04
Apr | 15:15

Oculus Transformer – att gå i någon annans skor.

Att skapa VR-upplevelser är innovativt både vad gäller metod, verktyg och processer. Tekniken är helt ny och kan varken imitera spel- eller filmvärlden. Helt nya metoder måste implementeras i både skaparprocess och berättarmässigt. De Virtual Reality-typiska verktyg vi har att tillgå rent berättartekniskt, som till exempel åskådarens upplevelse rum i 3d/360 grader har vi aldrig haft att tillgå tidigare i något media. Vi försöker medvetet styra dessa nya verktyg, metoder och processer så att de från start utvecklas utifrån ett normkritiskt perspektiv.

Våra manus tar utgångspunkt i människor som på något sätt befinner sig i utanförskap/utanför normen, som vi vill skapa mer förståelse för. I konceptutvecklingen och framtagandet av manus och karaktärer söker vi också att aktivt tänka normkritiskt när det gäller story, kön, utseende, funktionsvariation etc. Förutom att vi vill öka förståelsen mellan människor har vi fokus på att förändra normerna och öppna upp möjligheterna att vara hela sig själv genom att visa på andra exempel.

modernateatern

Spelvärlden har också normer Dels arbetar vi utifrån att vi har bakgrund i teater, performance art vilket automatiskt bibringar en icke-normativ speldesign-process, som påverkar hur spelen ser ut i slutänden. Dels studerar vi de spelutvecklings-normer som finns när det gäller bl.a. teman för spelen och försöker hitta vägar att bryta stereotyper även där.

Våra VR- empatispel implementeras genom workshops i skolor, genom Skapande Skola, bl.a. i det redan existerande Etik och Empatiprogrammet och för andra t.ex. fritidsgårdar och liknande, som låter ungdomar se och diskutera dessa VR-upplevelser. På sikt även genom undervisning av lärarna själva som ska kunna beställa spelen genom läromedelscentralerna.

Vi vill också skapa cross- och transmedia upplevelser på olika plattformar både på nätet och In Real Life: Scenkonst, rollspel, konstutställningar och annat. Empatispelen kommer också att säljas liksom dataspel.

”Målet är att de barn och unga som kommer i kontakt med Do Good Games-serien/Att gå i någon annans skor-spelen, utvecklar och ökar sin förmåga till empati och ökad förståelse för andra.” Jannike Grut, projektledare.

Projektet initierades av Moderna Teaterns Jannike Grut och Åsa Egnér i samarbete med den externa 3-d artisten Johan Olsson och fortsätter efter juni 2016 i den nya konstellationen Jannike Grut, Karolina Petrusson och Alexander Gesse i samarbete med Johan Olsson under namnet Do Good Games by The Modern Theatre.

21
Mar | 13:53

Varför kan jag inte alltid få vara med mina kamrater på lektionerna i idrott och hälsa?

Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar har ett sämre hälsotillstånd än andra barn utan funktionsnedsättningar i Sverige. Kunskapen om hur barnen ska inkluderas i idrottsundervisningen är begränsad och inkluderande idrottsredskap för alla barn saknas i dagens skola.

I projektet utmanas normer som rör fysisk aktivitet i allmänhet samt specifikt inkludering i skolämnet idrott & hälsa och barn med funktionsnedsättningar. Normerna handlar om vem som inkluderas och hur dessa normer kan utmanas genom att utveckla nya redskap i idrottsundervisningen som får relevans för rörelse i skolans hela kontext. Detta görs genom att samarbeta med två olika företag som utformar idrotts- och träningsredskap.

idrott

Innovationens styrka är att bortse från hinder och istället utarbeta möjligheter för att skapa ett samhälle där alla barn, ungdomar, vuxna blir inkluderade i aktiviteter som rör idrott och hälsa oavsett etnicitet, funktionsnedsättning  eller kön.

Projektägare är Högskolan i Halmstad.

10
Mar | 17:44

Konsten att ragga bortom den heterosexuella normen

Liggaskolan Uncissed utvecklar en metodik för inhämtning av minoritetsgruppers levda kunskap i att forma sex- och kärleksrelationer, och undersöker hur kunskapen kan omvandlas till pedagogiska produkter som går utanför normen i så väl format, kontext som målgrupp.

De raggningsguider som finns idag fokuserar på en heterosexuell kontext och målgrupp. Med stöd från Vinnova gör Good Word-institutet och Dunkelbyrån en förundersökning om hur en raggningsguide kan se ut om den riktar sig till lesbiska singlar. Vi utforskar vilka specifika utmaningar målgruppen har för att hitta en partner för sex och/eller kärlek, hur man tar sig an dessa utmaningar, hur ett innovationsteam kan hämta in den kunskapen och hur den bäst kan förmedlas vidare.

LiggaskolanUncissedLogo (2)

Projektet utgår från en tjänst som är väletablerad i den heterosexuella kontexten och återuppfinner den utifrån en HBTQ-kontext. Detta handlar inte bara om att utmana normen i målgruppsdefinition, utan också om att se hur formatet kan bryta mot normer till målgruppens fördel.

”När vi hade skrivit vår raggningsguide för heterosexuella män som vill bli bättre på att få till det utan att vara manipulativa, fick vi många frågor från homosexuella bekanta som sa att något sånt där skulle de verkligen ha glädje av. Det blev starten på en spännande process som har visats sig kräva innovativt och normkritiskt tänkande på många olika plan.” – Lovisa Appelqvist, projektledare

Vi experimenterar med olika workshopformat för att dels extrahera målgruppens levda kunskap, och dels testa de protyper vi utvecklar. Vi växlar mellan medium som homeparty, sällskapsspel, digitala appar, enkäter och regelrätta samtal, i en iterativ process som växlar mellan analys, design och testning, där vi stegvis kommer närmare exakta problemformuleringar och konkreta lösningar i form av produkter.

Projektet leds av Lovisa Appelkvist från Good Word-Insititutet – ett företag som arbetar med interaktionsdesign och innovationsprocesser. Projektet genomförs i samarbete med Peder Isaksson och Albin Balthasar från Dunkelbyrån – en ideell förening specialiserad på tvärdisciplinär innovation. Våra främsta samarbetspartner är de homosexuella kvinnor som utgör våra fokusgrupper.

Projektet är relevant för alla som intresserade av hur man kan göra kunskapsöverföring mellan representanter för en minoritet och ett team som arbetar med produktinnovation, samt för alla som är nyfikna på hur man – på ett schyst sätt – gör för att få ligga, särskilt om man inte känner sig tillhöra normen.

 

01
Mar | 11:38

Piteå kommun ska växa med hjälp av normkritisk innovation!

Staden Piteå ska växa, det ställer krav på kommunen som organisation. Vi måste jobba smartare och bli effektivare. Vi ser stora problem med den framtida kompetensförsörjningen. Dessutom har kommunen flera områden där arbetskraften är enkönad. Kompetens tas inte tillvara på bästa sätt om arbetsplatser är enkulturella och ojämnställda och där få personer med funktionsnedsättning arbetar. Vi måste utveckla vårt synsätt och attityder för att ta tillvara allas förmågor.

Piteå kommun arbetar därför för att ändra de normer som begränsar organisationen i syfte att få en bredare rekryteringsbas med hjälp av ett normkritiskt förhållningssätt. Ett metodpaket ska testas av pilotverksamheter och sedan utvärderas för att verkligen kunna vara ett bra stöd för chefer att arbeta med normer och värderingar på arbetsplatsen.

Mångfaldsträdet

 

Studier pekar på att enkönade arbetsplatser har sämre förutsättningar för innovation och nytänkande, vilket är nödvändigt för att förändra strukturer. Kompetens tas inte tillvara på bästa sätt om arbetsplatser är enkulturella och ojämnställda och där få personer med funktionsnedsättning arbetar.” Maria Renström, projektledare.

 

16
Feb | 15:11

Utmana förutfattade meningar och skapa innovationer

Visst är det frustrerande att försöka vara kreativ på beställning. Ledningen har panik. Alla samlas i en workshop för att hålla en ostrukturerad brainstorming. Och resultatet blir i bästa fall en lista över problem som borde lösas, vilka som är ansvariga och några diffusa plattityder om att ”vi måste tänka mer utanför boxen”.

Mer eller mindre omedvetet har vi redan från början en uppfattning om vad problemet är, hur det ska lösas och vad resultatet ska bli. Det gör att vi beskriver problem på samma sätt som vi alltid har gjort. Vi försöker lösa problemet på samma sätt som vi alltid gjort. Och vi antar att vi redan känner till alla fakta.

Det är våra egna förutfattade meningar och stereotypa normer om är boven. Vi tar omedvetet en massa saker för givet, utan att inse att vi ofta gör fel antaganden. Att tänka utanför boxen, det vill säga utanför våra föreställningar, är i princip omöjligt. Det vi kan göra är att göra oss medvetna om våra föreställningar, och sakta men säkert bredda vår förståelse. Då öppnas också möjligheten till nytänkande.

Forskargruppen Mariana Alves, Karin Ehrnberger, Marcus Jahnke och Åsa Wikberg Nilsson, har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik.

Forskargruppen Karin Ehrnberger, Åsa Wikberg Nilsson, Marcus Jahnke och Mariana Alves har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik. Foto: Anette Andersson

NOVA har utvecklats baserat på erfarenheterna från normkreativ och normkritisk forskning i projektet Genuslabbet, säger Åsa Wikberg Nilsson, forskare på Luleå tekniska universitet.

Verktyget består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Korten används för att analysera behov och ge stöd för att skapa nya innovativa lösningar. Materialet bygger på samverkan mellan människor och utmanar därmed också föreställningen om att en innovation, en idé, är något som uppstår i en briljant individs hjärna.

Förenar normkritik och innovation

– Materialet förenar forskning om normkritik med forskning om innovation och innovationsprocesser, vilket är mycket ovanligt, säger Åsa Wikberg Nilsson.

– Vi har undvikit att falla in i de sedvanliga beskrivningarna av innovation och valt att tala om innovation ur andra perspektiv.

Det saknas ofta kunskap om hur normer och värderingar påverkar resultatet av innovations- och utvecklingsarbete. Istället för att tänka på innovation som teknik, har forskargruppen utgått från humaniora, kritiska teoribildningar och konstnärliga perspektiv. På det sättet ger metoden möjlighet att utrycka och beskriva den kreativa utmaningen på andra sätt än vad som är normen.

– I en parallell värld, där innovation kommer från andra kunskapsdomäner än teknik och naturvetenskap, så skulle innovationsmaterial kunna se ut lite så här, säger Marcus Jahnke, designforskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Komplext område

– Det har varit en stor utmaning att skapa ett material som balanserar mellan att vara lättillgängligt, och samtidigt inte banaliserar eller låter det se ut som att normkreativ innovation är lätt, eller löses med några enkla knep. För det gör det inte. Det har verkligen krävt vår och andras samlade kompetens, utvecklad under många år, för att få ihop ett material som gör normkreativitet rättvisa, säger Mariana Alves, designforskare på Arkitekt- och Designcentrum.

– Det har betytt väldigt mycket att vi alla har en pedagogisk erfarenhet, att vi är alla är vana att leda och stödja människor, det kan vara studenter och yrkesverksamma, i praktiska handgripliga processer. Det återspeglas i hela materialet, både i hur vi skriver om innovation som ett praktiskt arbete, och i materialets format, förklarar Karin Ehrnberger, designforskare på Institutionen för materialteknik, KTH.

Forskarteamet har även utmanat sina akademins normer om vad som är ett forskningsresultat.

– Det har varit en stor utmaning att som akademiker skapa ett material som inte är en bok eller en akademisk artikel. Vi har arbetat emot de normer inom det akademiska systemet som räknas som status och kunskap. Vi har tagit det som talande nog beskrivs som ”den tredje uppgiften” på största allvar. Det gynnar inte en akademisk meritering. Men det får det vara värt, avslutar Marcus Jahnke.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess. Foto: Patriez van der Wens.

 

 

NOVA finns att köpa här.

Sida 3 av 912345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter