Författararkiv: Erik Borälv

22
Jun | 09:26

Datadrivet precisionsjordbruk

Vilka områden har tillgång till data och skulle kunna använda dessa till innovationer? En kandidat som dyker upp är det datadrivna precisionsjordbruket.

En traktor som styr frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

En traktor som styr automatiskt frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

Svaret på frågan måste egentligen vara ”alla områden”, då de flesta inte på långa vägar utnyttjar den information man redan har tillgång till.

Hos varje företag och myndighet finns redan stora mängder data, och många genererar eller får tillgång till nya omfattande data i sin verksamhet. Undersökningar i Storbritannien visar att data sällan används trots att man vet att organisationer då kan öka sin effektivitet och lönsamhet (pdf):

Despite data-driven companies being 10% more productive than those that do not operationalise their data, most companies estimate they are analysing just 12% of their data.

Autonom styrning gör arbete oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Autonom styrning gör att vissa arbetsmoment är oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Personbilar som kan ta över styrning och farthållning under vissa förutsättningar får idag mycket uppmärksamhet. Inom jordbruket har autonoma traktorer använts i över tio år. Lösningarna kan vara ojämnt spridda men klart är att delar av jordbruket länge varit digitala. I detta fall är det andra egenskaper man är ute efter – det handlar mindre om säkerhet utan snarare om att öka precisionen i bearbetning av mark (exempelvis, att inte plöja med överlapp) eller att frigöra förarens kapacitet för att samtidigt kunna utföra andra uppgifter. Att man kan utföra sina uppgifter lika bra vid dålig sikt eller under natt spelar också stor roll. I dessa sammanhang är positionering med differentiell GPS och pekskärmar etablerade innovationer.

Ars har en artikel som beskriver mer av fördelarna som uppstår när man har en exakt karta över vad som hänt på varje bit mark.

Rose started using AutoTrac at Clear Meadow about 10 years ago. ”It’s been a huge efficiency improvement because instead of having two or three feet of overlap or leaving plants in the field, you’re dead on where you need to be,” Rose explained. Crops are planted and fed more accurately as a result. And because the machines are all networked and working from the same GPS-based field maps, farmers can go into a field and plant rows of crops and then go back into the field with a different machine and not run over those rows.

Så långt de etablerade lösningarna. Vilka är de nya och datadrivna innovationerna?

Kanske ligger framtiden i ökad precision för en datadriven odling. Detta menar i alla fall en svensk startup, Sensefarm. De utvecklar produkter uttalat för precisionsjordbruk. Lösningarna kan optimera jordbrukets avkastning genom att mäta markfuktighet, temperatur och nederbörd. I städer och parker hjälper sensorerna entreprenörer och förvaltare att sköta träd, blommor, golfbanor och gräsmattor. Detta är en slags kombination av Internet of Things, data och jordbruk.

Kontrollera temperaturerna i din betstuka eller potatisstuka och minimera lagringsförlusterna! Du behöver veta att ditt lager inte har det för varmt eller kallt. I annat fall minskar sockerhalten i sockerbetor, och potatisar förlorar vikt och kvalitet. Du riskerar stora värden när du istället för att veta temperaturen, antar att den nog inte innebär större lagringsförluster än du kan acceptera. Hög eller låg temperatur innebär att stukan måste ventileras, eller täckas med mer täckmaterial. Mätningar sker varje timme och överförs till internet via gsm-nätet. De kan sedan ses via dator eller smart mobiltelefon.

Nästa stora utvecklingsområde verkar dock vara drönare som kan effektivisera lantbruket på nya sätt. Vissa uppgifter är endast möjliga med ett fågelperspektiv  – som att kontrollera växtlighet eller överblicka viltskador. Ett gods i Skåne kan med drönare och bildbehandling se att dräneringen inte fungerar som den ska på alla delar av fälten. Man hade kunnat få tjugo procent större skörd om dräneringen hade fungerat. En sådan optimering är omöjlig genom att enbart inspektera åkrarna från marken. Teknik och datadrivna innovationer ger här möjlighet till precisionsjordbruk.

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

UAS Forum arrangerade en mässa/konferens för drönare våren 2016. Obemannat flyg är kanske en mer korrekt term. Ett antal intressanta presentationer om hur tekniken spelar roll för skog och odling finns att se i PDF-format, här ett kort urval:

Kombinationen här verkar vara ett lämpligt område för öppen innovation. De etablerade aktörerna kan erbjuda externa aktörer att bygga tjänster baserade på de data som genereras inom jordbruket. Det skulle ge möjlighet till en ny marknad där partnerskap mellan dataägare och andra aktörer skapar helt nya tekniska förutsättningar men också fler affärsmodeller.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplen visar att det ser ut att finns en potential i att öka de datadrivna innovationerna inom jordbruket.

09
Jun | 12:46

Spetsanvändare väljer din musik

Vi som gillar innovation gillar även spetsanvändare. De är först med lösningar som vi andra kommer använda i framtiden. Men visste du att spetsanvändare väljer musiken du lyssnar på?

En silent disco. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Att lyssna på musik på ett ”silent disco”. En DJ ska alltid vara en spetsanvändare. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Lead users, som spetsanvändare kallas på engelska, är personer med behov som ännu inte är vanliga hos en bredare befolkning. Det utmärkande hos denna grupp är att behoven leder till experimenterande kring lösningar, ibland hela vägen till viktiga innovationer.

In other words, lead users are users of a product or service that currently experience needs still unknown to the public and who also benefit greatly if they obtain a solution to these needs. Because lead users innovate, they are considered to be one example or type of the creative consumer phenomenon, that is, those ”customers who adapt, modify, or transform a proprietary offering”.

Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en särskilt värdefull egenskap. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg men för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”, för att använda akademikernas term på denna drivkraft. Det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon har sammanfattat det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Rachel Kalmar's datapunk quantified self sensor array 2. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

Rachel Kalmar är en spetsanvändare inom Quantified Self-området. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

I en läsvärd artikel Deras robotar vet mer om din musiksmak än du själv berättar grundarna av en startup, Echo nests, hur det går till när Spotify rekommenderar musik till varje individuell kund. Det handlar om spellistan Discover Weekly som ges nytt innehåll varje måndag – och poängen är att rekommendationerna i spellistan är utvalda just för dig. Det är en så viktig funktion att Spotify betalade 800 miljoner kronor för företaget! 40 miljoner användare har använt veckospellistan och hittills lyssnat på fem miljarder låtar. Här kan man konstatera att datadriven innovation spelar roll för ett företags framgång. Att andra musiktjänster har motsvarande funktionalitet fast med sämre precision i rekommendationerna kommer på sikt leda till en skillnad på marknaden får man anta.

De spellistor som Spotify gör kring ny musik (ny, som alltså få eller inga ännu hunnit lyssna på) kräver särskilda lösningar. Här hämtar algoritmerna in skrivna omdömen, recensioner och blogginlägg och skapar ett lärande (AI) kring vad som sägs om de nya låtarna. Man hämtar data från mellan 20 000 och 30 000 olika platser/webbsidor. I steg två studerar algoritmen vilka av Spotifys användare det är som lyssnar på denna musik? Vilka är dessa spetsanvändare, som först upptäcker och lyssnar på viss musik innan den blir spridd eller slår igenom? Man väljer ut 50 000 ”anonyma hipsters” som fungerar som en okänd smakjury. Vad de lyssnar på blir en del i hur Fresh finds-listorna sätts ihop.

Notera att lösningen är helt automatisk men fungerar ändå som en betrodd kompis som sätter ihop ett blandband till någon med liknande musiksmak. Rekommendationerna skapas av algoritmer, men bygger på utvalda personers omdömen och aktiva lyssnande. Inget är så viktigt som ny och bra musik för många personer. Musik som en ”extension of self” är precis vad det handlar om för musikälskare.

Dessa användare vet inte sig egen roll för de skapade spellistorna eller ens att de har valts ut av Spotify som just spetsanvändare. Min gissning är att om Spotify gav ut en badge till sina utvalda spetskunder så skulle många bära den med stolthet.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av att Vinnova innan sommaren öppnar en utlysning kring datadriven innovation. Detta exempel visar hur kunders data bidrar till en smartare tjänst och som är betydelsefull för hela företagets fortsatta framgång. Kort sagt, datadriven innovation.

01
Jun | 14:46

Datadriven innovation och API:er

Vinnovas kommande insats inom området datadriven innovation omfattar många aspekter. En sak är klar – det handlar om att omsätta data i innovationer. Det finns anledning att misstänka att API:er kommer vara ett viktigt inslag.

En strömkontakt är också ett slags gränssnitt

Ett slags gränssnitt med två anrop (på/av). Om på, så kommer 220 volt. Kontakter som passar kallas Schuko (Typ F, CEE 7/4).

Ett API (application programming interface) anger hur program kommunicerar med andra program. Lite förenklat – det handlar om vilka anrop som går att göra, och vilka svar man får på de anropen. Genom ett API kan du göra tillgängligt de data och funktioner som din organisation erbjuder. En användare av ditt API vet vilka anrop man kan göra och vilka slags svar/resultat man kan förvänta sig. Notera att ett API också gör det möjligt att anropa funktioner, som att skicka ett SMS till visst nummer eller vad man nu har byggt in i sitt API.

Idag besökte vi företaget 46elks. De säljer tjänster som gör det möjligt att från din webb eller app att exempelvis skicka SMS eller ringa upp telefonnummer. De erbjuder sina kunder denna funktionalitet genom ett API. Fördelen är att 46elks inte behöver installera något hos kund, inga möten behövs för att komma fram till hur man ska samarbeta, det behövs inga kurser i hur man löser skickandet tekniskt. Man läser deras dokumentation och exempel, skaffar sig ett konto online och får en nyckel till API:et, lägger in kod på sin webb/app och så är man klar.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Vi tänker sällan på detta sätt om fysiska saker och sociala överenskommelser men mycket runt omkring oss fungerar precis så – vi kommer överens om godkända input och output, som en slags förenklad modell över hur världen fungerar. Vi bestämmer i förväg hur en resurs görs tillgänglig och hur man konsumerar resursen. En leverantör av el vet att en i Sverige fungerande lösning är att erbjuda  en kontakt av typ F och att det ska komma 220 volt. Om man bygger utrustning som kräver ström så vet man på samma sätt vad man kan förvänta sig av kontakten på bilden.

Så gott som alla tjänster du använder i din mobil bygger på API:er, som Facebook, Twitter och så vidare. Ett företag som strategiskt använder API:er för att skapa affärer är Amazon (tips-tack Krohn).


En presentation från Nordic APIs som bl.a. tar upp Amazon och API:er.

CIO skriver om hur svenska aktörer som Fyndiq – ”E-handlarnas Ullared” – använder API:er för att driva försäljning. Företaget ger externa aktörer en chans att bli del av deras ekosystem. Om man vill sälja produkter från Fyndiq så skriver man ett avtal och får då tillgång till Fyndiqs API:er. Det är alltså slutna API:er endast för de med licens. Det är uppenbart att Fyndiq tjänar på att fler aktörer marknadsför och säljer varorna. Att de externa aktörerna också erbjuds en affär resulterar alltså en win-win. Utan ett API hade detta varit besvärligare att erbjuda från Fyndiq och svårare för andra att etablera återförsäljningskanaler.

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car. By installing a small hardware module, the vehicle data becomes accessible to applications using the OpenXC library.

På samma sätt men i större skala jobbar biltillverkaren Ford. Till sina personbilar har man lanserat The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd, ett API helt enkelt.

Det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln), men här kontrollerar biltillverkaren vad som ska göras tillgängligt till tredjepartsutvecklare. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också få fördelar då externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar och lösningar. Studier visar att produkter som externa aktörer kan modifiera eller komplettera har en längre livscykel och därmed öka värdet på produkterna (bilarna).

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Ett sista exempel. Överraskande nog har Absolut (sprittillverkaren) ett API kring drinkar, ingredienser, glas och recept. Där finns också instruktioner och bilder för hur de skakas eller rörs. Det är bra läsning om hur en process med att tillgängliggöra information till alla också påverkar och utvecklar företaget internt.

Vi hjälper människor att planera fester eller andra tillfällen där vi vill närvara som varumärke. Vi är inte Twitter, och ingen lär använda vårt api som kärnan i sin affär, men om en bloggare vill använda våra recept så bjuder vi på det – det är ju så nätverksekonomin ser ut idag!

Det kan ibland vara svårt för medarbetarna utanför it att förstå vitsen med informationsstruktur, men när de ser resultatet, exempelvis filmen med de autogenererade drinkarna eller att man snabbt kan få upp en komplett Oscars-drink i samband med galan, blir det lättare att få gehör.

Vi vill i sammanhanget påpeka att API:er fungerar lika bra för alkoholfria alternativ.

 

taggar: , ,
25
Maj | 17:31

Datadriven innovation i Amsterdam

Bland oss byråkrater har datadriven innovation varit ett av de hetaste områdena på senare tid. Eftersom Vinnova har en kommande satsning inom datadriven innovation kommer vi ge några exempel som inspiration och bakgrund. Först Amsterdam.

Datadriven innovation omfattar många slags data

Datadriven innovation omfattar många slags data

Begreppet datadriven innovation (DDI) används mer och mer på fler håll. Aktörer som OECD och EU har gedigna underlag som beskriver vad nationer bör tänka på för att på bästa sätt dra nytta av en ständigt växande mängd digital information. OECD menar att satsningar på datadriven innovation nu är lika centrala som satsningar på traditionell forskning och utveckling, ”DDI requires the attention of policy makers involved in innovation, just like R&D today”.

…countries – and governments in particular – risk under-investing in data and data analytics and may end up giving access to data for a narrower range of uses than socially optimal. This risks undermining countries’ capacity to innovate, as data and its analysis have become a fundamental input to innovation, akin to research and development (R&D).

Alldeles för många organisationer och beslutsfattare har ännu inte fått upp ögonen för hur avgörande för Sveriges och Europas framtida konkurrenskraft datadriven innovation kommer att bli. Särskilt it-aktörer i Sverige har länge argumenterat att tillväxten kommer i allt större grad från stora data och analyser av data. EUs prognoser visar att en väl fungerande digital inre marknad kan skapa 340 miljarder högre BNP i EU, och en betydande del av det ökade värdet kan kopplas till just data.

Harvard Business School (HBS) har skrivit utförligt om datadriven innovation utifrån aspekten styrning av en stad. I Data-Driven City Management beskriver HBS hur Amsterdam med data vill göra staden ”smartare” kring sina typiska utmaningar. Man har ovanligt många och smala gator, så smala att enbart cyklar kan mötas. Man har stora mängder turister som smidigt behöver förflytta sig i staden och man vill samtidigt behålla sin profil med gröna transporter och kommunikationer.

Many major cities recognize the opportunity to improve urban life with data analytics, and are exploring how to use information technologies to develop smarter services and a more sustainable footprint. Amsterdam, which has been working toward becoming a “smart city” for almost 7 years, offers insights into the complexities facing city managers who see the opportunity with data, but must collaborate with a diverse group of stakeholders to achieve their goals.

Denna video beskriver just hur Amsterdam jobbar datadrivet – i detta fall genom att använda olika social media för att förstå vad som händer i staden och bättre kunna hjälpa turister i staden.

När man tänker på hur många personer som befinner sig samtidigt i centrala Amsterdam, och att både lokalbor och turister under hela dagen delar information i olika sociala media (incheckningar, tweets, likes, foton, etc) och att staden genom att analysera själva innehållet i informationen, särskilja vad fast boende respektive tillfälliga besökare gör, hur grupper av personer under dagen förflyttar sig i miljön, så förstår man att det finns massor att lära – självklart i realtid men också på lång sikt.

Kommissionär Carlos Moedas talar på nytt sätt om sina prioriteringar kring forskning och innovation – Open Science, Open Innovation och Open to the World. Det handlar just om att göra tillgängligt offentligt finansierad forskning och information – dvs data. Tillgängligt här betyder alla medborgare, och den aspekten är den mest centrala då det möjliggör innovation från långt fler aktörer än vad traditionella insatser lyckas med. Vi kommer återkomma till dessa relaterade frågor, som hur datadriven innovation hänger ihop med sakernas internet, molnlösningar och personliga data.

14
Sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

Sida 5 av 31« Första...34567...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter