13
maj | 15:42

Pris till bästa visualisering av Trafiklabs, SMHIs och VINNOVAs öppna data

Använd kugghjul, ljus, mat, dans, nätkopplade kläder, musik, grafik eller någon annan form för att demonstrera öppna data. SMHI och VINNOVA erbjuder ett pris för bästa fysiska eller digitala visualisering av våra öppna data. I samband med Nordic Open Data Week (30 maj – 7 juni) söker vi bidrag från konstnärer, aktivister, programmerare, makers, datajournalister och andra som åskådliggör öppna data. Bästa lösningen kommer köpas in av myndigheterna och ställas ut på publik plats.

De nordiska länderna har kommit överens om att samtidigt, under första veckan i juni skapa exempel på vad man kan göra med öppna data. Förutom att det är kul att jobba eller leka med data så finns det närmare en halv miljon kronor i priser att tävla om. Vi söker särskilt visualiseringar – kanske digitala men ännu hellre fysiska – som bygger på vår öppna myndighetsdata.

VINNOVAS finansiering till olika områden

Visualisering av fördelningen per område för VINNOVAs finansiering av projekt sedan 2009. Den största blå tårtbiten är samverkansprojekt, den röda som nummer två är småföretag. Bilden skapad baserad på VINNOVAs öppna data på data.vinnova.se.

Varför fysiska saker för att visa öppna data? Jo, för att vi är övertygande om att de är roligare men framförallt att de går att ställa ut där folk rör sig. Om man använder ljud, ljus eller rörliga saker så går det göra mer meningsfulla visualiseringar. Som med mat.

Pie Chart

Ett pajdiagram som visar exakt andel paj till ärtor. CC-BY: John Cooper

Trafiklab, SMHI och VINNOVA erbjuder pris för bästa visualisering av våra öppna data. Vinnande bidrag belönas med 20 000 kronor. Priset avser köp av vinnande bidrag, och summan ska användas till omkostnader att färdigställa lösningen till färdig ”produkt” så att den går att ställa ut hos myndigheten. Vi söker lösningar som väcker intresse, som visualiserar något tänkvärt baserat på öppna data, som visar vad öppna data kan användas till, och som går att ställa ut på offentlig plats (då är kanske inte färsk mat  den lämpligaste lösningen). Se http://nordicopendataweek.se/awards/ för mer information.

Notera a Nordic Innovation erbjuder ännu större priser: 2 resestipendier per nordiskt land till den största startup-mötet i Norden – Slush i Helsingfors. Där tävlar vinnarna på plats om 3 x 50,000 NOK.

Inom Norden arrangerar varje land aningen olika aktiviteter denna vecka. Norge väljer att köra ett stort hackathon hos Kartverket. Det är väl egentligen två hack i ett – ett för vuxna och ett barnhack som bygger på Minecraft och geocaching.

Finland ser ut att ha planer för tematiska aktiviteter varje dag! Danmark kommer samköra med Internet Week, och då blir det mängder av olika aktiviteter.

I Sverige vet vi idag om ett antal möten och hackathons:

  • 30/5, NODW i Göteborg
  • 1/6, Fördjupningsdag kring öppna data, Visby
  • 3/6, Öppna data i skolan, Malmö
  • 4/6, #tastydata under Smaka på Stockholm
  • 4/6, Wikidata visualization challenge, KTH
  • 4/6, From soil to structure, Malmö
  • 6/6, Eat meet work play i Stockholm
Nordic Open Data Week map

Nordic Open Data Week

Alla aktiviteter och information om priser finns på http://nordicopendataweek.se/ och vi vet om fler som är på väg in.

Skapa din egen aktivitet eller häng på ett existerande. Är du en myndighet kanske du vill hänga på och erbjuda ett pris för den som bäst visualiserar er öppna data.

18
mar | 19:01

Digitala London

Storbritannien jobbar systematiskt med frågan om digitalisering. Man är ledande inom it-politik (policy) menar många. Vi har besökt ett antal digitala initiativ i London, och har satt ihop några enkla filmklipp som visar lite mer av de olika miljöerna. CampusLondon2
På Campus London träffar man massor med utvecklare och startups, men man kan också vara sig själv.


InnovateUK (deras motsvarighet till VINNOVA) har lanserat sju olika ”katapulter” för att accelerera utveckling inom utvalda områden. Naturligtvis finns en digital katapult.


Innovation Warehouse ägs och drivs av änglar som själva gjort en exit. Det är en klassisk co-working space som är mycket resurseffektiv.


Campus London, eller Google Campus som alla kallar det, är en blandning av mötesplats, co-working space och ett café dit vem som helst får komma. Man erbjuder lokalerna fritt för olika events och möten.


Level 39 är en accelerator helt inriktad på finansiella lösningar, eller FinTech som det kallas. Det är en påkostad miljö som ligger på våning 39 mitt bland alla andra finansbolag.


Ravensbourne är en ”digital” högskola inom design. Alla utbildningar har digitala verktyg som centrala inslag. Exempelvis kan de som läser mode, på plats designa och tillverka tyger helt digitalt. Man har en egen tv-studio för de som läser media, etc. Huset är fullt av labb och öppna mötesytor.

14
mar | 15:27

Invigning av Hack for Sweden

I helgen pågår Hack for Sweden, ett hackathon baserat på 20 myndigheters öppna data. En tydlig trend kring hacket är att video har blivit en stor sak, på flera sätt.

Civilminister Ardalan Shekarabi inviger Hack4Sweden 2015. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Civilminister Ardalan Shekarabi inviger Hack4Sweden 2015. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

Att organisatörer sänder live från olika möten börjar bli allt vanligare. Det är roligt att se att det  utvecklas en allt mer spridd kunskap också kring att var och en kan sända. Med enkla verktyg som en mobiltelefon och bra nät fungerar så enkla lösningar ofta tillräckligt bra – för de som deltar på distans men även för organisationens beständiga dokumentation.

Naturvårdsverket lanserade i samband med hacket den första av flera filmer om öppna data. I denna video ger ett antal internationella experter sina perspektiv på vad öppna data är eller borde vara. Klart sevärt och snyggt jobbat. Det klippet är ett exempel på hur det blir när man jobbar med proffs inom video.


Naturvårdsverkets video om öppna data.

Ett videobolag som generöst delar med sig av praktiskt kunskap om video och webbsändning är FKDV. I ett blogginlägg berättar de hur man bör jobba med sina sändningar för att öka antalet tittare. Om ingen tittar så blir ju det hela poänglöst. Man listar sex tips (läs inlägget för förklaringar) men säger att det så klart finns mer att tänka på:

  • Bestäm dig för din målgrupp
  • Innehåll som målgruppen vill ha
  • Marknadsför livesändningen innan
  • Bygg ett digitalt drama
  • Marknadsför livesändningen när den pågår
  • Prata i sociala kanaler

Inför lanseringen av Hack for Sweden gjorde ett antal medverkande myndigheter videos som berättar mer om deras öppna data, och om hur man använder deras datakällor. Jag gillar den enkla formen, pang på, som en slags guerilla video. Exempel följer:


Arbetsförmedlingen berättar om sina öppna data och vad de hoppas på för lösningar.


SMHI har sina öppna data i en slags utforskare.

Även de som inte är arrangörer i hacket spelar in videos! Sättet man skapar nya värden baserat på öppna data är att modifiera och kombinera datakällor. Då är det en förutsättning att det finns andra datakällor som man kan använda sig av.


En liten överblick på vad det finns för data från @wikipedia, @wikidata och @WikiCommons. 

Vi följer så klart upp med vad som händer dag två på Hack for Sweden, med vinnarna och vilka lösningar som kommer fram. Det går att följa hacket online via Facebook, Twitter och YouTube. Kl 16:00 lördag kommer en ny sändning. Målgång sker söndag runt 13:30 då it-minister Mehmet Kaplan och juryn delar ut priserna. Om prisutdelningen livesänds och spelas in? Ja.

 

09
mar | 17:35

Vad behöver en Maker?

Det sker massor på området makers. Idag finns ett rikt utbud av analoga och digitala verktyg till hjälp. Många av verktygen är enkla och robusta nog så att alla kan använda dom. Kanske för första gången så är verktygen även ekonomiskt tillgängliga. Frågan är, finns det behov av offentligt stöd för makers?

DIY or die poster

På denna blogg har vi bevakat och skrivit om makers från många olika perspektiv. Vi besöker  makerspaces för att träffa och höra direkt av ansvariga. Som Stockholm Makerspace, eller det imponerade stora Artisan’s Asylum i Boston.

Vi följer 3D-printing som ett fantastiskt verktyg för nästan vem som helst att börja skapa egna lösningar.

Personligen är jag förtjust i drönare och imponerad av de tjänster som företag lanserar, som att filma reklam, vasalopp från ovan, ta bilder på fastigheter för försäljning, generera kartor inför byggprocesser, visa översikt över brobyggen, etc.


Framtidsområde för drönare?

Det finns ett stort forskningsområde kring user innovation, där det finns många insikter och resultat.

Vita huset ser en mängd möjligheter med makers, inte minst som plattform för att öka kompetensen hos unga personer. (Maker-Faire-Report-Final, PDF)

Frågan är, behöver makers hjälp och i så fall med vad? Vi har satt ihop en lista på möjliga insatser, men den listan ska bara ses som en utgångspunkt. Det vore intressant att höra av makers vad som skulle vara mest relevant, värdefullt eller spännande. Varje förslag innehåller i kursiv stil förslag på bedömningskriterier.

  1. Insatser och stöd för att ta prototyper att komma närmare en “riktig produkt”, alternativt komma till användning på mer än ett ställe (s.k. Diffusion of User Innovation). Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  2. Rekrytera fler makers. Räkna nya medlemmar.
  3. Projekt inrikade på olika slags målgrupper, som unga, tjejer, etc. Räkna huvuden.
  4. Maker-events riktade mot olika målgrupper. Räkna huvuden.
  5. Utbilda personer som i sin tur kan fungera som lärare för makers – lärare, föräldrar, föreningar, etc. Räkna huvuden.
  6. Bredda antalet platser där makers kan samlas. I vissa länder sker mycket kopplat till makers, men begränsat till mycket få större orter. Räkna antalet nya mötesplatser/städer.
  7. Projekt inom strategiskt utvalda områden som är innovationsnära. Ex. drönare, egen el, reglering av fastigheter (stuga, villa), fjärrstyrning av funktioner, automation. Beslutsunderlag kring intressanta områden, samt traditionell bedömning av innovationshöjd och -relevans.
  8. Stöd för lokalhyra och lön. Offentligt stöd kan normalt inte användas för sådana kostnader.
  9. Utlysning för innovationsprojekt, med normala beskrivningar av mål, aktörer och nytta. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  10. Stöd (utlysning?) för att skapa nätverk och dialoger. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  11. Stöd (utlysning?) för att företag, entreprenörer och innovatörer kan kommersialisera innovationer från användare. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor. 

 

Vi postar detta upprop i två grupper på Facebook för den som föredrar dialogen där. Det går också bra att mejla oss eller kommentera dokumentet direkt.

 

06
mar | 12:10

Engagemang nyckeln till framgång

Smart_Living_Challenge

Smart Living Challenge är en internationell innovationstävling som genererar affärsmöjligheter och idéer för en hållbar livsstil i urbana miljöer. Den arrangeras av Munktell Science Park med projektledaren och innovationstävlingsveteranen Olle Dierks i spetsen. Tävlingen avslutades redan i somras och nu håller Olle Dierks, tillsammans med Svenska institutet, som bäst på att planera fortsättningen.

Några tips och råd baserade på arrangörernas erfarenheter är:

  • Se till att skapa engagemang i alla led
  • Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål
  • Ha en riktigt duktig projektledare
  • Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar
  • Vänj dig själv och andra med att dela idéer
  • Få deltagarna att känna sig utvalda
  • Använd gärna 60-sekunderspitchar i filmformat
  • Tänk internationellt
  • Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare
  • Se till att ha många vinnare
  • Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Smart Living Challenge arrangerades av flera anledningar, bland annat för att marknadsföra Sverige som innovativt land. Förhoppningen var att låta tävlande ta fram produkter, tjänster eller andra lösningar som gör det lättare att leva ett smartare och mer hållbart liv. Totalt kom drygt 300 inlämnade förslag och resultatet blev 15 vinnare, som alla föredömligt presenteras på webben.

Se till att skapa engagemang i alla led

Munktell Science Park hade redan från start en internationell inriktning och arrangerade tävlingen tillsammans med bland andra Svenska institutet. Enligt Olle Dierks var det avgörande för att tävlingen skulle bli unik. I samband med detta samarbetade man mycket med ambassader och konsulat runt om i världen. I de fall där engagemanget var stort bland tävlingens intressenter så blev också utfallet gott.

Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål

Hur skapar man då nyss nämnda engagemang? Enligt Olle Dierks är en nyckelfaktor att lyssna på inblandade intressenter – allt från partners och ambassadörer till jurymedlemmar och ängelinvesterare. Det kräver tid och engagemang, men resultatet blir också bra.

Ha en riktigt duktig projektledare

Att driva en innovationstävling är inget som går att göra med vänsterhanden. Fullt fokus krävs, men med bra tekniska hjälpmedel och en stödjande organisation så är ingenting omöjligt. Självklart beror det också på vilken tävlingstyp som arrangeras. Det är skillnad på en tvåveckorstävling på Crowdspring och en långkörare som Smart Living Challenge.

Olle Dierks rekommenderar projektverktyget Basecamp som är webbaserat, enkelt och relativt billigt. De flesta projektverktyg har idag grundläggande funktioner som kalender, listor, filhantering, idéhanteringsstöd etc., och vilket verktyg man väljer är således mest en smaksak. I arbetet med Smart Living Challenge användes Basecamp för att dra igång ett 30-tal olika projektrum, främst baserade på geografisk tillhörighet. Utöver detta använde man också verktyget Brightidea, för idéhantering, juryarbete, synlighet på webben och dylikt.

Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar

Ju mer öppen innovation, desto mer måste styras – åtminstone på ramverksnivå. Munktell Science Park har därför tagit fram en manual med information om vad som förväntas av alla parter. Som komplement till det är projektverktygen förberedda, så att när exempelvis jurymedlemmarna loggar in så finns redan en lista med evenemang, diskussionstrådar och planeringsdokument. På så sätt kommer personerna direkt in i processen.

Vänj dig själv och andra med att dela idéer

”Att sprida en idé är ofta första steget mot att få den förverkligad. Genom att öppet publicera sin idé i en tävling kan idébäraren nå ut till många på kort tid. Att visa upp sin idé genom en seriöst arrangerad tävling med tillgång till erfarna affärsutvecklare, potentiella framtida kunder och investerare kan ge både god genomslagskraft såväl som nödvändig återkoppling för att kunna ta idén vidare, vilket kan medföra nytta i andra former än en vinst.” Det skriver Olle Dierks i en artikel, och menar att en öppen miljö där idéer kan frodas är ett bra sätt att uppmuntra idéspridning.

Det kan t.ex. åstadkommas genom öppna och/eller gemensamma workshops där flera olika aktörer deltar. Givetvis finns det fall där det kan krävas patent eller andra skydd för IP-rättigheter, men dessa fall är normalt få. (Och: Det skadar heller inte att ha patent – men egenvärdet i att automatiskt alltid patentera allt är rätt lågt.)

Få deltagarna att känna sig utvalda

Också här är nyckeln engagemang. Skapa social närvaro och känslan av att ha roligt med problemlösningar. Läs på vad som får folk i communities att engagera sig och arbeta med det. I arbetet med Smart Living Challenge har inbjudningarna visserligen gått väldigt brett, men ambitionen är att deltagarna ska känna sig personligt utvalda – det ger resultat.

För att nå rätt personer är en utmaning är att vända sig till grupper av personer som man normalt inte arbetar med. Lösningen på det är att jobba genom nätverks nätverk. Engagera nätverken i processen och låt rätt kontaktytor verka.

Använd gärna 60-sekunderspitchar

Att låta deltagarna skapa korta videofilmer på ca en minut är ett effektivt sätt att få dem att sammanfatta det viktigaste. Det är inte enkelt, för det är ofta många saker som man vill pressa in i en film. Men det är ett effektivt sätt att koka ner allting till en aptitlig munsbit där tittaren kan se vilka människor som ligger bakom idén och vilka tankar de har. Jämför t.ex. med sajten Kickstarter där i princip alla projekt som söker crowdfunding har en pitchvideo.

Även för en jury är en kortfilm ett smart sätt att snabbt få koll på om ett projekt är intressant eller inte.

Som arrangör gäller det då att föregå med gott exempel och göra samma sak. Presentera därför dina tävlingsidéer etc. på liknande sätt som du vill att tävlingsdeltagarna gör. Just så gör f.ö. just nämnda Smart Living Challenge.

Tänk internationellt

Smart Living Challenge har utgångspunkten varit internationellt fokus. Enligt Olle Dierks har det varit relativt lätt att arbeta internationellt, beroende på stort engagemang bland de involverade och att Sverige har så högt anseende i många länder. Ofta finns det även speciallösningar att ta till här och där: I Sydafrika blev till exempel Smart Living Challenge en del av ett större program.

Som arrangör är det lätt att fastna i svenska spår, men exempelvis finns tävlingsplattformen InnoCentive som har över 300.000 användare – många av dem välutbildade. Trots detta är antalet svenskar som använder sig av plattformen väldigt få. Olle Dierks menar att potentialen här är jättestor. Ta materialet som är inriktat mot den svenska marknaden, tweaka det en aning – och lansera!

InnoCentive är givetvis inte den enda plattformen för tävlingar – det finns fler. När det gäller hjälp med logotyper, grafisk design och liknande vill Olle tipsa om CrowdSpring och 99designs. Och när det gäller en del väldigt högtflygande projekt så kan man kolla in X Prize.

Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare

Juryn måste vara engagerad och därför är fysiska möten viktigt. Av den anledningen hade Smart Living Challenge en svensk jury – trots tävlingens internationella inriktning. Juryn kompletterades dock med en internationell rådgivningsgrupp. Juryn träffades fem gånger och majoriteten av diskussionerna handlar om vad som är viktigt för tävlingarna. Olle Dierks uppmanar också alla att ha en riktigt bra jurysekreterare – det lönar sig!

Se till att ha många vinnare

Munktell Science Park har använt sig av och utvärderat tävlingsformatet i allt från logotypetävlingar till lunchtävlingar (som t.ex. Smart Lunch). Genom att ha en relativt stor mängd vinnare – just Smart Lunch hade 10 vinnare och Smart Living Challenge 15 vinnare – så får man mervärde genom att vinnarna själva interagerar med varandra.

Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Som arrangör är det lätt att pusta ut och blicka mot nya mål så fort som tävlingen är över, men en viktig detalj är att följa upp tävlingsresultatet, så att alla goda idéer faktiskt tas omhand. Vinst i form av stöd att komma vidare med sin idé är givetvis en bra idé, men ibland är det inte bara vinnaren som har idéer som förtjänar att följas upp.

Utöver detta är det smart att dra igång ett nätverk för semifinalister/finalister/vinnare etc. Sådana som startas tenderar till att vara långlivade och ge medlemmarna möjlighet att kontakta varandra även långt efter tävlingens slut. Det menar Olle Dierks och säger även att det finns en stor poäng i att underhålla dessa nätverk genom att vid senare tillfällen t.ex. bjuda in till workshops etc.

Framtidstanke: Ha en så rejäl prispeng som möjligt

Med stora prissummor så ökar intresset. Olle Dierks har inte själv arbetat med stora prissummor, men tror att detta skulle bidra positivt på flera sätt. Ett tips till framtida arrangörer är därför att se till att ha en så stor prissumma som bara är möjligt.

slcrobo


Framgångsfaktorer för innovationsupphandling i tävlingsformat

I höstas arrangerade nämnda Munktell Science Park en workshop kring nyttor, framgångsfaktorer och svårigheter med innovationsupphandling. När det gäller just framgångsfaktorer så kom man fram till ett antal punkter, varav några listas här:

  • Det behövs en vilja för att kunna förändra
  • Leverantörerna måste också förstå behovet
  • Beställarsidan måste ha tillräcklig kompetens
  • Det behövs ett reflekterande på alla nivåer
  • Det behövs fler framgångsrika exempel att luta sig mot
  • Innovationstävlingar kan ha en kompletterande funktion i upphandlingsprocessen
  • Lagen om offentlig upphandling är ganska tillåtande – det som bromsar är snarare oftast inställningen.

Sida 10 av 42« Första...89101112...203040...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter