27
Jan | 16:16

xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken (datadrivna labb, del 3)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Petter Falk på SP om projektet xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

”Men! Jag trodde data handlade om tekniska grejer som jag inte kan något om. Men när jag lyssnar på er så låter det som att jag också borde ha åsikter om det här. Ja, alla som jobbar med lokalbefolkningen som målgrupp”

Ungefär så började det. På ett möte arrangerat av RISE och Landstinget i Värmland där en salig blandning av människor inom sociala serviceyrken – sjuksköterskor, tandhygienister, sjukgymnaster, hemslöjdskonsulenter och idrottsfrämjare– träffats för att prata om öppen data.  Någonstans där gick det upp ett slags kollektiv ljus om att data inte är något tekniskt – det är något som alla borde ha åsikter om. Sjuksköterskan från vårdcentralen på Kronoparken satte verkligen finger på något som flera av personerna i rummet kändes, och vi gick från mötet med övertygelsen om att fler borde ha åsikter om data.

xKRP står för – Community Experience Data Lab Kronoparken. Tanken är att etablera ett konceptuellt och mobilt datalab där man kan utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren Genom att använda stadsdelen Kronoparken i Karlstad som ett geografiskt område för tester och utveckling av datadrivna idéer och metoder hoppas xKRP kunna skapa nya datadrivna lösningar som kommer lokalsamhället och i förlängningen hela samhället till gagn. Det kan handla om användande av interaktiva skärmar, lokalt utvecklade applikationer och nya sätta att dela information, men också hur man kan jobba sektorsövergripande på nya sätt. Visionen är en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle, då tillgänglig data används på bästa möjligt sätt.

Tanken är att jobba i tre verksamhetscykler där vi inom varje verksamhetscykel bedriver flera projekt som berör bland annat datavisualisering, datadriven story telling, dataanvändning och datadriven innovation. xKRP etableras tillsammans med en bredd av partners både från offentlig sektor, akademi, civilsamhälle och näringsliv. Förutom SP och Interactive Insitute inom RISE så ingår Konsumentverket, Karlstads Universitet, Karlstad Innovation Park, Landstinget i Värmland samt, Canwz och ThunderMaps samt Ett Öppnare Kronoparken.

I skrivandet stund, december 2016, har vi redan påbörjat arbetet med prototyper kring verktyg för att hjälpa civilsamhället och vården att, genom öppen data, förbereda människor på sitt framtida vårdbesök samt kring att bättre dokumentera och visualisera folkhälsa lokalt. Efter årsskiftet kommer vi att börja jobba med olika typer av visualiseringar av data i det offentliga rummet, samt även jobba med modeller för hur man i högra grad kan involvera civilsamhället i diskussioner om datadriven innovation.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Petter Falk: +46 (0)10 516 59 03; mobil: +46 (0)702 88 59 03; petter.falk@sp.se; www.sp.se

27
Jan | 08:43

Datadrivet labb på ICE (datadrivna labb, del 2)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Josefin Hedberg på SICS North Swedish ICT om projektet Datadrivet labb på ICE.

D-ICE, datadrivet labb på ICE, är ett nyligen startat projekt finansierat av Vinnova som syftar till att stärka Sveriges kompetens inom datahantering och dataanalys, som är digitaliseringens kärna.

D-ICE plattformen

D-ICE plattformen

Syftet är att genom detta arbete möjliggöra nytänkande innovationer baserat på den information dataägarna kan få genom att använda och analysera sin data. Nya innovationer kan också skapas av dataanalytikerna genom att projektet tillgängliggör stora mängder data från industri och samhällsfunktioner och avancerade analysverktyg som de kan använda som grund för sin egen produkt- och tjänsteutveckling.

Projektet har även ytterligare ett syfte, och det är att fungera som en plattform där dataägare och dataanalytiker kan mötas, både som ett rent fysiskt nätverk såväl som i den digitala världen. Genom denna samverkansplattform ska kontakt kunna skapas mellan dataanalytiker och dataägare, såväl som mellan dataägare som har intresse av att dela data med varandra.

Labbet består av ett forskningdatacenter, SICS ICE, som ligger i Luleå. Anläggningen är unik i sitt slag i Norden vad det gäller att möjliggöra provning och forskning i storskalig datacentermiljö.

Till sin hjälp har projektet även verktyget HOPS, ett verktyg för att hjälpa och göra det enkelt för organisationer att implementera Big data-tillämpningar. HOPS är utvecklat av KTH/SICS och är avknoppat i företaget Logical Clocks som är en projektpartner i D-ICE. Även Ericsson är partner i projektet med syfte att utveckla sitt erbjudande till industrin.


D-ICE upplägg består av att, utgående från befintliga resurser hos deltagande projektpartners, addera värde genom samverkansplattformerna för att slutligen kunna leverera ett resultat till dataägarna som ger dem information värdefull för att kunna förbättra deras produktutveckling, verksamhet och affär. Se bild ovan.

Under denna första fas av projektet finns finansiering för att köra två piloter, men stort intresse finns och vi planerar för hur vi parallellt, eller framför allt i nästa fas, ska kunna ta emot fler dataägare som vill ha hjälp med att utforska dataanalysernas möjligheter i deras verksamhet. Intressenter finns över hela Sverige, och inom både industri och samhällsfunktioner.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Josefin Hedberg, josefin.hedberg@sics.se, 070-606 09 09.

16
Jan | 17:51

Alan Turing Institute

Vi har besökt en rätt okänd och ovanlig förebild på dataområdet i England. Organisationen som förtjänar större synlighet heter Alan Turing Institute. Här följer vad vi lärde oss av ett besök på institutet.

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Allt fler länder och organisationer arbetar med ”datadriven innovation”. En framstående aktör är Open Data Institute som länge missionerat för Data as infrastructure. Det är ett synsätt för hur det offentliga bör skapa förutsättningar för digitala innovationer och mer datadriven utveckling i allmänhet. Data i sig är en allt viktigare drivkraft för innovation och tillväxt. Man kan se EUs arbete med Digital Single Market som ett exempel på detta synsätt. EU vill att mer data ska finnas tillgängligt, att data enklare kan delas inom unionen och att vi ska ha en enda uppsättning regler för data (ex för integritet och säkerhet).

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Om staten en gång i tiden prioriterade investeringar i infrastruktur, som järnväg, gemensam klocktid och landsvägar, vilka är dagens motsvarigheter? Vi vet att järnvägar och liknande infrastruktur starkt bidragit till välstånd och samhällsutvecklingen. Det idag tydligaste politiska åtagandet är området bredband (Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi) som både har en egen strategi och en betydande budget. Allt fler är övertygande om att e-legitimation borde vara ett sådant åtagande. Kunskap och kompetens inom området likaså, och forskning självklart.

I ett uppkopplat samhälle är data infrastruktur, men är en insikt som inte är uppenbar för alla.

Den svenska debatten har huvudsakligen berört sakernas internet, stora data och enstaka upprop kring fler nationella satsningar. I Digitaliseringskommissionens betänkande Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) ges förslaget att inrätta ett nationellt kompetenscenter kring metoder för insamling, analys och nyttiggörande av stora datamängder. Argumentet är att Sverige behöver främja forskning och utveckling kring stora datamängder för att ytterligare dra nytta av de möjligheter till innovation som området ger. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har en satsning under beredning, Big Data och Beräkningsvetenskap på sammanlagt 200 miljoner kronor (beslut om vilka som beviljas medel ges Q1 2017). Satsningen är tydligt forskningsinriktad, där projekten kommer kunna få bidrag om 4 till 7 miljoner kronor årligen under en femårsperiod.

Under hösten 2016 argumenterade Investors Börje Ekholm för ett nationellt kompetenscentrum för datahantering, enligt förebilden SciLifeLab. Ekholm menar att datahantering är viktig för digitaliseringen av näringsliv och samhälle, inte minst i ljuset av utvecklingen av sakernas internet. Nu när Ekholm är VD på Ericsson så ska det bli än mer intressant att se hur han agerar i sin nya roll. Näringsminister Mikael Damberg var positiv till förslaget, och såg kopplingen till regeringens arbete med smart industri där man vill stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Smart industri innebär ökad digitalisering och därmed generering och användande av data. Gärna fler tillgängliga experter inom data science, speciellt inom maskininlärning och AI, replikerade Pia Sandvik och Leif Ljungqvist, VD respektive divisionschef på RISE. Man säger samtidigt att det inte behövs fler institut än RISE utan att en satsningen bör byggas på befintliga statliga forskningsmiljöer.

En video om Knowledge Quarter i London. Här finns Alan Turing Institute och många andra framstående kunskapstunga organisationer.

I ljuset av allt detta blir ett besök på Alan Turing Institute extra intressant. Det är ett statligt finansierat initiativ (2015) och skapandet av en helt ny aktör inom området. Man har universiteten Cambridge, Edinburgh, Oxford, UCL och Warwick som grundare, men man är sin egen organisation (fristående stiftelse) med egna anställda forskare. Startplåten var £42 miljoner för en femårsperiod plus medel från grundare och företag. Man är uttalat överfinansierade, med motiveringen att man snabbt ska kunna ta sig an intressant forskning utan att behöva invänta långsamma finansiärer. Det är en intressant detalj att man har sina lokaler inne på British Library – man är medlem av The Knowledge Quarter som består av många av de främsta organisationerna inom området (Google, Facebook, UCL…). Den geografiska koncentrationen av framstående organisationer är betydande. Idag har institutet över 100 anställda forskare och man växer snabbt.

The work of the Alan Turing Institute will enable knowledge and predictions to be extracted from large-scale and diverse digital data. It brings together the best people, organisations and technologies in data science for the development of foundational theory, methodologies and algorithms. These will inform scientific and technological discoveries, create new business opportunities, accelerate solutions to global challenges, inform policy-making, and improve the environment, health and infrastructure of the world in an ‘Age of Algorithms’.

Mycket av institutets verksamhet är klassisk ”data science”. Det finns en ambition av att jobba bredare och inkludera även icke-traditionella områden. Man jobbar t.ex. med data för lärande och beslutsfattande. Den utåtinriktade verksamheten handlar om kunskap och kompetens, som deras Turing Lectures. Man har 19 inspelade föreläsningar som på olika sätt handlar om Data Science.


En föreläsning om data och etik i serien Turing Lectures.

Ett ovanligt bidrag har varit deras process för att ta fram en karta över områden som kan finansieras och inkluderas i institutets verksamhet. Man genomförde kartläggningen (scoping process) i en öppen dialog där över 1000 forskare deltog. Man samlade in +100 förslag som blev bedömda av forskarsamhället, och runt 30 gick vidare till en mer interaktiv dialog. Bidraget av denna process är inte att välja en forskningsinriktning utan det har snarare handlat om engagemang och dialog.

32 workshops (capability-led) and 11 summits (user-led) were delivered over the course of a 9 months period.

This exercise involved researchers from a huge range of disciplines – digital humanities, social data science, computer science, mathematics and statistical science – as well as a range of leaders from the private, public and third sector

Är man intresserad av strategi på dataområdet så är deras scoping report (PDF) ett bra bidrag också för sina referenser.

Avslutningsvis, i deras rapport står ”Appendix 2 provides an overview of the global community of data science research centres.” Det hade känts bättre om åtminstone en rad i den listan hade handlat om Sverige.

16
Dec | 15:34

Englands centralbank hjälper start-ups

Bank of Englands chef höll nyligen ett tal om vikten av att förstå digitalisering. Vi har besökt banken för att få inblick i hur man tänker och bättre förstå deras experiment med blockkedjan. När det kommer till digitalisering behöver modet vara större än rädslan för förändring, och här överraskar banken stort genom att göra-för-att-lära.

boe

Bank of England. CC-BY-SA: George Rex

Bankchefen Michael Carneys tal Enabling the FinTech transformation: Revolution, Restoration, or Reformation? landar i att man behöver arbeta praktiskt med teknik för att kunna förstå vilka möjligheter och begränsningar som finns. Det är extremt välskrivet (sex manusförfattare!), lättläst fast svårtolkat, och dessutom en lektion i engelska. ‘FinTech’ heralds the dawn of narrow banking and portfolio optimisation. It will change the nature of Money, shake the foundations of central banking and deliver nothing less than a democratic revolution for all who use financial services.

Den aningen överraskande slutsatsen som banken kom fram till var att starta en egen accelerator och initiera experiment med blockchain. Det är oväntat att en offentlig aktör som en centralbank startar sin egen accelerator, minst sagt.

We have today launched an accelerator to work in partnership with FinTech firms on the unique challenges that we face as a central bank. Firms can apply now to take part.

The accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it.

Bankens åtgärder för att komma närmare de som utvecklar ny teknologi i finanssektorn är:

The first is widening access to central bank money to non-bank Payments Service Providers, known as PSPs. Denna åtgärd ökar konkurrensen för betalningslösningar. BoE hoppas på att nya och mer innovativa betalningslösningar ska utvecklas på grund av den ökande konkurrensen då tillgången till centralbankens pengar ökar från dagens 48 aktörer till kanske uppemot 1000 aktörer.

The second way the Bank is enabling the FinTech transformation is by being open to providing access to central bank money for new forms of wholesale securities settlement. Banken uppmanar att fler FinTech-innovatörer tar sig an blockkedjeteknologi för att finna nya sätt att effektivisera avtalsskrivning. En transaktion tar bara en nanosekund medan själva avtalet kan ta upp till 2 dagar innan det är klart – här finns det stora effektiviseringsvinster att göra på allt från aktier till banklån.

The third way the Bank is enabling the FinTech transformation is by exploring the use of Distributed Ledger (DL) technology in our core activities, including the operation of RTGS. De uppmanar till att testa blockkedje-teknologi i centralbankens vardagliga arbete med att säkerställa att betalningssystem för konsumenter fungerar.

The fourth way the Bank is enabling the FinTech transformation is by partnering with FinTech companies on projects of direct relevance to the Bank’s mission. “The Accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it. With time, the Accelerator will build a network of firms working in this space for the benefit of us and them alike.”

Finally, the Bank is calibrating its regulatory approach to FinTech developments. “That is why the Bank has been engaging with FinTech firms to understand better the financial stability risks that could emerge as banking is re-shaped. We will monitor those that arise along the transition path and those that could endure.
We are building a system that allows for orderly failures. Not just to end the blatant unfairness of Too Big to Fail, but also to foster industry dynamism and better outcomes for consumers. After all, ease of exit promotes ease of entry. We won’t discourage avatars by preserving dinosaurs.”

Efter detta tal så satte BoE alltså upp en FinTech-accelerator, där de tar in projekt i olika omgångar. I december 2016 har de tagit in två omgångar med tre projekt i varje.

BMLL: This machine learning platform provides access to historic full depth limit order book data. The BMLL platform aims to facilitate analysis and anomaly detection. We have agreed to test their alpha version for this Proof of Concept.

Threat intelligence: As part of the Bank’s wider information security and threat intelligence work we have partnered with two firms – Anomali and ThreatConnect – that provide innovative technologies to collect, correlate, categorise and integrate security threat data. For this project, we have asked them to offer a solution to consolidate threat intelligence into a searchable repository that can optimise information collation, enrichment and sharing in support of a proactive intelligence-led defence strategy.

Enforcd: In this proof of concept, we are using an analytic platform designed specifically to assess and draw out trends on regulatory enforcement action using publicly available information.

BitSight: In this PoC we used a tool that assesses a firm’s cyber resilience based on publicly available bulk data to assess firms’ cyber resilience. As part of the PoC, we asked BitSight to evaluate the Bank’s own resilience and to assess the benefit of this service as one of the range of information security tools that we use. More detail on this work is provided in the linked publication, published 9 November 2016.

Privitar: As part of our Proof of Concept, we tested the software on a manufactured dataset to examine the analytical value of the desensitised data to establish if this could allow us to provide wider access to data for researchers within the Bank.

PwC: We invested in understanding the technology of Blockchain and distributed ledger, working with PWC. The team built a multi-node scalable distributed ledger environment, which contained several smart contracts to illustrate the applications of the technology. This has enabled us to better comprehend the resiliency benefits and practical limitations of the technology. These are detailed further in the linked publication, published 17 June 2016.

Direkt från källan - denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Direkt från källan – denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Bankens process är att börja med en intern förfrågan där olika grupper på BoE kan komma med förslag på problemområden eller intresseområden. Därefter skriver de en rapport om teknologin och dess utmaningar. Man tog hjälp av konsultbolaget PwC att sätta upp ett test kring blockkedjeteknologin, och utifrån dessa test och annan informationsinhämtning tog de fram fem områden där de skulle vilja förstår bättre hur man kan lösa dessa – säkerhet, skalbarhet, integritet, interoperabilitet och hållbarhet (pdf). Nästa steg var att öppna upp för en acceleratoromgång där de specifikt ville få in företag som jobbade med något av dessa problemområden i blockkedjeteknologin.

När väl projekten är utvalda inleds en diskussion med varje projekt om vad BoE kan erbjuda och vad BoE gärna vill lära sig av projektet. Det viktigaste BoE har att erbjuda är att bli en referenskund. Andra erbjudanden är att få tillgång till experter på banken, arbetsplatser (men behov av rigida säkerhetskontroller), tillgång till data (än så länge enbart syntetisk data). BoE trycker hårt på att projekten ska utgöra ett proof of concept under tiden i acceleratorn så att banken kan vara med och lära. Det här inte som en traditionell acceleratorprocess, som oftast inkluderar skrivande av affärsplan, hjälp med affärsstrategier och affärsmodeller, IP-frågor, kontakt med investerare etc.

BoE gör denna satsning för att:

  1. förstå ny teknik bättre och snabbare
  2. finna nya lösningar på problem i banken, dvs öka effektiviteten
  3. hjälpa FinTech-industrin att växa i Storbritannien.

 

En vice bankchef, Hogg, är direkt ansvarig för satsningen och den ska även synkas med övrig verksamhet som driver på teknikutveckling, tex upphandlingar, datavisualiseringar och tävlingar. Projekten kan få praktikplatser på banken och sedan arbeta med den avdelning där deras teknologi efterfrågas.

Reflektioner

  • Högsta ledningen sanktionerar denna satsning och marknadsför den.
  • Man har en avancerad innovationsprocess, för att vara en offentlig myndighet.
  • Upplägget gör verkstad direkt både för FinTech-bolagen och BoE, men skapar också utrymme för en mer allmän mötesplats.

Slutsatser

Här har vi en statlig institution som inte främst är känd för risktagande eller innovation. Men det är tydligt att digitaliseringen påverkar alla aspekter av det finansiella systemet och det gäller att förstå och agera smart för att kunna fullföra sitt uppdrag.

Vi på Vinnova kan använda BoE-exemplet inom FinTech och även för liknande innovation i offentlig verksamhet. Vi kanske även kan få med svenska startups i denna accelerator. Finns här en modell som andra statliga myndigheter kan använda sig av?

[Not: mesta texten är författad av kollegan Peter Svensson]

14
Dec | 14:48

Olympiska parken digitaliseras (Here East)

Det som sker i östra London är den just nu mest spännande digitala satsningen i Europa. Man omvandlar Queen Elisabeth Olympic Park och byggnaderna till en plats för digital innovation, kallat Here East.

On the Western side of the Press Centre will be a vibrant canalside retail space with shops, cafes and restaurants. Foto: Here East.

On the Western side of the Press Centre will be a vibrant canalside retail space with shops, cafes and restaurants. Foto: Here East.

Att vara värd för olympiska spel innebär bland annat att man bygger nya anläggningar. Idrottsarenor är självskrivna, men man behöver även erbjuda över 10,000 journalister arbetsplatser med mycket god uppkoppling mot nätet. Efter OS så finns byggnader med enorm kapacitet kvar och behöver användas till något annat. Staden erbjuder därför området för nya användningsområden, med långa kontrakt. Det vinnande budet på mediacentret från OS gick till en grupp som vill skapa en ny digital hubb. Kanske det hellre bör kallas för ett kluster? Att området runt omkring heter Queen Elisabeth Olympic Park ger det en särskild dragningskraft.

Byggnader i industriell skala och med utseende som ser spektakulärt ut kvällstid.

Byggnader i industriell skala och med utseende som ser spektakulärt ut kvällstid.

Tre hangarliknande byggnader (+100,000 kvadratmeter) som användes till presscentra under olympiaden konverterats nu till Europas största hubb för teknikbolag och makers. Då fanns här 200 tv-studios. I en av byggnaderna ska ett helt innovationslandskap byggas. I den enorma lokalen (8-10 meter till taket) ska man få in ett makerspace, ett torg, en huvudgata, möjlighet att ställa ut och sälja innovationer, ett co-working space, och minst ett acceleratorprogram. Man har redan två universitet på området, Loughborough University och University College London (UCL). Det är utbildningar inom digitalisering samt forskning om robotar som håller till här, bland annat vare de generösa utrymmena.

Next year, UCL will take possession of 3,000 square metres of 10 metres high studio space at Here East which will be used to undertake ground-breaking research in areas including architecture, infrastructure, transport, robotics, healthcare, manufacturing and environmental measurement. UCL will also develop new education programmes in creative design, using film and performance as well as robotic and networked screen technologies. […]

The Mayor of London, Boris Johnson said:
It is tremendous news that one of our finest higher education institutions, UCL, is coming to Here East, in addition to their future campus at Queen Elizabeth Olympic Park. It will reinforce Here East’s status as a centre for innovation and creativity and strengthen our overall vision to create an ‘Olympicopolis’ that will further transform east London as a world-class centre for education and Culture.


Vi gjorde en kort intervju med Gavin Poole, VD för Here East-satsningen.

Gavin Poole som är vd för satsningen har tidigare verkat som ingenjör och politiker, men arbetar nu främst med fastighetsutveckling och var den som initierade projektet. Han har rekryterat Claire Cockerton som expert på acceleratorer och innovationsekosystem. Hon har framgångsrikt lett utvecklingen av fintech-acceleratorn Level 39 (se kort video). Man har nu valt att primärt fokusera på företag inom Internet of Sports, wearables och hälsa.


Intervju med Claire Cockerton.

Byggnaderna ligger vid en kanal och flera restauranger har hunnit öppna i byggnadens bottenplan längs kanalen. På andra sidan kanalen ligger Hackney som tidigt var starkt inom industri och produktion, men som i modern tid snarare varit hem för kreativa människor som musiker, designers, hantverkare etc. Fördelen är att priserna kan hållas lägre en bit utanför centrala London och man kommer ifrån en viss attityd om hur saker ska vara.

hereeast2
Grundarna av Here East visar Vinnova en modell över området.

Då byggnaderna användes som presscentra under Olympiaden så har man bra uppkoppling och trygg elförsörjning. Detta har fått datainfrastrukturföretaget Infinity att flytta in och likaså det nya TV-bolaget BT Sports. Områden runt arenorna utvecklas i andra projekt, till bostäder och ett konst- och kulturcentra som kallas Olympicopolis – ”destined to be Europe’s largest arts and culture district”.

Sammanfattningsvis – det är ett ambitiöst och storskaligt projekt som kommer kunna attrahera aktörer och resurser. Man är aningen selektiv med vilka som ges en plats, för att organisationerna ska passa in den digitala miljön. Projektet har goda förutsättningar i själva infrastrukturen (internet, yta, närhet till city, kommunikationer, bostäder) och många aktörer arbetar koordinerat med gemensamma mål.

De senaste åren har Silicon Roundabout/Old Street fångat uppmärksamheten med sina många startups. Nu kommer London kunna skapa något mer modernt och med bättre tekniska förutsättningar. Skalan kommer i sig att attrahera företag och investeringar. Det har redan investerats 1,5 miljarder pund i projektet. När man under 2018 kommer vara klara med en egen (Crossrail) pendelstation så får man väl anse att projektet gått i mål.

Sida 2 av 3812345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter