18
Okt | 09:36

Digital kompetens och appar

I Sverige har vi fokus på den formella utbildningen. Man söker till ett visst utbildningsprogram, och det är inte ovanligt att man identifierar sig med sin utbildning (ex man är byggingenjör). Utbildning i meningen färdigheter är ett ovanligare perspektiv. Vad betyder det för det växande behovet av kompetens inom digitalisering?

Here East, London - en plats för formell och informell utbildning. Foto: Here East.

Here East, London – en plats för formell och informell utbildning. Foto: Here East.

Nyligen höll Digitaliseringsrådet ett seminarium – Kompetens och digitaliseringens möjligheter – om hur digitalisering gör det möjligt med ett livslångt lärande och att omsätta kompetens i nya möjligheter till arbete. Det kan sägas vara kanslisvenska för:

  • Hur håller man sig kompetent på en arbetsplats som är under förändring?
  • Hur får man nästa anställning?


Inspelning från Digitaliseringsrådet: Kompetens och digitaliseringens möjligheter

Inom policy har det en längre tid funnits debatt om hur vi bör förbereda oss för samhällets ökade digitalisering. Det senaste inslaget är ett forskningscenter inom AI. Digitaliseringsministern konstaterar att kompetenser finns men inte samlat. Man pekar (bra!) bland annat på Alan Turing Institute i London som en ny samlande forskningsaktör inom Data Science. I sammanhanget är Here East ett ännu bättre exempel på hur politiken och andra aktörer tillsammans kan bygga bredare kompetens. I Here East samlar man digitala aktörer i ett mycket koncentrerat och attraktivt område. Man utnyttjar områdets särskilda förutsättningar för kopplingar till hälsa/idrott, media och automation. Två universitet har flyttat in med sina mest digitala utbildningsinriktningar. Det är ett bra exempel på en plats för formell och informell utbildning/kompetens. Det är här framtida färdigheter utvecklas.

Ett positivt inslag är att den svenska debatten nu sker inom allt fler områden och är praktiskt inriktad. Ett exempel är frågan om hur skolan ska använda digitala läromedel och hur lärare kan hålla sig uppdaterade om pedagogik som rör det digitala. Det var länge ett område som var trevande men där det idag sker mycket, särskilt med kopplingen till EdTech.

En aktuell rapport som berör digital kompetens kommer från McKinsey, Shaping the future of work in Europe’s 9 digital front-runner countries

The impact of new digital technologies on the labor market has led to the coining of the phrase “technological unemployment,” which describes a view of how the industrialization of the workplace may play out. However, that perspective ignores the other side of the technological coin, which is that automation also creates jobs and brings a positive economic impact from its ability to boost innovation and productivity, and offers advances in fields including healthcare, retail and security.

Det är läsvärt och rakt på sak – man konstaterar att ny teknik totalt sett alltid genererat fler jobb och ökat välstånd. Utmaningen består i att under en transformation ha rätt ansats till utbildning och kompetens. Some jobs will be displaced, and more tasks within jobs will change, suggesting the key challenge for policy makers will be to create the right mechanisms around training and education to ensure a fast and smooth transition to adapt to a different skill structure in the future.

Då är frågan, hur gör man för att stärka individers digitala färdigheter? Ett förslag är insatser för omställning/omskolning, exempelvis för redan yrkesverksamma. Vi har besökt The App Academy i Amsterdam som är ett fristående utbildningsföretag. Man utbildar i hur man utvecklar appar. Det är en mycket intensiv och praktisk utbildning, och man kallar den också för en bootcamp. Eftersom personerna betalar för utbildningen så finns tydligt driv från båda sidor att ha höga krav och ett högt tempo (utbildningen är mellan 6 och 12 veckor).

Man är under hösten inne på sin 11:e omgång och man når goda resultat. 90% av studenterna har en anställning mycket snart efter utbildningen.

Man har visat att metoden att bygga direkta färdigheter är relevant både för nyexaminerade och yrkesverksamma, och att det är ett fungerande sätt att möta behovet av kompetens inom digitalisering. Så pass praktiska färdigheter resulterar i omedelbara anställningar. Man kommer framöver rikta sig också mot offentliga aktörer kring deras behov av personal som har färdigheter i digitala verktyg.

11
Okt | 17:58

Inviger skogsdatalabb med VR och statistikutforskning

Skogsdatalabbet i Umeå

Den 19 oktober är det dags för invigning av Skogsdatalabbet i Umeå – ett av de labb som ingår i Vinnovas satsning på datadrivna labb. Under hela dagen kommer besökare att kunna bekanta sig med labbet och vilka möjligheter som det ger. På eftermiddagen är det ”öppet labb” där det bland annat finns möjlighet att besöka skogen i VR, modellera utvecklingen i en naturskog med Heurekasystemet eller utforska statistik från Riksskogstaxeringen. Aktiviteterna under invigningsdagen kommer även att webbsändas för den som inte kan vara på plats.

Just nu utvecklas labbets webbsidor och nyligen har det blivit tillskott i form av en blogg där den intresserade bland annat kan läsa om en workshop med vinnaren av Hack for Sweden 2017, leveransen av referensdata till skogsmätningsbolaget Katam och när Skogsdatalabbet hjälpte Lumberscan med drönarfotografering av ett virkesupplag.

Ansvarig för Skogsdatabloggen är Anna-Lena Axelsson som förutom Skogsdatalabbet även koordinerar Program Skog, ett av tio program inom SLU:s miljöanalys. På bloggen kommer det framöver också att dyka upp inlägg från personer som arbetar inom de olika verksamheter och projekt som ingår i SLU:s skogliga miljöanalys.

Skogsdatalabbet blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användning av data och den senaste tekniken. Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

Fotnot: Följ gärna Skogsdatalabbet på Facebook.

Hallå där Anna-Lena Axelsson, hur går det med med invigningsplaneringen?

– Det är mycket praktiskt som ska ordnas. Nu i eftermiddag ska vi testa ljudet inför videosändningen och jag vet att planeringen av själva invigningsceremonin är i full gång. Klart är att något ska sågas av, men det är inte bestämt om detta ska ske IRL eller i VR.

Varför genomför ni en invigning likt denna?

– En invigning är ett bra sätt att uppmärksamma en ny verksamhet både externt och internt. Det är också alltid bra att ha ett konkret mål att jobba mot, själv jobbar jag väldigt effektivt nära deadline. Jag tror också mycket på spontana möten under trevliga former för att nya idéer ska komma fram och utvecklas.

Vilka är dina egna favoritaktiviteter under invigningen?

– Själva invigningen blir såklart kul då Skogsfakultetens externa råd och SLU:s vicerektor deltar, men jag ser också fram emot minglet under lunchen och även förmiddagens webb-sända session då vi ska presentera verksamheten och de personer som arbetar i labbet.

Vad händer efter invigningen – vilka projekt har ni närmast på gång?

– Vi planerar just nu en workshop om träd och skog i tätorter och funderar över hur man skulle kunna samla relevanta data för att underlätta medborgardialog. Dagarna innan invigningen deltar Skogsdatalabbet i en konferens om grön infrastruktur i Uppsala som ordnas av Svenska IALE. Sen händer det mycket kring beslutet om fortsatt laserscanning och de möjligheter som öppnas på grund av detta. Själv reser jag till Helsingfors i morgon bitti för en workshop om analys av långa tidsserier från Riksskogstaxeringarna i Finland, Norge och Sverige.

På vilket sätt hoppas du att labbet främst kommer till användning?

– Något väldigt konkret är de projekt där vi tillgängliggör data från några olika försöksområden, men jag hoppas även att Skogsdatalabbets samlade kompetens kring analys och förädling av data i form av vår personal ska användas mer och av fler framöver. Vi märker även att det är många som vill delta i våra webb-sända aktiviteter och vi kommer att satsa på att utveckla former för möten via webben.

03
Okt | 08:00

Makers i Amsterdam

En designtävling på ett riksmuseum och tre makerspaces med helt olika karaktär. Här följer en sammanfattning av ett besök i Amsterdam.

Två Amsterdam-klassiker - en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in saker i husen.

Två Amsterdam-klassiker – en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in skrymmande saker.

Det kan vara svårt att inse vad öppna data är bra för. Öppenhet låter så klart viktigt men det är ändå svårt att få grepp om vad det innebär i praktiken. Säg att det dessutom handlar om öppna kulturarvsdata så kan man bli ännu mer osäker – finns det personer som gillar sånt, på riktigt? Då är det bra att vi har Rijksstudio Award som Rijksmuseum står bakom.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum's international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum’s international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

I korthet, riksmuseet genomför en omfattande renovering/uppdatering av byggnaden och den konst man förvaltar. De tar foton på sina objekt och gör bilddatabasen tillgänglig som öppna data. Det är 361,401 objekt om man ska vara petig. Man lanserar en designtävling och söker innovationer som använder sig av de öppna data som museet publicerar. Det vill säga, tävlingen går ut på att skapa en innovation som på något sätt använder sig av något som museet förvaltar.

Det är ingen överdrift att påstå att det är ett imponerande resultat, sett som innovationer i sig men också till hur öppna kulturarvsdata kommer till ny användning. Sovmasken som använder ögonen från en känd tavla är något som har högt ekonomiskt värde, går att skala och har en innovationshöjd. De 10 bästa bidragen som visas i videoklippet är alla imponerande. Man fick in hela 2,600 tävlingsbidrag från 62 länder. Jag ser deltagarna som moderna makers, som alla kommit på hur man vill skapa något fysiskt baserat på en fri resurs.

Makerversity är en kombination av makerspace och co-working space. Man finns idag i London och Amsterdam. Det är en kommersiell verksamhet, så som maker köper man sig en plats här. Organisationen står för utrustning och underhåll. I övrigt är det likt många makerspace, kanske lite renare verkstäder bara… man har 3D-skrivare, textil-, trä- och metallslöjd, elektronik och färg (se klipp).

Makerversity ligger i marinens gamla hamn, Marineterrein. Det är ett centralt område på gångavstånd från centralstationen, på hela 13 hektar. Marinen kommer snart överlämna platsen helt till staden. Det är delvis redan en innovationspark, där olika innovativa organisationer och projekt har en plats. Bara för att ge ett exempel, här hittar man TreeWifi som är ett projekt som bygger fågelholkar som också fungerar som uppkopplade IoT-enheter och mäter luftkvalitén. Hamnen är en plats att ha ögonen på om man har intresse för startups och staden som en arena för innovationer.

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

 

En promenad bort hittar man ett helt annat slags makerspace, ZB45. Detta är min bild av det klassiska makerspacet. Det drivs utan bidrag, man bygger nästan alla maskiner själv, man har en motorcykel + bil + buss för mobila verksamheten, bilen går på el och är så klart ett hembygge, med bussen turnerar man till festivaler, och motorcykelbygget syns på bilden nedan. Man är mycket mån om demokratiska värden och jämställdhet. Man har en laserskärare vars drivrutiner är open source, vilket man är stolt över. Det är litet, fult, helt underground, och charmigt. This is hardcore heter en känd låt.

Hemmabygge på ZB45

Hemmabygge på ZB45

Waag Society är en spännande plats och organisation. Man är en civilsamhällsaktör, på ett sätt som vi i Sverige nästan helt saknar. 22 år har man hållit på och man benämner sig som ett institute for art, science and technology. Man betonar särskilt det digitala, bedriver egen forskning och erbjuder utbildning för skolor och andra. Ett stort antal events sker här. En observation – Waag har alltid det digitala med, samtidigt som man ser sig som en social aktör med mycket humanism, om nu det blir begripligt som beskrivning. I Sverige är ofta digitalt/socialt motsatser som sällan möts.

Textilverkstaden på Waag

Textilverkstaden på Waag

Waag Society is always active in a social context. Every project involves several partners, each of whom bring their own, unique perspective. We also propose that new technological developments are made available to artists as soon as possible. In this way, Waag Society is a catalyst that brings to light new insights and solutions. The work that arises here is both innovative and iconic.

Man har en omfattande verksamhet med stor bredd. Jag uppfattar dom som lite besvärliga, i meningen att man provocerar genom debatt om att undvika lösningar som inte är öppna. Man är också för lokala eller europeiska lösningar som motvikt till, exempelvis, digitala plattformar från stora it-bolag (här får man läsa mellan raderna). Det är uppfriskande i debatten, och intressant som motvikt till att slentrianmässigt acceptera andras färdiga lösningar.

Biolabbet på Waag

Biolabbet på Waag

Vi besökte många fler organisationer inom innovation men de ovan var de som var mest fokuserade på makers. Alla hade sin egen unika profil och kändes stabilt förankrade i det lokala ekosystemet. Det finns fler makerspaces i Amsterdam, och landet lever upp till bilden av kreativa, udda, personliga och designinriktade individer. Medan verksamheterna upplevs som mainstream i staden så finns det inget mainstream över hur man tänker och agerar.

13
Sep | 17:02

Nu går starten för årets datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Sverige ska öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ska öka förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Det är utgångspunkten för Vinnovas utlysning kring datadrivna labb, som ingår i programmet Öppen innovation. Den gemensamma nyckeln är att använda datadriven innovation för att bli starkare.

Fyra labb fick finansiering i den nya utlysningen och satsningen är en fortsättning på förra årets utlysning, då sex labb fick finansiering. För att hjälpa labben och ge en kickstart bjöd Erik Borälv och Alexander Alvsilver på Vinnova nyligen in till en kickoff. Syftet var att ge inspiration, bygga nätverk, få tips från andra labb, men även att förbereda utvärdering och diskutera eventuell följdfinansiering.

Data i användning är det enda som skapar värde. Med de orden inledde Erik Borälv dagen, och denna mening påminde alla om anledningen till Vinnovas engagemang i datadrivna labb. Erik tog upp det faktum att det pågår relativt mycket forskning kring data i Sverige – men framförallt på de mest grundläggande nivåerna i form av insamling, analys och bearbetning. Däremot är det sämre ställt med tillgängliggörande av data och lösningar där data används för nya eller förbättrade tjänster, beslut eller lärande – det vill säga datadriven innovation.

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

– En labbmiljö är en långsiktig verksamhet. En framgångsrik labbmiljö kännetecknas bland annat av att den fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område, har en utvecklad systematik för att sprida resultat på skalbart sätt och fungerar som en öppen arena dit relevanta aktörer är välkomna. Andra viktiga faktorer är att den ger tekniskt stöd för tillgängliggörande och återanvändning av data, bedrivs i samverkan med relevanta aktörer och har en varaktighet som sträcker sig längre än till ett enstaka projekt, säger Erik Borälv.

Han lyfte fram Trafiklab som ett föredöme när det gäller data inom kollektivtrafiken. Trafiklab är en mycket väl förankrad spelare som är välkänd av kollektivtrafikaktörerna. Labbet samlar data från de aktörer som inte själva klarar det (exempelvis små bussbolag) och all data finns tillgängliga på en samlad plats. Trafiklab bygger API:er runt tidtabeller och andra efterfrågade data, man har stort antal anrop och har blivit en del av den dagliga produktionen för många aktörer. På plussidan är också att Trafiklab genomför en mängd olika aktiviteter som hjälper externa aktörer, exempelvis Trainhack, samt att man standardiserar datakällor och format samt ger aktörerna tillgång till enkla verktyg i form av API:er och API-licenser.

Elias Arnestrand från Trafiklab fanns på plats och höll en genomgång av Trafiklab. Även om namnet antyder att det handlar om ett labb med fokus på trafik så konstaterades det snabbt att Trafiklab numera används i den dagliga verksamheten för många aktörer – allt från appanvändare till personer som utvecklat smarta speglar som visar upp när nästa buss går från den närliggande hållplatsen. Idag görs drygt 50 miljoner(!) anrop per vecka till Trafiklabs API:er.

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Snabbintroduktion av de datadrivna labben

Alla labb kommer under hösten att presenteras närmare här på bloggen – men här följer en kort introduktion baserat på det som labbens representanter själva sa under introduktionsdagen.

D-ICE – datadrivet labb på ICE

Dagen inleddes med Josefin Hedberg från det datadrivna labbet på ICE. Hon berättade om SICS ICE i Luleå som skapar plattformar för big data-analys avsedda för svensk industri och samhällsfunktioner. Projektets mål är att underlätta samverkan kring data mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer genom att tillhandahålla både en fysisk och digital plattform, nätverksaktiviteter, datacenterresurser, mjukvara och API:er. Idag har man två aktiva pilotprojekt – ett med Volvo och ett med Scania.

– Vi vill särskilt skapa ett sätt för dataägare att dela data med andra i sina värdekedjor, sa Josefin Hedberg under dagen.

Se även tidigare blogginlägg om D-ICE

IIS Internetdatalab

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, som bland annat driver toppdomänen .se, har startat ett datadrivet labb för preventionssamverkan. Det innebär samverkan mellan organisationer som har ett gemensamt intresse av att enklare synliggöra bedrägerier som sker på eller med hjälp av Internet. IIS driver labbet i samarbete med aktörer såsom Bisnode, Skatteverket, Läkemedelsverket och Polisen.

– Projektet går bland annat ut på att utveckla kompetens, metodik, verktyg och datamängder som aktörerna sedan ska kunna användas i sina egna verksamheter. Det långsiktiga målet är att förebygga missbruk samt skydda företag och invånare i Sverige, säger Rickard Dahlstrand, som håller i projektet tillsammans med IIS abuseansvarige Peter Forsman.

KTH och svenska utbildningsdata

Utgångspunkten för detta projekt är att samla in mängddata om elever och studenter. Det kan handla om allting från vilka kurser som är mest populära till hur många poäng som den studerande tar, men också andra typer av data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning och ge stöd för pedagogiska insatser. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

– Vi är övertygade om att utbildningsdata kan driva innovation för utbildning. Ett spännande pilotprojekt går ut på att förutsäga studieavbrott, säger Gunnar Karlsson, projektledare som även är professor i teletrafiksystem på KTH.

Darwin+ för säkrare elnät

Darwin+ är ett mindre projekt som är en vidareutveckling av Darwin, och syftet är att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem etc. Idag skickar man ofta runt Excelfiler mellan olika mottagare, men tanken är att systematisera data och gränssnitt. Målet är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder och man hoppas att kunna se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

– I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt och vi hoppas att kunna skapa förutsättningar för att minska antalet fel inrapporterade som okända, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Se även tidigare blogginlägg om Darwin+

xKRP Community Experience Data Lab Kronoparken

Datalabbet xKRP verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Det syftar till att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data med lokalsamhället som utgångspunkt. Man har redan fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och kontaktvägar inom ”Hallå konsument!” med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor.

– Vi utgår från data i vardagen och arbetar case- och projektbaserat. Med oss finns idéburna organisationer, forskningsinstitut, statliga verk, landsting, universitet och startupföretag. Vi jobbar hela tiden både med spridning och uppskalningsmetoder, säger Petter Falk, som är föreståndare för xKRP, och som deltog via film.

Se även tidigare blogginlägg om xKRP

Datadrivet skogligt labb vid SLU

Sveriges lantbruksuniversitet har drivit skogligt laboratorium sedan 1923, men genomför nu en datadriven satsning. Det blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användningen av den senaste tekniken inom 3D-fjärranalys och de data och analysverktyg som förvaltas inom SLU:s miljöanalys. Den 19 oktober invigs labbet i Umeå – och alla är välkomna!

– Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten, säger föreståndare Anna-Lena Axelsson, som är forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning och även håller i labbets föredömliga närvaro på Facebook.

Se även tidigare blogginlägg om skogsdatalabbet

Green Viz Lab och miljöhänsyn

Miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Det är inriktningen på det datadrivna labb som drivs av Research Institutes of Sweden (RISE). Green Viz Lab ska utgöra en nationell resurs för arbete med grön infrastruktur och visualiserade beslutsunderlag för planprocessensaktörerna. Huvudsyftet med plattformen är att bidra till miljöinnovation, verksamhetsutveckling och förändringsarbete för behovsaktörerna. Annelise de Jong och Jonas Lindqvist från RISE Interactive och RISE Acreo berättade om labbet som ska ta fram en digital infrastruktur för öppen innovation, som väsentligt ökar takten att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad och arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket, Openlab KTH samt Future Position X.

Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform

Helsingborg är en av landets första kommuner som tillgängliggör en öppen databas för plats- och evenemangsdata. Med hjälp av databasen kan vem som helst ta del av – och bygga tjänster kring – öppna data för vad som händer i kommunen. I enlighet med Helsingborg stads princip Öppna allt har man bland annat släppt plats- och evenemangsdata. I databasen publiceras evenemang av underhållnings- eller nöjeskaraktär som är öppna för alla, riktar sig till privatpersoner och äger rum i Helsingborgs kommun. Nu ska Helsingborg skapa en smart programmerbar stad med möjligheter för flera aktörer i samverkan genom öppna API:er för att främja invånare och besökares upplevelser av staden.

– Målet är att skapa en öppen plattform med ett ramverk och metodik för fortsatt innovation. Vi utgår från sensorer, beacons samt plats- och evenemangsdatabasen för att skapa Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform. Som ett delmål i projektet ska en affärsmodell skapas för staden och dess samarbetsparter, säger Conny Dagland, som tillsammans med Björn Westerlund håller i satsningen.

Ladds – labb för det datadrivna samhället

I Västerbotten pågår verksamheten i labbet ”Ladds” – ett labb som ska möjliggöra datadrivna innovationer som stödjer ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för både stad och omland. Man ska under hösten starta två projekt som är inriktade mot dessa mål. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen, och mer specifikt Returbutiken i Umeå. Ett annat projekt som ska starta är hjälpa evenemang på landsbygden att få bättre beslutsunderlag genom att göra det möjligt att fånga in data om evenemanget och dess besökare.

– Det handlar helt enkelt om att sätta upp sensorer av olika slag och mäta hur många som besöker de olika deleventen inom eventet, hur många som är barn, hur många som är vuxna, var besökarna kommer ifrån och vad de tycker, säger projektledare Thomas Kvist, som bidrog via ett filmat inslag.

Se även tidigare blogginlägg om Ladds

Lantmäteriets innovationslabb

Den allra största satsningen som Vinnova gjorde kring datadrivna labb förra året var Lantmäteriets innovationslabb. Labbet består av en virtuell miljö som ger möjlighet att dela och ta del av data och diverse tillämpningar, men tyvärr fanns inte möjlighet att ta del av projektledaren Anders Enmarks pitch under dagen. Däremot har Ateas nyhetstjänst Voister en nypublicerad film med Anders där han presenterar hur man tar allmänheten till hjälp för att identifiera fastighetsgränser och liknande.

Följeforskare

Anders Frick (jag som skriver denna text) tipsade om att boka upp besök med mig men även att gå med i den interna diskussionsgruppen som vi har skapat. Gruppen är enbart till för projektdeltagare för de datadrivna labb som fått Vinnovastöd 2016 eller 2017: https://www.facebook.com/groups/1874298626120265

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Slutsatser från dubbelworkshop

På eftermiddagen hölls en tvådelad workshop, om utmaningar och delat lärande, samt om framgångsfaktorer. Några av de slutsatser som kom fram i diskussionen om hur man vet om ett labb är framgångsrikt var följande:

  • Mått
    • Det viktiga är *att* man mäter, siffrorna i sig fångar inte alltid sanningen
  • Nytta kan skapas på många olika sätt
    • Labbet kan agera som expert och ge svar på frågor
    • Man kan bygga ett starkt nätverk och agera mäklare
    • Man har användare av sina data/resurser (ibland många, i andra fall få men mer strategiska användare)
  • Känd
    • Man kan skapa debatt, som ett slags resultat och nytta
    • Man kan bidra till andra aktörer och deras pågående debatt
    • Synas i olika media/press
    • Följare i sociala media
    • Känd inom vs. utom branschen
  • Nya aktörer
    • Få kontakt med aktörer man idag inte känner till
    • Engagera externa aktörer att jobba åt labbet, exempelvis crowdsourcing/citizen science
    • Kommuner och allmänhet
  • Beslut
    • Samma beslut, men snabbare processer

03
Sep | 17:37

MyData – sätter dataanvändare i centrum

MyData är namnet på en modell för användarcentrerade data. I veckan hölls en konferens i Tallinn och Helsingfors om konceptet och ungefär 750 personer deltog. Trots att MyData är en utarbetad nordisk modell var dock antalet deltagande svenskar lätträknade. Här följer en kort inblick i lite av det som presenterades – och varför detta är relevant för aktörer i Sverige.

Alla data som vi delar med oss via sociala medier, sökmotorer, appar, mobiltelefoner, kreditkort och liknande har i stor utsträckning företagens behov i fokus; Det är företagen som väljer vilka data som samlas in och hur dessa kan tillgängliggöras för användare. MyData sätter istället användaren i fokus och låter användaren bestämma hur dennes data används, delas eller säljas vidare till tredjepartsaktörer. Dataportabilitet är därför en central funktion.

MyData är alltså inte någon affärsidé eller produkt, utan snarare ett tankesätt med tillhörande konceptuella ramverk. Kring detta ramverk kan företag och organisationer bygga vidare och skapa affärer. På konferensen presenterades en hel del affärscase, men fler efterfrågades.

Själva konceptet med MyData lanserades i Finland 2014 och ett år senare publicerades den 12-sidiga rapporten MyData – A Nordic Model for human-centered personal data management and processing, skriven av Antti Poikola, Kai Kuikkaniemi och Harri Honko vid Open Knowledge Finland och sponsrad av bland andra Kommunikationsministeriet som ansvarar för Finlands kommunikations- och trafikpolitik.

Paneldebatt om städer och MyData

Paneldebatt om städer och MyData

Flera forskningsrapporter har presenterats kring MyData och utgångspunkten är fortfarande delvis akademisk, men Antti Poikola poängterar att den största förändringen för de som vill anamma MyData-konceptet handlar om tankesätt.

Initialt kanske det inte ser så annorlunda ut, men på lång sikt innebär MyData en väldigt stor förändring jämfört med hur data hanteras i världen idag. För vår del i teamet bakom MyData handlar det nu mycket om att gå från planering till genomförande. Det finns en hel del bra exempel på bolag och organisationer som anammar konceptet med MyData, men trots att vi hela tiden betonar att det handlar om en nordisk modell och vi har goda kontakter i bland annat Danmark och Estland så är antalet aktörer i Sverige och andra nordiska länder klart färre än här i Finland, säger Antti Poikola, som därför kommer att hålla ett föredrag om MyData på Nordic Open Data Forum i Stockholm i november.

För användare ger MyData bättre kontroll på sin egna data, vilket ökar integritet och valmöjligheter. Dessutom ökar möjligheten att tjäna pengar på sin egna data. Trots att fördelarna för användare är uppenbar finns det fördelar också för företag och det omgivande samhället. Företagen kan få större förtroende från användare och nya innovationer kan skapas genom dataportabiliteten. Det annalkande införandet av GDPR i maj 2018 underlättas också, liksom generellt beslutsfattande baserat på data.

GDPR skyddar ju enskilda personer, men MyData vill gå längre än så. MyData vill inte bara skydda utan hjälpa enskilda att ta makten över sina egna data. Min roll i MyData-teamet är nu att skapa koppling mellan akademi och den omgivande världen, säger Antti Poikola, som brukar kallas för ”Jogi”.

Snabbsammanfattning av några inslag på konferensen MyData2017:

 

X-Road – ökar möjligheten att utbyta data
Estland har utvecklat X-Road, som är ett ramverk för datakommunikation. Ovanpå det kan man bygga offentliga tjänster som säkert kan skicka data mellan olika verksamheter. Estland och Finland har nyligen bildat en samägd organisation kallad Nordic Institute of Interoperability, runt tekniken X-Road.

Suomi.fi – samling av offentliga tjänster
En webbplats som bygger på ovan nämnda X-Road är Suomi.fi. Det är en slags katalog för alla offentliga tjänster i Finland. Man är mer än en portalingång och har API:er under utveckling som ska möjliggöra integration av tjänster på nytt sätt. Vanligaste tjänsten idag är eID.

Elektroniskt ID  utan statens inblandning
eID – ingen på konferensen pratar om statliga lösningar, vilket är lite märkligt. Förklaringen är att företag är intresserad av globala lösningar och då duger sällan nationella särlösningar. Kanske är det också att tekniken i de statliga lösningarna inte räcker för de som vill bygga tjänster baserade på identitet. Det nämndes dock initiativ som försöker aggregera nationella identitetslösningar till något mer standardiserat. Läs mer om projektet Secure Identity Across Borders Linked 2.0.

Plattform för kunddata
Eftersom lagring och hantering av kunddata kan vara svårt har det lanserats en mängd olika verktyg och plattformar för behov just runt data om kunder. En plattform är TruNomi.

Samtycke kräver maskinell verifiering
Typiska uppgifter för en plattform är “consent”, dvs vad kunden har godkänt för villkor kring sina data. (Consent = samtycke, medgivande). Tidigare sa vi ofta ‘content is king’. Nu vill man lansera ‘consent is king’. Lösningen bygger på blockkedjan och gör att mycket av informationen blir synlig öppet, dvs alla kan utläsa vem du gett tillstånd, vad de får göra och under vilken tid. Man kan samtidigt konstatera att lösningar som denna bygger på att vi först löser frågan om eID. Kan vi inte identifiera personer och företag så blir det svårt att på bra sätt hantera consent. Vi behöver maskinellt kunna verifiera avtal och parter.

Verifiering – en nyckel för att höja datavärde
Tieto var inne på samma spår, fast kring data och information. Man sa att värdet av data inte kommer (som många tror) av informationen i sig, utan det är istället att det går att verifiera data — dvs vi vet vems data, vilken källa data har, vi kan bedöma kvalité, etc. Maskinell verifiering är en unik kvalité av information, och det är det som skapar värdet och möjliggör att utveckla nya lösningar.

PersonalData.io och Donald Trump 
Snabbintervju med Paul-Olivier Dehaye, medgrundare av tjänsten PersonalData.io, som vet *allt* om hur Cambridge Analytica arbetade i Trumps presidentvalkampanj:

Cozy – ett digitalt hem
Tjänsten https://cozy.io/en/ fick stor uppmärksamhet. Det är “ditt digitala hem” för alla dina data. Om du inte kan se och enkelt komma åt dina data, så kan du heller inte skydda/dela/radera dina data. Man kallar sig för din personliga molntjänst. Det speciella här är att du kan välja var dina data ska lagras. Många kommer så klart välja de tjänster man redan har, som Microsoft, Google, Dropbox, Amazon osv. Men, du kan också lagra allt själv, vara din egen host. Det finns en lösning för Raspberry vilket gör det både enkelt och billigt. Open Source, så klart.

Digi.me – en plattform utan datalagring
Det presenterades en mängd liknande lösningar på temat personliga data i molnet. https://www.digi.me/ var en sådan. Det är en plattform för att komma åt och se dina data, men inget ligger lagrat hos digi.me utan du behöver en host. Man vill på detta sätt skydda dina data.

Datahantering som färdig paketlösning
På konferensen fanns överraskande många kommersiella plattformar som hade färdiga lösningar för att kunna hantera persondata. De löser saker som moln, säkerhet, känsliga data, compliance med GDPR, delning av data, hantering av hälsodata. Rimligen finns här en potential till framgång, då väldigt få organisationer klarar av att utveckla eller ens kravställa en upphandling på området. Hur man som företag ska uppfylla GDPR är skäl nog att välja en färdig lösning.

Varför delar man data?
En mer akademisk session, benämnd Why do they care, handlade om paradoxer kring personliga data. Det finns kända risker med att dela data, men som användare gör man det ändå. Sessionen handlade om vad man vet om hur användare tänker och fungerar kring frågor om säkerhet, integritet och öppenhet.

Det finns ett antal modeller som kan förklara hur vi som användare tänker kring risker. Privacy calculus går förenklat ut på att en liten vinst här och nu värderas högre än en framtida risk. Det förklarar varför vi väljer att skaffa oss en blygsam vinst för stunden, då en eventuell nackdel ligger så långt i framtiden att vi slipper oroa oss just nu. Theory of construal levels säger, lite liknande, att vi ger olika värde till aspekter som avstånd, grad av abstraktion, temporala egenskaper. Det som är nära oss värderas högre än det som är geografiskt långt borta, som ett exempel.

Det som alla teorier har gemensamt är slutsatsen att skrämma användare att “göra rätt” inte fungerar. Det är en faktor som inte alls påverkar oss. Det som enligt forskningen fungerar är sociala faktorer och härmande. Kort, vi gör som andra personer som vi litar på gör.

Datadrivet i fokus för Barcelona
Till sist en snabbintervju med Francesca Bria, teknikchef i Barcelona, som arbetar mycket med datadriven innovation:

Foto & film: Anders Frick

Sida 1 av 3912345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter