22
Jan | 07:20

Maxar klimatet för villor och innovation

Jesper Peterson, Naturskydsföreningen

Jesper Peterson, projektledare för Naturskyddsföreningens innovationstävling

Jesper Peterson på Naturskyddsföreningen ansvarar för innovationstävlingen ”Klimatmaxa villorna”, vars fokus är att hitta en bättre styrning av energianvändningen i villor.

Innovationstävlingen är just nu i full gång, och här är några av hans tips baserade på de erfarenheter som han hittills har dragit:

  • Arrangera gärna tävlingen i två omgångar, till exempel som en tvåstegsraket i form av semifinal och final. Det gör både att intresset ökar och kvaliteten på tävlingsbidragen blir bättre genom att de tävlande kan förbättra sin idé mellan omgångarna.
  • Ha minst en stark aktör som medarrangör eller partner. Det gör att tävlingen får större tyngd, med ökat intresse som följd.

Jesper Peterson har också upptäckt några innovationstävlingsrelaterade saker som förvånade honom. Mer om det nedan – men först en liten bakgrund till Naturskyddsföreningens tävling:

Naturskyddsföreningen har tagit fram ett miljömärkningssystem, ”Bra miljöval”, som finns inom åtta områden – bland annat el. Kraven för att bli kategoriserad som Bra miljöval är ständigt ökande. Utöver detta har Naturskyddsföreningen även topplistor över de mest energieffektiva produkterna på den svenska marknaden. Enligt Jesper Peterson innebär miljömärkningssystemet och topplistorna att Naturskyddsföreningen jobbar med den absoluta spetsen när det gäller miljötänk kring produkter och tjänster.

När Naturskyddsföreningen fick nys om möjligheten att förbereda och arrangera innovationstävlingar med stöd av Vinnova så insåg man att detta skulle kunna vara ett sätt att få den nämnda spetsen att röra sig framåt. Det skulle kunna ske genom att involvera de bolag som normalt inte är speciellt aktiva när det gäller att hitta energieffektiviseringsprojekt.

När Jesper Peterson och gänget på Naturskyddsföreningen tog kontakt med forskare och energiexperter för att höra inom vilket område som en miljöteknikinnovationstävling borde arrangeras var beskedet: Styr- och reglersystem för villor!

Stora flerfamiljsbostäder har ofta redan bra system för övervakning och reglering av värme, vatten och el – men för villor är det generellt sett sämre ställt. Få villor idag har exempelvis prognosstyrning, och en lösning för villor måste vara enkel, flexibel – och billig. Naturskyddsföreningen har visionen om en lösning som bland annat ska underlätta egen elproduktion, möjliggöra centralstyrd temperaturinställning och inställning av temperaturzoner i huset. Produkten/tjänsten ska inte bara hjälpa villaägaren att spara el och värme, utan även integrera styrning och reglering med andra funktioner. Läs mer här för fler detaljer kring tävlingskriterierna.

Tack vare detta intresserade sig flera företag inom el, värme, bland dem stora Jämtkraft och lilla Trollhättan Energi samt elhandelsföretaget GodEl. Dessutom blev Folksam partnerföretag, något som också blivit ett dragplåster för tävlingen.

Jesper Peterson och hans kollegor lade mycket kraft på att ta fram tävlingsunderlag och beskrivningar över vilka roller som alla aktörer förväntades ha, vad som planeras hända efter tävlingen, etc.

Tillsammans i gruppen tog man fram ansökningsformulär, tävlingsregler och sekretessavtal. Sedan spreds informationen via webben och Naturskyddsföreningens sida på Facebook – något som visade sig vara väldigt effektivt. Jesper Peterson kontaktade även näringslivskontor, innovationskluster, olika lärosäten samt några specifika företag. Kort efter detta tog även Svenska Uppfinnareföreningen kontakt och spred informationen i sina kanaler, vilket ledde till ett stort ökat intresse kring tävlingen.

Hittills (januari 2015) har Naturskyddsföreningen fått in 30 tävlingsbidrag till det första delmomentet. Inom kort sätter sig juryn ner och beslutar vilka vinnare som kommer att få 10.000 kronor vardera. Samtidigt kommer det andra delmomentet att dra igång, och planen är att ta direktkontakt med ytterligare företag inom elektronik- och övervakningsbranschen.

I det andra delmomentet får vinnaren 100.000 kronor och kanske ett garanterat samarbete med ett partnerföretag. Priset är i skrivande stund ännu inte bestämt.

Jesper Peterson är nöjd med antalet inlämnade tävlingsbidrag i det första delmomentet. Han har även fått indikationer på att några tävlingsaktörer som inte var med i det första momentet ändå kommer vara med, och då direkt lämnar in bidrag i det andra delmomentet.

Något som förvånat Jesper Peterson under projektets gång är, enligt honom, att så många som håller på med innovation är så tveksamma till samarbeten, utan hellre sitter i ”sina egna boxar” och arbetar. Dessutom har han känt av svårigheterna med att nå ut i media: När Naturskyddsföreningen skickade ut sin första pressrelease om tävlingen så var intresset lågt.

Här är ett filmat samtal med Jesper Peterson som gjordes i somras, när planeringen inte var lika långt gången. Förhoppningsvis kan det dock ändå vara av intresse att kika på.


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

15
Jan | 06:30

Innovationstävlingsjeopardy – ett hett alternativ

ptsdump

Vinnova är inte ensamma om att uppmuntra till ökad innovation med hjälp av tävlingar. Även Post- och telestyrelsen, PTS, är aktiva med innovationstävlingar och arrangerade under hösten sin nionde tävling. Den här gången var det 14 vinnare som vann på temat ”Nåbar för alla”.

PTS tävlingsformat är dock omvänt jämfört med de flesta andra tävlingar som arrangeras. Istället för att utlysa en tävling baserat på ett behov eller problem så sätter PTS ett brett tema och låter de tävlande själva sedan beskriva de behov eller problem som kommer att lösas.

Genom att göra på detta sätt så tycker PTS att det blir ett bättre samarbete mellan de som söker och de som sedan ska använda lösningarna som tas fram i tävlingen.

– Man har alltså med sig den som söker redan i ansökningsfasen och får därför en naturlig kontakt med användarna, säger Jörgen Ahlström, projektledare på PTS, och tillägger att PTS lägger stor vikt vid att användarna är med ordentligt under hela utvecklingsprocessen så att användarbehovet verkligen fångas upp på ett bra sätt.

Läs mer på http://www.pts.se/innovation eller kolla in listan över alla PTS avslutade tävlingar. Dessutom kan du kolla in snabbintervjun med PTS Jörgen Ahlström här:


För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

14
Jan | 10:33

Hunden är inte (längre) din bästa vän

Den som bäst känner dig som person är inte dina kollegor, inte vänner, inte heller hunden. Det kan istället vara någon digital tjänst som Facebook.

Hur digitaliseringen förändrar och tar över arbetsuppgifter var en av 2014 års mest intressanta diskussioner. Listan över vilka yrken som påverkas av en ökad automatisering är delvis överraskande då det inte alls är begränsat till mekaniska sysslor. Jag tror det är korrekt att säga att ingen är undantagen från digitaliseringens effekter.

CC-BY: JD Hancock

CC-BY: JD Hancock

Anna Breman och Anna Felländer på Swedbank skrev ett omtalat inlägg Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter (PDF) om hur starkt digitaliseringen påverkar ekonomin när allt fler fysiska varor och manuella moment blir digitala tjänster. Kostnaderna för digitala tjänster sjunker snabbt. När marginalkostnaderna för något närmar sig noll vet vi att det sker betydande förändringar, som vi exempelvis sett inom kopiering och distribution av musik, bilder och text. En marginalkostnad som är noll är närmast att likna vid en energikälla som inte tar slut.

SSF: Sannolikheten att yrken tas över av datorer under de kommande 20 åren

SSF: Sannolikheten att yrken tas över av datorer under de kommande 20 åren

SSF publicerade rapporten Vartannat jobb automatiseras med tillhörande lista över yrken och sannolikheten att de jobben ersätts av digital teknik under de kommande 20 åren. Prognosen att 53% av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik så snart som de kommande två decennierna är utmanande. Man har länge sagt att yrken som förutsätter, säg, någon slags originalitet självklart går säkra. Även det utmanas av tekniska framsteg.

The ability to judge personality is an essential component of social living – from day-to-day decisions to long-term plans such as whom to marry, trust, hire, or elect as president.

Ett exempel: att kunna bedöma personer och deras egenskaper är ett centralt behov både i vardagen och professionellt. Rekryterare och många andra har längre funderat på hur man kan göra bra bedömningar: ”Judging others’ personalities is an essential skill in successful social living, as personality is a key driver behind people’s interactions, behaviors, and emotions.”

Forskare på Stanford och Cambridge utgick från gilla/likes på Facebook och jämför hur väl olika aktörer kan bedöma personlighet, som ens partner, vänner, föräldrar och datorer. Enkelt uttryckt – kan man med artificiell intelligens (AI) göra bättre bedömningar än vad dina närmaste kan?

The researchers found that their software was able to predict a study participant’s personality more accurately than a work colleague by analysing just 10 likes.

Inputting 70 Likes allowed it to obtain a truer picture of someone’s character than a friend or flatmate, while 150 likes out-performed a parent or sibling. It took 300 likes before the programme was able to judge character better than a spouse.

Denna vecka har ett upprop om att använda artificiell intelligens för det goda och inte onda cirkulerat på webben. Det är The Future of Life Institute som konstaterar att AI numera kan skapa ekonomiskt värde i allt fler existerande tillämpningar. Det påminner en aning om situationen där marginalkostnaden närmar sig noll, för även om det (initiala) värdet av AI kan vara liten så är kostnaden nära noll och det går därför att öka mängden tillämpningar utan begränsningar. Då många AI-tillämpningar närmar sig det tidigare opåverkvara, det som inte går digitalisera, och att effekten uppstår i samhället så menar man att det finns anledning till eftertanke.

As capabilities in these areas and others cross the threshold from laboratory research to economically valuable technologies, a virtuous cycle takes hold whereby even small improvements in performance are worth large sums of money, prompting greater investments in research. There is now a broad consensus that AI research is progressing steadily, and that its impact on society is likely to increase. The potential benefits are huge, since everything that civilization has to offer is a product of human intelligence; we cannot predict what we might achieve when this intelligence is magnified by the tools AI may provide, but the eradication of disease and poverty are not unfathomable. Because of the great potential of AI, it is important to research how to reap its benefits while avoiding potential pitfalls.

Vargen som art utvecklades en gång för länge sedan till att bli människans bästa vän. Den som känner oss bäst idag är inte hunden utan algoritmerna, och de riskerar nu bli som stygga vargen?

(Detta inlägg är inte menat handla om FB eller vad användare gör online utan om hur digitaliseringen påverkar även det som ansetts opåverkbart)

08
Jan | 06:30

Ikeas innovationstävling lockar smarta hjärnor till Sverige

Blue Bag Water Innovation Award

Nyligen valdes finalisterna ut i innovationstävlingen Blue Bag Water Innovation Award 2015. Bakom tävlingen står Lunds universitet, Ikea och Mercy Corps Indonesia.

Universitetet har tidigare arrangerat tävlingar, men de har då oftast varit kopplade till några specifika problem. Den här tävlingen är mer öppen av sin natur och handlar om att förbättra vattenhållningen i slumområden i Indonesien. Syftet är att få fram konkreta lösningar på vattenhushållnings-, avlopps- och sanitationsproblem. Tävlingsvinnaren får bland annat komma och ta del av universitetets utbildningsprogram i vattenresurslära.

Maria Lindblad är tävlingens projektkoordinator och hon har tagit hjälp av det externa konsultbolaget Sqore, som bland annat skött marknadsföring, hanterat tävlingsbidrag på den webbaserade tävlingsplattformen – och dessutom gjort en första screening av de tävlingsbidrag som lämnats in.

Här är en liten filmsnutt med Gustav Borgefalk från Sqore. I filmen tipsar han innovationstävlingsaktörer att prata med någon som tidigare arrangerat tävlingar och dra lärdom av dem, ta hjälp av någon med de tävlingsdelar som man känner sig osäker på, samt att det är lätt att arrangera tävling – men svårt att nå önskat resultat.

Samarbete mellan akademi och näringsliv kan vara framgångsrikt – men det är samtidigt viktigt att aktörerna tidigt i processen synkar sina respektive intressen, så att de gemensamma förväntningarna på tävlingen och dess resultat är ungefär i samma nivå. Enligt Maria Lindblad har andra svenska lärosäten råkat ut för fadäser just vid sådana tillfällen då samarbetet inte var genomdiskuterat i förväg.

I Blue Bag Water Innovation Award har inte några sådana problem dykt upp, utan enligt alla inblandade har det här snarast varit en styrka att akademi och näringsliv samarbetar.

Här följer en liten videointervju med Maria Lindblad. Filmen är från förra veckan, men klicka gärna också här för att se en längre intervju med henne från i somras då tävlingen än så länge inte hade kommit så långt.

De främsta lärdomarna hittills för Ikea / Lunds universitet från i år har varit:

  • Underskatta inte kommunikationen med presumtiva tävlande – var närmast övertydlig när det gäller regler och liknande
  • Ha en lång tävlingsperiod så att alla som vill hinner att lämna in sin ansökan
  • Hitta bra samarbetspartners – både tävlingsmässigt och administrativt

Vem som vinner Blue Bag Water Innovation Award 2015 avgörs senare i januari. Här är en kort beskrivning av de tre finalisternas olika idéer:

  • Stephen Sanjaya, Universitas Katolik Parahyangan: Handlar om att hitta ett smart vattenfiltreringssystem för att förbättra kvaliteten och tillgången till rent vatten
  • Arlisa Febriani, Institut Teknologi Bandung: Handlar mycket om att involvera och utbilda människor till att lösa sina egna och gemensamma vattenproblem. Reduce, Reuse, Restore, Recycle. Grunden är utbildning och med hjälp av sociala medier bevaka och mäta resultat.
  • Ahmad Egi Pratama Hanif, Universitas Padjadjaran: Handlar om att samla regnvatten och på ett bättre sätt hantera grundvattnet och avrinning.

Till sist Gustav Borgefalk från Sqore som berättar om juryarbetet för Blue Bag Water Innovation Award. Han säger också om att det inte är mer utmanande att arrangera en tävling internationellt än nationellt, utan att det snarare öppnar för fler spännande idéer:


För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

18
Dec | 12:29

Så når man ut med innovationstävlingar

nytankande-vattenmatning-glodlampa

Det finns många utmaningar för den som arrangerar innovationstävlingar. En av dem är att nå ut till presumtiva deltagare, och det är vad detta inlägg handlar om. Mer specifikt tittar vi på vilka insatser som en aktuell innovationstävlingsarrangör gör, men om de insatserna i sig är rätt eller fel återstår att se.

I förra inlägget nämndes några korta punkter, bland annat råden ”Använd en väletablerad tävlingsplattform” och ”Tveka inte att göra ett samarrangemang”.

De tipsen är relevanta och ofta är det inget självändamål att ha så många deltagare som möjligt. Bättre att rätt deltagare är med. Men ur bredd kommer spets och därmed finns samtidigt givetvis en poäng att nå en hyfsat stor mängd deltagare.

Ett av de innovationstävlingsprojekt som följs går ut på att få fram lösningar som förbättrar möjligheterna till individuell mätning och debitering av varmvattenförbrukning och de möjligheter till energieffektivisering som därigenom kan nås. Tävlingen består egentligen av två olika delar, nämligen Mättekniska lösningar installation/underhåll respektive Informationsinsamling visualisering/debitering. Tävlingen handlar lika mycket om att ändra gamla beteenden som att hitta på ny teknik.

Tävlingsarrangör är Sustainable Innovation, (Sust) och genomförs i samverkan med Riksbyggen, HSB, Intel, SvenskaBostäder och Östnor.

Enligt Joachim Lindborg på Sust är deras klart största utmaning att nå ut. Tillsammans med kollegan Jessica Kriström och övriga i gänget på Sust har han klurat på olika idéer och lösningar för att nå fram i informationsbruset:

Sust har tagit fram webbsidor, skapat en sida på Facebook, planerat frukostmöte och annonserar nu i tidningen Ny Teknik för att därigenom nå potentiella tävlingsdeltagare. Man har bland annat även fått draghjälp av ”tävlingsarrangörskollegorna” Munktell Science Park på Twitter och Green Innovation Contest på Facebook. Dessutom ger man ut ett nyhetsbrev om tävlingen.

Om detta räcker? Det återstår att se. Deadline för inlämning av tävlingsbidrag är vid årsskiftet, och ett inte helt ovanligt fenomen är att många deltagare väntar till dess att deadline är påtagligt nära. Tävlingen planeras vara helt genomförd till Susts hållbarhetsdagar den 26-27 mars. Tävlingsbidragen planeras senare även att presenteras och diskuteras under Almedalsveckan 2015.

Till sist avslutar vi med en liten film med Hanna Stensson, projektkommunikatör från en annan innovationstävling, nämligen Green Innovation Contest. När den tävlingen arrangerades förra året var målet att få in 60 deltagare – men resultatet blev det dubbla. ”Knepet” var att gå via science parks, inkubatorer, affärsrådgivare och liknande för att på så vis sprida ordet. Här i filmen hör du även henne ge sin syn på vad hon anser att en annons i tidningen ger:


P.S. I februari 2015 anordnar Vinnova konferensen ”Pristävlingar som drivkraft för innovation”. Dagen handlar om hur man kan arbeta med innovationstävlingar som ett verktyg i innovationsprocessen. Tid: 3 februari kl 10-17. Plats: Sheraton Stockholm Hotel. Anmälan här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

Sida 10 av 39« Första...89101112...2030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter