Författararkiv: Sophia Ivarsson

18
maj | 16:02

För en mer inkluderande mediebild

Normen för vem som syns och hörs i svensk nyhetsmedia är en vit man. Samtidigt har många nyhetsredaktioner ambitionen att i sin rapportering skildra verkligheten för alla oss som bor i Sverige idag. Rättivseförmedlingen utvecklar just nu ett digitalt verktyg som ska hjälpa svenska medieredaktioner att kartlägga vilka som kommer till tals  i nyhetsmedia och konkret arbeta för en mer inkluderande mediebild där fler människor får plats.

Den globala undersökningen GMMP (Global Media Monitoring Project) visade i sin senaste upplaga 2010 att 76 % av huvudpersonerna i nyhetsmedia världen över är män. De egna granskningar Rättviseförmedlingen genomfört visar dessutom tydligt att personer med utländsk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i nyhetsrapporteringen. Med det här projektet vill vi hitta konkreta verktyg för att hjälpa svenska medier att ta frågan på allvar.

Det här är projektet något vi drömt om att göra i flera år, men det är först nu som vi hittat de ekonomiska möjligheterna. Vi har ofta kontakt med redaktioner inom ramen för vår ordinarie verksamhet och vi vet att intresset för de här frågorna växer och att många behöver hjälp att komma igång, säger projektledaren Frida Mörtsell.

fridarättis

Genom att kartlägga hur situationen ser ut idag kan redaktionerna sätta konkreta mål och enkelt följa upp dessa. Rättviseförmedlingens ordinarie verksamhet som går ut på att efterlysa och tipsa om de som andra har svårt att hitta knyter väl an till projektet och kan hjälpa redaktionerna att utöka sina nätverk med de som saknas idag. Resultatet från kartläggningarna kommer dessutom att presenteras i en årlig rapport som sprider kunskapen till allmänheten.

Om vissa grupper är kraftigt underrepresenterade eller helt osynliggjorda i det offentliga samtal som media utgör är det ett demokratiskt problem. Media är en maktfaktor som formar vår bild av verkligheten och nyhetsvärderingen förmedlar vad som är tillräckligt viktigt för att berätta om. Därför är det viktigt att synliggöra vilka normer som påverkar urvalet.

De normer som utmanas i projektet handlar om kön, ålder och ursprung. Projektledare är Frida Mörtsell.

 

12
maj | 14:14

Att utveckla normbrytande och normkritisk innovation på Volvo

Tema Genus, Linköpings universitet, och Volvo Teknologi

Hur kan Volvo lastvagnar bli ”världsledande på transportlösningar”? Enligt Daniel Zackrisson från Volvo Teknologi är vägen dit ”radikal innovation”. Därför har Volvo Teknologi och Tema Genus, Linköpings universitet, initierat ett samarbetsprojekt för att främja normbrytande och normkritisk innovation hos Volvo.

En del av Volvo lastvagnars utmaning är att komma fram till hur framtidens lastbilar ska se ut och användas. För att göra det krävs att Volvo kan föreställa sig vad som kännetecknar framtidens lastbilar och användningsområden. Men vad som kan komma att behövas i framtidens lastbilar – och den roll lastbilar och dess föreställda användare kan komma att spela – är långt ifrån självklart. För att tänka utanför boxen krävs inspel från oväntat håll.

IMG_2065

Två workshops genomförs där medarbetare vid Volvo träffas tillsammans med aktivister och genusforskare för konstruktiv dialog. Det som behöver utmanas är den majoritetskultur som ofta framstår som självklar inom stora teknikföretag, så också hos Volvo. Tanken är att normkritiska perspektiv ska kunna utveckla redan existerande metoder för innovation hos Volvo. Det innebär att sätta fokus på det omedvetna reproducerandet av normer som ofta styr planerings- och utvecklingsprocesser. Problemet är att vissa perspektiv då tenderar att privilegieras och andra missas – något som detta pilotprojekt ställer frågor kring. Målet med projektet är att både vidareutveckla Volvos befintliga verktygslådor med normkritiska metoder och att möjliggöra integration av normkritiska och normbrytande innovationsprocesser på Volvo.

IMG_2069

04
maj | 09:55

Två hjul som förändrar världen

 

Women on Wheels är ett projekt som växte fram ur en överraskande insikt: I stora delar av världen är det lika troligt att se en kvinna cykla som det är att vinna på lotto. (Ungefär.) Cykeln är en fantastisk uppfinning. Som transportmedel är den smidig, billig och miljövänlig – dessutom är det väldigt kul att cykla. Därför är det en stor förlust när en dryg miljard kvinnor inte ser cykeln som något för dem. Det vill vi ändra på. Även om cykeln i dagens Sverige används till minst lika stor del av kvinnor som av män är den ett helt otänkbart transportmedel för en majoritet av världens kvinnor. För drygt 800 miljoner kvinnor i Indien, Bangladesh och Pakistan är cykeln ett transportmedel för män. För kvinnor i stora delar av Mellanöstern och Afrika är cykeln tabu. Orsakerna varierar, men resultatet är detsamma: Transporter är en av världens minst jämställda sektorer och kvinnors rörlighet kontrolleras väldigt ofta av män.

Bike parking

De normer vi vill bemöta med Women on Wheels är främst könsrelaterade. Vi vill bryta den praktiska normen att kvinnor inte cyklar i stora delar av världen. För att nå dit måste vi utmana idéer om vad som anses attraktivt, passande eller rentav moraliskt för kvinnor respektive män. Vi måste förstå vilka krav kvinnor ställer på en praktisk cykel, en fungerande infrastruktur och en trygg miljö. Det handlar om att ändra både kvinnors och samhällets syn på vad kvinnor bör och inte bör göra.

Jag fascinerades av det faktum att kvinnor i Dhaka utan problem kunde transportera sig med cykelrickshaw, så länge den trampades av en man, men att det vore otänkbart för henne att själv sätta fötterna på pedalerna, säger projektledaren Mats Jarnhammar.

Hur kan vi få fler kvinnor att cykla?

Vi har försökt besvara vår fråga på en mängd olika sätt. Vi har hållit i workshops och fokusgruppsdiskussioner. Vi har grottat ned oss i statistiken om var och varför kvinnor inte cyklar (det var inte så svårt – det finns överraskande lite på ämnet). Och så har vi intervjuat kvinnor i ett tjugotal länder där cykling är en ibland ovanlig, ibland helt otänkbar aktivitet för kvinnor. Vår fråga fick många svar och i dag sitter vi i Women on Wheels på en massa fullkomligt logiska och förståeliga orsaker till att kvinnor inte cyklar. Nu är det dags att skapa lösningar för varenda en.

Vilka är vi?

Förstudien genomförs av stadsutvecklingsplattformen Living Cities och kommunikationsbyrån Big Words. Projektgruppen består av Mats Jarnhammar (projektledare) och Henrik Nolmark, som är specialister på stadsutveckling, transporter och social hållbaret; Hoda Saad och Amal Seraj som är experter på mångkulturell dialog och aktiva i organisationen Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa; journalisten och cykeldesignern Mårten Janson; samt kommunikation- och affärsutvecklingsexperterna Nanna Brickman and Gustaf Brickman. Vi har även samarbetat med University of Pennsylvania och den indonesiska organisationen Kota Kita (Vår Stad) för att genomföra delar av förstudien i Indonesien.

Varför gör vi sakerna vi gör? Det är en svår fråga. Men vet ni en fråga som är ännu svårare? Att veta varför vi inte gör sakerna vi inte gör! Ändå är det just den frågan vi har försökt besvara det senaste året: – Varför cyklar vi inte?

27
apr | 09:26

Stereotyp = en låst mall för att mångfaldigas i tryck.

Normkritisk visuell kommunikation är en förstudie och ett samarbetsprojekt mellan Konstfack, programmet för Visuell kommunikation, Handelshögskolan i Stockholm, Unga Klara tillsammans med Stockholms dramatiska högskola och stiftelsen Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Vitt skilda kunskaper och erfarenheter samlas till ett forskningsprojekt med två utgångspunkter: dels att den visuella kommunikationen blir allt viktigare i en global, transkulturell och mångspråkig värld, dels att det också är fullt möjligt att beskriva vad bilder och visuell representation kommunicerar till olika mottagare och varför.

visuell kom1visuell kom2

Bilderna ovan är två aktuella exempel och i båda fallen handlar det om kommersiella produkter som riktar sig till en bred publik. Projektet Normkritisk visuell kommunikation undersöker hur djupa historiska rötter på ett omedvetet men samtidigt avgörande sätt formar dagens bildskapande.

Förstudiens konkreta syfte är att skapa nya metoder som möjliggör ett brett kunskapsspridande om stereotypa bilder av minoriteter. Hur kan kunskap om bilders vokabulär och historia kommuniceras med utgångspunkt i den visuella representationens specificitet? Med hjälp av samarbetsparternas samlade kompetens undersökes den visuella kommunikationens betydelser, i dubbel bemärkelse. Ny kunskap om bilder och nyskapande kommunikation om bilder undersöks med syftet att bryta en normativ och stereotyp praxis.

visuellm kom3

Missa inte teaterpjäsen X på Unga Klara som är en del i projektet!!

x

20
apr | 10:49

Normkritisk innovation fångar studenters intresse

Ebba Heselius och Sanna Englander är två studenter från Stockholms Universitet, Företagsekonomiska institutionen, som skriver en uppsats om normkritisk innovation!studenter

 

Sida 5 av 7« Första...34567

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter