Författararkiv: Erik Borälv

15
aug | 13:42

Hjälpmedel för alla

Digital teknik, när den är som bäst, gör livet enklare. Den är numera ett självklart inslag i samhället och en förutsättning för exempelvis tillgång till service. Var finns de nya innovationerna som gör livet enklare?

En Segway för golfspelare, kan bära golfbagen och spelaren.

Bild från 2018 års SM i handigolf. En spelare som har svårt att gå runt banan använder en Segway,  med en egen modifiering att också bära på en golfbag.

”Hjälpmedel” används ofta som ett specifikt begrepp, som en förskriven lösning för en individs behov. En förskrivare kan vara en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. Vanligtvis förknippas hjälpmedel med något som underlättar fysisk rörelse och kommunikation men det omfattar även lösningar för att kunna komma ihåg saker, orientera sig eller lösa problem. Hjälpmedel spelar en stor roll för ökad självständighet för den som behöver stöd. För fler aspekter kan man läsa en rapport från Myndigheten för delaktighet om tekniska förutsättningar för digitala trygghetstjänster.

Mer generellt, våra behov av stöd varierar med sysselsättning, fritidsintressen, var vi bor, eller vilken fas i livet vi är i. Det är inte svårt att tänka sig situationer där alla kan behöva hjälp av något slag. Enbart det faktum att vi har allt längre arbetsliv leder till ökat behov av stöd. Vi använder mobil teknik för att sköta stora delar av vardagen och arbete, våra krav på tillgängliga tjänster ökar, för aktörer inom vård och omsorg är välfärdsteknik metoden att just ge vård och omsorg, osv. Med digitaliseringen blir det naturligt att använda hjälpmedel för att enklare styra en dator, surfplatta eller smartphone. Digital teknik gör det möjligt att utveckla och erbjuda meningsfulla och användbara stöd kring gemensamma behov.

Sparkcykel är ett hjälpmedel på vissa arbetsplatser

En sparkcykel är ett bra exempel på ett traditionellt hjälpmedel, vanlig på arbetsplatser för att göra vissa uppgifter enklare. Vad är motsvarande digitala innovation?

Behov av hjälp och stöd blir extra tydligt i vissa miljöer eller runt vissa aktiviteter, till exempel:

  • Idrott och fritid
  • Arbete och skola
  • I hemmet och i offentliga miljöer

SM-veckan 2018 var paradressyr en av 52 idrotter. När man pratar med deltagarna är det tydligt att hjälpare, familj och sponsorer är avgörande för att de ska kunna vara aktiva inom sin gren. Man kan behöva en specialanpassad sadel och det är en betydande kostnad. Från ett idrottsligt perspektiv kan man behöva dispenser kring regelverk, exempelvis kardborrband för att sitta säkrare i sin sadel. Vi lärde oss också att ryttare som saknar ben styr mer med ljud. Felicia Grimmenhag hade sin sadel modifierad av en schweizisk sadelmakare, och fick först pröva ut stöd för benen med hjälp av lösa bitar för att komma fram till en exakt utformning.


Video: Felicia berättar om några av hennes hjälpmedel.

Efter tävlingen berättade ryttarna om andra hjälpmedel, stora som små. Om man har benprotes så kan halkskydd på strumpor vara viktigt inomhus. Problem uppstår när halkskyddet inte täcker hela foten och upplevs då snarare halare än vanliga strumpor. Här finns ett behov att kunna påverka, modifiera eller själv tillverka halkskydden för bättre anpassning. Svenska världsettan i dressyr berättar att hon och andra ryttare reser långt för att träffa sin tränare. Träffarna tar två dagar plus restid för två lektioner vilket blir opraktiskt och dyrt. Om man kunde rida i egna stallet och ha med tränaren via webbkamera och headset skulle träningen vara enklare. En sådan lösning skulle alla i ett ridstall kunna ha stor nytta av. Det medför i så fall höga krav på robust installation i en tuff miljö och hur lätt utrustningen är att använda i en dialog när man samtidigt behöver vara koncentrerad på hästen.

…a project in which we work as a team including wheelchair users, engineers and designers. Over the past year, we have been developing open source wheelchair add-ons through user research, ideation, design, prototyping and testing.

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Open Light/Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Att som individ bygga egna lösningar har fått nytt liv genom teknik som 3d-skrivare, och inte minst digitala nätverk av makerspaces och makers. DIY är ett av många sätt att få till nya lösningar. Ett exempel är Made for my wheelchair. Man engagerar designers, makers, kodare och, så klart, brukare att experimentera. De konstaterar att det finns ingen belysning för rullstolar (ens att köpa) så de sätter igång att ta fram egna lösningar. Det intressanta i sammanhanget är att man gör open source av  konstruktionerna, så att andra kan kopiera och fortsätta utvecklingen (pdf).


Video: om projektet open light och belysning för rullstolar.

Idag är trenden att robotar och ai ska bli de nya hjälpsamma innovationerna. Ett hjälpmedel inom denna genre kommer från Piaggio. Gita är en robot som kan bära 20 kilo. Den är smart på ett tilltalande sätt – den följer sin ägare vart man än går. Videon nedan visar situationer där Gita hjälper olika personer. Deras grundidé om hjälp att bära på saker gör livet helt klart lite enklare och kan bidra till att skapa attraktivare gåmiljöer.

Gita encourages an active lifestyle for anyone who wants to move with ease, from millennials and parents to seniors and disabled individuals.


Video: GIta följer sin ägare och är en hjälp att bära saker.

En anledning till att vi tänker på hjälpmedel och stöd är att många ser att digital teknik kan bidra till innovativa hjälpmedel som kan öka människors (fysiska och mentala) förmågor. Målet är att lansera en utlysning för aktörer som vill utveckla nya digitala hjälpmedel. Stor värde skulle kunna skapas genom att till exempel underlätta interaktion på jobbet, lite som sparkcykeln fast anpassat för dagens arbetsplatser. Värdet av olika stöd blir tydligare ju mer specifik man blir kring vem som är användaren och i vilken situation som stödet behövs. Vi är intresserade att höra era tankar om användare och användningsområden för nya digitala hjälpmedel.

07
maj | 13:16

Ett hackaton med utgångspunkt från medborgarnas behov

Under 24 timmar mellan den 3 – 4 maj förvandlades Helsingborgs arena till en kreativ och spännande verkstad där medverkande lag bygger nya kreativa lösningar, alla med utgångspunkt från medborgarnas behov. Hackathonet som anordnades för andra året heter True Challenge.

-Hackatonet går för andra året i rad och är i sitt sammanhang rätt unikt då det inte allt för ofta är offentliga aktörer som är de som arrangerar hackathons, än mer sällsynt att kommuners olika förvaltningar är pådrivande i dessa sammanhang, vilket gör detta till ett väldigt spännande sammanhang, säger projektledaren för True Challenge, Gustav Cavalli.

Arrangörer är vård- och omsorgsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad. Hackatonet görs i samarbete med det digitala stödet En bra plats.

Lösning under utveckling. Foto: TrueChallenge

Lösning under utveckling. Foto: TrueChallenge

Bland nio framtagna s.k. behovspaket som deltagarna kan välja att lösa finns bland annat Ångeststödet som definierar ett behov kring att ha någonstans att vända sig när ångest uppstår, Trygga gatan som handlar om behovet att skapa barnsäkra områden från trafik i hög hastighet och Tillsammans gör vi Helsingborg med fokus på behovet kring att på ett enkelt sätt få information om vad som planeras av kommunen och möjligheten att får vara med och påverka.

-Tanken är att visa upp att vård- och omsorgsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen är attraktiva områden att innovera kring samt att staden inte behöver vara de som alltid löser alla problem, utan något vi tillsammans gör bäst, fortsätter Gustav.


Video: Helsingborgs vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetschef Kristina Olsson om förhoppningarna på hackathonet TrueChallenge 

Vann gjorde laget Nemo med sin lösning för behovspaketet Gör så här, som handlar om kunder på LSS-verksamheter och att förmedla till vikarier vem man är som person och vilket behov man har av hjälp. Idag behöver man gång på gång berätta vad det är man behöver hjälp med och specifikt hur det ska göras. Juryns motivering var: ”Med en digital lösning som med sina olika roller och en genomtänkt och tydlig användarupplevelse erbjuder en lösning på behovspaketet och som vi upplever har goda möjligheter att ta sig hela vägen till en färdig produkt”.


Video: intervju med vinnarlaget, om vad de vann på och vad som händer nu.

Det nya för 2018 var att man nu var två förvaltningar som stod för arrangemang och behovspaketen. Det kändes som en viktig utveckling och positivt att få fler förvaltningar att berätta inom vilka områden man söker samarbete och nya digitala lösningar.

Deltagarna själva var nog det roligaste på årets upplaga – många var unga (ett lag gick andra året på gymnasiet) och påhittiga, där vi bland annat fick se prov på en del ”fotarbete” i form av att ett team exempelvis hårdtestade stadens telefonstöd inom bygglov. Ett annat team byggde en lampa kopplad till gps, som lyser man man kör genom områden med lekande barn. Det var även en stor spridning i bakgrund och erfarenhet. Några av lagen går en yrkesinriktad utbildning för att bli frontend-utvecklare och vad kan vara ett bättre inslag i en utbildning än att få jobba med verkliga behov och bygga lösningar för sin egen hemstad?

Läs gärna också vad vi skrev om 2017 års True Challenge. Det vinnande bidraget från 2017 ska nu testas i verklig miljö i förvaltningen.

[Foto: TrueChallenge. Text och video: Annie Lindmark/Erik Borälv, Vinnova]

18
okt | 09:36

Digital kompetens och appar

I Sverige har vi fokus på den formella utbildningen. Man söker till ett visst utbildningsprogram, och det är inte ovanligt att man identifierar sig med sin utbildning (ex man är byggingenjör). Utbildning i meningen färdigheter är ett ovanligare perspektiv. Vad betyder det för det växande behovet av kompetens inom digitalisering?

Here East, London - en plats för formell och informell utbildning. Foto: Here East.

Here East, London – en plats för formell och informell utbildning. Foto: Here East.

Nyligen höll Digitaliseringsrådet ett seminarium – Kompetens och digitaliseringens möjligheter – om hur digitalisering gör det möjligt med ett livslångt lärande och att omsätta kompetens i nya möjligheter till arbete. Det kan sägas vara kanslisvenska för:

  • Hur håller man sig kompetent på en arbetsplats som är under förändring?
  • Hur får man nästa anställning?


Inspelning från Digitaliseringsrådet: Kompetens och digitaliseringens möjligheter

Inom policy har det en längre tid funnits debatt om hur vi bör förbereda oss för samhällets ökade digitalisering. Det senaste inslaget är ett forskningscenter inom AI. Digitaliseringsministern konstaterar att kompetenser finns men inte samlat. Man pekar (bra!) bland annat på Alan Turing Institute i London som en ny samlande forskningsaktör inom Data Science. I sammanhanget är Here East ett ännu bättre exempel på hur politiken och andra aktörer tillsammans kan bygga bredare kompetens. I Here East samlar man digitala aktörer i ett mycket koncentrerat och attraktivt område. Man utnyttjar områdets särskilda förutsättningar för kopplingar till hälsa/idrott, media och automation. Två universitet har flyttat in med sina mest digitala utbildningsinriktningar. Det är ett bra exempel på en plats för formell och informell utbildning/kompetens. Det är här framtida färdigheter utvecklas.

Ett positivt inslag är att den svenska debatten nu sker inom allt fler områden och är praktiskt inriktad. Ett exempel är frågan om hur skolan ska använda digitala läromedel och hur lärare kan hålla sig uppdaterade om pedagogik som rör det digitala. Det var länge ett område som var trevande men där det idag sker mycket, särskilt med kopplingen till EdTech.

En aktuell rapport som berör digital kompetens kommer från McKinsey, Shaping the future of work in Europe’s 9 digital front-runner countries

The impact of new digital technologies on the labor market has led to the coining of the phrase “technological unemployment,” which describes a view of how the industrialization of the workplace may play out. However, that perspective ignores the other side of the technological coin, which is that automation also creates jobs and brings a positive economic impact from its ability to boost innovation and productivity, and offers advances in fields including healthcare, retail and security.

Det är läsvärt och rakt på sak – man konstaterar att ny teknik totalt sett alltid genererat fler jobb och ökat välstånd. Utmaningen består i att under en transformation ha rätt ansats till utbildning och kompetens. Some jobs will be displaced, and more tasks within jobs will change, suggesting the key challenge for policy makers will be to create the right mechanisms around training and education to ensure a fast and smooth transition to adapt to a different skill structure in the future.

Då är frågan, hur gör man för att stärka individers digitala färdigheter? Ett förslag är insatser för omställning/omskolning, exempelvis för redan yrkesverksamma. Vi har besökt The App Academy i Amsterdam som är ett fristående utbildningsföretag. Man utbildar i hur man utvecklar appar. Det är en mycket intensiv och praktisk utbildning, och man kallar den också för en bootcamp. Eftersom personerna betalar för utbildningen så finns tydligt driv från båda sidor att ha höga krav och ett högt tempo (utbildningen är mellan 6 och 12 veckor).

Man är under hösten inne på sin 11:e omgång och man når goda resultat. 90% av studenterna har en anställning mycket snart efter utbildningen.

Man har visat att metoden att bygga direkta färdigheter är relevant både för nyexaminerade och yrkesverksamma, och att det är ett fungerande sätt att möta behovet av kompetens inom digitalisering. Så pass praktiska färdigheter resulterar i omedelbara anställningar. Man kommer framöver rikta sig också mot offentliga aktörer kring deras behov av personal som har färdigheter i digitala verktyg.

03
okt | 08:00

Makers i Amsterdam

En designtävling på ett riksmuseum och tre makerspaces med helt olika karaktär. Här följer en sammanfattning av ett besök i Amsterdam.

Två Amsterdam-klassiker - en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in saker i husen.

Två Amsterdam-klassiker – en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in skrymmande saker.

Det kan vara svårt att inse vad öppna data är bra för. Öppenhet låter så klart viktigt men det är ändå svårt att få grepp om vad det innebär i praktiken. Säg att det dessutom handlar om öppna kulturarvsdata så kan man bli ännu mer osäker – finns det personer som gillar sånt, på riktigt? Då är det bra att vi har Rijksstudio Award som Rijksmuseum står bakom.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum's international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum’s international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

I korthet, riksmuseet genomför en omfattande renovering/uppdatering av byggnaden och den konst man förvaltar. De tar foton på sina objekt och gör bilddatabasen tillgänglig som öppna data. Det är 361,401 objekt om man ska vara petig. Man lanserar en designtävling och söker innovationer som använder sig av de öppna data som museet publicerar. Det vill säga, tävlingen går ut på att skapa en innovation som på något sätt använder sig av något som museet förvaltar.

Det är ingen överdrift att påstå att det är ett imponerande resultat, sett som innovationer i sig men också till hur öppna kulturarvsdata kommer till ny användning. Sovmasken som använder ögonen från en känd tavla är något som har högt ekonomiskt värde, går att skala och har en innovationshöjd. De 10 bästa bidragen som visas i videoklippet är alla imponerande. Man fick in hela 2,600 tävlingsbidrag från 62 länder. Jag ser deltagarna som moderna makers, som alla kommit på hur man vill skapa något fysiskt baserat på en fri resurs.

Makerversity är en kombination av makerspace och co-working space. Man finns idag i London och Amsterdam. Det är en kommersiell verksamhet, så som maker köper man sig en plats här. Organisationen står för utrustning och underhåll. I övrigt är det likt många makerspace, kanske lite renare verkstäder bara… man har 3D-skrivare, textil-, trä- och metallslöjd, elektronik och färg (se klipp).

Makerversity ligger i marinens gamla hamn, Marineterrein. Det är ett centralt område på gångavstånd från centralstationen, på hela 13 hektar. Marinen kommer snart överlämna platsen helt till staden. Det är delvis redan en innovationspark, där olika innovativa organisationer och projekt har en plats. Bara för att ge ett exempel, här hittar man TreeWifi som är ett projekt som bygger fågelholkar som också fungerar som uppkopplade IoT-enheter och mäter luftkvalitén. Hamnen är en plats att ha ögonen på om man har intresse för startups och staden som en arena för innovationer.

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

 

En promenad bort hittar man ett helt annat slags makerspace, ZB45. Detta är min bild av det klassiska makerspacet. Det drivs utan bidrag, man bygger nästan alla maskiner själv, man har en motorcykel + bil + buss för mobila verksamheten, bilen går på el och är så klart ett hembygge, med bussen turnerar man till festivaler, och motorcykelbygget syns på bilden nedan. Man är mycket mån om demokratiska värden och jämställdhet. Man har en laserskärare vars drivrutiner är open source, vilket man är stolt över. Det är litet, fult, helt underground, och charmigt. This is hardcore heter en känd låt.

Hemmabygge på ZB45

Hemmabygge på ZB45

Waag Society är en spännande plats och organisation. Man är en civilsamhällsaktör, på ett sätt som vi i Sverige nästan helt saknar. 22 år har man hållit på och man benämner sig som ett institute for art, science and technology. Man betonar särskilt det digitala, bedriver egen forskning och erbjuder utbildning för skolor och andra. Ett stort antal events sker här. En observation – Waag har alltid det digitala med, samtidigt som man ser sig som en social aktör med mycket humanism, om nu det blir begripligt som beskrivning. I Sverige är ofta digitalt/socialt motsatser som sällan möts.

Textilverkstaden på Waag

Textilverkstaden på Waag

Waag Society is always active in a social context. Every project involves several partners, each of whom bring their own, unique perspective. We also propose that new technological developments are made available to artists as soon as possible. In this way, Waag Society is a catalyst that brings to light new insights and solutions. The work that arises here is both innovative and iconic.

Man har en omfattande verksamhet med stor bredd. Jag uppfattar dom som lite besvärliga, i meningen att man provocerar genom debatt om att undvika lösningar som inte är öppna. Man är också för lokala eller europeiska lösningar som motvikt till, exempelvis, digitala plattformar från stora it-bolag (här får man läsa mellan raderna). Det är uppfriskande i debatten, och intressant som motvikt till att slentrianmässigt acceptera andras färdiga lösningar.

Biolabbet på Waag

Biolabbet på Waag

Vi besökte många fler organisationer inom innovation men de ovan var de som var mest fokuserade på makers. Alla hade sin egen unika profil och kändes stabilt förankrade i det lokala ekosystemet. Det finns fler makerspaces i Amsterdam, och landet lever upp till bilden av kreativa, udda, personliga och designinriktade individer. Medan verksamheterna upplevs som mainstream i staden så finns det inget mainstream över hur man tänker och agerar.

03
sep | 17:37

MyData – sätter dataanvändare i centrum

MyData är namnet på en modell för användarcentrerade data. I veckan hölls en konferens i Tallinn och Helsingfors om konceptet och ungefär 750 personer deltog. Trots att MyData är en utarbetad nordisk modell var dock antalet deltagande svenskar lätträknade. Här följer en kort inblick i lite av det som presenterades – och varför detta är relevant för aktörer i Sverige.

Alla data som vi delar med oss via sociala medier, sökmotorer, appar, mobiltelefoner, kreditkort och liknande har i stor utsträckning företagens behov i fokus; Det är företagen som väljer vilka data som samlas in och hur dessa kan tillgängliggöras för användare. MyData sätter istället användaren i fokus och låter användaren bestämma hur dennes data används, delas eller säljas vidare till tredjepartsaktörer. Dataportabilitet är därför en central funktion.

MyData är alltså inte någon affärsidé eller produkt, utan snarare ett tankesätt med tillhörande konceptuella ramverk. Kring detta ramverk kan företag och organisationer bygga vidare och skapa affärer. På konferensen presenterades en hel del affärscase, men fler efterfrågades.

Själva konceptet med MyData lanserades i Finland 2014 och ett år senare publicerades den 12-sidiga rapporten MyData – A Nordic Model for human-centered personal data management and processing, skriven av Antti Poikola, Kai Kuikkaniemi och Harri Honko vid Open Knowledge Finland och sponsrad av bland andra Kommunikationsministeriet som ansvarar för Finlands kommunikations- och trafikpolitik.

Paneldebatt om städer och MyData

Paneldebatt om städer och MyData

Flera forskningsrapporter har presenterats kring MyData och utgångspunkten är fortfarande delvis akademisk, men Antti Poikola poängterar att den största förändringen för de som vill anamma MyData-konceptet handlar om tankesätt.

Initialt kanske det inte ser så annorlunda ut, men på lång sikt innebär MyData en väldigt stor förändring jämfört med hur data hanteras i världen idag. För vår del i teamet bakom MyData handlar det nu mycket om att gå från planering till genomförande. Det finns en hel del bra exempel på bolag och organisationer som anammar konceptet med MyData, men trots att vi hela tiden betonar att det handlar om en nordisk modell och vi har goda kontakter i bland annat Danmark och Estland så är antalet aktörer i Sverige och andra nordiska länder klart färre än här i Finland, säger Antti Poikola, som därför kommer att hålla ett föredrag om MyData på Nordic Open Data Forum i Stockholm i november.

För användare ger MyData bättre kontroll på sin egna data, vilket ökar integritet och valmöjligheter. Dessutom ökar möjligheten att tjäna pengar på sin egna data. Trots att fördelarna för användare är uppenbar finns det fördelar också för företag och det omgivande samhället. Företagen kan få större förtroende från användare och nya innovationer kan skapas genom dataportabiliteten. Det annalkande införandet av GDPR i maj 2018 underlättas också, liksom generellt beslutsfattande baserat på data.

GDPR skyddar ju enskilda personer, men MyData vill gå längre än så. MyData vill inte bara skydda utan hjälpa enskilda att ta makten över sina egna data. Min roll i MyData-teamet är nu att skapa koppling mellan akademi och den omgivande världen, säger Antti Poikola, som brukar kallas för ”Jogi”.

Snabbsammanfattning av några inslag på konferensen MyData2017:

 

X-Road – ökar möjligheten att utbyta data
Estland har utvecklat X-Road, som är ett ramverk för datakommunikation. Ovanpå det kan man bygga offentliga tjänster som säkert kan skicka data mellan olika verksamheter. Estland och Finland har nyligen bildat en samägd organisation kallad Nordic Institute of Interoperability, runt tekniken X-Road.

Suomi.fi – samling av offentliga tjänster
En webbplats som bygger på ovan nämnda X-Road är Suomi.fi. Det är en slags katalog för alla offentliga tjänster i Finland. Man är mer än en portalingång och har API:er under utveckling som ska möjliggöra integration av tjänster på nytt sätt. Vanligaste tjänsten idag är eID.

Elektroniskt ID  utan statens inblandning
eID – ingen på konferensen pratar om statliga lösningar, vilket är lite märkligt. Förklaringen är att företag är intresserad av globala lösningar och då duger sällan nationella särlösningar. Kanske är det också att tekniken i de statliga lösningarna inte räcker för de som vill bygga tjänster baserade på identitet. Det nämndes dock initiativ som försöker aggregera nationella identitetslösningar till något mer standardiserat. Läs mer om projektet Secure Identity Across Borders Linked 2.0.

Plattform för kunddata
Eftersom lagring och hantering av kunddata kan vara svårt har det lanserats en mängd olika verktyg och plattformar för behov just runt data om kunder. En plattform är TruNomi.

Samtycke kräver maskinell verifiering
Typiska uppgifter för en plattform är “consent”, dvs vad kunden har godkänt för villkor kring sina data. (Consent = samtycke, medgivande). Tidigare sa vi ofta ‘content is king’. Nu vill man lansera ‘consent is king’. Lösningen bygger på blockkedjan och gör att mycket av informationen blir synlig öppet, dvs alla kan utläsa vem du gett tillstånd, vad de får göra och under vilken tid. Man kan samtidigt konstatera att lösningar som denna bygger på att vi först löser frågan om eID. Kan vi inte identifiera personer och företag så blir det svårt att på bra sätt hantera consent. Vi behöver maskinellt kunna verifiera avtal och parter.

Verifiering – en nyckel för att höja datavärde
Tieto var inne på samma spår, fast kring data och information. Man sa att värdet av data inte kommer (som många tror) av informationen i sig, utan det är istället att det går att verifiera data — dvs vi vet vems data, vilken källa data har, vi kan bedöma kvalité, etc. Maskinell verifiering är en unik kvalité av information, och det är det som skapar värdet och möjliggör att utveckla nya lösningar.

PersonalData.io och Donald Trump 
Snabbintervju med Paul-Olivier Dehaye, medgrundare av tjänsten PersonalData.io, som vet *allt* om hur Cambridge Analytica arbetade i Trumps presidentvalkampanj:

Cozy – ett digitalt hem
Tjänsten https://cozy.io/en/ fick stor uppmärksamhet. Det är “ditt digitala hem” för alla dina data. Om du inte kan se och enkelt komma åt dina data, så kan du heller inte skydda/dela/radera dina data. Man kallar sig för din personliga molntjänst. Det speciella här är att du kan välja var dina data ska lagras. Många kommer så klart välja de tjänster man redan har, som Microsoft, Google, Dropbox, Amazon osv. Men, du kan också lagra allt själv, vara din egen host. Det finns en lösning för Raspberry vilket gör det både enkelt och billigt. Open Source, så klart.

Digi.me – en plattform utan datalagring
Det presenterades en mängd liknande lösningar på temat personliga data i molnet. https://www.digi.me/ var en sådan. Det är en plattform för att komma åt och se dina data, men inget ligger lagrat hos digi.me utan du behöver en host. Man vill på detta sätt skydda dina data.

Datahantering som färdig paketlösning
På konferensen fanns överraskande många kommersiella plattformar som hade färdiga lösningar för att kunna hantera persondata. De löser saker som moln, säkerhet, känsliga data, compliance med GDPR, delning av data, hantering av hälsodata. Rimligen finns här en potential till framgång, då väldigt få organisationer klarar av att utveckla eller ens kravställa en upphandling på området. Hur man som företag ska uppfylla GDPR är skäl nog att välja en färdig lösning.

Varför delar man data?
En mer akademisk session, benämnd Why do they care, handlade om paradoxer kring personliga data. Det finns kända risker med att dela data, men som användare gör man det ändå. Sessionen handlade om vad man vet om hur användare tänker och fungerar kring frågor om säkerhet, integritet och öppenhet.

Det finns ett antal modeller som kan förklara hur vi som användare tänker kring risker. Privacy calculus går förenklat ut på att en liten vinst här och nu värderas högre än en framtida risk. Det förklarar varför vi väljer att skaffa oss en blygsam vinst för stunden, då en eventuell nackdel ligger så långt i framtiden att vi slipper oroa oss just nu. Theory of construal levels säger, lite liknande, att vi ger olika värde till aspekter som avstånd, grad av abstraktion, temporala egenskaper. Det som är nära oss värderas högre än det som är geografiskt långt borta, som ett exempel.

Det som alla teorier har gemensamt är slutsatsen att skrämma användare att “göra rätt” inte fungerar. Det är en faktor som inte alls påverkar oss. Det som enligt forskningen fungerar är sociala faktorer och härmande. Kort, vi gör som andra personer som vi litar på gör.

Datadrivet i fokus för Barcelona
Till sist en snabbintervju med Francesca Bria, teknikchef i Barcelona, som arbetar mycket med datadriven innovation:

Foto & film: Anders Frick

Sida 2 av 3312345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter