Författararkiv: Jan Sandred

10
Aug | 08:40

Bokrecension – Stötta manligt företagande

Stötta manligt företagande från Add Gender och Genusfotografen, ISBN 978-91-639-1325-9

Stötta manligt företagande från Add Gender och Genusfotografen, ISBN 978-91-639-1325-9

Vaddå stötta manligt företagande? Är det inte kvinnor som ska stöttas? Och förresten ”manligt”, det ska väl vara ”mäns företagande”?

Lika väl som att diskriminerande bedömningar är ett hinder för kvinnor att konkurrera som företagsledare på samma villkor som män, skapar likadana förutfattade meningar problem för män som driver företag. Något vi kanske inte tänker på.

Oftast är det jargong och slentrian som gör att vi inte orkar tänka på hur vi tänker.

Ett bra exempel på när gamla invanda hjulspår är direkt farliga, är utvecklingen av krocktestdockor för bilar. Utformningen av krocktestdockor har alltid varit baserade på den genomsnittlige mannens anatomi. Kvinnor har som bekant en annan anatomi och löper därför större risk att drabbas av whiplashskada vid påkörning bakifrån.

Det är väl belagt att det finns en macho-jargong och tuff attityd i vissa branscher.”Kör du med skyddsmask när du målar? Kärringfasoner!”, ”Jobbar du dygnet runt? Det är bara att bita ihop!” Den kan vara direkt skadlig.

Exempelvis är män mycket kraftigt överrepresenterade när det gäller dödsfall på grund av cancer eller hjärt-/kärlsjukdomar som har med jobbet att göra, enligt Arbetsmiljöverkets Arbetsmiljöstatisk Rapport 2016:1

Enligt Transportstyrelsen är män oftare än kvinnor inblandade i trafikolyckor, även om man tar hänsyn till att det är fler män bakom ratten.

Företag som drivs av män går oftare i konkurs. Företag med endast män i ledningen är överrepresenterade bland konkursbolagen, enligt Tillväxtanalys.

Genus (till skillnad från könstillhörighet, som är ett biologiskt begrepp) skapas av sociala och kulturella föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Till exempel att innovation, ledarskap och entreprenörskap skulle vara något som män av naturen är bättre på, medan omvårdnad, kreativitet och simultankapacitet skulle vara något kvinnor kan bättre från födseln.

Föreställningarna om ”hur det ska vara” skapas främst i berättelser och bilder i media, reklam, film, konst. Bilderna begränsar och blockerar vår fantasi om vilka vi egentligen kan vara. Därför är det viktigt att utmana uppfattningar i den offentliga debatten då media sätter agendan för hur vi resonerar kring företagande, och hur vi kan stärka eller utmana existerande föreställningar.

Företaget Add Gender har tillsammans med fotografen Tomas Gunnarsson tagit fram en fotoutställning, som utmanar bilden av det manliga och kvinnliga i företagande. I den porträtteras sex manliga företagare på ett sätt som är vanligt när kvinnliga företagare presenteras i bilder och i media. Nu finns utställningen som en bok att köpa för en hundring. Går att beställa från Jenny Claesson, marknadschef på AddGender.

I mitt jobb har jag intervjuat hundratals företagare och blivande företagare. När man väl är medveten om sina egna förutfattade meningar om manligt och kvinnligt beteende, går det inte att undvika att se fallgroparna killarna omedvetet riskerar att trilla i. Trots att vi försöker förhålla oss kritiskt slinker stereotyperna lätt igenom. Bilder påverkar oss undermedvetet på ett helt annat sätt, än vad en text förmår. Vare sig vi vill det eller inte.

Det behövs verkligen ögonöppnare som Stötta manligt företagande. Om dagens schabloner, som säger att män ska vara starka och självständiga, förändras, kommer förhoppningsvis män att göra en så enkel sak som att våga be om hjälp i större utsträckning än i dag. Och då kanske konkursen eller arbetsolyckan kan undvikas.

16
Feb | 15:11

Utmana förutfattade meningar och skapa innovationer

Visst är det frustrerande att försöka vara kreativ på beställning. Ledningen har panik. Alla samlas i en workshop för att hålla en ostrukturerad brainstorming. Och resultatet blir i bästa fall en lista över problem som borde lösas, vilka som är ansvariga och några diffusa plattityder om att ”vi måste tänka mer utanför boxen”.

Mer eller mindre omedvetet har vi redan från början en uppfattning om vad problemet är, hur det ska lösas och vad resultatet ska bli. Det gör att vi beskriver problem på samma sätt som vi alltid har gjort. Vi försöker lösa problemet på samma sätt som vi alltid gjort. Och vi antar att vi redan känner till alla fakta.

Det är våra egna förutfattade meningar och stereotypa normer om är boven. Vi tar omedvetet en massa saker för givet, utan att inse att vi ofta gör fel antaganden. Att tänka utanför boxen, det vill säga utanför våra föreställningar, är i princip omöjligt. Det vi kan göra är att göra oss medvetna om våra föreställningar, och sakta men säkert bredda vår förståelse. Då öppnas också möjligheten till nytänkande.

Forskargruppen Mariana Alves, Karin Ehrnberger, Marcus Jahnke och Åsa Wikberg Nilsson, har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik.

Forskargruppen Karin Ehrnberger, Åsa Wikberg Nilsson, Marcus Jahnke och Mariana Alves har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik. Foto: Anette Andersson

NOVA har utvecklats baserat på erfarenheterna från normkreativ och normkritisk forskning i projektet Genuslabbet, säger Åsa Wikberg Nilsson, forskare på Luleå tekniska universitet.

Verktyget består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Korten används för att analysera behov och ge stöd för att skapa nya innovativa lösningar. Materialet bygger på samverkan mellan människor och utmanar därmed också föreställningen om att en innovation, en idé, är något som uppstår i en briljant individs hjärna.

Förenar normkritik och innovation

– Materialet förenar forskning om normkritik med forskning om innovation och innovationsprocesser, vilket är mycket ovanligt, säger Åsa Wikberg Nilsson.

– Vi har undvikit att falla in i de sedvanliga beskrivningarna av innovation och valt att tala om innovation ur andra perspektiv.

Det saknas ofta kunskap om hur normer och värderingar påverkar resultatet av innovations- och utvecklingsarbete. Istället för att tänka på innovation som teknik, har forskargruppen utgått från humaniora, kritiska teoribildningar och konstnärliga perspektiv. På det sättet ger metoden möjlighet att utrycka och beskriva den kreativa utmaningen på andra sätt än vad som är normen.

– I en parallell värld, där innovation kommer från andra kunskapsdomäner än teknik och naturvetenskap, så skulle innovationsmaterial kunna se ut lite så här, säger Marcus Jahnke, designforskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Komplext område

– Det har varit en stor utmaning att skapa ett material som balanserar mellan att vara lättillgängligt, och samtidigt inte banaliserar eller låter det se ut som att normkreativ innovation är lätt, eller löses med några enkla knep. För det gör det inte. Det har verkligen krävt vår och andras samlade kompetens, utvecklad under många år, för att få ihop ett material som gör normkreativitet rättvisa, säger Mariana Alves, designforskare på Arkitekt- och Designcentrum.

– Det har betytt väldigt mycket att vi alla har en pedagogisk erfarenhet, att vi är alla är vana att leda och stödja människor, det kan vara studenter och yrkesverksamma, i praktiska handgripliga processer. Det återspeglas i hela materialet, både i hur vi skriver om innovation som ett praktiskt arbete, och i materialets format, förklarar Karin Ehrnberger, designforskare på Institutionen för materialteknik, KTH.

Forskarteamet har även utmanat sina akademins normer om vad som är ett forskningsresultat.

– Det har varit en stor utmaning att som akademiker skapa ett material som inte är en bok eller en akademisk artikel. Vi har arbetat emot de normer inom det akademiska systemet som räknas som status och kunskap. Vi har tagit det som talande nog beskrivs som ”den tredje uppgiften” på största allvar. Det gynnar inte en akademisk meritering. Men det får det vara värt, avslutar Marcus Jahnke.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess. Foto: Patriez van der Wens.

 

 

NOVA finns att köpa här.

13
Jan | 12:52

Ytterligare röster om innovationshöjd

Jan Axelsson

”Att vara steget före alla andra, förstått och förverkligat vad ingen annan gjort”

Jan Axelsson, Samverkansdirektör, Linköpings Universitet

Jonny Paulsson

”Innovationshöjden är kontextuell. Det betyder att ’det beror på’. Är lösningen ny i kommunen, i skolvärlden, i Sverige, i EU, i världen? Inom InnOff tycker vi att en rimlig nivå är nationellt. Det betyder att det är tillräcklig innovationshöjd om en lösning tex finns i UK så tar en kommun in den i Sverige och försvenskar den efter vår kontext. Inom FRÖN talar vi om nyskapande och bärkraftiga idéer.”

Jonny Paulsson, Programledare VINNOVA

Leif Denti

”Innovationshöjd för mig är ett ord som beskriver den överdrivna jakten på stora innovationer som kommer lösa allt – gärna nya sexiga produkter från privat sektor. Det är ett överdrivet fokus på innovationers originalitet. Det viktigaste med en innovation är snarare att den skapar ett värde och att den blir av (blir genomförd). Vi måste ta ned innovationshetsen på jorden.”

Leif Denti, Fil. Dr i innovationspsykologi, Göteborgs universitet, grundare av tusentips

kreugermartin”Innovationshöjd är skillnaden mellan en bra idé och ett lyckat genomförande. Idéer kan vara hur lysande och originella som helst – de är ändå inga innovationer förrän de har förändrat något i verkligheten. Innan dess saknar de innovationshöjd och har därmed inte heller ett konkret värde. Vi blandar dagligen ihop dessa begrepp. Om en innovation dessutom är osynlig och immateriell, som exempelvis en ny arbetsrutin, strategi eller marknadsposition, sker tankefelet ännu lättare. Idéer är lätta att älska. Men låt dem hålla vad de lovar innan du gifter dig med dem.”

Martin Kreuger, journalist, grundare av tusentips.se

30
Nov | 16:29

Ännu fler röster om innovationshöjd

Henric Rhedin

”Ett mått på ’förmåga att penetrera marknaden’”.

Henric Rhedin, VD Affinity Group

Klaus-Hahn

”Unika problemlösningar.”

Klaus Hahn, Business Director, Volontaire

anna edwall1

”Nya sätt att tänka.”

Anna Edwall, Programledare VINNOVA

Mikael_Ahlstrom_web

”Att hitta lösningar utanför etablerade ramar. Där man inte enbart finjusterar utan där innovationen innebär ett innovativt språng i att lösa något från en helt annan och kanske oväntat vinkel.”

Mikael Ahlström, VD Sprout Park

11
Nov | 16:23

Fler olika röster om innovationshöjd

Cecilia Nahnfeldt

”En ny och komplex konstellation av involverade parter, kunskaper, metoder och gestaltningar eller presentationsformer.”

Cecilia Nahnfeldt, Forskningschef Svenska Kyrkan

Mikolaj_Norek

”Innovationshöjden är starkt kopplat till en slags reflektionsgrad av innovatören. Har personen (eller kanske ett helt företag/ett helt system) förståelse (och agerar därefter) för dess embeddedness och interdependence med samhället/systemet/andra innovatörer omkring? Innovationer som inte ses och förstås i koppling och samband med omvärlden tycker jag förmår aldrig riktigt nå innovationshöjd. ”

Mikolaj Norek, Forum for Innovation Management

Mats Tyrstrup

”Innovationshöjd är avståndet mellan en innovation och vad vi tidigare kunde eller visste om något som har anknytning till innovationen. Hjulet, och i förlängningen kärran, har exempelvis hygglig höjd jämfört med att släpa på eller bära saker.”

Mats Tyrstrup, ekonomie doktor, Handelshögskolan i Stockholm

Anna Aspgren

”Innovationshöjd för mig innebär i vilken mån en uppfinning/tjänst/produkt skapar helt nya möjligheter som inte funnits förut. Om det finns en ’wow’-faktor som gör att man säger Wow – kan man göra så! – då är det verkligen innovationshöjd.”

Anna Aspgren, Avdelningschef Innovationskontor Väst

 

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter