om datadrivna labb?

Här finns en sammanställning av information om utlysningen Datadrivna labb 2017. Nu efterlyser vi dig som vill ha möte om ditt tematiska område – exempelvis livsmedel/jordbruk/daglivs, media och journalistik, bank/försäkring/finans, eller kanske någon aspekt av produktion/tillverkning som är datadriven. Om ni är en (tematisk) grupp så tar vi gärna en diskussion för att öka förutsättningarna för en bra ansökan.

Elektricitet och järnväg är infrastruktur. Data är infrastruktur i ett digitalt samhälle.

Elektricitet och järnväg är infrastruktur. Data är infrastruktur i ett digitalt samhälle.

Utlysningen handlar om att skapa samhälleliga och ekonomiska värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Syftet är att öka kapaciteten att använda data i innovationer. All formell information finns på utlysningens webbsida.


Inspelning från informationsmöte och match-making inom datadrivna labb.

Utlysningen ger möjlighet att etablera nya tematiska miljöer kring datadriven innovation. Inför en informationsträff sammanställde vi en kort presentation; se nedan.

På mötet deltog även Trafiklab som ett bra exempel på hur ett datadrivet labb kan fungera, i detta fall inom kollektivtrafikområdet. Hur andra labb bör fungera beror så klart på områdets förutsättningar, som kan variera med aktörerna, typ av data och andra förutsättningar för att omsätta data i innovation.

 

Vi har gärna en dialog med intresserade för att se om era idéer skulle fungera inom denna utlysning. Det finns många tematiska områden där bra förutsättningar för datadriven innovation redan finns på plats. Det som saknas är ofta en central plats där man kan skala och sprida erfarenheter och teknik/lösningar, dvs ett datadrivet tematiskt labb.

Planerar ni ansöka, gör som i plus-kolumnen och inte som i minus-kolumnen

Planerar ni ansöka, gör som i plus-kolumnen och inte som i minus-kolumnen

27
Feb | 15:15

Darwin+ (datadrivna labb, del 5)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag berättar Magnus Lindén på Sweco om Darwin+.

I Sverige har vi mycket bra leveranssäkerhet ur avbrottsynpunkt. Den senaste officiella statistiken är från 2015. Den visade på att en elnätkund i genomsnitt drabbades av 1,2 avbrott med en total avbrottstid på 118 minuter.

Leveranssäkerhet i de svenska elnäten

Leveranssäkerhet i de svenska elnäten

Elnätsbranschen jobbar intensivt med att minska avbrottstiden, mestadels genom att bygga bort flaskhalsar i systemet och genom att kontinuerligt byta ut gammal utrustning.

En viktig del i arbetet med att minska störningstiden är att förstå vad som orsakar störningarna. Energiföretagen i Sverige jobbar med kontinuerligt med detta och samlar information i DARWin.

Systemet har funnits sedan slutet på 1990-talet och bygger på att textfiler skickas med e-post till en enskild person som importerar och hanterar informationen. 2017 känns inte detta modernt, och glädjande så visade det sig att Vinnova kunde stödja vidareutveckling av DARWin via sin utlysning datadrivna labb.

En uppdatering av tekniken i DARWin är välkommet. Det riktigt intressanta är dock att det arbete som nu genomförs skapar en öppenhet till den information som finns i systemet.

Projektet jobbar med öppenhet gällande data och all störningsdata kommer att vara offentlig. Data kommer att publiceras i JSON-format och all information som finns om störningarna kommer att bli tillgänglig. Databasen kommer att även innehålla data som inte är offentlig. Detta kommer att hanteras via inloggning, och företagsdata, kunddata och ledningsdata kommer bara vara tillgänglig för respektive företag genom inloggning.

Förhållandet mellan ”privat” och ”offentlig” data löses på följande sätt, där (C) är en nyutvecklad komponent inom projektet.

Modell över Darwin

Modell över Darwin

Syftet med förbättringarna och öppenheten är att möjliggöra för fler elnätsbolag att medverka i processen där data används i existerande och nya tjänster. Centrala förutsättningar är hur användning av NIS/GIS-verktyg tillsammans med öppna data kan förbättra elnätens utveckling till smartare och effektivare lösningar. Idag används system digitalisering och dokumentation av elnäten med dess mest centrala objekt. I takt med att dessa system kopplas mot realtidssystemen har de kommit till att bli centrala i elnätsbolagens utveckling och planering av nya elnät. Samtidigt har ett enskilt elnätsbolag inte tillgång till en samlad statistik på felande komponenter utöver sin egen.

Projektets mål är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi (högskolor, universitet), innovatörer/entreprenörer/leverantörer och kunder/användare med intresse för datadriven innovation som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt. I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt.

Projektets första referensgruppsmöte har gått av stapeln och nästa steg är nu en referensrunda om XML-filer fram i april. Går allt som det skall är vi klara runt årsskiftet 2017/2018 och har då skapat ett system som möjliggör för aktörer (elnätsbolag likväl som leverantörer och akademi) att fortsätta att utveckla tekniker och tjänster för att öka leveranssäkerheten i det svenska elnätet.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Magnus Lindén, Sweco, 08 695 14 43, magnus.linden@sweco.se

 

17
Feb | 09:21

Skogsdatalabbet@SLU (datadrivna labb, del 4)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag berättar Anna-Lena Axelsson på Sveriges lantbruksuniversitet om Skogsdatalabbet@SLU.

Vad är syftet med ert datadrivna labb?

Skogsdatalabbet är en ny kreativ mötesplats som främjar användning av data och analysverktyg som förvaltas och utvecklas inom SLU:s skogliga miljöanalys och fjärranalys.

Labbet ska tillgängliggöra data, sprida information och ge konkret stöd till nya användare, t ex företag, myndigheter och skogsägare. Skogsdatalabbet är en utvidgning av det studentorienterade Ljungbergslaboratoriet som fokuserar på 3D-data och fjärranalys – och som nyligen fick nya anslag för fortsatt arbete. Satsningen på Skogsdatalabbet ger en möjlighet att utvidga labbmiljön till att även omfatta data och statistik från Riksskogstaxeringen och analysverktyget Heureka som används för att ta fram framtidsinriktade skogliga hållbarhetsanalyser.

Vilka aktiviteter kommer ske i ert labb? Finns labbet, och vad i så fall består labbet av?

Vi har just startat upp en seminarieserie tillsammans med Ljungbergslaboratoriet och snart drar vi igång arbetet med att utveckla tjänster för att ge tillgång till data för olika testområden, säger Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet. Seminarierna spelas in och tillgängliggörs via hemsidor och sociala medier.

Under våren ska vi tillsammans med företag, konsulter och myndigheter ta fram några olika pilotprojekt som vi ska arbeta vidare med. Skogsmaskintillverkare, kommuner och naturvårdskonsulter finns med bland de vi diskuterar med just nu. Vi har tänkt bygga upp både ett fysiskt och ett virtuellt labb, men redan nu märker vi att intresset troligen är störst för det nätbaserade labbet. För att få tillgång till vissa data och verktyg måste man dock besöka oss på plats. Nya användare kommer att stödjas av specialister inom skoglig planering och fjärranalys för att få ut mer av våra öppna data och befintliga verktyg. Skogsdatalabbet kommer också att genomföra riktade webbinarier, tematiska workshops och vi planerar även ett hackaton. Dessutom kommer vi att ha ”öppet labb” vid några tillfällen här i Umeå.


Point cloud from image matching of photos taken from UAV at 120 m above ground. The camera used was a Ricoh GR (16 MP). This flight took around 40 minutes with a UAV plane and the overlap was 80/80 between the photos.

Vad kommer ni kunna erbjuda andra som är intresserade?

Skogsdatalabbet kommer att göra det enklare att utnyttja data från Riksskogstaxeringens permanenta provytor, vilket är särskilt intressant för olika företag som arbetar inom fjärranalys. Det finns även en outnyttjad potential för bättre skogliga beslutsunderlag inom naturvården och kommunal förvaltning. Här kommer vi att arbeta aktivt för att t ex kommuner och naturvårdskonsulter ska få upp ögonen för nya affärsområden och möjligheter.

Skogens betydelse för en hållbar utveckling har ju flera dimensioner – en social, en ekonomisk och en ekologisk. Vi ser att myndigheter och kommuner har behov av strategiska hållbarhetsanalyser för att ta väl avvägda beslut om förvaltningen av egen skog eller om policyinriktning. Med hjälp av det skogliga analysverktyget Heureka kan skogens betydelse för ekonomi, folkhälsa, miljö och naturvård belysas på ett systematiskt sätt. Nya integrerade verktyg underlättar även för enskilda intressenter att delta i olika besluts- och planeringsprocesser med koppling till skog. Det går även att göra datorvisualiseringar för hur skogen och landskapet kan komma att se ut i framtiden.

Det finns också ett stort intresse för ny teknik inom 3D-området, t ex datainsamling med marklaserscanner eller drönare samt möjlighet att visualisera och uppleva skogliga data i VR-utrustning. En annan sak är möjligheten till personlig rådgivning och hjälp med att lösa praktiska problem kring datahantering, bearbetning och analys.

Kan man läsa mer om projektet eller kontakta er?

Enklast är att följa Skogsdatalabbets aktiviteter på Facebook.

På skogsdatalabbets http://www.slu.se/skogsdatalabb och  Ljungbergslaboratoriets hemsidor finns mer information. Det går också bra att kontakta Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet.

Information om kommande seminarier finns här http://www.rslab.se/seminars/ och genomförda seminarier kan ses i efterhand via vår YouTube-kanal.

Finns det en dröm, om vad ni skulle kunna åstadkomma med hjälp av datadriven innovation?

Skogsdatalabbet innebär en möjlighet för oss forskare och miljöanalytiker vid SLU att mer aktivt dela med oss av våra data, våra analysverktyg och vår kompetens till nya användare.

En dröm är att fler delar av skogssektorn och samhället får del av aktuella data och beslutsunderlag som rör skogen som resurs. Bättre data gör skogsbruket mer effektivt och miljövänligt och väl underbyggda beslutsunderlag gör det enklare att hitta rätt avvägningar mellan skogens olika användningsområden. Idag pratas det mycket om bioekonomi och där är skogens resurs i form av biomassa en självklar del – men skogen är även viktig för naturvård och biologisk mångfald och för hälsa och friluftsliv.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Anna-Lena Axelsson: 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@slu.se, http://www.slu.se/skogsdatalabb

09
Feb | 17:20

Open Innovation Policy Workshop

Open Innovation has been on the rise for a long time but can be hard to find in current innovation policy. A number of European practitioners and researchers met up to share experiences and learn what opportunities there are for new policy in Open Innovation. This is a summary of parts of that workshop. A next meetup is planned for summer 2017.

Detta inlägg skrivs på engelska för att också kunna spridas bland deltagarna på detta möte om offentlig strategi (policy) inom området öppen innovation.

Max Planck Institute for Innovation and Competition

Max Planck Institute for Innovation and Competition

The New Innovation Policy Workshop took place at the Max Planck Institute for Innovation and Competition, hosted by Prof. Dietmar Harhoff. The aim was to share experiences from user innovation policy initiatives among policy-makers and researchers. The workshop is about novel approaches to innovation policy, and includes, for example, how individual users and households, as important sources of innovation, can be part of innovation policy.

A number of countries already have experience from specific policy on open and user innovation.


 Short interview with the workshop host.

Denmark is a forerunner when it comes to a national initiative for user-driven innovation (UDI). Their work began to shape as early as 2004 and identified this topic as a key policy to stimulate innovation and growth. A programme for UDI was established in 2007 as a part of the overall Danish Globalization Strategy. It was a government initiative to stimulate R&D, innovation and growth in Danish firms. It was an effort with substantial budget, roughly 500 million DKK if you sum up a number of related initiatives.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

Quite soon, the programme, and the projects it funded, received public criticism. The previous strong political support waned and the programme was terminated prematurely in 2009. Some say a lack of clear definition and (too) many involved stakeholders, in combination with being the first mover, could explain some of the critisism. The funded projects were of a kind that did not necessarily scale well and this did not meet everyone’s expectations. In addition, some of the important aims of the programme got lost in translating it into an actual funding instrument.

In this context, we need to mention another forerunner country: Finland and their 2010 action plan on Demand and User-driven Innovation Policy. It’s a comprehensive document well worth reading. The document has a number of policy contributions: it clarifies the difference between user and producer innovation, provides a definition of user innovation, indicates the level of user innovation activity, and explains some of the policy barriers and outlines possible policy actions. We might return to the Finnish experiences later.

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

A very recent and interesting initiative is the Austrian Open Innovation Strategy, with the aim to increase the innovation system’s performance/efficiency. It mentions three core objectives:

  • Open up, broaden and further develop the Austrian research and innovation system (e.g. new sources of innovation, networking capabilities)
  • Increase the involvement of citizens (users) in generating innovation
  • Increase the efficiency and orientation to results of the Austrian innovation system (e.g. innovative forms of knowledge transfer in both directions)

The strategy contains 14 areas/activities where open innovation can be applied – they consists of concrete proposals. Austria was also influenced by and made use of research findings of relevance to user innovation. Several of the proposals target the barriers that prevent/block bottom-up innovation.

The strategy is grounded at a the ministry level and the process involved the secretary of state. The strategy has not its own budget but is integrated into existing innovation programs or tries to influence the development of new programmes. Examples of launched pilots are: (1) a digital platform for agencies to post problems and for companies to come up with possible solutions (crowdsourcing and innovation procurement), (2) the involvement of citizens in the selection of research areas within medicine (crowdsourcing of health problems, validated by experts, and call for proposals).


The Austrian strategy was developed with the help of the winnovation company.

What is also new (or rare) is the way the strategy was developed. A platform https://www.openinnovation.at/ provided the opportunity for anyone to contribute to the strategy. Close to 500 stakeholders provided comments and further contributions.

Im Zuge der Online-Konsultation von 18.1. bis 14.3.2016 haben 452 Personen an der Diskussion zur Definition von Open Innovation und zu den vorgeschlagenen Maßnahmen zur Förderung von Open Innovation in Österreich teilgenommen und dabei 532 Kommentare und 1069 Bewertungen abgegeben – allesamt sehr ausführliche und lesenswerte Beiträge.

The aim is to continue the work on sharing experiences from open and user-driven innovation policy. The current plan is to collect more evidence and present or discuss further at the 15th International Open and User Innovation Conference, held from 10-12 July 2017 at the University of Innsbruck, Austria.

 

Sida 2 av 3112345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter