Författararkiv: Erik Borälv

20
jun | 13:42

Innovationstävlingen 300 år

Världens kanske mest kända innovationstävling återuppstår efter 300 år.

John Harrisons klocka på Science Museum

John Harrisons klocka på Science Museum

Tävlingen som var en av de tidigaste av sitt slag hette The Longitude Problem och var brittiska regeringens utmaning år 1714 för ett sätt att mäta ett fartygs longitud.

Att med precision bestämma positionen behövs för att kunna segla rätt så klart, men är också avgörande för att man ska kunna rita dugliga sjökort. En del personer föreslog att man borde använda astronomiska observationer, andra föreslog att man skulle kunna bygga en maskin som höll tiden trots fartygets rörelse och extrema variationer i tryck och temperatur. Newton trodde inte att man någonsin skulle kunna bygga en klocka som var exakt nog.

Harrisons H1. Foto: David James

John Harrison var en osannolik person att lösa detta svåra problem. Han var självlärd träsnickare och ansågs en outsider i dessa sammanhang. Han hade dock en lösning på hur man kunde bygga en ”marine timekeeper”. Det var en rätt stor och komplicerad enhet. Det existerade redan flera lösningar men de klockorna klarade inte alls av ett fartygs rörelser – ett absolut krav i tävlingen.

Det tog Harrison fem år att konstruera sin första version (H1, se bild) av denna Sea Clock, som märkligt nog hade många delar av trä. Klockan visade sig duga och fungerade väl under en testsegling till Portugal.

The Longitude Problem krävde dock ett mer omfattande prov för att en vinnare skulle kunna utses. En segling över Atlanten var det enda som gällde. Harrison utvecklade nästa version (H2) under kommande tre åren. När han var klar så var dock England i krig med Spanien och inga tester gjordes pga risken att klockan skulle hamna hos fienden.

Harrison forsatte med utvecklingen av version H3. Den jobbade han på under 17 år! Ett antal viktiga framsteg gjordes (som bimetaller och ett slags kullager för upphängningen). Men, ett antal tekniska problem fanns i samtliga konstruktioner; ”The failure of the sea clocks 1, 2 and 3 were due mainly to the fact that their balances though large, did not vibrate quickly enough to confer the property of stability on the timekeeping.” Han var tvungen att överge detta spår, efter alla dessa år! Att klockorna kostade 1/3 av fartygets värde anger också hur komplicerade (och därmed orealistiska) de var.

Harrisons H4. CC BY-SA. Foto: Phantom Photographer

Harrisons H4. CC BY-SA. Foto: Phantom Photographer

Det som skulle visa sig framgångsrtikt var ett slags överdimensionerat fickur. Det uppfyller tävlingens krav på att vara enkel (jämfört med den tidens andra klockor som kunde fylla ett helt rum). Klockan är 13 cm i diameter! Den tog 6 år att konstruera mha Londons bästa urmakare. Harrison var nu 68 år och för gammal för att själv ge sig ut att testa klockan. Hans son fick istället ta över och gav sig ut på segling till Jamaica. H4 fungerade med stor stor noggrannhet och klockan drog sig knappt alls, ”5 seconds slow, corresponding to an error in longitude of 1.25 minutes, or approximately one nautical mile”. Detta var alltså ett sådant test som tävlingen krävde, en segling från England över Atlanten.

Harrison var så klart nöjd och ville nu ha ut prissumman om £20,000. Juryn menade dock att detta test bara var ren tur och vägrade. Efter mycket bråk så gjordes ett andra test, även detta lyckat, med 39 sekunders fel. Detta motsvarar felnavigering om c:a 16 km, och konkurrerande metoder som stjärnnavigering var betydligt mer arbetskrävande och gav ett fel om 48 km. Nu skulle väl Harrison ändå koras vinnare?

Juryn leddes av Nevil Maskelyne som var ’Astronomer Royal’ och man menade att klockan hade många fel, och att de olika felen av olika skäl tog ut varann. Man vägrade fortfarande dela ut priset. Harrison var upprörd och lyckades få audience hos kung George III som själv under 10 veckors tid provade klockan på slottet. Den drog sig 1/3 sekund om dagen. Lösningen var nu nära:

King George then advised Harrison to petition Parliament for the full prize after threatening to appear in person to dress them down. Finally in 1773, when he was 80 years old, Harrison received a monetary award in the amount of £8,750 from Parliament for his achievements, but he never received the official award (which was never awarded to anyone).

Innovationstävlingen anses vara en stor framgång, trots att ingen vinnare utsågs. Tävlingen utlystes 1714 och det dröjde till innan 1773 innan en lösning kom på plats.

Åter till 2013 – PM David Cameron väcker nu liv i denna gamla tävling. Det handlar denna gång inte om navigering utan om att hitta dagens mest relevanta behov,  ”the biggest problem of our time”.

Man letar efter den bästa utmaningen att använda för tävlingen.

There are so many problems in our world that need that amazing solution, whether it is a cure for dementia, solving the problem of diabetes, having a flight from Britain to New York that’s carbon free. Let’s challenge the public and challenge the scientists for which is the great problem we want to crack,” – Mr Cameron.

Man har satt The Technology Strategy Board och NESTA att utföra detta uppdrag. Det finns redan £1,000,000 i prissumma, och det är väl rimligt att anta att detta kommer växlas upp ett antal gånger av olika medverkande. En spännande fortsättning lär följa, troligtvis inte lika turbulent som Harrisons resa.

BBC: The Clock That Changed the World – the precision pendulum clocks made by John Harrison were instrumental in solving the Longitude problem. The clock was made in 1727 with an amazing fully working wooden mechanism.

Den som vill veta allt om Longitud-tävlingen kan se en spelfilm i 21 delar på youtube med Jeremy Irons och andra.

17
jun | 15:57

Några nyanser av acceleratorer

I början var inkubatorn. Nu finns acceleratorn.

Central Working London - en slags inkubator

Central Working London – en slags inkubator

Begreppet inkubator används sedan 1959, och står i princip för en fysisk plats för nya företag. Man vänder sig uteslutande till företag i ett startskede och erbjuder ofta lokaler och kompetens inom områden som nya företag behöver – marknadsföring, träning på att pitcha och kommunicera, nätverk, affärskoncept, utvärdering av teknik, etc. En uppsats från Chalmers – Accelerating Success: A Study of Seed Accelerators and Their Defining Characteristics (PDF) – går igenom detta i detalj. Bra läsning!

The term incubator was first used in its business sense in 1959 and the general idea behind the concept is to create an institutionalized environment that assists and enables startup companies and business ideas to grow. The process of developing a startup company within an incubator can be rather extensive, sometimes spanning several years. The incubator focuses on providing the prerequisites for a company to develop, such as housing, expertise and business contacts.

En accelerator är lik en inkubator men brukar sägas stå för en liten annan syn på sin roll. I samband med IT-krashen fanns det gott om exempel på nystartade företag som förbrukade stora resurser utan att, visade det sig, egentligen ha producerat speciellt mycket bestående värde. Efter detta konstaterande gick det inte längre bränna investeringar utan att pröva om företagets erbjudande/tjänst kommer att hålla. Man behöver alltså snabbare utsätta företaget för marknadens prövning. Man behöver accelerera inkubatorn.

Det ska sägas, att acceleratorer inte behöver förta värdet av inkubatorer eller inkubatorernas roll i innovationssystemet. Man har dessutom ofta mer gemensamt än vad som skiljer varann åt. Men det finns skillnader, som vilka man huvudsakligen vänder sig till, i vilken fas företagen befinner sig, och hur nära man står investerare.

Pitchträning i Spotifys lokaler

Pitchträning i Spotifys lokaler på BarCamp Stockholm

2005 startade Paul Graham Y Combinator som är en variant av inkubatorn. Man är idag den mest kända acceleratorn. Mot en andel av företaget (7%) får innovatörer ta del av det överlägset mest eftertraktade hjälpprogrammet. En avgörande skillnad mot flertalet inkubatorer är att man får en begränsad tid på sig, och sedan är det dags att leverera. Man får också tillgång till den allra bästa hjälpen, av personer som själva genomgått en startup-process på framgångsrikt sätt.

YC is now getting just over 1 application per minute. /Graham, Paul. (@paulg) [2011]

Det finns en stor spännvidd i hur acceleratorer ser ut och fungerar. Eftersom företag behöver olika slags hjälp (beroende på affärsområde, teknik etc) så finns det också en stark förädling av själva konceptet av en accelerator.

I Tyskland ser vi just nu en mängd sådana initiativ utvecklas. Främmande för oss kanske, men man har ett antal acceleratorer inriktade enbart på nya företag inom media. TV-kanalen ProSiebenSat.1 Accelerator erbjuder de vanliga stödinsatserna för en accelerator – startups får en mentor, 25.000 euro i startkapital, nätverk och samarbete med andra aktörer – kombinerat med utvalda coacher som har erfarenhet av media. Man erbjuder plats för 7 startups två gånger om året i detta program som varar 3 månader.

Deutche Telekom har en egen motsvarighet, i sitt hub:raum, där startups under 8 veckor får jobba med sina projekt i Berlins mest kända co-working space Betahaus. Det är lite som om Telia skulle ha en accelerator inom mobil teknik, med företagen sittande på ett ställe som är en blandning av Stockholm Makerspace, ett café på Södermalm och Tom Tits…

Think of hub:raum Accelerator as an academy with presentations by experts and workshops. Furthermore, you will share your progress with other brilliant participants and learn from each other – in a co-working space in Berlin. You will immerse into all aspects that are relevant to making your business real: financing options, business models, user interface, and much more.

When you graduate after eight weeks, your business idea will be tried and tested – and more solid than ever. You will present your idea to a selected group of VCs, angel investors as well as the hub:raum team.

En annan variant är acceleratorn som vänder sig till startups som har hårdvara som sin grund. Berlin Hardware Accelerator ser onekligen spänande ut och öppnar 2 september.

I Sverige finns också ett antal acceleratorer. En aktuell sådan är STINGs initiativ för internet-startups, FastForward. Man vill samla Stockholms mest lovande internet-startups under ett tak. Erbjudandet (mot 2% av företaget) omfattar kontakter med entreprenörer, coacher, investerare och experter. Som en sann accelerator sätts en tidspress, 20 veckor, och ledordet är ”fail fast, fail forward”. Genom att våga prova saker som inte fungerar perfekt: göra prototyper, mäta och jämföra ska bolagen snabbt kunna leverera affärsmodeller som fungerar. Programmet ska ge entreprenörerna verktyg och metoder som väsentligt ökar deras utvecklingstakt och sannolikheten att snabbt nå framgång.

 

29
maj | 14:33

Matar du sopmonstret?

Organisationer och företag som vill öka sin innovationskapacitet bör använda sig av öppen innovation. En av de mest spännande metoderna just nu är innovationstävlingar.

VINNOVA har nyligen öppnat utlysningen Innovationstävlingar. Den har som syfte att öka användandet av tävlingar. En innovationstävling omfattar att identifiera existerande behov, söka efter förslag i en tävlingsform, samt att ta vidare de bästa förslagen närmare att bli implementerade lösningar och/eller kommersialisering. Sista ansökningsdag för planeringsbidrag är 14 juni och projektbidrag 10 september 2013.


BBC: The Clock That Changed the World – the precision pendulum clocks made by John Harrison were instrumental in solving the Longitude problem. The clock was made in 1727 with an amazing fully working wooden mechanism.

Att använda tävlingar för att få fram innovationer är gammalt som gatan. Ett tidigt exempel är brittiska regeringens tävling år 1714 för ett sätt att mäta ett fartygs longitud – The Longitude Problem. Man erbjöd då astronomiska £20,000 i prissumma. Tävlingen ledde bland annat till utvecklingen av en marin kronometer och har spelat stor roll för sjöfarten. Ovan visas detta i detalj i ett 30 minuter långt avsnitt från BBC – kul om man gillar historia. Den som vill veta allt, kan se en spelfilm i 21 delar på youtube med Jeremy Irons och andra.

Stephensons vinnande lokomotiv The Rocket från 1829

Ett annat känt historiskt exempel är Rainhill Trials, där man år 1829 sökte bästa sättet att frakta gods mellan Liverpool och Manchester. Man övervägde om man skulle välja rörliga lok som drog vagnar, eller om man istället skulle använda fasta ångverk som drog vagnar från station till station via en jättelång vajer. Tävlingen vanns av The Rocket. Den påverkade alla tidens lokomotiv och ledde till ett stort antal innovationer.

Hur kan tävlingar se ut idag, och under svenska förhållanden? Ett exempel är Utmaningen 2013 – minska svinnet av martin&servera, en restaurang- och storköksspecialist. Man ville hitta lösningar på matsvinnet, att för mycket mat slängs både på skolor och restauranger. Man har en bra förklarande video som tyvärr inte går bädda in här (se länken ovan).

Nytorpsskolan i Rönninge tog hem priset i tävlingsklassen för offentlig sektor. Rita Alrezk, köksansvarig, berättar hur de har jobbat:

Varje dag vägde vi och skrev upp på tavlan hur mycket som slängdes och vad det motsvarade i pengar. Vi redovisade i staplar så att de äldre och de yngre eleverna kunde jämföra vilka som slängde minst och utmana varandra. Det ledde till att högstadieeleverna själva började ta ansvar och driva frågorna i klassrummen.

sopmonstret

Svinnkampanj hos Amica

En liknande tävling är Amicas/Fazers Svinnkampanj. Vinnande Rösjöskolans lyckades minska sitt matsvinn med otroliga 75 procent!

– Jag är helt tagen över mina elevers engagemang i svinnfrågan. Flera elever har dagligen stått med plakat och megafoner i matsalen för att sporra varandra att ta lagom med mat och undvika soppåsen. Vi kommer att föra en fortsatt daglig kamp mot matsvinnet, säger Vibeke Frisk, kökschef på Rösjöskolan i Täby.

Från vårt perspektiv på en innovationsmyndighet så är det intressant att se tävlingar där utmaningen och resultatet blir så konkret. Att kunna göra problemet begripligt, framförallt engagerande, är helt avgörande för en framgång. Att man lyckas minska mängden slängd mat i snitt 33 procent hos både skolor och företagsrestauranger är ett tydligt resultat som alla kan förstå betydelsen av.

 

28
maj | 06:50

Små och stora finansiärer

Woody Allen

CC bild: edavidove

Alla crowdfundar. Först var det musiker, sedan designers och makers. Nu kanske också Woody Allen.

Det är aningen märkligt att se Hollywood och liknande aktörer söka stöd via crowdfunding. Det är svårt att tro att även storheter i filmbranschen skulle ha svårt med finansieringen. Mer troligt använder man andra styrkor hos crowdfunding som huvudanledning. Dvs, förmågan att hitta många följare och ambassadörer för sina projekt.

Det finns många exempel på filmer som har kunnat genomföras för att de sökt medel på detta sätt. Det gäller allt från kommersiella filmer om rymdnazister (Iron sky), till indie-produktioner som TPB AFK (The Pirate Bay Away From Keyboard, en dokumentär om grundarna av TPB).

Ett aktuellt exempel är en dokumentär om rymdkapplöpningen:

Med 5000 personers hjälp blev filmen The Cosmonaut till slut verklighet, och när den har Sverigepremiär onsdagen den 29 maj på Tekniska museet i samarbete med Nordic Creative Commons Film Festival finns skaparna med på direktlänk för ett Nördcafé utöver det vanliga.

Det är tidigt 1960-tal, och rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet har precis börjat. Stas och Andrei träffar Yulia när de kommer till den nybyggda rymdbasen Star City strax utanför Moskva. Under 15 år får vi följa vännernas resa mot rymden i en tid då 1900-talets största tekniska landvinningar gjordes.

DN skriver om Hanna Sköld som använde sig av den internationellt största plattformen för crowdfunding, Kickstarter, för sin spelfilm Granny’s dancing on the table. Hon kunde samla in en halv miljon kronor för sin film som också är ett transmedia­projekt (filmen består även av ett spel och en utställning). Hannas erfarenhet är att de som investerar i en film gör filmen till sitt eget projekt – de vill så klart se filmen men också sprida den till andra när den är klar.

Veronica Mars var en populär tv-serie, om en skoltjej som hjälper sin pappa med detektivarbete. Serien är nedlagt sedan flera år (man behöver veta det för att uppskatta deras videopitch nedan). Gänget bakom vill göra en film baserat på serien och sökte därför stöd hos crowden. Man behövde 2 miljoner USD för att komma igång – man slog de flesta rekorden genom att samla 91,585 personer som gett totalt $5,702,153.

Sevärd pitch för Veronica Mars. Ibland gör proffsen det snyggt.

Zach Braff, filmproducent och författare men mest känd som Dr. John Dorian i TV-serien Scrubs har crowdfundat till en ny film som han snart ska spela in. Han har hängt lite med Woody Allen och tydligen fått honom tänd på konceptet. Allen har länge haft svårt med traditionell finansiering av sina filmer, vilket har varit en förklaring till att de numera utspelar sig utanför Manhattan (dvs i Europa). Nedan en intervju med Braff där har berättar om Allens intresse för crowdfunding. Ska vi tro att alla tidigare rekord kommer slås om Woody ger sig in i matchen?

22
maj | 16:22

Crowdfunding

Bild: Rocío Lara

Det händer saker inom området crowdfunding. Under 2012 fick 1 miljon projekt finansiering på detta sätt och omsatte sammanlagt 2,7 miljarder USD.

Världens samtliga crowdfundingplattformar samlade alltså runt 16,5 miljarder SEK och finansierade mer än 1 miljon kampanjer under 2012.  Prognoser visar på en trolig ökning av crowdfunding under 2013 till 31 miljarder SEK. Detta står i The Crowdfunding Industry Report 2013 (kostar).

En bra introduktion till vad Crowdfunding är finns i NESTA:s skrift Working the crowd (PDF). I korthet går det ut på att istället för att söka ett stort belopp hos en investerare så kan man söka stöd hos många. Många betyder ofta i dessa sammanhang flera hundra eller tusental finansiärer. Den vanligaste formen av stöd är s.k. ”crowd donations” vilket innebär att man söker frivilligt stöd mot ingen eller ofta symbolisk motprestation. Du investerar i min idé, och som tack för hjälpen får du kanske något litet som en t-shirt, ett förhandsexemplar av den kommande produkten, eller en första chans att prova tjänsten/produkten som ska utvecklas.

Det offentliga investerarna börjar också fundera på om det finns en ny möjlighet här. Det återstår att se vad EU kan komma fram till. Man har en förfrågan ute som kanske kommer leda till något på sikt:

Ex-ante advertising for a negotiated procedure for a service contract of a value below or equal to 60.000€ – Support services to foster the crowdfunding environment focused on web entrepreneurs in Europe

Man ska dock inte förväxla crowdfunding med att köpa produkter på nätet. Man investerar i projekt som faktiskt kan misslyckas, eller som kan vilja byta inriktning av olika skäl.

”Many people seem to treat Kickstarter pledges as a kind of advanced pre-order system, a way to register intent to purchase an intriguing project when it’s still in the incredibly early stages of development. But investing in a Kickstarter project is really more like buying into a crazy dream that might not actually come true. That risk was highlighted this week with the unraveling of the development for Kickstarted multiplayer horror game Haunts.”


Svenska plattformen FundedByMe illustrerar en växande variant – equity crowdfunding.

 

 

taggar:
Sida 21 av 33« Första...10...1920212223...30...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter