Författararkiv: Sophia Ivarsson

10
mar | 17:44

Konsten att ragga bortom den heterosexuella normen

Liggaskolan Uncissed utvecklar en metodik för inhämtning av minoritetsgruppers levda kunskap i att forma sex- och kärleksrelationer, och undersöker hur kunskapen kan omvandlas till pedagogiska produkter som går utanför normen i så väl format, kontext som målgrupp.

De raggningsguider som finns idag fokuserar på en heterosexuell kontext och målgrupp. Med stöd från Vinnova gör Good Word-institutet och Dunkelbyrån en förundersökning om hur en raggningsguide kan se ut om den riktar sig till lesbiska singlar. Vi utforskar vilka specifika utmaningar målgruppen har för att hitta en partner för sex och/eller kärlek, hur man tar sig an dessa utmaningar, hur ett innovationsteam kan hämta in den kunskapen och hur den bäst kan förmedlas vidare.

LiggaskolanUncissedLogo (2)

Projektet utgår från en tjänst som är väletablerad i den heterosexuella kontexten och återuppfinner den utifrån en HBTQ-kontext. Detta handlar inte bara om att utmana normen i målgruppsdefinition, utan också om att se hur formatet kan bryta mot normer till målgruppens fördel.

”När vi hade skrivit vår raggningsguide för heterosexuella män som vill bli bättre på att få till det utan att vara manipulativa, fick vi många frågor från homosexuella bekanta som sa att något sånt där skulle de verkligen ha glädje av. Det blev starten på en spännande process som har visats sig kräva innovativt och normkritiskt tänkande på många olika plan.” – Lovisa Appelqvist, projektledare

Vi experimenterar med olika workshopformat för att dels extrahera målgruppens levda kunskap, och dels testa de protyper vi utvecklar. Vi växlar mellan medium som homeparty, sällskapsspel, digitala appar, enkäter och regelrätta samtal, i en iterativ process som växlar mellan analys, design och testning, där vi stegvis kommer närmare exakta problemformuleringar och konkreta lösningar i form av produkter.

Projektet leds av Lovisa Appelkvist från Good Word-Insititutet – ett företag som arbetar med interaktionsdesign och innovationsprocesser. Projektet genomförs i samarbete med Peder Isaksson och Albin Balthasar från Dunkelbyrån – en ideell förening specialiserad på tvärdisciplinär innovation. Våra främsta samarbetspartner är de homosexuella kvinnor som utgör våra fokusgrupper.

Projektet är relevant för alla som intresserade av hur man kan göra kunskapsöverföring mellan representanter för en minoritet och ett team som arbetar med produktinnovation, samt för alla som är nyfikna på hur man – på ett schyst sätt – gör för att få ligga, särskilt om man inte känner sig tillhöra normen.

 

01
mar | 11:38

Piteå kommun ska växa med hjälp av normkritisk innovation!

Staden Piteå ska växa, det ställer krav på kommunen som organisation. Vi måste jobba smartare och bli effektivare. Vi ser stora problem med den framtida kompetensförsörjningen. Dessutom har kommunen flera områden där arbetskraften är enkönad. Kompetens tas inte tillvara på bästa sätt om arbetsplatser är enkulturella och ojämnställda och där få personer med funktionsnedsättning arbetar. Vi måste utveckla vårt synsätt och attityder för att ta tillvara allas förmågor.

Piteå kommun arbetar därför för att ändra de normer som begränsar organisationen i syfte att få en bredare rekryteringsbas med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt. Ett metodpaket ska testas av pilotverksamheter och sedan utvärderas för att verkligen kunna vara ett bra stöd för chefer att arbeta med normer och värderingar på arbetsplatsen.

Mångfaldsträdet

 

Studier pekar på att enkönade arbetsplatser har sämre förutsättningar för innovation och nytänkande, vilket är nödvändigt för att förändra strukturer. Kompetens tas inte tillvara på bästa sätt om arbetsplatser är enkulturella och ojämnställda och där få personer med funktionsnedsättning arbetar.” Maria Renström, projektledare.

 

04
feb | 12:58

Release för metodkorten NOVA – verktyg och metoder för normkreativ innovation!

NOVA innehåller konkreta verktyg och handfasta metoder för alla som vill skapa norm­kreativa lösningar – det vill säga lösningar som är inkluderande, tillgängliga och hållbara.

IMG_22031

Produkter, tjänster, miljöer och andra lösningar begränsar idag många människor för att de skapats utifrån en alltför snäv förståelser för användares verkliga behov. En anledning är att det ofta saknas kunskap om hur normer och värderingar påverkar resultatet av innovations- och utvecklingsarbete. Det här materialet stödjer utvecklare i att både analysera brukares behov, och omsätta kunskapen i nytänkande och värdeskapande lösningar.

Fokus är på normer som diskriminerar, men egentligen är innehållet användbart i alla innovations­sammanhang. All verklig innovation handlar ju om att utmana normer!

Metodkorten hittar du i Vinnovas webshop.

 

 

27
okt | 13:27

Olika röster om innovationshöjd

Ett viktigt kriterium i bedömningen av ansökningarna till Mångfaldslabbet – normkritiks innovation är att projekten har innovationshöjd.

Vad är då innovationshöjd? Det räcker exempelvis inte att bara kombinera kända idéer. Det måste finnas något som är nytt.  Jan Sandred på VINNOVA har intervjuat personer och här får ni ta del av deras bilder av vad innovationshöjd kan vara.

Kristofer Steneberg

”När en innovation adderar stort värde, är banbrytande, unik och gärna har ett ’stroke of genius’. Om det dessutom finns en spännande historia att berätta om vägen dit är det ett plus.”

Kristofer Steneberg, Chefredaktör tidningen Chef

Regina Summer

”Mått på sannolikheten för att en ny idé/uppfinning ska skapa ett högt värde på en marknad.”

Regina Summer, Enhetschef Miljö Tillväxtverket

karina asa

”Innovationshöjd är graden av ”utanför lådan-tänk” som projektet resulterar i. Det kan vara ny forskning och nya lösningar eller applicerandet av gamla lärdomar på ett annorlunda sätt.”

Karin Aase, Handläggare VINNOVA

Patrik Bångerius

”Till skillnad från en innovation, som per definition måste ha bevisat sig på marknaden, så använder vi innovationshöjd oftast i faserna innan den innovativa idén når marknaden. Väldigt många uppfinningar, även patenterade sådana, har inte innovationshöjd – det är svårt att se vilket värde de skapar, om de överhuvudtaget skapar något värde.”

Patrik Bångerius, Innovationsrådgivare, Karlstad Universitet

 

14
okt | 15:35

Mångfaldslabbets metodpaket för normkritisk innovation under utveckling

När Mångfaldslabbet skulle introduceras som programområde 2014 upplevde vi att det saknades ett metodstöd för normkritisk innovation. Många organisationer som ville ge sig i kast med normkritisk innovation var antingen ovana vid att arbeta med normer i utvecklingssammanhang, till exempel med genusnormer, eller var inte vana vid innovationsarbete. Det var anledningen till projektet Genuslabbet, som syftade till att utveckla ett metodstöd. Ett första steg i Genuslabbet var att under 2014 låta fyra forskare Marcus Jahnke, Åsa Wikberg Nilsson, Mariana Alves och Karin Ehrnberger, alla med både praktisk och forskningsbaserad erfarenhet från normkritisk innovation lotsa tio organisationer genom en normkritisk innovationsprocess, och genom processen pröva olika metoder för normkritisk innovation. Under 2015 omvandlar forskarna dessa erfarenheter i ett metodpaket för normkritisk innovation.

metodkort

Metodpaketet kommer att baseras på formatet metodkort. På senare år har metodkort för innovation blivit allt populärare. De används i innovationsprocesser för att gemensamt arbeta med komplexa frågeställningar, skapa innovationsprocesser och stödja kreativitet. Att arbeta med metodkort gynnar samverkan i tvärdisciplinära grupper och kan vara ett stöd för en verksamhet att tag i en ny frågeställning. Metodkorten ser typiskt ut som en kortlek, men är oftast inte spelbaserade. Istället innehåller de kortfattad information, förslag på metoder, checklistor och olika former av inspiration. Den viktigaste fördelen med metodkort i jämförelse med en bok, manual eller internet är att de är lätta för grupper att samlas kring. De ger en snabb överblick och uppmanar till att gå från ord till handling och ”learning by doing”. Formatet uppmuntrar också till interaktion och lekfullhet, och de kan till exempel spridas ut på ett bord, sorteras och grupperas på olika sätt, ”dras”, eller sättas upp på en vägg. Metodkort ersätter inte expertkunskap, men kan bidra till en mer jämbördig och gynnsam samverkan mellan en expert och en projektgrupp.

Idag saknas det metodkort som stödjer normkritisk innovation. Det är det Mångfaldslabbets metodpaket råder bot på. Mångfaldslabbets metodpaket kommer att lanseras i början av 2016.

Sida 2 av 712345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter