Författararkiv: Sophia Ivarsson

07
okt | 09:51

Avfallssystem som motverkar främlingsfientlighet

SP Sveriges tekniska forskningsinstitut genomförde tillsammans med Borås Energi och Miljö en studie av avfallssystemet i stadsdelen Norrby i Borås. Vad man redan visste var att många brukare utan tillgång till egen bil hade problem med borttransport av farligt och skrymmande avfall. Det diskriminerar bland annat äldre och funktionsnedsatta, men det visade sig också att systemet bidrar till främlingsfientlighet. I miljonprogramsområdet skylldes den nedskräpning som blev en konsekvens av systemets brister på människors etniska bakgrund. Genom att synliggöra hur avfallssystemet på olika sätt diskriminerar har nya möjliga lösningar kunnat skapas tillsammans med boende i Norrby, bland annat en tjänst för borttransport av farligt och skrymmande avfall och återcirkulering av till exempel möbler.

 Avfall

Förstudien genomfördes i bostadsområdet Norrby i Borås. Delar av Norrby är ett typiskt miljonprogramsområde från 60- och 70-talet medan andra delar är byggda på 50-talet. Boende i området involverades bland annat i en workshop som genomfördes på Mötesplatsen Norrby – en lokal samlingsplats som drivs av stadsdelen.

Projektet utgick ifrån hur avfallssystemet byggts som ett tekniskt system som förutsätter tillgång till bil för transport av skrymmande och farligt avfall till återvinningscentraler – bilnormen. Denna norm innebär diskriminering för till exempel äldre och funktionsnedsatta. Den motverkar omställning till ett mer hållbart och mindre bilbaserat samhälle. Men systemet diskriminerar också på andra sätt. I förstudiens undersökning av avfallssystemet i Norrby visade det sig att svårigheter att bli av med skrymmande och farligt avfall på grund av avsaknad av bil leder till att boende lämnas att komma på egna lösningar – lösningar som ofta leder till nedskräpning, bland annat på grund av begränsade möjligheter att förvara avfall i trångbodda lägenheter. Nedskräpningen leder i sin tur till fördomar mellan boende, där boende i delar av området med flera sverigefödda söker förklaringar till nedskräpning i människors kulturella och etniska bakgrund, snarare än i tekniska brister. Systemet antas vara neutralt men har alltså flera inneboende och normrelaterade problem som beror på ett bristande användarperspektiv. Målet med en fortsättning på projektet är att utmana bilnormen genom att realisera en tänkt tjänst som gynnar biloberoende och motverkar diskriminering.

”Vi utgick från att bilnormen, att dagens avfallssystem typiskt förutsätter att man har bil, och att det är problematiskt för många brukare bekräftades av studien. Men att vi också skulle se en tydlig koppling mellan bristerna i avfallssystemet, och en social fråga som främlingsfientlighet, det vill säga att vissa boende skyllde nedskräpning på andra människors etniska tillhörighet, snarare än på systemets brister, det var en överraskning. Den insikten, om kopplingen mellan det tekniska systemet och den sociala situationen i området, bär vi med oss i det fortsatta arbetet med att skapa en lösning som gynnar bilfrihet.”

  • Marcus Jahnke, forskare SP.

Innovationsprojektet har sin utgångspunkt i att dagens avfallssystem är diskriminerande. På senare år har dock insikten stärkts att det krävs integrerade lösningar, med fler samverkande aktörer, för att ta avfallssystemet till en logik som bygger på ökat återbruk och mer mångfaldiga flöden. Sådana lösningar gynnar också social omställning och skapar nya jobb (över 100 000 jobb i Sverige enligt Club of Rome rapporten 2015: The Circular Economy and Benefits for Society). Men utmaningen kräver att kommunerna blir drivande i utvecklingen. Innovationen som denna ansökan avser är en sådan kommundriven lösning, som uppstått i en lokal situation, men som också är relevant för andra städer i Sverige och utomlands. Regeringen har under våren 2015 föreslagit att ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper överförs från Förpacknings- och Tidningsinsamlingen till kommunerna. Detta ger kommuner det nödvändiga utrymmet att utveckla just sådana nytänkande helhetslösningar där återvinningsstationer exempelvis kan kombineras med annan verksamhet såsom återbruk. Det är denna nya möjlighet som projektet tar sin avstamp i. Därmed handlar projektet i grunden om systeminnovation som kan komma hela samhället till godo.

01
okt | 12:04

Det är först när vi har en IT-bransch som speglar hela befolkningen som vi kan tala om Sverige som en IT-nation

I projektet DIGISPACE- en förstudie till ett genusmedvetet digitalt makerspace vid Visualiseringscenter C har vi undersökt hur man kan skapa en normkritisk, kreativ, teknisk arena för innovation. Förstudien har genomförts av Visualiseringscenter C i Norrköping huvudsakligen under våren och sommaren 2015 och varit ett led i ett omfattande förnyelsearbete för ett att bli mer dynamiskt och inkluderande science center för framtidens innovatörer.

maker1

Med utgångspunkt i ett av innovationSveriges största utmaningar, den bristande jämställdheten inom IT-branschen, har vi frågat oss om och hur den löftesbringande, globala maktrörelsen kan intressera fler kvinnor för teknik?

Förstudien som är baserad på 20-talet studiebesök i Sverige och utomlands, workshops och seminarier, intervjuer med makers, forskare och intressenter samt litteraturstudier och publikationer, har visat att makerrörelsen är oerhört spretig i fråga om inriktning, storlek och ekonomiska förutsättningar men samtidigt förutsägbar i avseende på dess aktörer; i huvudsak teknikintresserade, universitetsutbildade, vita män i medelåldern. Rörelsens starka fokus på ny och häftig teknik, inte minst kanaliserad genom tidningar som MAKE, tenderar att ”skrämma” bort kvinnor parallellt med att det finns få kvinnliga förebilder, även om kvinnorna finns.

maker2

Samtidigt drar vi också slutsatsen att makerrörelsen attribut som gränsöverskridande, icke-hierarkiskt, samarbetsdrivet, och lära-genom-att-göra har stor potential att attrahera kvinnor till mer teknikorienterade aktiviteter och metodiken har visat sig väldigt framgångsrik i skolan för att väcka barn och ungas teknikintresse, oavsett kön. Angreppsätten här har exempelvis handlat om att sänka tekniktrösklarna, värdera alla hantverk lika och prata mer om teknikens nytta än tekniken i sig. I vissa fall har en separatistisk, exkluderande behövts för att bryta trenden.

Förstudien är av stor vikt på flera plan men framför allt den långsiktiga målsättning som bottnat i Sveriges kompetensförsörjningsproblem inom IT-branschen, en av landets största och snabbast växande. Trots många insatser för ökad jämställdhet minskar andelen kvinnor för varje år. Det i sig bäddar växande kunskapsklyfta mellan de som tar fram och de som använder sig av teknik. Här ser vi att science centers som jobbar med genusmedvetna aktiviteter kan bidra genom att tidigt stärka barn och ungas självförtroende inom teknik, oavsett kön och därigenom och bädda för en mer demokratisk teknikutveckling.

maker3

Förutom Visualiseringscenter C, har en mängd aktörer involverats i förstudien på olika sätt, däribland: Inger Ekman, speldesigner och forskare, initiativtagare till Tjejhack Monika Frelin, producent för Digispace, Visualiseringscenter C Peter Ljungstrand, studieförståndare och forskare vid Interactive Institute, Göteborg Åke Rolf, VD för Norrköpings Science Park, Gaialabs Helga Sadowski, doktorand vid Tema Genus, Linköpings Universitet (LiU) Lena Tibell, Professor i biokemi, Visuellt lärande och kommunikation, Linköpings Universitet (LiU) Cecilia Åsberg, professor vid Tema G, leder forskargruppen ”the Posthumanities Hub”(LiU) Ebba Kirkegaard. Stockholm makerspace Norrköpings Makerspace Linköpings Makerspace East Sweden Hack.

 

18
sep | 13:56

”Stephen Hawking är inte för handikappad för att kunna jobba.”

Samhället lutar sig mot en förlegad övervärdering av fysisk funktion hos individen, något som marginaliserar personer med funktionsnedsättning och detta till ett väldigt högt pris. Inte bara genom att det strider mot ratificerade FN-konventioner, utan också rent ekonomiskt där man fasar ut målgruppen till ett bidragsberoende istället för att investera i integrering och självständighet.

I projektet All inclusive movement – en samhällskatalysator som breddar normalitetsbegreppet samarbetar FIFH med fakultet och designexpertis för att presentera en framtidsvision där ett kunskapscentrum i anslutning till ett hotell ska föregå som exempel på en verksamhet som lever upp till definitionen jämlik och som samtidigt uppgraderar både individ och samhälle med strukturförändrande och kostnadseffektiviserande kunskap.

VINNOVA

Det normbrytande med projektet är att förändra samhällets inställning till individer med funktionsnedsättning från att vara medlidande och kompenserande till att vara resursletande och integrerande där ”en av oss”- uppfattning råder.

Ett hotell som står i anslutning till multifunktionella lokaler och som har en universitetsavdelning som utgör vårt kunskapscentrum ska byggas. Här stärks  politiker, myndigheter, sjukvård, skolpedagoger, assistansbolag och brukarna med strukturförändrande verktyg som har till syfte att minska klyftor och skapa ett mer inkluderande och värdigare samhälle som använder sina resurser optimalt.

Projektgruppen består av de aktiva medarbetarna: Peter Nilsson, Fredrik Björk, Fredrik Rakar, Stefan Persson, Birgitta Ramdell, Sinisa Kedza och projektledaren Henrik Larsson.

”Alla individer med funktionsnedsättning är vanliga människor som är kidnappade, mot sin vilja, till att leva ett liv i en kropp med begränsning i sin funktion. Funktionsnedsättning är något som urskillningslöst drabbar människor oavsett – kön, ålder, religion, samhällsklass, sexuell läggning, politisk tillhörighet eller geografisk boende. Inuti alla människor med en funktionsnedsättning hittar du en individ med samma behov, drömmar, engagemang, passion och livskraft som hos alla andra”, Henrik Larsson.

 

 

10
sep | 11:27

Vanehandlingar i samtalsformer utmanas i normkritiskt projekt

Varför bryter vi så sällan mot normer, i sättet vi talar på, när vi talar med varandra om att bryta mot normer? Det enkla och samtidigt komplicerade frågan har bildat utgångspunkt för de nio salonger – eller c.alonger – som har presenterats i förstudien c.along under 2014-2015. Förstudien har undersökt hur traditionella former för konstnärliga och politiska samtal kan utmanas och ersättas av innovativa, normkritiska former. Initiativtagaren är Hanna Wildow, och projektägare är föreningen c.off. Namnet – c.along – är en ordlek med ordet salong, där c. Står för choreography och along används i dess betydelse att vara tillsammans, att agera framåt.

clong

”Rum tar form efter kroppar som bebor dem. Och de kunskapsproducerande rummen har historiskt sett bebotts framförallt av vita, västerländska, heterosexuella män. Därför är dessa rum formade efter den vita kroppen, den straighta kroppen, den manliga kroppen, osv, vilket tillåter att det är just denna kropp som passar in, som känner sig som hemma, som passerar obemärkt och gör ”rätt”. Och de andra kropparna följer ofta efter.”

c.along

Det ligger en stor ambition i att träda utanför det normativa. En grundläggande förklaring till varför normer upprätthålls är för att förtryck av vissa innebär att andra erhåller privilegier. För ett samhälle som vill skapa inkluderingar, jämlikhet och mångfald – och en konstnärlig praktik som vill vara delaktig i en sådan utveckling snarare än att motverka den – är det dock högst aktuellt. Och misslyckanden kan ibland presentera mer kreativa, ömsesidiga och överraskande sätt att vara och agera i vår värld.

Nio salonger – eller c.alonger – har ordnats, varje har utformats av Hanna Wildow i nära samarbete med en konstnär, koreograf, arkitekt eller annan praktiker. Resultatet har blivit nio faktiska och fysiska experiment i hur vi kan organisera, installera och utföra konstnärliga och politiska samtal – i samarbete med nio olika normkritiska konstnärer och med totalt cirka 200 deltagare som har dokumenterat och diskuterat, vilket kommer att presenteras i en digital publikation som släpps på www.c-along.com under oktober månad.

Projektledare är Hanna Wildow, konstnär, normkritisk konsult, och verksamhetsledare för c.off. I projektgruppen ingår också Cristina Caprioli, konstnärlig ledare för ccap, Sara Kaaman, formgivare och konstnär, samt Izabella Borzecka (koordinator) och My Carnestedt (administratör). Samarbetspartnerna har varit Jess Arndt (författare, New York), Litia Perta (doktor i retorik, Irvine University), Cristina Caprioli (koreograf, Stockholm), Frederic Gies (koreograf och ledare för koreografiprogrammet på DOCH, Stockholm), MYCKET (arkitekt/forskningskollektiv, Arkitektur- och designcentrum), Corrine Fitzpatrick och Sara Magenheimer (poeter/konstnärer New York), Stina Nyberg (koreograf, Stockholm), Laida Aguirre (arkitekt, Los Angeles), Katherine Hubbard (fotograf, New York). I genomsnitt 20 personer har deltagit i respektive c.along.

03
sep | 14:47

Upptäck fler kunder bortom den vita medelålders mannen med LASS-I

LASS-i är en förstudie som studerat möjligheterna att skapa ett kvalitativt och normkritiskt index för mångfaldsdriven lönsamhet med avseende på genus och ålder. Indexet är tänkt att vara ett verktyg att mäta hur företag tar hänsyn till kundmångfald när de utvecklar innovationer. LASS-i baserar sig på av Ampersand utvecklade innovationsmetoden LASS.

lass-i

LASS-i är normkritiskt index för mångfaldsdriven lönsamhet med avseende på genus och ålder. Exempelvis är ofta mannen norm i industriella branscher och kvinnans önskemål inte blivit sedda av olika anledningar. I andra branscher kan det vara mannen, exempelvis inom handeln och specifikt kosmetik. Vad gäller ålder finns det många osedda kunder i grupper 50+, trots att de sitter på 80% av Sveriges förmögenhet.

Vårt angreppssätt har varit att utifrån ifrån Ampersands LASS metod formulerat frågor som undersöker följande fyra områden. Intervjuer har genomförts med företag och organisation från sex olika branscher.

  • Att normkritiskt titta på kundgrupper och undersöka var köpkraften växer.
  • Behovsanalys: Undersöka vilka frågor företag/organisation ställer (och inte) i sina kundundersökningar.
  • Innovation: Undersöka i vad mån de nya kunderna som kommer ur ett normkritiskt perspektiv har bärighet på innovationsprocessen. Alltså: bryr man sig om genus och ålder som faktorer när man produktutvecklar. I hur hög grad? Hur märks det?
  • Sälj- och marknad: Vilka normkritiska innovationer (i den mån de finns) tas till marknaden? Hur marknadsförs de? Hur mottas de av medierna och kunderna? Hur beter sig säljarna?

 

Camilla Palmertz, Ampersand, har varit projektledare och har tillsammans med Tatiana Temm, Ampersand genomfört studien. Vi har erfarenhet av användardriven innovation och kommunikation och har med vår erfarenhet ifrån fordonsbranschen och konceptbilen YCC skapat metoden.

Jan Wickenberg, lektor och som expert på produktutveckling med inriktning på kommunikation, lärande och den informella sidan av organisationen har Jan bistått med kritiskt granskade av frågor och analyser. Jan jobbar på Centrum for Business Innovation, Innovationsteknik, Chalmers.

Sida 3 av 712345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter