07
Sep | 14:51

Maskinerna tävlar

Slå ihop två av världens mest kända innovationstävlingarna och du får tävlingen Microtransat Challenge. Det nya är att det är maskinerna som tävlar mot varandra.

Vinnarbåten Sailbuoy är en havsgående autonom segelbåt. Foto: Offshore Sensing.

Vinnarbåten Sailbuoy är en havsgående autonom segelbåt. Foto: Offshore Sensing.

Sedan 2005 har man arrangerat Microtransat Challenge, en utmaning att segla över Atlanten med obemannade farkoster. Den 26 augusti 2018 fick regattan en deltagare i mål för första gången! Den norska 2 meter långa farkosten behövde 79 dagar för att segla från Kanada till Irland. Båten var fjärrstyrd under den 2700 sjömil långa överfarten (sträckan är 1700 sjömil flygvägen).

Den trevande utvecklingen påminner om Orteig Prize. Raymond Orteig var hotellägare som ville se ökad turism över Atlanten. Han formulerade en utmaning år 1919 med prissumman $25,000. Att lyckas innebar en flygning på 5794 km och var då omöjligt att lösa. Tävlingen fick inga lyckade försök utan stängde 1924 ofullbordad. Men nu hade den tekniska utvecklingen kommit igång på allvar och man bestämde sig för att ge utmaningen fem år till.

Gentlemen, as a stimulus to courageous aviators, I desire to offer, through the auspices and regulations of the Aero Club of America, a prize of $25,000 to the first aviator of any Allied country crossing the Atlantic in one flight from Paris to New York or New York to Paris, all other details in your care.

1927 tog Charles Lindbergh 33 timmar på sig för att som första person flyga från Long Island och landa i Paris. Han slog nio andra tävlande lag. En del lag misslyckades med livet som insats och totalt dog 21 personer i olika försök. Men säkerheten ökade snabbt och åren efter den lyckade flygningen ökade antalet flygpassagerare i USA med 30 gånger. Man säger att Orteigs satsning påverkade så att det satsades 16 gånger prissumman i olika innovationer för flyg.


Video: historiska bilder med (dåligt) självkörande bilar i DARPAs Grand Challenge.

DARPA Grand Challenge hade en lika trevande inledning på sin utmaning år 2004. DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) hade som långsiktigt mål att en tredjedel av amerikanska militära fordon skulle vara autonoma 2015. Kongressen satsade $1 miljon som pris. Utmaningen var att utveckla ett fordon som autonomt kör en förbestämd sträcka på 240 km genom Mojaveöknen. Över 100 lag deltog och bästa bidraget kom 11 km innan man fastnade på en sten. Redan året efter klarade fem lag hela sträckan! Vann gjorde ett lag från Stanford på strax under 7 timmar. Denna tävling anses vara anledningen att vi kommit långt inom självkörande fordon.

Innovationstävlingar får idag nytt liv genom kombinationen automation och AI. I sina mer underhållande versioner kan det leda till nya idrottsgrenar, där maskinerna tävlar om att bli svensk mästare. Mer spännande är vad kombinationen innebär för innovation.

All you need to compete is computational infrastructure for your AI/ML design, testing, and training. All drone aspects – platform, GPUs, sensors, simulations, and datasets – will be provided. Our goal is to make AI/ML quality the only discriminator.

Lockheed Martin lanserar en innovationstävlingen AlphaPilot på detta spår. Man ska utveckla en drönare för (drone) racing. Bidragen ska inte bara klara av att autonomt flyga en komplex bana, utan målet är att vinna över en drönare som flygs av en mänsklig pilot. $2 miljoner i priser anger att man menar allvar.


Video: utmaningen är att använda AI för en autonom drönare som ska tävla – och vinna – över en mänsklig pilot.

 

15
Aug | 13:42

Hjälpmedel för alla

Digital teknik, när den är som bäst, gör livet enklare. Den är numera ett självklart inslag i samhället och en förutsättning för exempelvis tillgång till service. Var finns de nya innovationerna som gör livet enklare?

En Segway för golfspelare, kan bära golfbagen och spelaren.

Bild från 2018 års SM i handigolf. En spelare som har svårt att gå runt banan använder en Segway,  med en egen modifiering att också bära på en golfbag.

”Hjälpmedel” används ofta som ett specifikt begrepp, som en förskriven lösning för en individs behov. En förskrivare kan vara en fysioterapeut, arbetsterapeut eller logoped. Vanligtvis förknippas hjälpmedel med något som underlättar fysisk rörelse och kommunikation men det omfattar även lösningar för att kunna komma ihåg saker, orientera sig eller lösa problem. Hjälpmedel spelar en stor roll för ökad självständighet för den som behöver stöd. För fler aspekter kan man läsa en rapport från Myndigheten för delaktighet om tekniska förutsättningar för digitala trygghetstjänster.

Mer generellt, våra behov av stöd varierar med sysselsättning, fritidsintressen, var vi bor, eller vilken fas i livet vi är i. Det är inte svårt att tänka sig situationer där alla kan behöva hjälp av något slag. Enbart det faktum att vi har allt längre arbetsliv leder till ökat behov av stöd. Vi använder mobil teknik för att sköta stora delar av vardagen och arbete, våra krav på tillgängliga tjänster ökar, för aktörer inom vård och omsorg är välfärdsteknik metoden att just ge vård och omsorg, osv. Med digitaliseringen blir det naturligt att använda hjälpmedel för att enklare styra en dator, surfplatta eller smartphone. Digital teknik gör det möjligt att utveckla och erbjuda meningsfulla och användbara stöd kring gemensamma behov.

Sparkcykel är ett hjälpmedel på vissa arbetsplatser

En sparkcykel är ett bra exempel på ett traditionellt hjälpmedel, vanlig på arbetsplatser för att göra vissa uppgifter enklare. Vad är motsvarande digitala innovation?

Behov av hjälp och stöd blir extra tydligt i vissa miljöer eller runt vissa aktiviteter, till exempel:

  • Idrott och fritid
  • Arbete och skola
  • I hemmet och i offentliga miljöer

SM-veckan 2018 var paradressyr en av 52 idrotter. När man pratar med deltagarna är det tydligt att hjälpare, familj och sponsorer är avgörande för att de ska kunna vara aktiva inom sin gren. Man kan behöva en specialanpassad sadel och det är en betydande kostnad. Från ett idrottsligt perspektiv kan man behöva dispenser kring regelverk, exempelvis kardborrband för att sitta säkrare i sin sadel. Vi lärde oss också att ryttare som saknar ben styr mer med ljud. Felicia Grimmenhag hade sin sadel modifierad av en schweizisk sadelmakare, och fick först pröva ut stöd för benen med hjälp av lösa bitar för att komma fram till en exakt utformning.


Video: Felicia berättar om några av hennes hjälpmedel.

Efter tävlingen berättade ryttarna om andra hjälpmedel, stora som små. Om man har benprotes så kan halkskydd på strumpor vara viktigt inomhus. Problem uppstår när halkskyddet inte täcker hela foten och upplevs då snarare halare än vanliga strumpor. Här finns ett behov att kunna påverka, modifiera eller själv tillverka halkskydden för bättre anpassning. Svenska världsettan i dressyr berättar att hon och andra ryttare reser långt för att träffa sin tränare. Träffarna tar två dagar plus restid för två lektioner vilket blir opraktiskt och dyrt. Om man kunde rida i egna stallet och ha med tränaren via webbkamera och headset skulle träningen vara enklare. En sådan lösning skulle alla i ett ridstall kunna ha stor nytta av. Det medför i så fall höga krav på robust installation i en tuff miljö och hur lätt utrustningen är att använda i en dialog när man samtidigt behöver vara koncentrerad på hästen.

…a project in which we work as a team including wheelchair users, engineers and designers. Over the past year, we have been developing open source wheelchair add-ons through user research, ideation, design, prototyping and testing.

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Open Light/Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Egentillverkad belysning på en rullstol. Foto: Made for my wheelchair. CC BY-NC-SA 3.0

Att som individ bygga egna lösningar har fått nytt liv genom teknik som 3d-skrivare, och inte minst digitala nätverk av makerspaces och makers. DIY är ett av många sätt att få till nya lösningar. Ett exempel är Made for my wheelchair. Man engagerar designers, makers, kodare och, så klart, brukare att experimentera. De konstaterar att det finns ingen belysning för rullstolar (ens att köpa) så de sätter igång att ta fram egna lösningar. Det intressanta i sammanhanget är att man gör open source av  konstruktionerna, så att andra kan kopiera och fortsätta utvecklingen (pdf).


Video: om projektet open light och belysning för rullstolar.

Idag är trenden att robotar och ai ska bli de nya hjälpsamma innovationerna. Ett hjälpmedel inom denna genre kommer från Piaggio. Gita är en robot som kan bära 20 kilo. Den är smart på ett tilltalande sätt – den följer sin ägare vart man än går. Videon nedan visar situationer där Gita hjälper olika personer. Deras grundidé om hjälp att bära på saker gör livet helt klart lite enklare och kan bidra till att skapa attraktivare gåmiljöer.

Gita encourages an active lifestyle for anyone who wants to move with ease, from millennials and parents to seniors and disabled individuals.


Video: GIta följer sin ägare och är en hjälp att bära saker.

En anledning till att vi tänker på hjälpmedel och stöd är att många ser att digital teknik kan bidra till innovativa hjälpmedel som kan öka människors (fysiska och mentala) förmågor. Målet är att lansera en utlysning för aktörer som vill utveckla nya digitala hjälpmedel. Stor värde skulle kunna skapas genom att till exempel underlätta interaktion på jobbet, lite som sparkcykeln fast anpassat för dagens arbetsplatser. Värdet av olika stöd blir tydligare ju mer specifik man blir kring vem som är användaren och i vilken situation som stödet behövs. Vi är intresserade att höra era tankar om användare och användningsområden för nya digitala hjälpmedel.

17
Jun | 23:56

Datadriven samling för erfarenhetsutbyte

Företrädare för några av Sveriges främsta datadrivna labb samlades nyligen för erfarenhetsutbyte i Stockholm. Hur man hanterar GDPR, hur man går vidare när det aktuella projektet avslutas, samt hur man utvärderar nyttan av data – det var några av frågorna som diskuterades.

Under dagen diskuterades även hur andra labb bäst kan agera för att vara ett stöd i verksamheten, samt hur man skapar plattformar för att koppla ihop dataägare med analytiker, och vilka de bästa knepen är för att bäst kunna påverka beslutsfattare att vilja höja sin kompetens kring data.

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Deltagarna fick också insikter från dataföretaget Bisnode genom den tidigare Vinnovamedarbetaren Joachim Karlsson. Han pratade om hur man bäst arbetar datadrivet och tog upp hur insikter från databearbetning exempelvis kan ge förhandsinformation om företag som är på väg att få ekonomiska problem. Han nämnde också hur man kan anpassa reklamkampanjer på ett helt nytt sätt, så att annonsörer och liknande aktörer kan erbjuda mottagare ett mer riktat/önskat innehåll till en lägre totalkostnad.

Dessutom blev det en hel del diskussion om etik och moral – något som ofta kommer upp eftersom det till syvende og sist är människor som definierar för datorer och maskiner vad som är rätt respektive fel. Bisnode, som ägs av Ratos och Bonnier tillhandahåller affärs-, marknads- och kreditinformation, etablerade förra året ett samarbete med kommenteringsföretaget Ifrågasätt. Det har man gjort för att förbättra kvaliteten på sina data – något som för Bisnode är affärskritiskt.

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Allra först introducerade dock ett antal av Vinnovas medarbetare aktuella satsningar och nuvarande samt kommande utlysningar. Det handlar bland annat om testbäddar för samhällets utmaningar, artificiell intelligens, utmaningsdriven innovation, IoT-hubbar samt digital säkerhet och tillförlitlighet.

Hur blir man mer datadriven i sin egen vardag och vad kan ens egen organisation göra för att agera mer datadrivet? Det var något som alla representanter fick i uppdrag att tänka på. Följeforskaren, nämligen undertecknad, hade planerat för en post-it-session kring detta, men fick direkt mothugg från dagens deltagare. Svaren borde givetvis lämnas digitalt! Så blev det också, och de svar som gavs i gruppens gemensamma digitala forum för erfarenhetsutbyte kommer att följas upp efter sommaren. Några av de svar som gavs var:

  • Vi skulle kunna (och behöva) mäta och visualisera projektdata av olika slag! Antal involverade, utfall vs budget, milstolpar osv.
  • Digital gästbok för besökare i det fysiska labbet.
  • Vi har ju närvarodata från olika event [som skulle kunna visualiseras och analyseras, (min anm.]]
  • Antal mötesinbjudningar per dag, antal mail med kommuner per vecka, osv.
  • Hur glad man känner sig under möten.
  • Dataflöde av nya och tidigare registrerade domäner. Här kan vi göra en hel del dataanalys.
  • Puls under möten och puls i förhållande till skickade mail.

Snabbrepris av labbpresentationer

Under dagen passade labben även på att delge aktuell status för verksamheten i de egna labben. Här följer en snabbrepris av det som presenterades:

Arbetsförmedlingen är den senaste aktören in i den datadrivna labbgemenskapen. Myndigheten lanserade förra året en storsatsning på öppna data, med målet att låta tredjepartsutvecklare ta fram lösningar som bättre matchar ihop arbetssökande och arbetsgivare. Inom ramen för satsningen Jobtech driver myndigheten ett labb, vid sidan av satsningarna Jobstore och Jobtechdev som det går att se mer av i denna film.

Verksamheten för labbet är fortfarande i uppstartsfas och just nu laborerar med att utforska obrukade data, samt tittar på nya sätt att generera och kombinera data. Ett av målen är att skapa en modell som förutser framtida rekryteringsbehov. En av utmaningarna är samarbete med tredjepartsaktörer – något som Arbetsförmedlingen traditionellt sett inte ägnat sig åt, men som är centralt inom Jobtech-satsningen.

Arbetsförmedlingen/Jobtech arrangerar inom kort en meetup, där fokus är på hur man kan samarbeta och jobba med open source som strategi. Läs mer om detta här.

Green Viz Lab drog igång i höstas av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet är en del av Naturvårdsverkets satsning Smartare Miljöinformation och handlar om att använda miljödata för att svenska kommuner ska kunna göra en bättre stadsplanering med avseende på miljön. Projektet har ändrat inriktning under resans gång, men huvudinriktningen nu är två spår – blått och grönt.

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Kommunerna har visserligen visat stort intresse för att vara med i projektet, men en utmaning är att hitta relevanta case som går att jobba vidare med. Detta har resulterat i en projektturné där labbet besöker ett antal olika kommuner. I Vetlanda mättes ljudnivåer, vilket resulterade i arbetet med en tystnadskatalog som demonstration av vad växtlighet kan bidra med. Utmaningarna till trots så fungerar samverkan bra och alla involverade aktörer verkar inse potentialen inom digitalisering och visualisering av miljödata. Man skickade nyligen ut ett nyhetsbrev och det finns numera även ett embryo till webbplats för labbet.

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Internetstiftelsen i Sverige driver ett internetdatalabb med fokus att hindra bedrägerier – redan innan de begås. Labbet har etablerat ett nätverk med 13 deltagande aktörer i allt från Polisen och Skatteverket till Försäkringskassan samt en rad privata aktörer, såsom tidigare nämnda Bisnode. Labbet har kommit långt när det gäller utbildning och kompetenshöjande verksamhet, men inte ännu lika långt när det gäller konkreta verktyg för visualisering och analysering av data. En av de största utmaningarna för labbet är nämligen att få tillgång till data från andra aktörer. En förhoppning från Internetstiftelsen är att på sikt skapa något som liknar nederländska the Fraud Help Desk.

Ladds i Västerbotten rullar på med två projekt. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen. Det andra ska ge bättre koll på besökarna på evenemanget Storumandagarna helgen efter midsommar, med hjälp av kameror och andra typer av sensorer. Projektet slutar inom kort och nu är planen att utveckla affärsmodellen i ett nytt projekt där verksamheten bedrivs utifrån seminarier. Labbet har sin webbplats på datainnovation.se.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

D-ICE – datadrivet labb på ICE i Luleå som underlättar datasamverkan mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer. Ett pilotprojekt har drivits tillsammans med Scania och ett annat med det lokala företaget Mobilaris. En av utmaningarna för labbet har varit att hitta lämpliga projekt, men man har under resans gång också konstaterat att labbet har en viktig plats att fylla eftersom funktionen egentligen inte finns någon annanstans.

Svenska utbildningsdata i regi av KTH beskrevs nyligen i ett annat blogginlägg – då med fokus på GDPR. Några utmaningar som detta datadrivna labb har stött på är tillgången till data. Intellektuella persondata är känsliga och skolväsendet i många avseenden ickedigitalt. Förutom att det kräver manuell insamling och sammanställning så blir det även bristande enhetlighet i vad data representerar. För att projektet ska nå framgång har man konstaterat att man behöver få bättre tillgång till data och visa på nyttan av detta. Projektet har för närvarande fyra aktiva arbetspaket och den 19 juni hålls nästa projektmöte. Här är en film som gjordes i samband med projektets möte i maj på KTH om GDPR:

xKRP i Karlstad verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Labbet har genomfört fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och projekt med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor. En viktig lärdom från xKRP är vikten av att sluta prata om datadrivna tjänster som en IT-fråga – eftersom det egentligen är en demokratifråga. ​

Skogsdatalabbet i Umeå är en kreativ mötesplats för tillgängliggörande och analys av skogliga data . Labbet invigdes med buller och bång i oktober och har sedan dess blivit en populär fysisk mötesplats i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Man har exempelvis arrangerat ”öppet labb,” en drönarworkshop och en skogsträff enbart för kvinnor. Många aktiviteter är på gång och labbet samverkar även i Hack for Sweden, i Tillväxtverkets regeringsuppdrag, samt i diverse projekt med bland annat Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

14
Maj | 18:14

Så tacklas GDPR av KTH:s datadrivna labb

Den 25 maj införs den allmänna dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation, GDPR, som är efterföljaren till personuppgiftslagen PUL. Den som hanterar data i olika former har flera utmaningar framför sig. Det utbildningsdatalabb som projektleds av KTH bjöd nyligen in till en träff med fokus på GDPR. Syftet var att alla projektdeltagare skulle lära sig mer om GDPR – inte minst för att kunna staka ut den framtida vägen för projektet.

Utgångspunkten för projektet är att samla in mängddata om elever och studenter i form av studiepoäng samt en mängd andra data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning samt ge stöd för pedagogiska insatser. Att minska mängden studieavbrott är exempelvis en klart uttalad ambition. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma Utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

Utbildningsdataprojektet står nu inför tre vägval när det gäller hur de utbildningsrelaterade datamängderna ska hanteras:

  • Att skapa en egen form av ”Trafiklab”, där data på aggregerad nivå delas via API. Informationen i databasen är av relativt öppen karaktär och kan användas av en stor mängd olika aktörer.
  • Att skapa en typ av ”kvalitetsregister”, på liknande sätt som sjukvården idag gör. En sådan typ av register är dedikerad till registerorganisationen och respektive data syns bara hos respektive enhet. Registeransvarig har tillgång till hela databasen och kan erbjuda analyser på aggregerad nivå, men i övrigt är registret restriktivt.
  • Att skapa en typ av ”forskningsdatabas”, där enbart forskare kommer åt informationen. Det handlar om en bred bas av information, men ändamålet är forskning snarare än verksamhetsförbättring.
Robin Roy från KTH berättar om GDPR

Robin Roy från KTH berättar om GDPR

För att ge projektmedlemmarna överblick och insikt i vilket vägval som bör väljas så höll KTH:s blivande dataskyddsombud – nuvarande personuppgiftsombud – Robin Roy en introduktion till vad GDPR egentligen innebär. Han är för övrigt även projektledare för en webbutbildning om GDPR som hela KTH:s personal nu genomgår.

Robin gav ett smakprov på vad GDPR kommer att innebära. Han berättade om allt från den enskildes rättigheter och principer för behandling av personuppgifter till anonymisering/pseudonymisering och uppförandekoder och certifiering. Hela presentationen finns tillgänglig här.

Datadrivet labb på KTH – möte om GDPR #theta360 – Spherical Image – RICOH THETA


Hela utbildningsdataprojektet samlade på KTH för en workshop om GDPR. Klicka på bilden för att snurra.

Med nyvunna kunskaper om GDPR genomfördes en workshop i flera steg, där projektdeltagare gemensamt och individuellt fick argumentera för och emot de tre vägval som projektet står inför. För tillfället sammanställs resultatet under ledning av KTH:s Gunnar Karlsson och Inger Aspåker. Senare under maj månad kommer resultatet att presenteras för projektdeltagarna så att ett slutligt beslut kan tas om inriktningen.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

I övrigt genomför man i projektet nu en behovskartläggning för de viktigaste utmaningarna vad gäller tillgång och utnyttjande av data, samt håller på att ta fram former för utbyte och sammanställning av data. Detta fungerar sedan som underlag för de så kallade arbetspaketen nr 3 och nr 4. Arbetspaket nr 1 har möte i mitten av maj och arbetspaket 2 arbetar med en sammanställning av undersökningar från andra länder som verkar praktiskt applicerbara. Sedan ett besök hos Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, tidigare i år är nu också arbetspaket 5 igång

Nu införs GDPR, the General Data Protection Regulation (EU 2016/679). Här är några viktiga tips och saker att tänka på. Tipsen och rekommendationerna kommer från tre experter på personuppgiftslagen PUL och efterföljaren GDPR. I filmen ses Martin Ståhl från Sanoma Utbildning, Jacob Dexe från RISE SICS, samt Robin Roy från KTH. Såväl Sanoma Utbildning som RISE SICS och KTH är med i projektet för det datadrivna labbet med fokus på utbildningsrelaterade data.

07
Maj | 13:16

Ett hackaton med utgångspunkt från medborgarnas behov

Under 24 timmar mellan den 3 – 4 maj förvandlades Helsingborgs arena till en kreativ och spännande verkstad där medverkande lag bygger nya kreativa lösningar, alla med utgångspunkt från medborgarnas behov. Hackathonet som anordnades för andra året heter True Challenge.

-Hackatonet går för andra året i rad och är i sitt sammanhang rätt unikt då det inte allt för ofta är offentliga aktörer som är de som arrangerar hackathons, än mer sällsynt att kommuners olika förvaltningar är pådrivande i dessa sammanhang, vilket gör detta till ett väldigt spännande sammanhang, säger projektledaren för True Challenge, Gustav Cavalli.

Arrangörer är vård- och omsorgsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs stad. Hackatonet görs i samarbete med det digitala stödet En bra plats.

Lösning under utveckling. Foto: TrueChallenge

Lösning under utveckling. Foto: TrueChallenge

Bland nio framtagna s.k. behovspaket som deltagarna kan välja att lösa finns bland annat Ångeststödet som definierar ett behov kring att ha någonstans att vända sig när ångest uppstår, Trygga gatan som handlar om behovet att skapa barnsäkra områden från trafik i hög hastighet och Tillsammans gör vi Helsingborg med fokus på behovet kring att på ett enkelt sätt få information om vad som planeras av kommunen och möjligheten att får vara med och påverka.

-Tanken är att visa upp att vård- och omsorgsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen är attraktiva områden att innovera kring samt att staden inte behöver vara de som alltid löser alla problem, utan något vi tillsammans gör bäst, fortsätter Gustav.


Video: Helsingborgs vård- och omsorgsförvaltningens kvalitetschef Kristina Olsson om förhoppningarna på hackathonet TrueChallenge 

Vann gjorde laget Nemo med sin lösning för behovspaketet Gör så här, som handlar om kunder på LSS-verksamheter och att förmedla till vikarier vem man är som person och vilket behov man har av hjälp. Idag behöver man gång på gång berätta vad det är man behöver hjälp med och specifikt hur det ska göras. Juryns motivering var: ”Med en digital lösning som med sina olika roller och en genomtänkt och tydlig användarupplevelse erbjuder en lösning på behovspaketet och som vi upplever har goda möjligheter att ta sig hela vägen till en färdig produkt”.


Video: intervju med vinnarlaget, om vad de vann på och vad som händer nu.

Det nya för 2018 var att man nu var två förvaltningar som stod för arrangemang och behovspaketen. Det kändes som en viktig utveckling och positivt att få fler förvaltningar att berätta inom vilka områden man söker samarbete och nya digitala lösningar.

Deltagarna själva var nog det roligaste på årets upplaga – många var unga (ett lag gick andra året på gymnasiet) och påhittiga, där vi bland annat fick se prov på en del ”fotarbete” i form av att ett team exempelvis hårdtestade stadens telefonstöd inom bygglov. Ett annat team byggde en lampa kopplad till gps, som lyser man man kör genom områden med lekande barn. Det var även en stor spridning i bakgrund och erfarenhet. Några av lagen går en yrkesinriktad utbildning för att bli frontend-utvecklare och vad kan vara ett bättre inslag i en utbildning än att få jobba med verkliga behov och bygga lösningar för sin egen hemstad?

Läs gärna också vad vi skrev om 2017 års True Challenge. Det vinnande bidraget från 2017 ska nu testas i verklig miljö i förvaltningen.

[Foto: TrueChallenge. Text och video: Annie Lindmark/Erik Borälv, Vinnova]

Sida 1 av 4112345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter