04
Nov | 04:37

Makers i Boston

Egentillverkad cykel på Artisan's Asylum

Egentillverkad cykel på Artisan’s Asylum

Artisan’s Asylum är ett makerspace lite norr om Boston. Stort, experimentellt och imponerande, kan man sammanfatta det med. Här följer några reflektioner och bilder från ett studiebesök.

Man beskriver sig som…

a non-profit organization furnishing education, tools, workspace, and community to empower dedicated fabricators, including hobbyists, artists, and early stage entrepreneurs, to create on large or small scale.  We serve the Somerville and global creative makerspace community, the arts, and the innovation economy with the goal of making the world a place where sincere, creative individuals are able give form to their ideas.

Träverkstad

Träverkstad

Man har mängder med stora maskiner som företag och personer har lånat ut eller skänkt till föreningen. En del maskiner är så stora att man undrar hur de klarar av underhåll och användning. Man har gott om utrustning för träbearbetning och metallslöjd.

Man har även enklare utrustning för framställning av glas, 3D-skrivare, datorlabb, symaskiner, tryck på kläder, grafik, etc… Stockholm Makerspace har skrivit ett fylligare reportage från sitt besök.

Vi fick en guidad tur genom de mycket stora lokalerna. Man har varit igång ett par år nu. Här följer en enkel intervju (handhållen mobil) med en av deras frivilliaga guider.

Svarv

Svarv

Stället är packat med material, maskiner och utrustning, och alla dessa projekt som är pågående.

Mer maskiner...

Mer maskiner…

I detta kaos finns samtidigt en viss struktur och man verkar ha hittat en form som är uthållig, ekonomiskt men också praktiskt.

Cykelramar under produktion

Cykelramar under produktion

Många av projekten på detta ställe har konstnärliga ambitioner. Mycket är lustbetonat – som gänget som bygger egna cyklar. De har hållit på i 15 år och verkar vara lagda år ”dirt”-hållet. Dvs cyklar som är lite råa och återanvänder material. Man hade under vårt besök en kurs i hur man bygger sin egen ram för en cykel.

DIY bikes

DIY bikes

Det finns här också exempel på personer som startat egna företag och nu säljer sina egentillverkade produkter. Några av ‘makers’ var studenter som byggde modeller för att använda i simulatorer (båtmodeller). Ett av de mest ambitiösa projekten var Hexapod/StompyAn open-source, 18ft wide, 4,000 pound, 6-legged hydraulic robot that you can ride. Detta monster kommer kunna gå över bilar. Se deras Kickstarter-pitch nedan.

Det vore intressant om det dök upp liknande makerspaces i Sverige. Det finns i Boston en bra grund för att få en organisation som denna att fungera, men det finns troligen ett antal likadana miljöer i Sverige som skulle kunna fungera lite på samma sätt. Blandningen av konst, projekt-på-kul och nyttobetonade projekt var intressant då den ser ut att kunna generera saker som faktiskt kommer till användning. Många projekt har innovationshöjd, andra är mer nyttofokuserade hos personen som bygger något.

28
Okt | 09:48

Nästa plattform för innovation – cykeln

 

The Copenhagen Wheel

The Copenhagen Wheel

Om man är intresserad teknik som plattform för innovationer så vet man att cykeln är nästa stora grej. Bevis följer.

En startup på MIT har en idé om att modifiera cyklar så att de får en slags el-drift, som enbart nyttjar energi som genereras när du trampar och bromsar. Inte nog med det, man passar samtidigt på att utrusta navet med en mängd olika sensorer så det skapas också miljödata om luften runt cykeln. Du får självklart även information om distans och hur mycket träning du får. Lösningen går att montera på alla cylklar. Det låter nästan för bra att vara sant… här fungerar detta nya nav som en plattform för en mängd möjliga innovationer. Med generation av el så kommer vi kunna ha riktigt uppkopplade cyklar, vilket i sin tur möjliggör ännu fler innovationer.

The wheel harvests the energy you input while braking and cycling and stores it forwhen you need a bit of a boost. At the same time, sensors in the wheel are collectinginformation about air and noise pollution, congestion and road conditions.

The Copenhagen Wheel differs from other electric bikes in that all components areelegantly packaged into one hub. There is no external wiring or bulky battery packs,making it retrofittable into any bike. Inside the hub, we have arranged a motor,3-speed internal hub gear, batteries, a torque sensor, GPRS and a sensor kit thatmonitors CO, NOx, noise (db), relative humidity and temperature. In the future,you will be able to spec out your wheel according to your riding habits and needs.

Ein Radständer für die Stadt Wien.

Ein Radständer für die Stadt Wien.

Plötsligt dyker det upp en fin möjlighet att putsa på skoltyskan… I Österrike har man genomfört en ambitiös innovationstävling kring cykeln. Tävlingen var en del i att man har 2013 som ett slags fokusår runt cykeln och vad cykeln kan betyda för en (miljö-)smart stad. Deras manifest är snyggt:

For the promotion of smart and intelligent cities, good places for people to live in – especially families and children – we, the Mayors and Vice Mayors hereby sign the Vienna Cycling Summit Memorandum that calls for actions to promote inspiration, participation and interaction of citizens of all ages and walks of life in issues of sustainable urban development. Our aim is to meet common urban trends such as individualisation, digitalization, increasing diversity, new lifestyles as well as public health, climate protection and energy efficiency. One related key feature in our cities therefore is intermodal mobility and cycling as a rediscovered mobility culture.

Tävlingen hade 6 olika temaområden, i stil med säkerhet & komfort, stil & kultur etc.

En av vinnarna är ett förslag på tillfälliga/mobila cykelställ. Det är inte hög teknisk innovationshöjd på lösningen men det är ett sätt att hantera tillfälliga kapacitetsbehov samtidigt som det är ett försök att hålla en hög visuell profil. Har du möjligen sett ett snyggt cykelställ…? Existerande tillfälliga cykelställ för ofta tankarna till kravallstaket.

Tel-O-Porter is a shared bike trailer.

Tel-O-Porter is a shared bike trailer.

Ett annat av de vinnande bidragen är en shoppingvagn som man kan dra för hand men också montera efter sin cykel för vidare transport hem. Naturligtvis är anslutningen anpassad för stadens lånecyklar. Tanken är att man ska kunna hyra vagnen på samma ställen som man kan låna stadens cyklar. Här kan man observera att sjäölva systemet med lånecyklar möjliggör nya erbjudanden, och att man kan skapa innovation ovanpå existerande erbjudanden.

Tel-O-Porter is a shared bike trailer. It can be easily added to the existing system of
Vienna’s Citybike. The trailer can be hired at any bike station across the city and easily hitch to a Citybike or private bike (adding a generic connecting latch) and even be carried by hand as a “carry all”. The main purpose of the Tel-O-Porter is transport of groceries and running errands, but it also ideal for transporting work-related and leisure activities equipment.

Inconnu - en cykel för att kunna dra en båttrailer. C:a 1950, Frankrike

Inconnu – en cykel för att kunna dra en båttrailer. C:a 1950, Frankrike

Österreichisches Museum für angewandte Kunst – eller MAK som de själva säger – gav nyligen en visuellt intressant utställning om själva cykeln, Tour de monde. Man visade upp ett antal nya och gamla cyklar som representerade utvecklingen av själva fordonet – från en grov ram med obefintlig komfort, via en mängd olika funktionsbaserade cykelfordon (bland annat en cykel för att kunna dra sin båt!), till de mest advancerade cyklarna med kolfiber och lågt luftmotstånd.

CAPO Elite »Eis«, Österrike, 1966. Spikdubb på bakhjulet och stålskena fram.

CAPO Elite »Eis«, Österrike, 1966. Spikdubb på bakhjulet och stålskena fram.

Biltillverkaren Subaru är specialister på fyrhjulsdrift. Här deras tvåhjulsdrivna cykel 2WD Dual Power.

Biltillverkaren Subaru är specialister på fyrhjulsdrift. Här deras tvåhjulsdrivna cykel 2WD Dual Power.

Man kan lära sig av spetsanvändare inom många olika områden. I Danmark har man många cykelpendlare (runt 40%) och man har ovanligt många året-om-cyklister. Detta försöker ett projekt inom VINNOVAs satsning på spetsanvändare studera och använda. Bakom projektet står Interaktiva institutet, Veryday och spännande nog IKEA: Det ska bli spännande att följa vad de kommer att hitta.

Videon nedan är projektets egen presentation av sitt upplägg.

 

21
Okt | 14:05

Hur man använder LEGO i tjänsten

Bild: Benjamin Esham

Bild: Benjamin Esham

Legoland och barn som bygger i Lego, kul. Vuxna personer som bygger i Lego, kan det vara något? Här kommer ett nyttigt exempel på hur du kan använda Lego på jobbet!

Företaget Lego är i innovationskretsar kända för att man använder sig av öppen innovation. Läs mer om hur Lego skapade nya innovationsprocesser (PDF). Lego får en effektiv utväxling på sin produktutveckling genom att involvera sina mest intresserade kunder att utveckla nya lösningar och produkter.


John Kerry – USA:s utrikesminister – ger tyngd till innovationsarbetet med unga personer när han introducerar The First Lego League! Jag säger det igen – USA:s utrikesminister. 

Man har också så klart en mängd olika insatser som riktar sig till unga personer, som Lego education, Brothers Brick, etc. Lego står också för något man kallar FLL, First Lego League.


Sevärd video om hur kalendern i Lego utvecklades. Dina bäst investerade  minuter idag!Lego calendar by Vitamins from Vitamins on Vimeo.

Nu till saken – hur kan även du använda Lego, och detta på arbetstid? Designfirman Vitamins i UK ville ha en kalender där de anställda noterade tid på sina projekt. Detta görs på alla arbetsplatser, med rätt usla verktyg om man ska vara ärlig – man snickrar ofta ihop egna verktyg per person, eller använder något generellt system som inte ger utvecklat stöd för arbetsuppgiften (läs: papperslappar eller Excel). Vitamins ville ha en fysisk (taktil) kalender men en som också har den digitala kalenders fördelar. Lösningen: Lego + en app.

Det man gjorde – och återberättat snyggt i en kort video – är att de skapade en tavla där man kan sätta upp legobitar. Legobitarna har olika färg, och varje projekt/anställd har sin plats på väggen. Man kan ta ett kort av väggen med sin telefon och en app räknar om bilden till en tidsredovisning. Bilden kan automatiskt delas med kollegor.

Det är en estetisk lösning som samtidigt har fördelarna med en fysisk och en digital kalender. Man har delat lösningen som Open Source så även din arbetsplats kan använda denna kalender. Alla rätt till Vitamins.

 

03
Okt | 17:52

Det kontantlösa samhället

Vi känner igen rubriken (från ‘det papperslösa kontoret’…) och vet att detta inte är sant. Men, kommer det bli sant? I så fall, hur görs denna omställning? Här finns ju en potential att tänka nytt och göra bättre. Rapporten Det kontantlösa samhället visar vem som är för och vem som är emot att kontanterna försvinner, hur förtroendet ser ut för nya betalmetoder, hur många känner till de nya betaltjänsterna och vem använder dem?

Insight Intelligence har på uppdrag av Sigma, Västtrafik och .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur) genomfört telefonintervjuer med 1000 svenskar i åldern 15 och uppåt.

Kort är det betalmedel som svenska folket använder i störst utsträckning. Åtta av tio svarar att de använder kortbetalning varje vecka eller oftare medan sex av tio svarade detsamma om kontanter. I takt med att samhället digitaliseras förändras också våra betalmetoder. Flera av de nya digitala betalmetoderna är dock okända för svenskarna. Det visar undersökningen ”Det kontantlösa samhället” som tittat närmare på svenska folkets attityder till kontanter respektive digitala betalmetoder.

Kontanters roll vid betalningDet görs observationer i rapporten som går att känna igen från andra områden som digitaliseras. Jag tänker på att vissa fenomen blir ibland så tydliga vattendelare att det uppfattas som en klassfråga; 40% anser att det kontantlösa samhället är en klassfråga samtidigt som man är övertygad om att vi kommer bli just ett kontantlöst samhälle på sikt.

Kontantlösa betalningar är en förutsättning för mycket av dagens handel, och utan den ingen handel alls över webben! Det är ur en sådan aspekt tydligt att alternativa betalningslösningar banat väg för en otroligt många värdefulla innovationer. Här finns svenska styrkor, både inom den tekniska utvecklingen kopplad till betalmetoder men också nya företag för digitala betalningar. Betalningarna i sig är också innovationer, som svenska Klarna med sina lösningar för att tryggare och enklare handla på nätet, eller lika svenska iZettle som gör det möjligt för alla att ta betalt med kort.

Som en kontrast till alla spännande möjligheter tycker jag man också ska ta upp när det inte fungerar. Resenärsforum skriver ett skarpt debattinlägg om att ingen annan bransch kräver så krånglig betalning som kollektivtrafiken. Det motverkar möjligheten och viljan att åka kollektivt menar man.

Det finns en del observationer i deras debattinlägg som sällan lyfts fram. Här är graden av nya lösningar möjligen en hämmande faktor, då inga av följande frågor har förutsägbara svar: Var man ska köpa sin biljett – i en tidningskiosk? Livsmedelsbutik? En automat av okänt utseende och med svårförståelig knapptryckningslogik? Vilken biljett? Får man handla sin biljett ombord på bussen?

Det finns ingen annan bransch som kräver så krånglig betalning som kollektivtrafiken. I själva verket har varje region infört en egen valuta som man måste skaffa. Det är helt oacceptabelt att man inte ens kan betala med vanliga pengar. Till råga på allt ska den lokala valutan förvaras i ett plastkort där man inte ens kan se hur mycket valuta man har kvar, trots att man kan ha blivit tvingad att betala en viss summa för att växla till sig ”valutan”.

Innovation på betalningsområdet har enorm potential till nytta. Många nya lösningar används redan flitigt, men lider samtidigt av att enkelheten är borta. Svårigheten ligger i att skapa nya betalmöjligheter utan att tappa de positiva egenskaper tidigare betalningslösningat har. Som konsument ställer man sig frågan – hur kan det komma sig att man i Sverige inte kan/får betala med svenska pengar?

 

26
Sep | 13:08

Nya och gamla jobb

Apps, by Sean MacEntee

Apps, by Sean MacEntee

Mycket talar för att nya jobb inte i huvudsak finns hos de etablerade företagen utan behöver skapas på andra håll. En del talar för att det är i appar vi hittar några av de nya jobben.

Det är drygt tio procent av företagen på Fortune 500-listan har varit där sedan 1955. Företag som på sin höjd av förmåga såg osårbara ut har försvunnit. Det är en hög omsättning, ”87% of the companies have either gone bankrupt, merged, gone private, or still exist but have fallen from the top Fortune 500 companies”. Medellivslängden för företag på denna lista sjunker stadigt och är nu under 15 år.

Steve Jobs förde i sin biografi fram en teori om varför stora företag går under. Han menade att företagen genom att värdera omsättning och andra ekonomiska fenomen tappar fokus på det som en gång förde företaget till framgång. Man tappar då teknisk utveckling och design menade Jobs:

The company does a great job, innovates and becomes a monopoly or close to it in some field, and then the quality of the product becomes less important. The company starts valuing the great salesman, because they’re the ones who can move the needle on revenues.

Sveriges Radio sände i veckan ett avsnitt i Vetandets värld på just temat Teknikjättarna som försvann. Medverkade gjorde forskaren Christian Sandström som föreläser i ämnet disruptiva innovationer.

De var som ett sorts sentida dinosaurier. Företag som Kodak, Facit och Nokia växte till marknadsledande jättar men verkade inte kunna anpassa sig när ny teknik gjorde sitt intåg. Varför klarar sig vissa teknikföretag medan andra kollapsar?

När etablerade företag försvinner, vad kan ersätta dom? Vad kommer generera nya jobb? EU menar att ett svar kan vara appar. Neelie Kroes kommenterar en aktuell rapport om app-ekonomin, ”…an app economy worth hundreds of thousands of jobs, and generating billions of euros a year. That’s not bad for an economy that, 5 years ago, didn’t even exist.” EU har runt 22% av denna nya globala rörelse, och det är 529,000 jobb (varav 60% är utvecklare). Området omsätter årligen mer än 10 miljarder euro.

Mer att läsa finns på sajten http://eurapp.eu/ som har som sin uppgift att belysa hur app-ekonomin i EU ser ut och fungerar.

Man har även en tävling 8på den amerikanska tävlings-sajten InnoCentive…) om hur man kan hjälpa EU att få en ännu bättre fungerande marknad för appar:

(1) the natural fragmentation of national and regional markets
(compared with the US, China, or Japan) by size, language, culture, etc.; (2) EU
and local regulatory conditions (legal complexities,
country-specific personal data policies, etc.); and (3) difficulties in
finding and retaining a talented, educated and skilled
workforce
.

The European Commission is seeking advice on initiatives it could develop to overcome these “environmental” barriers and foster growth of the EU app economy. The EC is seeking perspectives broadly – proven ideas from the high tech/software industry or from any other industry are welcome.

Jag rekommenderar den intresserade att läsa rapporten The European App Economy: creating jobs and driving growth.Rapporten rekommenderar att hjälpa denna bransch att växa genom följande förslag:

  • Facilitating access to government data for developers, e.g. mapping, meteorological and real time public transport data as well as information on community level services.
  • Enhancing connectivity by making more spectrum available for wireless services.
  • Advancing the European single market in intellectual property and communications.
  • Embracing app-driven innovation across all sectors, e.g. health, education, enterprise, lifestyle.
  • Ensuring a flexible and supportive business environment for start-ups and entrepreneurs.

taggar: , ,
Sida 20 av 39« Första...10...1819202122...30...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter