13
Feb | 15:29

Påverkan i Bryssel

Just nu är vi mitt inne i en intensiv arbetsperiod. Horisont 2020 startade 1 januari 2014 vilket inneburit en hel del aktiviteter både i Sverige och i Bryssel där vi från Brysselkontoret varit inblandade.

Bland annat genomförde VINNOVA den 29 januari svenska lanseringskonferensen för Horisont 2020 Prominenta talare såsom utbildningsministern Jan Björklund, Robert-Jan Smits, Generaldirektör på EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning och Innovation samt statssekreterare Peter Honeth och statssekreterare Håkan Ekengren delade med sig av sin vision av det nya forsknings- och innovationsprogrammet.

Här i Bryssel anordnade VINNOVA denna vecka en workshop för representanter för nationella påverkansplattformar som beviljades projekt i förra årets utlysning. Dessa plattformar är tänkta att stimulera mobilisering och samverkan mellan olika aktörer med gemensamma visioner, mål och behov för att positionera svenska styrkeområden i Europa.

Under workshopen delade Christos Tokamanis, enhetschef på EU-kommissionens generaldirektorat för Forskning och Innovation med sig av sin vision gällande utvecklingen av EU:s industripolicy. Bland annat lyfte han fram rollen som industrirepresentanter och olika typer av plattformar har spelat i utvecklingen av denna.

Christos Tokamanis Foto: Sandra Olivera

Thomas Fleischer, chef för Volvo Personbilar Brysselkontor delade med sig av sina erfarenheter av att arbeta med påverkan i Bryssel. Han nämnde bland annat vikten att vara med i ”rätt” sammanhang för att kunna vara en spelare som ses som relevant och kunnig utav andra. Detta leder förhoppningsvis då till att man blir inbjuden i sammanhang där relevanta diskussioner äger rum vilket alltså då blir ett sätt att föra fram sina åsikter och påverkan.

Thomas Fleischer Foto: Sandra Olivera

Thomas Fleischer Foto: Sandra Olivera

04
Feb | 10:23

Mötesplats Arlanda

photo (2)

Foto: Dan Andrée

Vi från Brysselkontoret har tidigare berättat om att Zaventem är en bra plats att träffa personer på. Arlanda är inte heller så dåligt. Sist träffade jag på Tomas Östros som jag jobbade med då han var Utbildningsminister (1998 – 2004).

När jag skulle förhandla sjätte ramprogrammet fick jag i uppgift av Tomas att få in mer grundforskning i ramprogrammet och föra fram förslag om ett europeiskt forskningsråd. Det var inte en lätt uppgift och vi fick bara stöd från Danmark.

Jag frågade Tomas om han kom ihåg vad stöttestenarna var för att få gehör för idén och jag fick svaret: ”det var främst två orsaker till att så många var emot. För det första var många länder rädda för att de inte skulle få en rimlig andel av finansieringen och för det andra var många rädda för att de skulle förlora möjligheten att påverka inriktningen på forskningen. Det var ju just dessa orsaker som gjorde att vi drev frågan! D.v.s. att medel bara skulle fördelas pga. kvalitet samt att politiker inte skulle bestämma prioriteringar”.

Sverige lyckas bra i ERC och vi tar hem 3,8 % av de medel som fördelas. Inom vissa tematiska delar av FP7 Cooperation ligger vi på 5 % så med tanke på våra stora satsningar på forskningen borde det finnas en potential för högre deltagande i ERC.

Carl-Henrik Heldin, vice-president i ERC och en av veteranerna inom ERC säger att ”svenska forskare är ganska framgångsrika när det gäller att erhålla anslag från ERC. Det beror på att räknat per miljon innevånare ligger forskare i Sverige i topp när det gäller att söka ERC anslag. Success rate för svenska forskare är emellertid inte bättre än genomsnittet. Så om möjligt borde svenska forskare vässa sina ansökningar ytterligare, genom att tänka ut nya och innovativa idéer, och också gärna låta några seniora kollegor läsa och kritisera ansökningen innan den skickas in”.

För 10 år sedan kunde man inte förutsäga att ERC skulle vara så etablerat. ERC i FP7 och utmaningar i Horisont 2020 är två exempel där Sverige varit drivande och fått gehör på europeisk nivå. Det visar att det är möjligt att påverka men kräver uthållighet och starkt politiskt engagemang. Det bekräftade också kommissionen vid lanseringen i Sverige av Horisont 2020 förra veckan där de prisade Sverige för Lundkonferensen 2009.

Svenskt deltagande i FP7: http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/Horisont-2020/Sveriges-deltagande-i-FP7/

ERC: http://erc.europa.eu/

27
Jan | 12:21

Horisont 2020 sätter standarder

 

Standarder är en viktig del i innovationssystemen. Att standarder agerar som en länk mellan forskning, innovation och marknader har lyfts fram i flera EU-initiativ, såsom Horisont 2020. Vad är då standarder? En standard är ett dokument som upprättas i samförstånd och godkänts av ett erkänt organ. I Sverige finns tre erkända standardiseringsorgan, SIS, Swedish Standards Institute, SEK Svensk Elstandard och ITS, Informationstekniska Standardiseringen. Dessa tre organ föreskriver gemensamma föreskriver gemensamma regler, riktlinjer eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat och med syftet att uppnå en optimal grad av ordning i ett visst sammanhang.

På europeisk nivå finns det i princip samma ordning som nationellt och de nationella standardiseringsorganen är medlemmar i de europeiska. I Europa finns tre standardiseringsorgan CEN (Europeiska kommittén för standardisering),CENELEC (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering), och ETSI (European Telecommunications Standards Institute).

Men nu åter till Horisont 2020. I programmet finns det 165 topics där standardisering omnämns. Att vissa forskningsområden lämpar sig bättre än andra för standarder är tydligt. För de berörda områdena är det en god idé att redan i ansökningsfasen fundera på om ett projekt har någon koppling till en standard. Ett sätt att integrerar standard-tänket i projekten är i vissa fall att ta med något nationell standardiseringsorgan i konsortiet. Ett annat tips när det kommer till forskning och innovationsprojekt och standarder är att ha koll på om det redan existerar en standard inom området som kan påverka förutsättningarna för att uppnå relevanta resultat i det man själv tänker göra.

Värt att nämna är också att standarder verkar ta en större och större roll i EU:s initiativ särskilt när de närmar sig innovationsområdet och marknadsintroduktion. Därför kommer EU Kommissionen tillsammans med CENELEC att ta fram en guide om standarder för utvärderare av EU-projekt.

20
Dec | 08:17

Silicon Valley är lika mycket vårt som någon annans!

Silicon Valley - en del av Sverige?

Silicon Valley – en del av Sverige?

Vi har nu bott här i Silicon Valley i knappt 1,5 år. Inte klokt vad tiden har gått fort! Jag minns så väl känslan när vi flyttade hit. Ett nytt äventyr, inte bara för mig utan för hela familjen. Det gällde att snabbt komma in i nätverken, och att börja få en känsla för vad Silicon Valley egentligen har att erbjuda. Och att försöka förstå hur vi, VINNOVA, och andra svenska aktörer ska förhålla oss till allt detta. Jag valde att ha en kritisk grundinställning. Är det en överdriven bubbla? Bara en plats bland många andra som gör anspråk på att vara innovationshubbar i världen? Är Silicon Valley kanske till och med på dekis? Har haft sin storhetstid?

Nu, 15 månader, och många hundratal samtal senare blir det allt tydligare för mig vilken central roll som Silicon Valley och dess innovationsekosystem spelar. Fortfarande är det exempelvis här som det i särklass investeras mest kapital i uppstartsbolag. 30% av alla VC-investeringar som görs i USA görs här i regionen, långt före Boston och New York, Austin, Seattle, Atlanta, Boulder, mfl som nämns som andra stjärnor på himlen.

Tillgången till riskvilligt kapital är dock bara en av många viktiga pusselbitar. Minst lika viktiga är processerna som utvecklar själva affärsidén, innovationen. Möjligheten att faktiskt göra affärer, att komma ut på marknaden. Här kan verkligen Silicon Valley erbjuda unika förutsättningar, i synnerhet för det flesta uppstartsbolag vars affärsidé har någon koppling till IT på ett eller annat sätt. Vilket naturligtvis är ett växande antal då IT skär in i allt fler områden.

Att iterera och validera sitt kunderbjudande och affärskoncept i tidig fas är nödvändigt, och kräver MÅNGA samtal. Samtal med potentiella kunder, med konkurrenter, med övriga intressenter med påverkan på ens möjligheter att lyckas. Man kan lätt ha 10 ggr fler sådana samtal på en vecka här jämfört med hemma i Sverige. Visst kan man få värdefull info genom intelligent utformade webbenkäter, men de ersätter inte direktintervjuer.

Konkurrensen är stenhård – många tidiga uppstartsbolag som kommer hit upptäcker företag med liknande idéer som de inte har kunnat upptäcka från Sverige genom vanligt Googlande. Erfarenheter från svenska program för uppstartsföretag och från dem som våra Nordiska grannar driver visar att de flesta som kommer hit reser hem och tänker om, tänker större, tänker annorlunda eller kanske t.o.m. lägger ned. OBS! Det senare är också ett bra resultat. Så slipper man slösa tid och resurser på något som inte har förutsättningar att lyckas. Fail fast!

Silicon Valley är också strategiskt när det sedan gäller att komma ut på marknaden. Det är inte bara det att man här finner de vassaste marknadsförarna som kan komplettera teamet, utan dalen är dessutom porten mot en global marknad. Företag från hela världen har valt att etablera kontor här just för vara nära där det händer, både för att ha koll på trender, och för att aktivt köpa in teknik, finna samarbetspartners osv. Samsung, Ericsson, HTC, SAP …listan kan göras lång. Det kan t.o.m. vara lättare att få kontakt på rätt nivå med företag som Tencent eller Baidu genom Silicon Valley än i Shenzhen.

Det finns mycket att skriva om detta, men den väsentliga slutsatsen för mig är att vi i Sverige generellt behöver ändra vår inställning till dalen. Många har under årens lopp rest hit för att studera fenomenet Silicon Valley, för att hitta nycklarna till det som skapar framgångsrika ekosystem, eller för den delen, framgångsrika företag, universitet etc.. Man är här en vecka, blir jätteinspirerad, reser hem full av energi och med ett antal visitkort. Men sedan tar vardagen över igen och man kommer ganska snabbt in i det gamla hjulspåren. Det kallas här för ”Tech Tourism” eller numera för ”Innovation Tourism”. Och jag lovar, folk från hela världen vallfärdar hit, för att smaka på de hemliga ingredienserna i denna innovationssås, med resultatet att det finns en stark Innotourism-fatigue på bl.a. Google, Cisco, Facebook, Stanford, mfl…Man orkar ofta inte ta emot delegationer längre. En utländsk regeringsföreträdare får knappast professorerna på Stanford att stå i givakt, utan sådana besök kräver lång framförhållning och förberedelser för att verkligen bli produktiva. Man behöver kunna besvara frågan: What’s in it for me?

Silicon Valley har ett alldeles unikt ekosystem, som inte går att kopiera, men min poäng är att det inte tillhör någon annan. Låt oss istället betrakta det som en del av det svenska innovationssystemet, men som bara råkar ligga litet längre bort. 

Egentligen en självklar tanke i en allt mer globaliserad värld, eller hur? Men vad betyder det egentligen?

För oss myndigheter som arbetar med att utveckla systemet för att stimulera till ökad innovationskraft i Sverige innebär det naturligtvis att vi även behöver effektivisera accessen till Silicon Valley. Många är de som vill sälja sina tjänster för att hjälpa företagen, vilket gör det tämligen svårnavigerat för den som precis har landat i San Francisco. Det är mycket lätt att slösa bort tid och pengar på fel kontakter.  Många entreprenörer har naturligtvis redan hittat hit och klarar sig bra på egen hand, men på samma sätt som vi vill effektivisera processerna i Sverige, behöver vi göra det här – i vårt förlängda ekosystem. Helt klart är att fler uppstartsbolag  med skalbara affärsmodeller och globala ambitioner  skulle kunna gynnas av detta.

Jag arbetar sedan i våras bl.a. med just dessa frågor, i dialog med Almi, Business Sweden och med våra nordiska grannar som också har verksamhet i området, och hoppas kunna komma igång med litet fler konkreta aktiviteter under 2014. Att bygga ett kontaktnät av kvalitetssäkrade mentorer och experter är en pusselbit, men det finns många andra. Vi siktar också på att ha en gemensam nordisk närvaro centralt här i Silicon Valley på plats i framtiden. En plats där man kan mötas och landa medan man orienterar sig här i dalen.

Det är samtidigt viktigt att man inte tolkar detta som att vi primärt ska underlätta för företag att lämna Sverige. Tvärtom: det handlar om att utnyttja platsernas komplementaritet – för att företagen just ska kunna växa och bli konkurrenskraftiga.  Växa genom att ha tillgång till ekosystemet i Silicon Valley i kombination med styrkorna i Sverige. Utvecklingsdelen har till exempel oftast bättre förutsättningar i Sverige, där är Silicon Valley verkligen en bubbla, med skenande kostnader, hög mobilitet, och en relativt sett sämre yrkesskicklighet (enligt flera som varit verksamma på båda ställen).

Men om vi verkligen vill göra Silicon Valley till vårt, så krävs ännu mer. Man inser ganska snabbt att fler aktörer, och individer i Sverige behöver utveckla ett djupare kontaktnät till aktörer i Silicon Valley. Det åstadkommer man endast genom att resa hit regelbundet, minst ett par gånger om året, för att på så sätt skapa djupare relationer, som då har bättre förutsättningar att leda till affärer, samarbeten, osv, när tillfällena yppar sig. Andra nationer, Irland, Israel t.ex. är bäst i klassen, och det finns också historiska skäl därtill kanske. Men det får vi inte se som en förevändning att inte försöka vi med. Flera i Sverige är redan på gång. Jag har träffat en handfull advokatbyråer, VC-bolag, uppstartsbolag, större företag som jobbar just på det sättet. Sydsvenskans Thomas Frostberg skrev nyligen om det för Skånes del, och är själv ett levande exempel som fler borde följa. SvDs Silicon Valley-bloggare Miriam Olsson finns t.o.m. på plats.

För oavsett vad man skapar för strukturer i ett innovationsekosystem, så är det ju människor det handlar om till syvende och sist. Människor som känner andra människor. Och som vill göra något tillsammans.

God Jul och Gott Nytt År!

 

Litet mer fakta om hela Bay Area går att läsa på följande länk:

http://www.bayareaeconomy.org/bay-area-fast-facts/

03
Dec | 12:36

Här beslutas Horisont 2020 av forskningsministrarna

Foto: Dan Andrée

Två år och tre dagar efter KOMs förslag till Horisont 2020 presenterades togs det formella beslutet av forskningsministrarna som en s.k. A-punkt idag 3 december. Formellt sker beslutet under första läsningen som innebär att rådet accepterar de ändringsförslag som Europarlamentet (EP) föreslog i slutet av november.

I praktiken har det varit en lång och krokig väg till beslutet. Rådet och EP arbetade parallellt under 2012 och sedan skede förhandlingar mellan Rådet och EP under första halvan av 2013 och under hösten har paketet tröskats igenom de formella kanalerna i EP och Rådet. I de flesta fall tas det formella beslutet av det ministerråd som råkar ha möte vid den tidpunkten som är lämpligast – det blev den här gången passande nog forskningsministrarna där Sverige representerades av statssekreteraren Peter Honeth.

Kommissionären var tydligt lättad men sa att arbetet just startat och nu gäller det att mobilisera alla aktörer som skall delta och förverkliga Horisont 2020s ambitioner.

Officiella dokument läggs upp på: http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm?pg=h2020-documents

På mötet enades också rådet om alla partnerskapsprogrammen och nästa år börjar förhandlingen med EP så att beslut förhoppningsvis kan tas innan EP upplöses i maj.

Sida 10 av 18« Första...89101112...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter