18
Nov | 13:51

Innovationstävlingar – hur gör man?

Finns det någon manual eller instruktionsbok med tips och råd för hur man bäst arrangerar en lyckad innovationstävling? Det frågade en person som hade fått upp ögonen för tävlingar som koncept för att nå ökad innovation. Svaret på frågan är dock att det inte finns någon jättebra sådan manual, i alla fall inte ännu och i varje fall inte från Vinnova. Men till våren ska det bli ändring på det – mycket tack vare de Vinnovasponsrade innovationstävlingsprojekt inom miljöteknikområdet som just nu genomförs. Lärdomarna från tävlingarna kommer att dokumenteras, delvis här på bloggen, delvis i en lärdomsbok i e-format.

Nåväl. Personen som hörde av sig hade initialt två konkreta frågor:

  • Hur genomför man bäst tävlingsupplägget så att det blir tydligt?
  • Hur når man bäst ut med information om sin tävling?

Utan att gå händelserna i förväg så finns det några saker som verkar mer sannolika än andra, nämligen:

  • Satsa på spets snarare än bredd. En stor mängd tävlingsbidrag är visserligen imponerande och ser givetvis bra ut i media. Nackdelen är att urvalsprocessen blir mer tidsödande och i vissa fall kan slå tillbaka. Tänk på parallellen med platsannonser; Bättre att få fem riktigt högkvalificerade sökande till en utlyst tjänst än femhundra halvbra.
  • Använd en väletablerad tävlingsplattform. Åtminstone för att pitcha tävlingen.
    På samma sätt som filmer eller åtminstone trailers idag läggs ut på Youtube för att ”gratis” få extra uppmärksamhet så bör man lägga, eller pitcha, tävlingen på någon existerande tävlingsplattform. Då ökar inte bara sannolikheten för att nå fler personer, utan även rätt personer.
  • Tveka inte att göra ett samarrangemang. Det gäller både i form av samarbete med andra tävlingar, såsom Malmö Cleantech City Award och Nordic Cleantech Open just nu gör. Men det gäller även att samarrangera med andra händelser. Skanska kommer till exempel att ha den stora finalen för Deep Green Challenge vid ett tillfälle då många personer i företagets ledning av andra anledningar redan kommer att vara samlade på platsen där finalen hålls.
  • Ha en aptitlig webbnärvaro. Paketeringen av vinnarna i Smart Living Challenge är ett bra exempel. Snygghet bidrar i sig inte till större intresse, men däremot bidrar en oaptitlig webbnärvaro till lägre intresse.
  • Krångla inte till det. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det. Ju enklare desto bättre – det är grundregeln.

Som sagt, just nu är det alltför tidigt att beskriva alltför många tips här på bloggen. Det ovan nämnda var enbart ett par korta exempel som gavs i svar till personen som hörde av sig med frågor.

Det finns dock redan nu mycket läsvärt material i olika former, såväl nationellt som internationellt. Här är länkar till några olika publikationer:

priser
Illustrationen ovan visar ett utdrag över några innovationstävlingar i modern tid. Källa: Sidan 9 i denna pdf-fil från Nesta.


 

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

14
Nov | 10:22

Användare som innovatörer (del 1: proteser)

Att användare är innovatörer som skapar lösningar på egna behov är känt. Ibland ger de sig också i kast med stora utmaningar i världen. Exempelvis, vem ska bygga proteser för unga?

Wolverine

Wolverine

Alla patienter har inte råd med en bra protes då en sådan kan kosta upp till 40,000 USD. Det är inte heller alltid det finns anpassade proteser för olika behov. Unga personer växer ur proteser snabbt och den ekonomiska ekvationen kan då bli för svår.

John Schull startade ett nätverk e-nable som främst tillverkar proteser till unga som saknar fingrar. Han har skapat en enkel men generell lösning som bygger på att man skriver ut alla protesens delar i 3D-skrivare. Det blir en slags byggsats som man sedan behöver sätta ihop. Kostnaden per protes är inte mycket mer än 10-20 USD.

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

I den sevärda videon ovan berättar Schull bland annat om Derek som hade egna idéer om hur en protes borde vara. Han önskade sig en extralång protes, helt enkelt för att kunna nå bättre. Derek visar att det pågår innovationer även inom denna färdiga lösning.

“Agent Cyborg”

“Agent Cyborg”

Att användare är med och skapar lösningar sätter fokus på verkliga behov. En del barn vill inte visa upp eller prata om sin hand, blir blyga och tysta i skolan. En mamma skrev till nätverket och berättade att hennes son hade tyckt att en Wolwerine-hand såg spännande ut. Hon undrade om de kunde hjälpa till på något sätt. Mannen bakom Wolwerine, Aaron Brown, skapade en hand/protes för hemliga agenter som ser lite ut som något Terminator skulle kunna ha. Handen levererades i en attachéväska med hemligstämplar på sig. Det följde också med intyg om en säkerhetsklassning av agenten.

Welcome to the Elite Group of E-nable Heroes.

The device included in this package is the first of many classified prototypes you will receive for real life testing. If you find any size or damage issues, please report back to me directly for a new and improved hand to be sent to you.

Please be aware..we have an undercover agent in your city assigned to your case. Her codename is Agent “Carlberg.”

Once you feel you are ready for further “advanced” training with your new hand, please report to Agent Carlberg. She has been briefed and will provide the needed training to advance you to newer robotic hands in the future.

Again, I welcome you to the “League of E-nable Heroes.

I look forward to reading your mission reports.

– The Maker.

Man kan i exemplet konstatera att den s.k. innovationshöjden är låg men värdeskapandet är högt. När användare själva kan vara med att skapa lösningar så kommer de mest specifika behoven fram. De behoven kan vara mycket viktiga men som den professionella sjukvården kan ha svårare att hantera. Derek och Agent Cyborg är bra exempel på höga nya värden.

12
Nov | 10:04

PSIdatakollen fyller 100

När PSIdatakollen.se lanserades 21 februari 2014 så var det få myndigheter som på ”rätt” sätt publicerade information om öppna data. Utvecklingen går åt rätt håll och idag ser det mer positivt ut.

Antal godkända organisationer i PSIdatakollen

Antal godkända organisationer i PSIdatakollen

Nu har vi nått milstolpen 100 aktörer som publicerar under /psidata – som är den nationella rekommendation som finns i E-delegationens Vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information. Genom att vi använder samma sätt att berätta om data man gör tillgängligt blir det enklare för andra att hitta informationen.

En anledning till den positiva utvecklingen är att SKL lanserat ett verktyg som låter kommuner enkelt publicera den data man redan har samlat in och rapporterat centralt. Det är över 50 kommuner som använder sig av verktyget – den finns på oppnadata.skl.se.

PSIdatakollen som den ser ut 2014-11-12

PSIdatakollen som den ser ut 2014-11-12

Lösningen gör det enkelt och kostnadsfritt att presentera olika nyckeltal från Kommun och landstingsdatabasen (Kolada) direkt på kommunens webbplats.

– Det här är ett enkelt och snabbt sätt att komma igång med att publicera öppna data. Vi hoppas kunna stimulera kommunerna till en ökad publicering av information från de egna verksamhetssystemen i förlängningen, säger Peter Mankenskiöld, samordningsansvarig för Öppna data på SKL.

SKL skriver vidare att verktyget bara är ett första steg. Just nu kan man länka till 23 utvalda nyckeltal om sin kommun, men i steg två (kommer senare i höst) blir det möjligt för alla kommuner att länka till samtliga 2500 nyckeltal presenterade i ett 20-tal kategorier. Tanken är också att landstingen i framtiden ska kunna använda sig av verktyget.

28
Okt | 13:05

Alla pratar DCAT

VINNOVAs mål (inom öppna data) är att alla myndigheter ska prata DCAT. Här följer en förklaring till varför, och vad vi gör för att hjälpa till. Vi har startat en språkskola, för att ta ett exempel.

Stefan och Michael - Sveriges två första "licenserade" utvecklare inom DCAT-AP.

Stefan och Michael – Sveriges två första ”licenserade” utvecklare inom DCAT-AP.

DCAT betyder Data Catalog Vocabulary och är en teknisk beskrivning som gör att datakataloger från olika organisationer kan ”prata” med varandra. Ett slags gemensamt språk, skulle man kunna säga.

By using DCAT to describe datasets in data catalogs, publishers increase discoverability and enable applications easily to consume metadata from multiple catalogs. It further enables decentralized publishing of catalogs and facilitates federated dataset search across sites. Aggregated DCAT metadata can serve as a manifest file to facilitate digital preservation.

DCAT-AP är ett sätt att beskriva vilka öppna data man har. Metadata kallas sånt. Detta är en ny rekommendation från EU-kommissionen. De skulle troligen säga att DCAT-AP är ett led i arbetet med en ”Single Market”, att hela EU är en gemensam marknad för data och lösningar. Ett gemensamt sätt att beskriva och hitta öppna data inom EU gör det enklare att bygga nya tjänster.

VINNOVA utvecklar och driver portalen öppnadata.se. Det är Sveriges nationella portal som i framtiden ska innehålla information om alla våra datakällor. De flesta liknande portaler drivs idag med manuella krafter. Dvs, det finns en grupp redaktörer som letar upp datakällor, klassificerar källorna och lägger in dom för hand. Sådant arbete är knappast hållbart.

VINNOVA har anlitat utvecklarna bakom världens mest använda portal för öppna data, CKAN. Deras kod driver portalerna för bland annat Vita huset, UK, EU och många till. De arbetar just nu med att skapa en portal som automatiskt kommer hitta alla öppna data som har en beskrivning i DCAT-AP. Jag skulle vilja likna detta med ett Google för öppna data – sökjätten hittar och indexerar alla webbsidor utan att du som bloggare behöver göra något. På samma sätt vill vi att öppnadata.se automatiskt ska hitta all svensk data som görs tillgänglig. En förutsättning för att det ska fungera är att vi ”pratar samma språk”.

En del av gruppen som utvecklar CKAN och DCAT-AP, här på Mozillas kontor.

En del av gruppen som utvecklar CKAN och DCAT-AP, här på Mozillas kontor.

Eftersom DCAT-AP är nytt så har VINNOVA erbjudit en utbildning för utvecklare i detta ”språk”. Vi gjorde en informell certifiering av de deltagare som under kursen lyckades skapa en beskrivning i DCAT-AP. Bilden överst i inlägget visar de två först utexaminerade personerna.

Allt utbildningsmaterial finns tillgängligt med anvisningar och nödvändig information. Vi kan återkomma till kursen ifall det skulle finnas stor efterfrågan på en handledd omgång.

"Språkurs" i DCAT-AP pågår.

”Språkurs” i DCAT-AP pågår.

Du kan höra mer om DCAT, öppnadata.se och den utveckling som pågår på Internetdagarna den 24 november 2014. Vi ger då en heldag Det bästa inom öppna data, med internationella och lokala goda föredömen inom området. Kom och lyssna till några av de allra bästa inom öppna data!

21
Okt | 23:36

Högtryck för innovationstävlingar

Att arrangera tävlingar för att stimulera innovation – hur bra är det? Vad ska man tänka på för att en innovationstävling ska kunna genomföras effektivt? Vilka är de största utmaningarna för att få ”rätt” deltagare till sin tävling? Det, och mycket mer, kommer under hösten och vintern att närmare beskrivas på denna blogg.

Men först: Innovationstävling – vad är det? Kolla gärna t.ex. här eller här för mer info om du är obekant med begreppet.

Under våren och sommaren genomfördes ett antal planeringsprojekt som syftade i att planera ett antal innovationstävlingar inom området miljöteknik. Ett sammanfattande blogginlägg kring detta finns på Vinnovas bloggportal – läs gärna det.

Nu är det dags igen – och faktum är att det redan har börjat. Redan i somras fick ett tiotal företag och organisationer besked om att de beviljats bidrag på mellan 100.000 kronor och 500.000 kronor från Vinnova för att genomföra innovationstävlingar inom miljöteknikområdet.

Under hösten och vintern kommer Vinnovas frilansande projektföljare Anders Frick att närmare studera hur det går för dessa projekt. Syftet är att lyfta fram de lärdomar som projektledare och deltagare drar under resans gång. En mindre lärdomskonferens är planerad att hållas i vinter och efter projektets slut, under det första kvartalet 2015, kommer dessutom en lärdomsbok i e-broschyrformat att tas fram.

Ett antal bidragsbeviljade projekt kommer att studeras, men ambitionen är att även höja blicken något och se vilka lärdomar som organisatörer av ett par andra nationella och internationella innovationstävlingar har dragit.

Här följer en superkort genomgång om vilka projekt som nu är allra mest aktuella, nämligen de som i somras beviljades bidrag för genomförande av miljöteknikinnovationstävlingar:

  • Munktell Science Park genomför ett projekt för att undersöka potentialen i kombinationen av innovationstävling och innovationsupphandling, med Smart Living Challenge som konkret exempel.
  • Lunds universitet och Ikea genomför, med hjälp av Mercy Corp, miljötekniktävlingen Blue Bag Water Innovation Award, som syftar till att få fram projekt för förbättrad vattenhållning och avloppsrening i slumområden. Tävlingen genomförs i samband med att Ikea nu etablerar sig i Indonesien.
  • Helsingborgs stad tillsammans med bland andra Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB och Nordvästra Skånes Renhållnings AB samt Sustainable Business Hub arrangerar tävlingen Blackwater & Foodwaste Challenge för att få fram innovationsbaserade lösningar för ett nytt hållbart system med optimalt tillvaratagande av resurserna i hushållsavloppsvatten och matavfall.
  • Skanska arrangerar miljötekniktävlingen Deep Green Challenge, som ska skapa förutsättningar för att projektutveckling och byggverksamhet ska uppnå Skanskas mål om ”mörkgrönt byggande”, vilket innebär minimal miljöpåverkan inom områdena energi, klimat, material och vatten.
  • WeGoGreen och Uppsala Clean Tech Open ska göra att Uppsala län med innovationstävlingars hjälp tar några steg närmare i målet att minska utsläppen av växthusgaser per invånare med minst 50 % till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
  • Naturskyddsföreningen ser ett behov av att förändra energisystemet till ett mer miljöanpassat hållbart system. Därför arrangerar man en innovationstävling med målsättningen att ta fram bättre styrsystem för villors energianvändning.
  • Sustainable Innovation i Sverige arrangerar en innovationstävling som ska förbättra möjligheterna till individuell mätning och debitering av varmvattenförbrukning och de möjligheter till energieffektivisering som därigenom kan nås.
  • Exploateringskontoret i Stockholms stad arrangerar en innovationstävling kopplad till koncept för solcellsinstallationer i Norra Djurgårdsstaden, där syftet är att identifiera solcellslösningar i två olika kategorier; konstnärlig samt repetativ karaktär.
  • Hur kan barns utemiljö utnyttjas optimalt för lärande och lek på ett hållbart sätt? Detta söker projektet ”Framtidens hållbara skolgårdar” svar på i en innovationstävling, där koncept och idéer kring Malmös framtida hållbara, hälsosamma och inspirerande skolgårdar eftersöks.
  • Malmö Cleantech City Award ska presentera och introducera ny teknik samt metoder för bygg- och fastighetssektorn i Malmö kommun. Tävlingen kommer att samordnas med den Nordiska miljötekniktävlingen Nordic Cleantech Open.

miljoteknikinnovationstavlingar
Så fortsätt att kika på denna blogg för senaste nytt på innovationstävlingsfronten!

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

Sida 10 av 38« Första...89101112...2030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter