Författararkiv: Sophia Ivarsson

23
Jun | 12:13

Nya ansökningar till Normkritisk Innovation!

Ansökningsomgången för Normkritisk innovation 2016 har stängt. 84 ansökningar kom in och behandlas nu av våra externa bedömare. Besluten skickas ut vecka 27.

förlaga-57608233

13
Maj | 11:32

Hur kan vi på ett innovativt och normkreativt sätt få fler berättelser och perspektiv i Public Service utbud?

Detta var den ledande frågan under Sveriges Rösters första stora Medie Hack i Alby – Botkyrka, den 9:e maj 2016, som samlade gräsrotsproducenter från norr till söder med ”möjliggörare” i form av chefer, projektledare och redaktörer från olika delar av Public Service. Medverkande gräsrotsorganisationer var bland andra Rinkeby TV, Republik Norrland, Götenburgo,  Musikhörnan och  Medis5 som alla syftar till att bredda representationen av röster, berättelser och perspektiv i medierna.

FanzingoGack

Fokus under dagens normkreativa innovationsprocess var att gå från ”prat” till ”handling” och resulterade i att 13 team bestående av representanter från gräsrotsrörelserna och Public Service skapade konkreta idéer till medie- och produktionskoncept som stärker broarna mellan etablissemanget och gräsrotsproducenterna. Prototyper på dessa idéer presenterades i slutet av dagen i både bra, roliga och intressanta video-pitchar.

Sorraya Toure var en av deltagarna och driver själv ”Musikhörnan”, en plattform som lyfter upp oetablerade svenska musiker och hjälper dem nå ut till en bredare publik. Hon pekar på ett problem där unga konstnärer från Stockholms förorter upplever att de är underrepresenterade i Public Service, eller så porträtteras det på ett stereotypt sätt. -Sveriges Röster hjälper till att överbrygga,  menar Sorraya.

 fanzing1

Syftet med projektet är att skapa ett mer jämlikt Public Service genom att tillsammans med civilsamhällesorganisationer starta normkreativa, nationella, regionala och lokala nätverk och innovationsprocesser. Efter projektet ska minst sex aktiva medielabb finnas i fyra regioner där Media Hacks är en av metoderna som används för att generera nya samarbetsprojekt.

Ett långsiktigt mål är att utveckla metoder och verktyg för att producera och tillvarata användardrivet och normkreativt innehåll i Public Service som skall bidra till att fler röster och fler historier får plats i de etablerade medierna.

Innovationsprojektet Sveriges Röster drivs av föreningen Fanzingo i samarbete med SVT, UR och SR tillsammans med 25 gräsrotsorganisationer i Sverige.

 

 

 

21
Apr | 11:07

Normkritiskt kompetenskluster

Vad är det som hindrar att normkritiska perspektiv får genomslag i de processer där de efterfrågas idag?

Stockholmsbaserade Amphi Produktion och Tresarch undersöker i denna förstudie möjligheten till en ny slags organisationsform för leverantörer av normkritiska tjänster för att bättre kunna möta samhällets behov av förändring till ett jämlikare samhälle. Undersökningen präglas av möten och workshops med både leverantörer och beställare av normkritiska tjänster där vi tillsammans testar att tänka otänkta tankar för framtiden. Var och en för sig är vi hyfsat smarta men tillsammans blir vi genier.

GruppbildWS1Beställare

Förstudien riktar sig mot aktörer inom fälten arkitektur, grafisk formgivning, organisationsutveckling, rekrytering och utbildning. Vi utför förstudien med hjälp av både leverantörer (såsom arkitekter, grafiska formgivare, utbildare) samt beställare av normkritisk kompetens (myndigheter och företag; både nuvarande och potentiella kunder.)

Projektets verkningsområde handlar om att synliggöra och förändra de maktobalanser som finns idag baserade på kön, sexualitet, etnicitet, klass och funktionalitet och som idag manifesteras i vår byggda miljö; på vår arbetsplats; i skolan; i sättet en reklamannons ser ut och är strukturerad.

Undersökningen grundar sig på egna upplevda problem vi inte kunnat lösa själva. Idag säger vi nej till jobb vi skulle kunna klara av om vi hade en större organisation med kompletterande kunskaper och resurser i ryggen. Vi behöver få veta hur vi bättre kan möta behovet av normkritiskt förändringsarbete inom de många områden som vi är verksamma inom och som inom de kommande åren kommer genomgå stora hållbarhetsförändringar där det normkritiska perspektivet är grundläggande faktorer.

”Ett hinder mot att normkritiska perspektiv får genomslag är att de inte inkluderas som en del i kärnverksamhetens problemformulering, vare sig den är privat eller offentlig. I stället ses det som någonting som kan väljas bort eller läggas till. Anledningen är att det saknas kompetens om perspektiven hos dem som tolkar verksamhetens målbild. Jag tror att vi skulle kunna få mycket större genomslag om vi organiserade oss och jobbade kompletterande tillsammans med andra leverantörer av normkritiska tjänster i en innovativ organisationsform”, säger Emma Lundqvist, verksamhetsledare på Amphi Produktion.

Processen för förundersökningen består av ett antal workshops med dels leverantörer (cirka 15 organisationer) och dels beställare av normkritiska tjänster (cirka 15 organisationer) där syftet är att undersöka glappen mellan efterfrågan och leveransförmåga av normkritiska tjänster och produkter och skapa en tydlig problembild av situationen. I nästa steg analyseras detta resultat med hjälp av konsulter inom affärsplanering, bolagsorganisation, hållbarhetsledning och human resources. Efter att ett antal huvudområden sorterats fram genomförs återigen workshops med leverantörer och beställare samlade med syfte att tillsammans diskutera möjliga lösningar, slutsatser, förslag och förutsättningar. Målet är en rapport till grund för skapandet av en organisatorisk innovation som möjliggör för normkritiska leverantörer att erbjuda uppdragsgivare tjänstelösningar som blir normkritiska i alla led.

Delaktiga aktörer från leveranssidan är enskilda arkitekter, RFSU, Make equal, Män för jämställdhet, Bastion Design med flera. Delaktiga aktörer från beställarsidan är bland annat Försäkringskassan, White arkitekter, Sveriges kommuner och Landsting, Statens konstråd, ESF-rådet, Stockholms stad. Inblandade konsluter är Josefin Dorkhom (vd A-direkt); Lotta Fogde (hållbarhetschef på Jernhusen); Johanna Hallin (verksamhetschef på Human Behaviour) och Anders Larsson (bolagsrevisor). Ansvarig för projektet är Emma Lundqvist, verksamhetsledare på Amphi Produktion, ett företag som jobbar med utbildning och filmproduktion utifrån normkritiska perspektiv. Amphi arbetar främst på uppdrag av ideell och offentlig sektor och utvecklar utbildningsinsatser och kreativa kunskapsmaterial med ambitionen att förmedla kunskap om samhälleliga strukturer som kan orsaka skeva maktrelationer och diskriminering. Samarbetspartner är Thérèse Kristiansson, arkitekt och konstnär, som driver Tresarch. I sin praktik jobbar hon med hur rum, stadsplanering och estetiska uttryck påverkar vårt agerande ur olika intersektionella perspektiv. Hon har mångårig erfarenhet av projekterande av praktiska projekt samt forskar och undervisar vid diverse institutioner såsom KTH; Konstfack; ArkDes.

 

 

 

 

04
Apr | 15:15

Oculus Transformer – att gå i någon annans skor.

Att skapa VR-upplevelser är innovativt både vad gäller metod, verktyg och processer. Tekniken är helt ny och kan varken imitera spel- eller filmvärlden. Helt nya metoder måste implementeras i både skaparprocess och berättarmässigt. De Virtual Reality-typiska verktyg vi har att tillgå rent berättartekniskt, som till exempel åskådarens upplevelse rum i 3d/360 grader har vi aldrig haft att tillgå tidigare i något media. Vi försöker medvetet styra dessa nya verktyg, metoder och processer så att de från start utvecklas utifrån ett normkritiskt perspektiv.

Våra manus tar utgångspunkt i människor som på något sätt befinner sig i utanförskap/utanför normen, som vi vill skapa mer förståelse för. I konceptutvecklingen och framtagandet av manus och karaktärer söker vi också att aktivt tänka normkritiskt när det gäller story, kön, utseende, funktionsvariation etc. Förutom att vi vill öka förståelsen mellan människor har vi fokus på att förändra normerna och öppna upp möjligheterna att vara hela sig själv genom att visa på andra exempel.

modernateatern

Spelvärlden har också normer Dels arbetar vi utifrån att vi har bakgrund i teater, performance art vilket automatiskt bibringar en icke-normativ speldesign-process, som påverkar hur spelen ser ut i slutänden. Dels studerar vi de spelutvecklings-normer som finns när det gäller bl.a. teman för spelen och försöker hitta vägar att bryta stereotyper även där.

Våra VR- empatispel implementeras genom workshops i skolor, genom Skapande Skola, bl.a. i det redan existerande Etik och Empatiprogrammet och för andra t.ex. fritidsgårdar och liknande, som låter ungdomar se och diskutera dessa VR-upplevelser. På sikt även genom undervisning av lärarna själva som ska kunna beställa spelen genom läromedelscentralerna.

Vi vill också skapa cross- och transmedia upplevelser på olika plattformar både på nätet och In Real Life: Scenkonst, rollspel, konstutställningar och annat. Empatispelen kommer också att säljas liksom dataspel.

”Målet är att de barn och unga som kommer i kontakt med Do Good Games-serien/Att gå i någon annans skor-spelen, utvecklar och ökar sin förmåga till empati och ökad förståelse för andra.” Jannike Grut, projektledare.

Projektet initierades av Moderna Teaterns Jannike Grut och Åsa Egnér i samarbete med den externa 3-d artisten Johan Olsson och fortsätter efter juni 2016 i den nya konstellationen Jannike Grut, Karolina Petrusson och Alexander Gesse i samarbete med Johan Olsson under namnet Do Good Games by The Modern Theatre.

21
Mar | 13:53

Varför kan jag inte alltid få vara med mina kamrater på lektionerna i idrott och hälsa?

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har ett sämre hälsotillstånd än andra barn utan funktionsnedsättningar i Sverige. Kunskapen om hur barnen ska inkluderas i idrottsundervisningen är begränsad och inkluderande idrottsredskap för alla barn saknas i dagens skola.

I projektet utmanas normer som rör fysisk aktivitet i allmänhet samt specifikt inkludering i skolämnet idrott & hälsa och barn med funktionsnedsättningar. Normerna handlar om vem som inkluderas och hur dessa normer kan utmanas genom att utveckla nya redskap i idrottsundervisningen som får relevans för rörelse i skolans hela kontext. Detta görs genom att samarbeta med två olika företag som utformar idrotts- och träningsredskap.

idrott

Innovationens styrka är att bortse från hinder och istället utarbeta möjligheter för att skapa ett samhälle där alla barn, ungdomar, vuxna blir inkluderade i aktiviteter som rör idrott och hälsa oavsett etnicitet, funktionsnedsättning  eller kön.

Projektägare är Högskolan i Halmstad.

Sida 1 av 712345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter