17
Feb | 09:21

Skogsdatalabbet@SLU (datadrivna labb, del 4)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag berättar Anna-Lena Axelsson på Sveriges lantbruksuniversitet om Skogsdatalabbet@SLU.

Vad är syftet med ert datadrivna labb?

Skogsdatalabbet är en ny kreativ mötesplats som främjar användning av data och analysverktyg som förvaltas och utvecklas inom SLU:s skogliga miljöanalys och fjärranalys.

Labbet ska tillgängliggöra data, sprida information och ge konkret stöd till nya användare, t ex företag, myndigheter och skogsägare. Skogsdatalabbet är en utvidgning av det studentorienterade Ljungbergslaboratoriet som fokuserar på 3D-data och fjärranalys – och som nyligen fick nya anslag för fortsatt arbete. Satsningen på Skogsdatalabbet ger en möjlighet att utvidga labbmiljön till att även omfatta data och statistik från Riksskogstaxeringen och analysverktyget Heureka som används för att ta fram framtidsinriktade skogliga hållbarhetsanalyser.

Vilka aktiviteter kommer ske i ert labb? Finns labbet, och vad i så fall består labbet av?

Vi har just startat upp en seminarieserie tillsammans med Ljungbergslaboratoriet och snart drar vi igång arbetet med att utveckla tjänster för att ge tillgång till data för olika testområden, säger Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet. Seminarierna spelas in och tillgängliggörs via hemsidor och sociala medier.

Under våren ska vi tillsammans med företag, konsulter och myndigheter ta fram några olika pilotprojekt som vi ska arbeta vidare med. Skogsmaskintillverkare, kommuner och naturvårdskonsulter finns med bland de vi diskuterar med just nu. Vi har tänkt bygga upp både ett fysiskt och ett virtuellt labb, men redan nu märker vi att intresset troligen är störst för det nätbaserade labbet. För att få tillgång till vissa data och verktyg måste man dock besöka oss på plats. Nya användare kommer att stödjas av specialister inom skoglig planering och fjärranalys för att få ut mer av våra öppna data och befintliga verktyg. Skogsdatalabbet kommer också att genomföra riktade webbinarier, tematiska workshops och vi planerar även ett hackaton. Dessutom kommer vi att ha ”öppet labb” vid några tillfällen här i Umeå.


Point cloud from image matching of photos taken from UAV at 120 m above ground. The camera used was a Ricoh GR (16 MP). This flight took around 40 minutes with a UAV plane and the overlap was 80/80 between the photos.

Vad kommer ni kunna erbjuda andra som är intresserade?

Skogsdatalabbet kommer att göra det enklare att utnyttja data från Riksskogstaxeringens permanenta provytor, vilket är särskilt intressant för olika företag som arbetar inom fjärranalys. Det finns även en outnyttjad potential för bättre skogliga beslutsunderlag inom naturvården och kommunal förvaltning. Här kommer vi att arbeta aktivt för att t ex kommuner och naturvårdskonsulter ska få upp ögonen för nya affärsområden och möjligheter.

Skogens betydelse för en hållbar utveckling har ju flera dimensioner – en social, en ekonomisk och en ekologisk. Vi ser att myndigheter och kommuner har behov av strategiska hållbarhetsanalyser för att ta väl avvägda beslut om förvaltningen av egen skog eller om policyinriktning. Med hjälp av det skogliga analysverktyget Heureka kan skogens betydelse för ekonomi, folkhälsa, miljö och naturvård belysas på ett systematiskt sätt. Nya integrerade verktyg underlättar även för enskilda intressenter att delta i olika besluts- och planeringsprocesser med koppling till skog. Det går även att göra datorvisualiseringar för hur skogen och landskapet kan komma att se ut i framtiden.

Det finns också ett stort intresse för ny teknik inom 3D-området, t ex datainsamling med marklaserscanner eller drönare samt möjlighet att visualisera och uppleva skogliga data i VR-utrustning. En annan sak är möjligheten till personlig rådgivning och hjälp med att lösa praktiska problem kring datahantering, bearbetning och analys.

Kan man läsa mer om projektet eller kontakta er?

Enklast är att följa Skogsdatalabbets aktiviteter på Facebook.

På skogsdatalabbets http://www.slu.se/skogsdatalabb och  Ljungbergslaboratoriets hemsidor finns mer information. Det går också bra att kontakta Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet.

Information om kommande seminarier finns här http://www.rslab.se/seminars/ och genomförda seminarier kan ses i efterhand via vår YouTube-kanal.

Finns det en dröm, om vad ni skulle kunna åstadkomma med hjälp av datadriven innovation?

Skogsdatalabbet innebär en möjlighet för oss forskare och miljöanalytiker vid SLU att mer aktivt dela med oss av våra data, våra analysverktyg och vår kompetens till nya användare.

En dröm är att fler delar av skogssektorn och samhället får del av aktuella data och beslutsunderlag som rör skogen som resurs. Bättre data gör skogsbruket mer effektivt och miljövänligt och väl underbyggda beslutsunderlag gör det enklare att hitta rätt avvägningar mellan skogens olika användningsområden. Idag pratas det mycket om bioekonomi och där är skogens resurs i form av biomassa en självklar del – men skogen är även viktig för naturvård och biologisk mångfald och för hälsa och friluftsliv.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Anna-Lena Axelsson: 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@slu.se, http://www.slu.se/skogsdatalabb

09
Feb | 17:20

Open Innovation Policy Workshop

Open Innovation has been on the rise for a long time but can be hard to find in current innovation policy. A number of European practitioners and researchers met up to share experiences and learn what opportunities there are for new policy in Open Innovation. This is a summary of parts of that workshop. A next meetup is planned for summer 2017.

Detta inlägg skrivs på engelska för att också kunna spridas bland deltagarna på detta möte om offentlig strategi (policy) inom området öppen innovation.

Max Planck Institute for Innovation and Competition

Max Planck Institute for Innovation and Competition

The New Innovation Policy Workshop took place at the Max Planck Institute for Innovation and Competition, hosted by Prof. Dietmar Harhoff. The aim was to share experiences from user innovation policy initiatives among policy-makers and researchers. The workshop is about novel approaches to innovation policy, and includes, for example, how individual users and households, as important sources of innovation, can be part of innovation policy.

A number of countries already have experience from specific policy on open and user innovation.


 Short interview with the workshop host.

Denmark is a forerunner when it comes to a national initiative for user-driven innovation (UDI). Their work began to shape as early as 2004 and identified this topic as a key policy to stimulate innovation and growth. A programme for UDI was established in 2007 as a part of the overall Danish Globalization Strategy. It was a government initiative to stimulate R&D, innovation and growth in Danish firms. It was an effort with substantial budget, roughly 500 million DKK if you sum up a number of related initiatives.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

Quite soon, the programme, and the projects it funded, received public criticism. The previous strong political support waned and the programme was terminated prematurely in 2009. Some say a lack of clear definition and (too) many involved stakeholders, in combination with being the first mover, could explain some of the critisism. The funded projects were of a kind that did not necessarily scale well and this did not meet everyone’s expectations. In addition, some of the important aims of the programme got lost in translating it into an actual funding instrument.

In this context, we need to mention another forerunner country: Finland and their 2010 action plan on Demand and User-driven Innovation Policy. It’s a comprehensive document well worth reading. The document has a number of policy contributions: it clarifies the difference between user and producer innovation, provides a definition of user innovation, indicates the level of user innovation activity, and explains some of the policy barriers and outlines possible policy actions. We might return to the Finnish experiences later.

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

A very recent and interesting initiative is the Austrian Open Innovation Strategy, with the aim to increase the innovation system’s performance/efficiency. It mentions three core objectives:

  • Open up, broaden and further develop the Austrian research and innovation system (e.g. new sources of innovation, networking capabilities)
  • Increase the involvement of citizens (users) in generating innovation
  • Increase the efficiency and orientation to results of the Austrian innovation system (e.g. innovative forms of knowledge transfer in both directions)

The strategy contains 14 areas/activities where open innovation can be applied – they consists of concrete proposals. Austria was also influenced by and made use of research findings of relevance to user innovation. Several of the proposals target the barriers that prevent/block bottom-up innovation.

The strategy is grounded at a the ministry level and the process involved the secretary of state. The strategy has not its own budget but is integrated into existing innovation programs or tries to influence the development of new programmes. Examples of launched pilots are: (1) a digital platform for agencies to post problems and for companies to come up with possible solutions (crowdsourcing and innovation procurement), (2) the involvement of citizens in the selection of research areas within medicine (crowdsourcing of health problems, validated by experts, and call for proposals).


The Austrian strategy was developed with the help of the winnovation company.

What is also new (or rare) is the way the strategy was developed. A platform https://www.openinnovation.at/ provided the opportunity for anyone to contribute to the strategy. Close to 500 stakeholders provided comments and further contributions.

Im Zuge der Online-Konsultation von 18.1. bis 14.3.2016 haben 452 Personen an der Diskussion zur Definition von Open Innovation und zu den vorgeschlagenen Maßnahmen zur Förderung von Open Innovation in Österreich teilgenommen und dabei 532 Kommentare und 1069 Bewertungen abgegeben – allesamt sehr ausführliche und lesenswerte Beiträge.

The aim is to continue the work on sharing experiences from open and user-driven innovation policy. The current plan is to collect more evidence and present or discuss further at the 15th International Open and User Innovation Conference, held from 10-12 July 2017 at the University of Innsbruck, Austria.

 

27
Jan | 16:16

xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken (datadrivna labb, del 3)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Petter Falk på SP om projektet xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

”Men! Jag trodde data handlade om tekniska grejer som jag inte kan något om. Men när jag lyssnar på er så låter det som att jag också borde ha åsikter om det här. Ja, alla som jobbar med lokalbefolkningen som målgrupp”

Ungefär så började det. På ett möte arrangerat av RISE och Landstinget i Värmland där en salig blandning av människor inom sociala serviceyrken – sjuksköterskor, tandhygienister, sjukgymnaster, hemslöjdskonsulenter och idrottsfrämjare– träffats för att prata om öppen data.  Någonstans där gick det upp ett slags kollektiv ljus om att data inte är något tekniskt – det är något som alla borde ha åsikter om. Sjuksköterskan från vårdcentralen på Kronoparken satte verkligen finger på något som flera av personerna i rummet kändes, och vi gick från mötet med övertygelsen om att fler borde ha åsikter om data.

xKRP står för – Community Experience Data Lab Kronoparken. Tanken är att etablera ett konceptuellt och mobilt datalab där man kan utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren Genom att använda stadsdelen Kronoparken i Karlstad som ett geografiskt område för tester och utveckling av datadrivna idéer och metoder hoppas xKRP kunna skapa nya datadrivna lösningar som kommer lokalsamhället och i förlängningen hela samhället till gagn. Det kan handla om användande av interaktiva skärmar, lokalt utvecklade applikationer och nya sätta att dela information, men också hur man kan jobba sektorsövergripande på nya sätt. Visionen är en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle, då tillgänglig data används på bästa möjligt sätt.

Tanken är att jobba i tre verksamhetscykler där vi inom varje verksamhetscykel bedriver flera projekt som berör bland annat datavisualisering, datadriven story telling, dataanvändning och datadriven innovation. xKRP etableras tillsammans med en bredd av partners både från offentlig sektor, akademi, civilsamhälle och näringsliv. Förutom SP och Interactive Insitute inom RISE så ingår Konsumentverket, Karlstads Universitet, Karlstad Innovation Park, Landstinget i Värmland samt, Canwz och ThunderMaps samt Ett Öppnare Kronoparken.

I skrivandet stund, december 2016, har vi redan påbörjat arbetet med prototyper kring verktyg för att hjälpa civilsamhället och vården att, genom öppen data, förbereda människor på sitt framtida vårdbesök samt kring att bättre dokumentera och visualisera folkhälsa lokalt. Efter årsskiftet kommer vi att börja jobba med olika typer av visualiseringar av data i det offentliga rummet, samt även jobba med modeller för hur man i högra grad kan involvera civilsamhället i diskussioner om datadriven innovation.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Petter Falk: +46 (0)10 516 59 03; mobil: +46 (0)702 88 59 03; petter.falk@sp.se; www.sp.se

27
Jan | 08:43

Datadrivet labb på ICE (datadrivna labb, del 2)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Josefin Hedberg på SICS North Swedish ICT om projektet Datadrivet labb på ICE.

D-ICE, datadrivet labb på ICE, är ett nyligen startat projekt finansierat av Vinnova som syftar till att stärka Sveriges kompetens inom datahantering och dataanalys, som är digitaliseringens kärna.

D-ICE plattformen

D-ICE plattformen

Syftet är att genom detta arbete möjliggöra nytänkande innovationer baserat på den information dataägarna kan få genom att använda och analysera sin data. Nya innovationer kan också skapas av dataanalytikerna genom att projektet tillgängliggör stora mängder data från industri och samhällsfunktioner och avancerade analysverktyg som de kan använda som grund för sin egen produkt- och tjänsteutveckling.

Projektet har även ytterligare ett syfte, och det är att fungera som en plattform där dataägare och dataanalytiker kan mötas, både som ett rent fysiskt nätverk såväl som i den digitala världen. Genom denna samverkansplattform ska kontakt kunna skapas mellan dataanalytiker och dataägare, såväl som mellan dataägare som har intresse av att dela data med varandra.

Labbet består av ett forskningdatacenter, SICS ICE, som ligger i Luleå. Anläggningen är unik i sitt slag i Norden vad det gäller att möjliggöra provning och forskning i storskalig datacentermiljö.

Till sin hjälp har projektet även verktyget HOPS, ett verktyg för att hjälpa och göra det enkelt för organisationer att implementera Big data-tillämpningar. HOPS är utvecklat av KTH/SICS och är avknoppat i företaget Logical Clocks som är en projektpartner i D-ICE. Även Ericsson är partner i projektet med syfte att utveckla sitt erbjudande till industrin.


D-ICE upplägg består av att, utgående från befintliga resurser hos deltagande projektpartners, addera värde genom samverkansplattformerna för att slutligen kunna leverera ett resultat till dataägarna som ger dem information värdefull för att kunna förbättra deras produktutveckling, verksamhet och affär. Se bild ovan.

Under denna första fas av projektet finns finansiering för att köra två piloter, men stort intresse finns och vi planerar för hur vi parallellt, eller framför allt i nästa fas, ska kunna ta emot fler dataägare som vill ha hjälp med att utforska dataanalysernas möjligheter i deras verksamhet. Intressenter finns över hela Sverige, och inom både industri och samhällsfunktioner.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Josefin Hedberg, josefin.hedberg@sics.se, 070-606 09 09.

16
Jan | 17:51

Alan Turing Institute

Vi har besökt en rätt okänd och ovanlig förebild på dataområdet i England. Organisationen som förtjänar större synlighet heter Alan Turing Institute. Här följer vad vi lärde oss av ett besök på institutet.

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Allt fler länder och organisationer arbetar med ”datadriven innovation”. En framstående aktör är Open Data Institute som länge missionerat för Data as infrastructure. Det är ett synsätt för hur det offentliga bör skapa förutsättningar för digitala innovationer och mer datadriven utveckling i allmänhet. Data i sig är en allt viktigare drivkraft för innovation och tillväxt. Man kan se EUs arbete med Digital Single Market som ett exempel på detta synsätt. EU vill att mer data ska finnas tillgängligt, att data enklare kan delas inom unionen och att vi ska ha en enda uppsättning regler för data (ex för integritet och säkerhet).

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Om staten en gång i tiden prioriterade investeringar i infrastruktur, som järnväg, gemensam klocktid och landsvägar, vilka är dagens motsvarigheter? Vi vet att järnvägar och liknande infrastruktur starkt bidragit till välstånd och samhällsutvecklingen. Det idag tydligaste politiska åtagandet är området bredband (Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi) som både har en egen strategi och en betydande budget. Allt fler är övertygande om att e-legitimation borde vara ett sådant åtagande. Kunskap och kompetens inom området likaså, och forskning självklart.

I ett uppkopplat samhälle är data infrastruktur, men är en insikt som inte är uppenbar för alla.

Den svenska debatten har huvudsakligen berört sakernas internet, stora data och enstaka upprop kring fler nationella satsningar. I Digitaliseringskommissionens betänkande Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) ges förslaget att inrätta ett nationellt kompetenscenter kring metoder för insamling, analys och nyttiggörande av stora datamängder. Argumentet är att Sverige behöver främja forskning och utveckling kring stora datamängder för att ytterligare dra nytta av de möjligheter till innovation som området ger. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har en satsning under beredning, Big Data och Beräkningsvetenskap på sammanlagt 200 miljoner kronor (beslut om vilka som beviljas medel ges Q1 2017). Satsningen är tydligt forskningsinriktad, där projekten kommer kunna få bidrag om 4 till 7 miljoner kronor årligen under en femårsperiod.

Under hösten 2016 argumenterade Investors Börje Ekholm för ett nationellt kompetenscentrum för datahantering, enligt förebilden SciLifeLab. Ekholm menar att datahantering är viktig för digitaliseringen av näringsliv och samhälle, inte minst i ljuset av utvecklingen av sakernas internet. Nu när Ekholm är VD på Ericsson så ska det bli än mer intressant att se hur han agerar i sin nya roll. Näringsminister Mikael Damberg var positiv till förslaget, och såg kopplingen till regeringens arbete med smart industri där man vill stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Smart industri innebär ökad digitalisering och därmed generering och användande av data. Gärna fler tillgängliga experter inom data science, speciellt inom maskininlärning och AI, replikerade Pia Sandvik och Leif Ljungqvist, VD respektive divisionschef på RISE. Man säger samtidigt att det inte behövs fler institut än RISE utan att en satsningen bör byggas på befintliga statliga forskningsmiljöer.

En video om Knowledge Quarter i London. Här finns Alan Turing Institute och många andra framstående kunskapstunga organisationer.

I ljuset av allt detta blir ett besök på Alan Turing Institute extra intressant. Det är ett statligt finansierat initiativ (2015) och skapandet av en helt ny aktör inom området. Man har universiteten Cambridge, Edinburgh, Oxford, UCL och Warwick som grundare, men man är sin egen organisation (fristående stiftelse) med egna anställda forskare. Startplåten var £42 miljoner för en femårsperiod plus medel från grundare och företag. Man är uttalat överfinansierade, med motiveringen att man snabbt ska kunna ta sig an intressant forskning utan att behöva invänta långsamma finansiärer. Det är en intressant detalj att man har sina lokaler inne på British Library – man är medlem av The Knowledge Quarter som består av många av de främsta organisationerna inom området (Google, Facebook, UCL…). Den geografiska koncentrationen av framstående organisationer är betydande. Idag har institutet över 100 anställda forskare och man växer snabbt.

The work of the Alan Turing Institute will enable knowledge and predictions to be extracted from large-scale and diverse digital data. It brings together the best people, organisations and technologies in data science for the development of foundational theory, methodologies and algorithms. These will inform scientific and technological discoveries, create new business opportunities, accelerate solutions to global challenges, inform policy-making, and improve the environment, health and infrastructure of the world in an ‘Age of Algorithms’.

Mycket av institutets verksamhet är klassisk ”data science”. Det finns en ambition av att jobba bredare och inkludera även icke-traditionella områden. Man jobbar t.ex. med data för lärande och beslutsfattande. Den utåtinriktade verksamheten handlar om kunskap och kompetens, som deras Turing Lectures. Man har 19 inspelade föreläsningar som på olika sätt handlar om Data Science.


En föreläsning om data och etik i serien Turing Lectures.

Ett ovanligt bidrag har varit deras process för att ta fram en karta över områden som kan finansieras och inkluderas i institutets verksamhet. Man genomförde kartläggningen (scoping process) i en öppen dialog där över 1000 forskare deltog. Man samlade in +100 förslag som blev bedömda av forskarsamhället, och runt 30 gick vidare till en mer interaktiv dialog. Bidraget av denna process är inte att välja en forskningsinriktning utan det har snarare handlat om engagemang och dialog.

32 workshops (capability-led) and 11 summits (user-led) were delivered over the course of a 9 months period.

This exercise involved researchers from a huge range of disciplines – digital humanities, social data science, computer science, mathematics and statistical science – as well as a range of leaders from the private, public and third sector

Är man intresserad av strategi på dataområdet så är deras scoping report (PDF) ett bra bidrag också för sina referenser.

Avslutningsvis, i deras rapport står ”Appendix 2 provides an overview of the global community of data science research centres.” Det hade känts bättre om åtminstone en rad i den listan hade handlat om Sverige.

Sida 2 av 3812345...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter