Författararkiv: Erik Borälv

14
Dec | 14:48

Olympiska parken digitaliseras (Here East)

Det som sker i östra London är den just nu mest spännande digitala satsningen i Europa. Man omvandlar Queen Elisabeth Olympic Park och byggnaderna till en plats för digital innovation, kallat Here East.

On the Western side of the Press Centre will be a vibrant canalside retail space with shops, cafes and restaurants. Foto: Here East.

On the Western side of the Press Centre will be a vibrant canalside retail space with shops, cafes and restaurants. Foto: Here East.

Att vara värd för olympiska spel innebär bland annat att man bygger nya anläggningar. Idrottsarenor är självskrivna, men man behöver även erbjuda över 10,000 journalister arbetsplatser med mycket god uppkoppling mot nätet. Efter OS så finns byggnader med enorm kapacitet kvar och behöver användas till något annat. Staden erbjuder därför området för nya användningsområden, med långa kontrakt. Det vinnande budet på mediacentret från OS gick till en grupp som vill skapa en ny digital hubb. Kanske det hellre bör kallas för ett kluster? Att området runt omkring heter Queen Elisabeth Olympic Park ger det en särskild dragningskraft.

Byggnader i industriell skala och med utseende som ser spektakulärt ut kvällstid.

Byggnader i industriell skala och med utseende som ser spektakulärt ut kvällstid.

Tre hangarliknande byggnader (+100,000 kvadratmeter) som användes till presscentra under olympiaden konverterats nu till Europas största hubb för teknikbolag och makers. Då fanns här 200 tv-studios. I en av byggnaderna ska ett helt innovationslandskap byggas. I den enorma lokalen (8-10 meter till taket) ska man få in ett makerspace, ett torg, en huvudgata, möjlighet att ställa ut och sälja innovationer, ett co-working space, och minst ett acceleratorprogram. Man har redan två universitet på området, Loughborough University och University College London (UCL). Det är utbildningar inom digitalisering samt forskning om robotar som håller till här, bland annat vare de generösa utrymmena.

Next year, UCL will take possession of 3,000 square metres of 10 metres high studio space at Here East which will be used to undertake ground-breaking research in areas including architecture, infrastructure, transport, robotics, healthcare, manufacturing and environmental measurement. UCL will also develop new education programmes in creative design, using film and performance as well as robotic and networked screen technologies. […]

The Mayor of London, Boris Johnson said:
It is tremendous news that one of our finest higher education institutions, UCL, is coming to Here East, in addition to their future campus at Queen Elizabeth Olympic Park. It will reinforce Here East’s status as a centre for innovation and creativity and strengthen our overall vision to create an ‘Olympicopolis’ that will further transform east London as a world-class centre for education and Culture.


Vi gjorde en kort intervju med Gavin Poole, VD för Here East-satsningen.

Gavin Poole som är vd för satsningen har tidigare verkat som ingenjör och politiker, men arbetar nu främst med fastighetsutveckling och var den som initierade projektet. Han har rekryterat Claire Cockerton som expert på acceleratorer och innovationsekosystem. Hon har framgångsrikt lett utvecklingen av fintech-acceleratorn Level 39 (se kort video). Man har nu valt att primärt fokusera på företag inom Internet of Sports, wearables och hälsa.


Intervju med Claire Cockerton.

Byggnaderna ligger vid en kanal och flera restauranger har hunnit öppna i byggnadens bottenplan längs kanalen. På andra sidan kanalen ligger Hackney som tidigt var starkt inom industri och produktion, men som i modern tid snarare varit hem för kreativa människor som musiker, designers, hantverkare etc. Fördelen är att priserna kan hållas lägre en bit utanför centrala London och man kommer ifrån en viss attityd om hur saker ska vara.

hereeast2
Grundarna av Here East visar Vinnova en modell över området.

Då byggnaderna användes som presscentra under Olympiaden så har man bra uppkoppling och trygg elförsörjning. Detta har fått datainfrastrukturföretaget Infinity att flytta in och likaså det nya TV-bolaget BT Sports. Områden runt arenorna utvecklas i andra projekt, till bostäder och ett konst- och kulturcentra som kallas Olympicopolis – ”destined to be Europe’s largest arts and culture district”.

Sammanfattningsvis – det är ett ambitiöst och storskaligt projekt som kommer kunna attrahera aktörer och resurser. Man är aningen selektiv med vilka som ges en plats, för att organisationerna ska passa in den digitala miljön. Projektet har goda förutsättningar i själva infrastrukturen (internet, yta, närhet till city, kommunikationer, bostäder) och många aktörer arbetar koordinerat med gemensamma mål.

De senaste åren har Silicon Roundabout/Old Street fångat uppmärksamheten med sina många startups. Nu kommer London kunna skapa något mer modernt och med bättre tekniska förutsättningar. Skalan kommer i sig att attrahera företag och investeringar. Det har redan investerats 1,5 miljarder pund i projektet. När man under 2018 kommer vara klara med en egen (Crossrail) pendelstation så får man väl anse att projektet gått i mål.

12
Dec | 13:21

Ladds – labb för det datadrivna samhället (datadrivna labb, del 1)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Thomas Kvist på Region Västerbotten om projektet Ladds – labb för det datadrivna samhället.

Mindmap över Ladds. Klicka för större bild.

Mindmap över Ladds. Klicka för större bild.

Vi vill etablera ett labb som tar vara på dataråvara på bästa sätt och förädla detta data till innovationer som skapar en hållbar livsmiljö för både medborgare och företag/organisationer.

Men alla tekniker kan ju ha utestängningseffekter. Och ärligt talat talar man ju mest om smarta städer idag. Men Sverige består inte bara av städer så vi vill ha ett särskilt fokus på innovationer som även bidrar positivt till omlandet runt städerna. För även om ingen aktivt eftersträvar det, finns det en risk för digital tudelning av landet. Vi tror att en labbmiljö där både stad och land finns med är ett konkret sätt att motverka detta.

Vårt labb kommer att bestå av data och förädlingsverktyg som är åtkomliga för många över internet. Labbet består dessutom av personer med olika slags kompetenser som träffas för att labba fram lösningar på olika utmaningar kopplade till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Den fysiska platsen där workshops och liknande genomförs blir Sliperiet, en del av konstnärligt campus vid Umeå universitet, där det redan i dag finns ett antal labb och makerspaces. Här finns det många erfarenheter och kompetenser som det datadrivna labbet kommer att få nytta av.

Både offentlig sektor och företag står ju inför stora utmaningar och förändringar. Demografi, digitalisering och internationell konkurrens måste hanteras på ett bra sätt om vår välfärd ska finnas kvar. Vi vill att vårt digitala labb ska hjälpa till att hitta lösningar på dessa utmaningar. Extra kul vore om vi kunde skapa innovationer som bidrar till att skapa en cirkulär ekonomi, något som ju är en nödvändighet för hela mänsklighetens livsmiljö och livskvalitet.

Vi erbjuder både kommersiella och icke-kommersiella aktörer en teknisk miljö där man kan labba med data och även ge de som har ett problem/utmaning att hantera tillgång till mulitikompetenta team som kan skapa lösningar för komplexa utmaningar. Att problemägaren kan utnyttja vårt labb istället för att bygga upp sitt eget kortar löptider och minskar kostnader vilket ju alla vinner på.

Vårt huvudmål är att förbättra livsmiljön för den enskilda medborgaren genom att skapa datadrivna innovationer som är nytta och glädje men också att lyfta företag och organisationer så att de kan öka sin förmåga att arbeta med innovativa lösningar på de problem som finns och på så viss skapa nya affärsmöjligheter hos de som utvecklar innovationerna och de som använder dem. Om labbet bidrar till både både livskvalitet och och ekonomiska framgångar på ett hållbart sätt kommer vi alla att vara väldigt nöjda med vårt arbete.

Vill du veta mer om vårt projekt, se vår projektwebb.

Thomas Kvist, projektledare med ansvar för delprojekt inom E-förvaltning, Data som råvara, Gemensam arkitektur och Systeminventering, 070-3497631, thomas.kvist@regionvasterbotten.se.

11
Dec | 18:02

Slush 2016

17,500 deltagare, varav 2336 startups, 1146 investerare och 610 journalister från 124 länder. Slush är en överväldigande upplevelse som är svår att fånga i ord. Här är ett försök att sammanfatta några av intrycken och de ämnen som kändes mest intressanta.

Startups är ingen lek, det var tydligt i år. Många tar sig an samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet är ett tydligt exempel.

Startups tar sin roll på allvar. Många ger sig på samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet, energifrågan, rymden, globala utbildningsprogram är några exempel.

Det amerikanska valet satt fortfarande i minnet hos många talare. Filterbubblor och exempelvis Facebooks roll i spridning av (sanna som falska) nyheter kom upp överraskande ofta. Man kan sammanfatta diskussionerna med konstaterandet att teknik och utveckling inte är neutral. En del talare var än mer tydliga, med budskapet att med kod så skriver utvecklare manuset för framtiden (we script the future). Kollegan Eddan brukar säga, att först skapar människan tekniken och sedan formar tekniken människan – detta är mycket tydligt, exempelvis, hur mobilen påverkar men också styr hur vi agerar och tänker. Det fanns sessioner som enbart handlade om teknikens inverkan, som What Are the Driving Forces Behind Brexit and Trump’s Ascendancy?


Ett inlägg från Stack Overflow om hur teknikutveckling formar framtiden.

Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) var överallt, hos etablerade aktörer som Lufthansa men också hos de nyaste bolagen. Att det finns överkomlig hårdvara har verkligen ökat utvecklingen inom ett antal områden. Vi intervjuade svenska företaget wec360 som visade tillämpningar inom bygg i Samsungs bås.


AR och VR inom bygg från en svensk startup, wec360.

Det fanns många som pratade om mat. Det handlade mycket om traditionell FoodTech så klart, men också om livsmedel i sig, hur man lagar och levererar mat, hur man ersätter mat med näring. Maja från Gold&Green Foods och finska succéen pulled oats höll en bra presentation. En mogen lösning som nu behöver skalas upp, och som smakade och kändes lite som köttfärs. En annan bra presentation med ännu mera innovationer hölls av Lynette Kucsma, grundare av Natural Machines. Hennes bolag 3D-printar mat, tro det eller ej. Det fanns många fler presentationer inom mat om man orkar se – som odling av insekter eller annan odlad näring. Clara Foods utvecklar exempelvis ägg-fri äggvita, hur knasigt det än låter.


Uma Valati är en kändis inom matområdet. Hans bolag Memphis Meats odlar kött och har bland annat serverat den första odlade köttbullen. Han menar att deras kött inom ett par år kan köpas för ett pris motsvarande dagens bästa ekologiska (djur-)kött.

Att ”pitcha” står i fokus på Slush. Man höll en tävling topp-100. Man startade alltså med 100 utvalda lag, som i etapper pitchade mot varandra tills fyra finalister återstod. Det är omöjligt att se alla 100, men de man orkar/hinner se ger en fantastisk inblick i en pågående utveckling. Det är även den bästa utbildningen i hur man ska pitcha. Alla deltagande lag tar detta på största allvar och är mycket väl förberedda.

En alternativ variant på pitchandet var sessionen där storbolag omvänt fick locka startups. Bolagen som sökte startups var globala bolag som ABB, VTT, GE, ESA och Bayer. Det var intressant att se att storbolagen var rätt öppna och generösa i sin jakt på talang, idéer, investeringsområden och möjliga uppköp. Innovationshubbar, acceleratorer och partnerskap presenterades som helt naturliga inslag. Här fick man känslan av att det hade varit kul om fler svenska etablerade bolag fanns på plats, för att observera och inspireras.


Slush 100 Pitching Competition – de fyra bästa lagen: Evelyne Raby/CybelAngel, Piotr Zalesk/Shipwallet, Mark Lee/SendBird, Yun Tae Sik/Sketchon Inc.

Känslan man får på Slush är att inget är omöjligt. Det är gränslöst på många sätt. Konceptet Slush är nu så framgångsrikt att man numera är närvarande i flera världsdelar. Att möta så många av de bästa inom startup-området ger energi. Det måste vara hur inspirerande som helst om man tillhör en startup. Många sessioner fokuserade på lärdomar och råd till startups. Råden kommer från de allra främsta och de som gått igenom hårda tider. How We Failed Our Way to Success var ett typiskt exempel, med Daniel Ek (Spotify), Niklas Zennström (Skype) och Ilkka Paananen (Supercell).

Eftersom Slush lyckas samla många deltagare så kommer också alla viktiga bolag och investerare. Finnair hade satt in direktflyg från Kalifornien för att underlätta resandet för personer därifrån. Även om man inte är ny på området så kan det ibland vara knepigt att vara påläst om alla globala investerare och namn i branschen. Man förutsätts veta en del om det amerikanska investeringssystemet och deras förkortningar. Att kunna placera en CFO och en CDO i hierarkin är bra. Och om någon du pratar med jobbar på GV bör du skärpa dig, omedelbart.


En flygresa från SFO till HEL är lång. Jättelång.

Ett bra exempel på det gränslösa är konferensens mål att jobba med en privat version av ISS. Just, den internationella rymdstationen… Man lanserade projektet http://spacenation.org/ med ambitionen att börja träna egna astronauter under 2017, och addera en privat modul till ISS redan under 2020. Det är alltså inget fel på självförtroendet och ambitionerna.

Kalla mig gärna digitaliseringsteoretiker men jag gillade bäst de filosofiska betraktelserna, om teknikens samhällspåverkan eller om vart vi är på väg (inte teknikspaning utan mer mentalt). Min personliga favorit var samtalet mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist som med blicken på år 2030 bjuder på en del insikter, om gig-ekonomin, teknikklyftorna (ingen är samtidigt kund och förare hos Über), utvecklingen av vad arbete egentligen är, att företag kommer bli virtuella och fungera utan anställda och utan krav på avkastning, frågan om startups löser problem som endast personer som jobbar i startups har, teknikens finstilta påverkan på demokratin, det svåra i att idag välja rätt utbildning. Delar du mitt intresse, se framförallt videoklippet men läs gärna deras tips Silicon Valley has an empathy vacuum.


Ett samtal mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist.

Sammanfattningsvis – själva densiteten av personer och startups/företag/investerare gör konferensen värd att delta på. Den ger inspiration och energi. De många snabba sessionerna ger möjlighet att lyssna på så många områden som man aldrig kan uppnå på annat sätt (Techcrunch och SxSW undantagna).

Alla större sessioner och keynotes finns på youtube. Det finns officiella foton på Flickr.


Slush hade i år 2300 volontärer för att hålla ihop arrangemannget. Kan man få dom att stå still tro?

20
Okt | 12:59

Finns det ett Maker 2.0?

Vinnova har 2015 gett stöd till 25 projekt i en riktad satsning på makers. I helgen går ett av projekten i mål – de arrangerar nämligen en nationell makerkonferens i Malmö. Det betyder att det börjar bli dags för en reflektion – hur har det gått, hur ser Maker-Sverige ut och finns det en fortsättning – ett Maker 2.0?

En del av dessa frågor ska några av projekten svara på, till exempel vad en riksorganisation för makers kan göra. Andra projekt tar fram material för hur man startar eller kör ett makerspace.

Många aktörer har frågan om makers på sitt bord. Kommuner, bibliotek, skolor på olika utbildningsnivåer, föreningar, men också sådana som Vinnova (offentliga finansiärer). För att skapa bra beslut, eller överhuvudtaget få med den på listan över prioriterade frågor, behövs underlag och goda förslag. Man behöver troligen först veta vilka som är makers, hur många personer handlar det om, hur mycket växer området, hur många makerspaces finns det, vilka är utmaningarna och behoven?

Inför Vinnovas första riktade satsning ställde vi ett antal frågor, se Vad behöver en maker? Idag ställer vi oss lite annorlunda frågor. Jag tar upp tre nya frågor här.

Prinzessinnengarten är en odling i centrala Berlin

Prinzessinnengarten är en park i Berlin Kreuzberg för Urban Farming. Ursprungligen var det en övergiven plats som aktivister helt enkelt tog över, men nu drivs det med stadens godkännande under förutsättningen att inget installeras permanent. Det leder till odling i bäddar och andra lösningar som i bilden med rör. Man säljer det som produceras och här finns även ett kafé/restaurang.

Finns det nya områden inom making, som saknar en plats/aktivitet?

Om man ser internationellt över vad som sker inom making (och även områden som ligger nära men inte alltid kallas making), finns det fenomen som saknas eller inte syns i Sverige? Jag vill inte leda svaren i en specifik riktning, men bara för att förklara vad vi observerar men inte ser på samma sätt hemma är systematiska satsningar/miljöer som Medialab Prado eller Prinzessinnengarten.

Untitled
Skalan på Medialab Pradoframgår nog av bilden. Två hus i tre våningar, ligger granne med centralstationen.

(Maker) In Residence

Många känner till koncept som Artist-in-residence. Många har experimenterat med liknande upplägg. Riksantikvarieämbetet har prövat med Wikipedian in Residence, där personerna bidrar till att artiklarna på Wikipedia som rör kulturarv blir av hög kvalitet.

Wikipedian in Residence är ett koncept där en van Wikipedian befinner sig på plats hos en organisation och hjälper till med förståelsen för Wikipedia och lägger grunden för ett vidare samarbete. Hitintills har det varit 16 Wikipedians in Residence över hela världen.

Hur skulle något liknande fungera om man ser till innovation som huvudsyftet? Finns det intresse för organisationer att få en ”maker in residence” – och vad skulle i så fall kunna ske?


Off-topic: en personlig favorit (har alltså inget med makers att göra) är ”filosof-in-residence”. Kanske är det för att Alain de Botton, som tillbringade lång tid på terminal 5 på Heathrow, är en observant person som kan göra mycket av nästan inget alls.

En innovationsplats på ett företag inom telekom

En innovationsplats på ett företag inom telekom

Industrin möter makers

Vi vet att företag sitter på mängder av olösta problem. Ibland för att man saknar egen kapacitet att lösa tekniska frågor, ibland för att man inte kan/orkar/får med frågan i sina normala utvecklingsprocesser. Tänk om företagen istället skapade externa innovationslabb (makerlabb) kring just ett sådant problem, som man vill ha löst av någon annan. Är det rimligt att industrin kan dra nytta av makerörelsen på något sätt eller bör man behålla maker-området som en fri och obundet rörelse?

 

 

11
Okt | 10:34

Medialab Prado (Madrid)

Vi har besökt Medialab Prado i Madrid. Tänk dig bästa läget mitt i staden, ett hus om 600 kvadratmeter, två byggnader i tre plan plus källare. Här följer en videointervju och 65 foton.

Medialab Prado i Madrid har ett imponerande hus.

Medialab Prado i Madrid har ett imponerande hus.

På tjänsteresor försöker vi besöka fler lokala ställen som man annars inte skulle kunna prioritera som eget besöksmål. Makerspaces och liknande kreativa miljöer är ofta de mest roliga vid spontana besök – de befolkas av intressanta personer och det finns alltid saker att se.

 

Medialab-Prado is a citizen laboratory of production, research and broadcasting of cultural projects that explores the forms of experimentation and collaborative learning that have emerged from digital networks. It is part of the Department of Culture and Sports (former Department of Arts, Sports and Tourism) of the Madrid City Council. Medialab’s Goals are:

  • To enable an open platform that invites and allows users to configure, alter and modify research and production processes.
  • To sustain an active community of users with the development of these collaborative projects.
  • To offer multiple forms of participation that allow people with different profiles (artistic, scientific, technique), levels of specialization (experts and beginners) and degrees of implication, to collaborate.

Untitled
Är man ett fablab/makerspace så gör man egna symboler till herr-, dam- och handikapptoalett.

Medialab Prado är ett hem för alla slags samhällsprojekt, inom kreativa områden som design och ljud, tillverkning av saker, öppna medborgardialoger, kollaboration i allmänhet. En bra dag är 200 personer på plats. Det är staden Madrid som står bakom – ingen annan frivilligorganisation skulle ha råd med så stort eget hus i det mest centrala Madrid. Huset har till och med tre lägenheter (mer små grottor) där tillfälliga ”in residence”-personer kan bo.

Man har anställd personal som sköter logistiken och de olika labben. Vi gjorde en kort intervju med föreståndaren Francisco Diaz, som själv är maker med inriktning på motoriserade proteser. Se även bildspel nedan.


2 minuter lång videointervju med en av labbets ansvariga.

 

Medialab Prado
65 bilder från labbet i ett bildspel – klicka igenom.

 

Sida 4 av 32« Första...23456...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter