Författararkiv: Erik Borälv

11
Dec | 18:02

Slush 2016

17,500 deltagare, varav 2336 startups, 1146 investerare och 610 journalister från 124 länder. Slush är en överväldigande upplevelse som är svår att fånga i ord. Här är ett försök att sammanfatta några av intrycken och de ämnen som kändes mest intressanta.

Startups är ingen lek, det var tydligt i år. Många tar sig an samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet är ett tydligt exempel.

Startups tar sin roll på allvar. Många ger sig på samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet, energifrågan, rymden, globala utbildningsprogram är några exempel.

Det amerikanska valet satt fortfarande i minnet hos många talare. Filterbubblor och exempelvis Facebooks roll i spridning av (sanna som falska) nyheter kom upp överraskande ofta. Man kan sammanfatta diskussionerna med konstaterandet att teknik och utveckling inte är neutral. En del talare var än mer tydliga, med budskapet att med kod så skriver utvecklare manuset för framtiden (we script the future). Kollegan Eddan brukar säga, att först skapar människan tekniken och sedan formar tekniken människan – detta är mycket tydligt, exempelvis, hur mobilen påverkar men också styr hur vi agerar och tänker. Det fanns sessioner som enbart handlade om teknikens inverkan, som What Are the Driving Forces Behind Brexit and Trump’s Ascendancy?


Ett inlägg från Stack Overflow om hur teknikutveckling formar framtiden.

Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) var överallt, hos etablerade aktörer som Lufthansa men också hos de nyaste bolagen. Att det finns överkomlig hårdvara har verkligen ökat utvecklingen inom ett antal områden. Vi intervjuade svenska företaget wec360 som visade tillämpningar inom bygg i Samsungs bås.


AR och VR inom bygg från en svensk startup, wec360.

Det fanns många som pratade om mat. Det handlade mycket om traditionell FoodTech så klart, men också om livsmedel i sig, hur man lagar och levererar mat, hur man ersätter mat med näring. Maja från Gold&Green Foods och finska succéen pulled oats höll en bra presentation. En mogen lösning som nu behöver skalas upp, och som smakade och kändes lite som köttfärs. En annan bra presentation med ännu mera innovationer hölls av Lynette Kucsma, grundare av Natural Machines. Hennes bolag 3D-printar mat, tro det eller ej. Det fanns många fler presentationer inom mat om man orkar se – som odling av insekter eller annan odlad näring. Clara Foods utvecklar exempelvis ägg-fri äggvita, hur knasigt det än låter.


Uma Valati är en kändis inom matområdet. Hans bolag Memphis Meats odlar kött och har bland annat serverat den första odlade köttbullen. Han menar att deras kött inom ett par år kan köpas för ett pris motsvarande dagens bästa ekologiska (djur-)kött.

Att ”pitcha” står i fokus på Slush. Man höll en tävling topp-100. Man startade alltså med 100 utvalda lag, som i etapper pitchade mot varandra tills fyra finalister återstod. Det är omöjligt att se alla 100, men de man orkar/hinner se ger en fantastisk inblick i en pågående utveckling. Det är även den bästa utbildningen i hur man ska pitcha. Alla deltagande lag tar detta på största allvar och är mycket väl förberedda.

En alternativ variant på pitchandet var sessionen där storbolag omvänt fick locka startups. Bolagen som sökte startups var globala bolag som ABB, VTT, GE, ESA och Bayer. Det var intressant att se att storbolagen var rätt öppna och generösa i sin jakt på talang, idéer, investeringsområden och möjliga uppköp. Innovationshubbar, acceleratorer och partnerskap presenterades som helt naturliga inslag. Här fick man känslan av att det hade varit kul om fler svenska etablerade bolag fanns på plats, för att observera och inspireras.


Slush 100 Pitching Competition – de fyra bästa lagen: Evelyne Raby/CybelAngel, Piotr Zalesk/Shipwallet, Mark Lee/SendBird, Yun Tae Sik/Sketchon Inc.

Känslan man får på Slush är att inget är omöjligt. Det är gränslöst på många sätt. Konceptet Slush är nu så framgångsrikt att man numera är närvarande i flera världsdelar. Att möta så många av de bästa inom startup-området ger energi. Det måste vara hur inspirerande som helst om man tillhör en startup. Många sessioner fokuserade på lärdomar och råd till startups. Råden kommer från de allra främsta och de som gått igenom hårda tider. How We Failed Our Way to Success var ett typiskt exempel, med Daniel Ek (Spotify), Niklas Zennström (Skype) och Ilkka Paananen (Supercell).

Eftersom Slush lyckas samla många deltagare så kommer också alla viktiga bolag och investerare. Finnair hade satt in direktflyg från Kalifornien för att underlätta resandet för personer därifrån. Även om man inte är ny på området så kan det ibland vara knepigt att vara påläst om alla globala investerare och namn i branschen. Man förutsätts veta en del om det amerikanska investeringssystemet och deras förkortningar. Att kunna placera en CFO och en CDO i hierarkin är bra. Och om någon du pratar med jobbar på GV bör du skärpa dig, omedelbart.


En flygresa från SFO till HEL är lång. Jättelång.

Ett bra exempel på det gränslösa är konferensens mål att jobba med en privat version av ISS. Just, den internationella rymdstationen… Man lanserade projektet http://spacenation.org/ med ambitionen att börja träna egna astronauter under 2017, och addera en privat modul till ISS redan under 2020. Det är alltså inget fel på självförtroendet och ambitionerna.

Kalla mig gärna digitaliseringsteoretiker men jag gillade bäst de filosofiska betraktelserna, om teknikens samhällspåverkan eller om vart vi är på väg (inte teknikspaning utan mer mentalt). Min personliga favorit var samtalet mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist som med blicken på år 2030 bjuder på en del insikter, om gig-ekonomin, teknikklyftorna (ingen är samtidigt kund och förare hos Über), utvecklingen av vad arbete egentligen är, att företag kommer bli virtuella och fungera utan anställda och utan krav på avkastning, frågan om startups löser problem som endast personer som jobbar i startups har, teknikens finstilta påverkan på demokratin, det svåra i att idag välja rätt utbildning. Delar du mitt intresse, se framförallt videoklippet men läs gärna deras tips Silicon Valley has an empathy vacuum.


Ett samtal mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist.

Sammanfattningsvis – själva densiteten av personer och startups/företag/investerare gör konferensen värd att delta på. Den ger inspiration och energi. De många snabba sessionerna ger möjlighet att lyssna på så många områden som man aldrig kan uppnå på annat sätt (Techcrunch och SxSW undantagna).

Alla större sessioner och keynotes finns på youtube. Det finns officiella foton på Flickr.


Slush hade i år 2300 volontärer för att hålla ihop arrangemannget. Kan man få dom att stå still tro?

20
Okt | 12:59

Finns det ett Maker 2.0?

Vinnova har 2015 gett stöd till 25 projekt i en riktad satsning på makers. I helgen går ett av projekten i mål – de arrangerar nämligen en nationell makerkonferens i Malmö. Det betyder att det börjar bli dags för en reflektion – hur har det gått, hur ser Maker-Sverige ut och finns det en fortsättning – ett Maker 2.0?

En del av dessa frågor ska några av projekten svara på, till exempel vad en riksorganisation för makers kan göra. Andra projekt tar fram material för hur man startar eller kör ett makerspace.

Många aktörer har frågan om makers på sitt bord. Kommuner, bibliotek, skolor på olika utbildningsnivåer, föreningar, men också sådana som Vinnova (offentliga finansiärer). För att skapa bra beslut, eller överhuvudtaget få med den på listan över prioriterade frågor, behövs underlag och goda förslag. Man behöver troligen först veta vilka som är makers, hur många personer handlar det om, hur mycket växer området, hur många makerspaces finns det, vilka är utmaningarna och behoven?

Inför Vinnovas första riktade satsning ställde vi ett antal frågor, se Vad behöver en maker? Idag ställer vi oss lite annorlunda frågor. Jag tar upp tre nya frågor här.

Prinzessinnengarten är en odling i centrala Berlin

Prinzessinnengarten är en park i Berlin Kreuzberg för Urban Farming. Ursprungligen var det en övergiven plats som aktivister helt enkelt tog över, men nu drivs det med stadens godkännande under förutsättningen att inget installeras permanent. Det leder till odling i bäddar och andra lösningar som i bilden med rör. Man säljer det som produceras och här finns även ett kafé/restaurang.

Finns det nya områden inom making, som saknar en plats/aktivitet?

Om man ser internationellt över vad som sker inom making (och även områden som ligger nära men inte alltid kallas making), finns det fenomen som saknas eller inte syns i Sverige? Jag vill inte leda svaren i en specifik riktning, men bara för att förklara vad vi observerar men inte ser på samma sätt hemma är systematiska satsningar/miljöer som Medialab Prado eller Prinzessinnengarten.

Untitled
Skalan på Medialab Pradoframgår nog av bilden. Två hus i tre våningar, ligger granne med centralstationen.

(Maker) In Residence

Många känner till koncept som Artist-in-residence. Många har experimenterat med liknande upplägg. Riksantikvarieämbetet har prövat med Wikipedian in Residence, där personerna bidrar till att artiklarna på Wikipedia som rör kulturarv blir av hög kvalitet.

Wikipedian in Residence är ett koncept där en van Wikipedian befinner sig på plats hos en organisation och hjälper till med förståelsen för Wikipedia och lägger grunden för ett vidare samarbete. Hitintills har det varit 16 Wikipedians in Residence över hela världen.

Hur skulle något liknande fungera om man ser till innovation som huvudsyftet? Finns det intresse för organisationer att få en ”maker in residence” – och vad skulle i så fall kunna ske?


Off-topic: en personlig favorit (har alltså inget med makers att göra) är ”filosof-in-residence”. Kanske är det för att Alain de Botton, som tillbringade lång tid på terminal 5 på Heathrow, är en observant person som kan göra mycket av nästan inget alls.

En innovationsplats på ett företag inom telekom

En innovationsplats på ett företag inom telekom

Industrin möter makers

Vi vet att företag sitter på mängder av olösta problem. Ibland för att man saknar egen kapacitet att lösa tekniska frågor, ibland för att man inte kan/orkar/får med frågan i sina normala utvecklingsprocesser. Tänk om företagen istället skapade externa innovationslabb (makerlabb) kring just ett sådant problem, som man vill ha löst av någon annan. Är det rimligt att industrin kan dra nytta av makerörelsen på något sätt eller bör man behålla maker-området som en fri och obundet rörelse?

 

 

11
Okt | 10:34

Medialab Prado (Madrid)

Vi har besökt Medialab Prado i Madrid. Tänk dig bästa läget mitt i staden, ett hus om 600 kvadratmeter, två byggnader i tre plan plus källare. Här följer en videointervju och 65 foton.

Medialab Prado i Madrid har ett imponerande hus.

Medialab Prado i Madrid har ett imponerande hus.

På tjänsteresor försöker vi besöka fler lokala ställen som man annars inte skulle kunna prioritera som eget besöksmål. Makerspaces och liknande kreativa miljöer är ofta de mest roliga vid spontana besök – de befolkas av intressanta personer och det finns alltid saker att se.

 

Medialab-Prado is a citizen laboratory of production, research and broadcasting of cultural projects that explores the forms of experimentation and collaborative learning that have emerged from digital networks. It is part of the Department of Culture and Sports (former Department of Arts, Sports and Tourism) of the Madrid City Council. Medialab’s Goals are:

  • To enable an open platform that invites and allows users to configure, alter and modify research and production processes.
  • To sustain an active community of users with the development of these collaborative projects.
  • To offer multiple forms of participation that allow people with different profiles (artistic, scientific, technique), levels of specialization (experts and beginners) and degrees of implication, to collaborate.

Untitled
Är man ett fablab/makerspace så gör man egna symboler till herr-, dam- och handikapptoalett.

Medialab Prado är ett hem för alla slags samhällsprojekt, inom kreativa områden som design och ljud, tillverkning av saker, öppna medborgardialoger, kollaboration i allmänhet. En bra dag är 200 personer på plats. Det är staden Madrid som står bakom – ingen annan frivilligorganisation skulle ha råd med så stort eget hus i det mest centrala Madrid. Huset har till och med tre lägenheter (mer små grottor) där tillfälliga ”in residence”-personer kan bo.

Man har anställd personal som sköter logistiken och de olika labben. Vi gjorde en kort intervju med föreståndaren Francisco Diaz, som själv är maker med inriktning på motoriserade proteser. Se även bildspel nedan.


2 minuter lång videointervju med en av labbets ansvariga.

 

Medialab Prado
65 bilder från labbet i ett bildspel – klicka igenom.

 

18
Sep | 22:47

Forum öppna data no 10

Fredagen 23:e september 2016 kör vi forumet för tionde gången. Denna bloggpost  kommer samla information om talarna, samt innehålla länk till webbsändning och material från alla presentationer.

Bild från Forum no 4, 12 april 2013

Bild från Forum no 4, 12 april 2013

Forum öppna data lyfter upp trender, vad som görs och diskuterar vad som behöver göras ytterligare. Vi startade forumet tillsammans med SKL, E-delegationen och Näringsdepartementet och forum #1 var den 3 oktober 2012. Bara för att visa att tiden har gått så kan man konstatera att sedan dess har E-delegationen avslutats och enheten på Näringsdepartementet har nytt namn samt flyttat till Finansdepartementet.

En playlist med samtliga presentationer inspelade:

Alla presentationer i en lång följd:

Forum öppna data no 10 from Erik Borälv

Körschema och talare::

  • Inledning, Vinnova
  • Vad som är på gång avseende PSI och öppna data, Riksarkivet, Monika Jansson
  • Den långa och krokiga vägen mot öppna data i Rio de Janeiro, Viktoria Swedish ICT (Daniel Rudmark) och  ModernAge (Anton Fjällström)
    Från ax till limpa om hur en modern öppen data lösning implementeras och organiseras.
  • Livsmedelsinspektioner och kommunala fakturor som öppna data, Sambruk, Peter Mankenskiöld och Björn Hagström
    Ett 10-tal kommuner har tillsammans kommit överens om hur livsmedelsinspektioner och kommunala fakturor ska delas som öppna data. Kommunerna kommer alltså dela data på samma sätt så man kan jämföra över kommungränserna. Projektbeskrivning
  • FrågaStaten – en plattform för offentlighetsprincipen, Open Knowledge Sverige, Mattias Axell
    Plattformen FrågaStaten lanseras 28/9 som en del av 250-årsjubileet av Tryckfrihetsförordningen och Offentlighetsprincipen. Den 28 september är också Internationella Right to Know-dagen
  • Process för öppna data samt mätning av informationsmognad, Naturvårdsverket, Ulrika Domellöf-Mattsson, Björn Hagström
    Naturvårdsverket har tagit fram en generisk process för att skapa öppna data. Den är designad för att passa de flesta organisationer och kommer publiceras öppet för alla att ta del av. Vi har också anpassat en modell för analys av en organisations mognad av informationshantering. En god mognad underlättar skapandet av öppna data. Projektbeskrivning
  • Verktygslåda för att jobba med DCAT-AP, Metasolutions, Matthias Palmér
    Verktygslådan syftar till att förenkla både för utvecklare och redaktörer att praktiskt jobba med DCAT-AP och GeoDCAT-AP uttryck. Bland annat ingår stöd för att konvertera, validera, presentera och slå samman metadata uttryck Projektbeskrivning
  • Öppna forskningsdata via Tilda-systemet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lisa Arrenius
    Projektbeskrivning
  • CSN:s övergång till öppna data, Centrala studiestödsnämnden, Olof Fraenell
    Projektbeskrivning
  • Öppna Platsbanken, Arbetsförmedlingen, Johanna Nilsson och Jonas Södergren
    Rekommenderad läsning i Svd: AF: Snart hittar du många fler jobb hos oss

Använd gärna vår hashtag #oppnadata i dina Twitterinlägg! Vi försöker ta upp frågor under själva forumet.

28
Aug | 19:04

Open and User Innovation Conference 2016, del 2

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 2 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson. (del 1)

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Harvard Business School har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Konferensens värd, Harvard Business School, har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Det är obligatoriskt med besök på Artisan’s Asylum on man åker till Boston. Det är världens största makerspace och klart sevärt. Man har guidade visningar två gånger om dagen, gratis. Vi har tidigare bloggat så mycket om Artisan’s (här och här) att vi nöjer oss med lite foton denna gång. Se gärna de tidigare inläggen då de har intervjuer och videoklipp från stället.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) för att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar "slåss" mot varandra.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar slåss mot varandra.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Sektionen för smycken, silver och smide.

En del av sektionen för smycken, silver och smide.

 

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

…the causal impact on hotel revenue is in the 8-10% range; moreover, the impact is non-uniformly distributed, with lower-priced hotels and those hotels not catering to business travelers being the most affected. […] Our work provides empirical evidence that the sharing economy is making inroads by successfully competing with, differentiating from, and acquiring market share from incumbent firms.

Delningsekonomin hade ett eget spår. I The Rise of the Sharing Economy: Estimating the Impact of Airbnb on the Hotel Industry går man igenom vilka effekter som uppstår när en aktör som Airbnb uppnår kritisk massa, dvs får ett betydande utbud i en stad. Forskarna visar att existerande hotellverksamhet påverkas, men att påverkan är spridd och ser annorlunda ut än traditionella affärsresor. Det sker en diversifiering och komplement till existerande utbud (typ av boende, lokalisering av boenden och prisbild). Under populära perioder så uppstår en prisdämpande effekt på hela marknaden, vilket man menar leder till fördelar också för de som inte är direkta brukare av delningstjänsterna. Det uppstår även bredare (geografiskt) utbud. Andra forskare visar i Who Gets to Share in the Sharing Economy att det inte är entydigt klarlagt att delningsekonomin leder till bredare tillgång. Det har rapporterats frågor (mainstreamin) främst kring jämlikhet, även om det verkar finnas evidens för att grupper med lägre inkomster gynnas, ”the platform appears to favor lower income and more racially diverse areas at first glance”. Man kan anta att delningsekonomin kommer bli ett växande inslag på denna konferens, och inom forskning i övrigt så klart.

It is widely acknowledged that patients with chronic or rare health conditions can develop an in-depth understanding and expertise in managing their health condition. From prior research we also know that they can even come up with innovative ideas and solutions on how to improve current self-management practices. This experiential knowledge, which they accumulate over the years is considered an important resource for other patients but also for healthcare institutions. The changing role of the patient from that of a passive consumer of care, to a more collaborative approach, where patients become active partners in the healthcare process is reflected in many areas. The involvement of patients in the form of peer-led self-management support workshops has, for example, shown to be a promising approach to enhance health literacy and promote patient empowerment. Patient involvement also plays a critical role in healthcare research as it helps to ensure that research projects address the actual needs of those affected by a certain health condition.

Patientinnovation är på denna konferens välrepresenterat. Forskarna bakom Are healthcare institutions ready for patient-driven innovation? svarar med ett ”kanske” på sin egen fråga. Alla aktörer verkar vara överens om vikten av patientinnovation, men det finns olösta frågor kring hur vården ska möta aktiva patienter. En utmaning är alltså graden av aktivitet, att de patienter som kommer med egna bidrag är så avancerade att det inte bara är en fråga om små imkrement. Development, adoption, and attitudes towards health-related solutions developed by Citizens listar ett stort antal faktorer som påverkar graden av patientinnovation. Det finns en korrelation med patienter med minst en kronisk sjukdom, förekomster av patientnätverk, patientens tillgång till tid, hur pressad ekonomi man har, känsla av eget ansvar för sin behandling, etc. Forskarna ger sig på att kvantifiera de olika faktorernas betydelse, men behållningen verkar ändå vara själva listan av faktorer och på vilket sätt de påverkar. En reflektion är att det i slutändan alltid verkar mynna ut i problemet med ”diffusion”, dvs att innovationer finns, de fungerar, men det är svårt att få dom att användas (annat än av innovatören själv).

For policy our findings shed light on the circumstances in which the market failure is most present: for individual consumer innovators developing innovations with medium or low novelty. The market failure can be alleviated by 1. Stimulating open-collaborative forms of consumer innovation, 2. Expanding policies to facilitate individual innovators who are willing to commercialize, 3. Experimenting with new interventions to diminish diffusion effort, and/or to mobilize potential demand for consumer innovations.

Det fanns inom andra tematiska forskningsområden på konferensen motsvarande frågeställningar runt diffusion, om vilka slags användarinnovatörer som det är mest värdefullt att leta efter. Är det individer om skapar för egna behov, eller är det de som har någon ambition att på sikt också kommersialisera? Eller är det de som skapar av lust och nyfikenhet eller för att lära sig? Det ges mer struktur runt frågan market failure i Diffusion of consumer innovations: An investigation of factors alleviating market failure. Störst misslyckande (dvs lösningar inte får en spridning) sker inom områden där innovationen inte har hög teknisk höjd. Samma sak om lösningen är mest inkrementell till sin karaktär. Det finns evidens för att stöd till de som vill konnersialisera sina lösningar borde ges prioritet.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

 

…the typical consumer innovator is a person with a technical education, but in contrast to other national surveys the typical Swedish innovator is a younger person (18-30 years) and not middle-aged as found in previous surveys. The most frequent areas of consumer innovation are household products, computer and software, clothing and personal health, automotive and transport, as well as tools and equipment in the home.

Forskningen How big and important is consumer innovation in Sweden? – A comparison with five other countries är bland det mest intressanta ur ett svenskt policyperspektiv. (Notera: Vinnova har varit finansiär av denna undersökning på LTH.) Även om vi är partiska kring denna forskning så vill vi särskilt rekommendera just detta forskningspapper.

Konsumentinnovation är en företeelse som är nästan okänd hos beslutsfattare och nära nog omöjlig att hitta inom policy. Många vet att företag utvecklar nya produkter och tjänster eller nya sätt att producera, distribuera och göra affärer på. Men att privatpersoner signifikant bidrar till olika former av innovationer är mindre känt. Det saknas forskning och undervisning om användarinnovation i en svensk kontext och dess betydelse för svensk ekonomi.

Forskningsprojektet visar att Sverige har en av världens mest aktiva konsumentinnovationsverksamhet, kanske den allra högsta. Man visar att 7,3% av den vuxna befolkningen skapar innovationer. Det motsvarar 435,000 personer! Enligt SCB är det runt 65000 anställda i landet inom området FoU. Det ger perspektiv på volymen av användarinnovation.

Det är goda nyheter för funktionen av den svenska experimentella ekonomin. Individers innovationsverksamhet bidrar signifikant med att höja den experimentella aktivitet som också företag, offentliga organisationer, universitet och högskolor samt fristående uppfinnare står för. Mindre goda nyheter är att endast en mindre andel (cirka 20 %) av konsumentinnovationerna sprids bortom innovatören själv. Om man är ute efter mer resultat om aspekter av användarinnovation hittar man de främsta forskarna på just denna konferens.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.

Sida 5 av 32« Första...34567...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter