07
Nov | 15:27

Genus i Horisont 2020

Omslaget till "Gendered Innovations"

Omslaget till ”Gendered Innovations”

Flera horisontella aspekter som rör forskning och innovation genomsyrar utformandet att Horisont 2020, genus är ett utav dem.

Genus aspekter har flyttar fram sina positioner jämfört med sjunde ramprogrammet (FP7). I FP7 omnämndes genus endast i förbigående och Kommissionen hade som målsättning att ha en rimlig balans mellan kvinnor och män i sina expertgrupper. I Horisont 2020 däremot lyfts genus aspekter i hela cykeln, från ansökan, utvärdering och implementering. Numera är det inte bara Kommissionen som ska se till att ha rimlig balans mellan könen i sina rådgivande- och utvärderingsgrupper. Grupperna ska även bestå av personer som är experter på genusfrågor (när det är relevant) för at säkra att dessa frågor även hanteras på projektnivå.

Arbetsprogrammet för Horisont 2020 kommer att uppmana till jämn könsbalans i tillsättningen av forsknings- och styrgrupper. Könsbalans i projektgrupper kan i slutändan utgöra ett rangordningskriterium för att erhålla finansiering i Horisont 2020. Dock hamnar genusaspekten efter kriterier som, hög vetenskaplig och teknisk kvalitet, relevans, inverkan och genomförande samt också andel projektbudget som tillfaller små och medelstora företag.

Men det är inte bara i tillsättningen av forskargrupper som alla, oavsett kön, ska behandlas lika. Tanken är att forskningen ska tänka genusanalys. Ett projekt finansierat under FP7 har tittat djupare på genus-frågan i forskningen och redovisar sina resultat i publikationen Gendered Innovations. Där finns bland annat metoder och praktiska exempel för genomförande av genusanalys i forskning.

Vill du veta mer om genus och EU:s ramprogram kontakta de nationella kontaktpersonerna

 

29
okt | 18:56

Framsyn

I förra veckan anordnade Brysselkontoret en workshop i syfte att ha ett erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna när det gäller användning av framsyn som beslutsunderlag för forsknings- och innovationspolicy.

Länder som Tyskland och Storbritannien har sedan länge använt framsyn som ett redskap inför planering av nya forsknings- och innovationsinsatser. I Storbritannien har man t.o.m. kommit så långt att resultatet från framsyn används direkt i förhandlingarna i Bryssel, t.ex. när man fick med området solstormar i Horisont 2020.

Kerstin Cuhls, från Fraunhofer presenterade erfarenheter från Tyskland och påpekade bl.a. trenden att framsyn får en ökad inriktning mot samhällsorienterad framsyn. På frågan vad framsyn egentligen är framhöll hon att framsyn är ’en debatt om komplexa framtidsfrågor – en systematisk debatt om framtiden – där framtiden kan vara allt från ett år till långt fram i tiden beroende på slutanvändaren. Det viktiga ordet är systematisk – man måste ha en metod och en process som också är transparant”.

Från Sverige deltog Liselott Bergman från VINNOVA samt Kim Jansson från Institutet för Framtidsstudier.

 

Intervju med Dr. Kerstin Cuhls, från Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research ISI, som berättar om konceptet framsyn. Klippet spelades in på VINNOVAs Brysselkontor den 25 oktober 2013, i samband med en workshop på temat framsyn.

21
okt | 10:40

Mötesplats Zaventem

Jan-Eric Sundgren från Volvo och Magnus Madfors från Ericsson på Zaventems flygplats. Foto: Dan Andrée

 Magnus Madfors från Ericsson och Jan-Eric Sundgren från Volvo på Zaventems flygplats. Foto: Dan Andrée

Ett bra sätt att träffa folk i Bryssel är att mingla ute på Zaventems flygplats, förr eller senare passerar alla förbi där! I förra veckan passerade Jan-Eric Sundgren och Magnus Madfors från Volvo respektive Ericsson. Jan-Eric är veteran inom EU-forskning med förslutet som rektor vid Chalmers och numera Senior Adviser to the CEO. Magnus Madfors hör till veteranerna i Bryssel och representerar ett av de få företag i Sverige som har forskningsbevakning på plats.

Om man tittar på storföretagens deltagande i FP7 så svarar Ericsson och Volvo för ungefär en tredjedel av det svenska deltagandet. Lägger man till övriga ’Volvo-företag’ och SAAB blir det över 50%. Frågan är om man kan göra något för att öka företagens deltagande i ramprogrammet?

Jan-Eric – ”Man kan ju inte tvinga in företag och speciellt storföretag avgör ju bäst själva om de skall delta eller inte men jag har känslan av att vissa storföretag som inte är med grundar sina beslut på fel premisser. Vissa företag tror att man måste lämna ut sina företagshemligheter. Andra tycker att man är bäst och inte behöver delta.”

Magnus – ”Vi deltar i EU-program för att skapa en teknologiharmonisering inför kommande standardisering för att möjliggöra nya globala standards. Vi bidrar med vårt kunnande och får del av andras. Det är ju det som samarbete handlar om”

Jan-Eric – ”Storföretag behöver nog inte hjälp direkt utan mest information så att man grundar sina beslut på rätt premisser. Jag vill också passa på och ta upp betydelsen av att SME deltar i större utsträckning – deras deltagande är viktigt för storföretagen eftersom de är underleverantörer.”

Magnus – ”SME behöver ofta såväl ekonomisk hjälp som rådgivning och där behövs mer insatser under Horisont 2020. Det är viktigt att den nationella organisationen kommer igång snabbt nu, det är inte 5 i 12 utan 20 över 12!

Ja, det var några kommentarer att ta med sig inför planeringen av insatser för att öka det svenska näringslivets deltagande!

 

17
okt | 16:35

I väntan på effekter

Flygplats vänthall Foto: Sandra Olivera

Flygplats vänthall Foto: Sandra Olivera

 

Sist jag satt och väntade på flygplatsen kom jag på mig själv att fundera på vad vi människor väntar på. Vi väntar oftast på att saker ska hända eller förväntar oss vissa resultat av våra ansträngningar. Just nu väntar en hel del människor på att den nya programperioden 2014-2020 sätter igång med allt vad den innebär, nya utlysningar och möjligheter. Men vad händer med allt som gjorts? Det som vi en dag gick och väntade på och idag redan är genomfört. Vad händer med alla FP7-projekt och resultat nu när alla pratar om Horisont 2020? Aktiviteterna inom FP7 fortsätter. Visserligen är det inga fler publiceringar av arbetsprogram och utlysningar inom FP7. Men ännu är några utlysningar öppna, projekt som är på väg att starta och en hel drös som pågår och redan avslutats (i runda slängar 20 000 projekt). Så kanske är det läge att fundera och reflektera över vad som åstadkommits? Senast 2015 ska Kommissionen ha genomfört en ex-post utvärdering av sjunde ramprogrammet. Utvärderingen kommer att ha som underlag och stödjas av tidigare uppsättningar av oberoende studier och andra utvärderingar som utförs under FP7:s livstid. För Sveriges del, publicerades 2008 en effektstudie som visar på effekterna av det svenska deltagandet i ramprogrammet från 1990 till 2008.

Visst är det bra att blicka framåt, men för den sakens skull ska vi inte glömma att lära oss av det vi redan gjort, av erfarenheter, kanske inte alltid våra egna men andras är också värdefulla.

 

14
okt | 08:18

Angry Birds eldsjäl hyllad i Silicon Valley

 

Silicon Vikings

Nätverket Silicon Vikings

I förra veckan fick Peter Vesterbacka, CMO och Mighty Eagle för Rovio (ni vet, med framgångssagan Angry Birds) under mycket festlig inramning det ärovördiga priset ”Nordic Entrepreneur of the Year”, vilket är instiftat av nätverket Silicon Vikings. Ett hundratal personer var inbjudna till den excentriske finansmannen Kelly Porters 26 miljoner dollars-villa uppe bland kullarna väster om Los Altos. Förra året delades priset ut till Mårten Mickos som var VD för MySQL när det såldes till Sun Microsystems för 1 miljard dollar, och som numera är VD för Eucalyptus.

Stämningen var på topp, och som vanligt här i dalen var det ett intensivt nätverkande under kvällen mellan människor med alla möjliga nationaliteter. Ett svenskt smörgårdsbord med köttbulllar med lingon, Jansons frestelse och sill satte dock en stark nordisk prägel på kalaset.

Vesterbacka berättade historien bakom Angry Birds framgångssaga, att det faktiskt inte hände över en natt, utan var resultatet av flera års hårt arbete och 51 misslyckade spel. Ni kan höra mer i klippet nedan.

Det som är riktigt spännande och verkligen anmärkningsvärt är hur de faktiskt just över en natt har förändrat spelplanen för videodistribution. En natt i våras uppgraderade de nämligen samtliga 1,7 miljarder nedladdade spel, och kan numera distribuera video genom dessa. Det gör dem därmed till världens i särklass största videodistributör, med större räckvidd än CBS, ABC, NBC och Fox sammantagna. För två veckor sedan annonserade de dessutom att de nu har öppnat upp för tredjepartsinnehåll, med bl.a. samarbete med National Geographics. Den Trojanska häst-modellen i mastodontklass! Knappast något som de hade kunnat drömma om medan de gjorde sina första 51 spelförsök…här ser man just hur ett företag med stark innovationskraft går från plan A, till plan B osv..de är nog inne på plan M redan. Illustrerar hur meningslöst det är att skriva 35-sidiga detaljerade affärsplaner innan man ens startat upp en verksamhet.

De går även sin egen väg när det gäller fysiska produkter, och räknar med att över hälften av omsättningen kommer att häröra från dessa inom några år. Detta samtidigt som många andra företag väljer att enbart ha digitala produkter i framtiden.

Peter Vesterbacka avslöjade att hemligheten bakom Rovio är att alla på företaget nu är helt övertygade om att de kan gå på vatten.  Detta efter att gång på gång ha slagit omgivningen med häpnad och trotsat alla skeptiker.

”Men”, tillade han sedan, ”för er som känner till Norden, så är det inte så svårt. Här är ju vattnet oftast fruset…”

Peter Vesterbacka berättar historien bakom succén Angry Birds

 

Sida 12 av 19« Första...1011121314...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter