13
Sep | 11:05

Ett manifest för startups

Bild: Peter Svensson

En stor samling startups på Stockholm Startup Hack.

Nya företag behöver inte stå inte i konflikt med etablerade aktörer, men nog är det aningen mer intressant med startups om man är intresserad av banbrytande innovationer? EU är inne på detta spår med sitt startupmanifesto för just nya företag, ”…we have distilled 22 actions which, taken together, can give European businesses the best chance of future success.”

The days of relying on large businesses or the government for job creation are over. Many of the millions of jobs lost over the past five years will never return in their old form. Entrepreneurship, which has been the engine for growth in the United States, has not been cultivated in an effective or systematic way in Europe. To create more businesses and more startups requires more than a change in policy. It requires a change in mentality.

Det går göra ett antal reflektioner kring EU:s arbete på startups och detta manifest:

  1. Vi trodde att manifestens tid var över? Det fanns en hype kring manifest runt 2009 då man fick känslan av att alla skrev manifest. I Sverige hade vi bland annat Det postdigitala manifestet och Det nätpolitiska manifestet. Båda var läsvärda och borde ha resulterat i mer handling (kan jag tycka personligen).
  2. Manifest som adjektiv kan betyda ‘tydlig’. När ett område är komplext och anses ha stor betydelse så tillsätter man ett råd, en utredning, en kommission – med resultatet att problemen genomlyses i all sin komplexitet (i långa dokument). Bra så, men ett manifest är ett alternativ, och en välkommen kontrast som istället angriper komplexiteten genom att vara tydlig. Användningsforum använder inte ordet manifest, men Designprinciper för offentliga digitala tjänster är ett utmärkt exempel på hur man bör gå till väga. Utmaningen med design av digitala tjänster i offentlig sektor är erkänt besvärligt, men är uppfriskande förenklad till 10 principer.

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

  3. Bra manifest kan samla de allra bästa personerna och få uppmärksamhet. Jag tänker på Russel-Einsteinmanifestet från 1955, som undertecknades av endast 11 personer. Manifestet handlande om farorna med kärnvapen och hade bland andra Bertrand Russel och Albert Einstein som underteckare. Sånt räknas också.
  4. Manifest kan bli hur fel som helst. Det futuristiska manifestet från början av 1900-talet hade stor påverkan på konst innehåller många märkliga påståenden, som artikel 9: ”Vi vill förhärliga kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan.
  5. En sak ingenjörskonsten har lärt oss är att man ska sätta namn på saker man vill kommunicera och följa upp. Om man gör ett manifest som innehåller 22 actions, så får man inte gömma dom på en webbplats så rörig som deras och att inte numrera dom tydligt. Sajten är märkligt oanvänbar.
  6. EU:s manifest är inte inbäddat i en politisk korrekt mall. Se här bara vad de skriver om sina egna insatser för att öppna upp offentliga data:

The irony of public data in the EU is that so little of it is actually public. From transportation to treasury to tender information, opening up government data can increase transparency and trust, while increasing citizen engagement, empowerment and equality. In addition, unlocking public data from its shackles allows innovative companies to introduce new products and services that can further reduce the dependence on central government and create new businesses at the same time.

taggar: , ,
03
Sep | 07:08

Ford har öppna data via API i sina bilar

Kanske är det en konsekvens av bilindustrins kris, men följande berättelse om Ford är lika oväntad som osannolik. Från ett konsumentperspektiv har inte de traditionella biltillverkarna stått för nytänkandet när det gäller kundupplevelse (imo). Det är roligt att det just är Ford som tar ett nytt grepp.

Ford har till sina personbilar något de kallar The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd. Vi har tidigare skrivit om att det även från SAAB och Volvo finns likande piloter, men Ford verkar ha kommit mycket längre.

Att bilägare modifierar sina bilar och att det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln) är känt, men här öppnar biltillverkaren själv upp, ”What if the system was designed from the ground up to be open source and to give insight into the vehicle itself?”. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också vinna på detta – man vinner goodwill så klart, men man kan också öka värdet på sina bilar genom att externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar.

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Researchers at Ford Motor Company joined up to create a standard way of creating aftermarket software and hardware for vehicles. Every new car is full of computers and electronics, and there is growing interest in connecting the output from those systems to third-party applications and the web. Many companies are already offering tools to hook into the driver’s interface, but for the most part they have limited availability for hobbyists and developers.

Att en tillverkare lämnar en produkt delvis ”ofärdig” i meningen att en kund eller någon annan kan fortsätta utvecklingen eller anpassa produkten kallas ibland för Open Design. Det kan vara något så trivialt att kunden själv kan byta ut batterilösningen i en mobil mot en lösning med annan prestanda. Det kan också vara att en produkt använder gängor och anslutningar som är industristandard vilket möjliggör att man kan koppla ihop helt olika produkter med varandra. För mer digitala produkter finns så klart oändliga möjligheter om man öppnar ett API som kan styra funktionen.

Det finns studier som visar att öppna produkter har längre livscykel och att det också finns miljövinster då produkterna går modifiera även för annan användning.

Open design is a form of co-creation, where the final product is designed by the users, rather than an external stakeholder such as a private company.

Ett exempel: i Finland har det växt fram ett omfattande experimenterande kring värmeväxlare och man har ett mycket stort nätverk av personer som bättrar funktionen på sina aggregat. På de största sajterna för värmeväxlare har man över 200,000 inlägg och 55 miljoner besök! De aggregat som är bäst lämpade för modifiering och anpassning tar här andelar av marknaden.

User innovation in sustainable home energy technologies from Jouni K. Juntunen

 

Från vår sida har vi funderingar på om det finns anledning att experimentera med en stödinsats, och vi vill gärna ha era synpunkter om det. Finns det extra intressanta områden som skulle kunna fungera på motsvarande sätt i Sverige?

21
Aug | 12:34

11th International Open and User Innovation Workshop

Varje sommar samlas några av de främsta forskarna inom öppen innovation för den årliga workshopen Open and User Innovation. Förgrundsfiguren här är Eric von Hippel. Årets träff anordnades av CENTRIM, Brighton Business School. Här följer reflektioner från OUI2013. Varning för långt inlägg!

The International Open and User Innovation Workshop is the leading academic conference on Open and User Innovation. Around 200 researchers from a range of disciplines (including innovation management, strategic management, organization design, marketing, intellectual property rights management, entrepreneurship, and public policy) meet annually, in order to exchange recent research findings and plans related to Open and User Innovation. The conference is for academics, researchers, those currently engaged in PhD programs, and those engaged Postdoctoral research. Contributions from practicing managers and those involved in public policy are also welcomed.

State-of-the-art research findings will be discussed in research fields like lead user innovation, user entrepreneurship, mass customization, crowdsourcing, producer/user co-creation, collaborative innovation, policy towards open and user innovation as well as open business models.

För den insatta inom öppen innovation så kan det ge värdefull information bara att läsa titlarna på alla presentationer. Det är inte helt enkelt att kategorisera presentationerna, men Joel West har gjort ett försök. Han har också ett försök att summera konferensen.

oui2013-cloud
Ett ord-moln på alla presentationerna på konferensen. Bild: Frank Piller.

Det var tydligt att öppen innovation inom hälsa var ett aktivt område, genom exempel på utvecklade patientnätverk men också genom att vissa patientgrupper utvecklar egna behandlingar. De överraskande få inslagen av frugal innovation på konferensen återfanns här, med modifiering av benproteser i Afrika som bästa exempel. De s.k. rare diseases är många och svårbehandlade; de är också udda och så ovanliga att traditionella aktörer inte prioriterar att utveckla behandlingar/mediciner för dessa spridda och ofta glesa patientgrupper. Inom hälsoområdet kan man alltså hitta de mest klassiska inslagen hos user innovation – det finns ytterst starka drivkrafter att skapa nya lösningar, personerna vill ofta använda lösningarna själva, gruppen av användarinnovatörer är stor och inkluderar även släkt och andra anhöriga, det är stor skillnad på angreppsätt hos personliga experiment jämfört med den etablerade forskningen inom området: [Diffusion and informal observational studies as a validation process/Tomas Fidelis]

Randomized, controlled clinical trials, although important for ensuring safety and efficacy, are frequently criticized for being an inadequate validation process for certain innovation modalities and conditions. The main causes for critique are their high costs, long duration, low patient recruitment, design rigidity, and ethical issues. There is a growing evidence that patients and their family members innovate in treatments, therapies, and medical devices. We study cases of patient-innovators who attempted to share their innovations with other patients, identifying the main steps in the process, difficulties they face, and their responses.

Områden som hade förhållandevis få presentationer var öppna data (knappt märkbar, för nytt som forskningsområde?), social media som nätverksverktyg, crowdsourcing som metod (färdigforskat?) och toolkits (företag ger ut gränssnitt/delar av sina verktyg till sina kunder). Det kanske inte går dra några långtgående slutsatser av det, då vad som presenteras på en konferens påverkas av många faktorer.

En studie (Diffusion of User Innovation at work and at home: Data from Portugal/Pedro Oliveira, Joana Mendonca, Jeroen de Jong, Eric von Hippel) fokuserade på bristen av spridning av användares lösningar. ”Diffusion and commercialization of innovations differs sharply depending on whether the source is the user or the firm, mainly because of the different expected benefits of the innovation, diffusion and commercialization process. While diffusion of firm innovations has been studied extensively, the opposite is true for the case for user innovation.” Man konstaterar att det finns lösningar från användare som inte delas, eller av olika anledningar inte kommer till användning. De drar slutsatsen att offentliga insatser för s.k. diffusion är eftersatt – det kan handla om ”peer-to-peer sharing, commercial adoption and user entrepreneurship”. Det är verkligen ett intressant inslag och här skulle man vilja gräva djupare och få tag på flera förslag på insatser. Vi har redan idag hinder/utmaningar: dels i att offentligt stöd sällan når till användarinnovatörerna, dels att insatserna ofta är avsedda att stimulera skapandet av lösningar och inte till den sista fasen med diffusion.

Ett område som anses lovande är energi. Det experimenteras med privat elproduktion, klimatsmartare byggnader, aktiv styrning av elförbrukning, visualisering och optimering av olika slag. Från Finland finns ett antal studier kring värmeväxlare och pelletsbrännare som belysande exempel.

User innovation in sustainable home energy technologies from Jouni K. Juntunen

In total we found 192 inventions or modifications that improved either the efficiency, suitability, usability, maintenance or price of the heat pump or pellet systems, as evaluated by domain experts. Our analysis clarifies that users are able to successfully modify, improve and redesign next to all subsystems in these technologies. It appears that supplier models do not cater sufficiently for the variation in users’ homes, which leaves unexplored design space for users to focus on. The inventive users can speed up the development and proliferation of distributed renewable energy technologies both through their alternative designs as well as through the advanced peer support they provide in popular user run Internet forums related to the purchase, use and maintenance of these technologies.

En udda presentation var Nik Frankes Does god play dice? Randomness vs. deterministic explanations of idea originality in crowdsourcing competitions, där de hade en fundering kring om det inte är så att kapaciteten eller förmågan hos olika deltagare i innovationstävlingar/idétävlingar i stort sett är slumpartad (statistiskt sett). Detta står i kontrast till synen att det viktiga är organisationen som ordnar tävlingen, till temat på aktiviteten eller vilken profil deltagarna har. Man kommer fram till den lite provocerande slutsatsen att slump faktiskt spelar en tydlig roll. Dvs, att en framgångsrik aktivitet (statistiskt) förklaras bäst genom högt deltagarantal. Det är inte den enda framgångsfaktorn så klart. Slutsatsen är ändå att man bör sikta mot att få med så många deltagare som möjligt, alternativ ha en mängd olika kvalomgångar.

We introduce the alternative idea that in fact the originality of any participant largely random and thus the success of the tournament rests on the number of participants attracted.  In order to compare the explanatory power of randomness and 22 deterministic factors derived from literature we conducted a huge experiment in which 1,009 participants developed ideas for apps.  Our finding is crystal clear: randomness rules.

Som ett komplement till ovanstående, ett antal presentationer var inriktade på att analysera drivkrafter som påverkar deltagande vid t.ex. idétävlingar. Fokus har ofta varit på direkta belöningar (prispengar), men behöver nyanseras om man vill inkludera flera typer av deltagare och bredare förslag på lösningar. Alexander Vossens studie Tell me why!  How to Promote Idea Co-creation to Consumers utgår från att användningen av förslagen är den mest effektiva metoden, om man vänder på perspektivet – dvs att användare förlorar på att inte använda bra lösningar, jämfört med att användare kan vinna pris genom att ge bra förslag på lösningar för andra:

…we find that: (1) highlighting use benefits for other users leads to an increase in consumer attention, especially when personal relevance of the topic is low. (2) Highlighting use benefits for other users is also more effective than highlighting monetary benefits for oneself. (3) A loss (gain) framing is more effective in generating attention for idea co-creation initiatives among users with high (low) personal relevance of the co-creation topic.

Johann Füllers Open Strategy – A New Strategy Paradigm gick igenom hur företag och organisationer kan jobba med strategi på nytt sätt. Strategiarbete är ofta en sluten process som inte ens alla anställda bjuds in till. Temat är intressant och sannolikt underutnyttjat – här finns möjligheter att ta hjälp på många olika plan, både internt inom en organisation men också från externa grupper. En personlig reflektion är att speciellt offentliga organisationer borde ha övervägande fördelar med att använda en öppnare process för sina strategier – man jobbar ju åt medboragre/samhället och utan ekonomisk konkurrens inom sitt eget område.

Strategy development has traditionally been exclusive (i.e. job of the top management team) and secretive (to protect competitive advantages). Web 2.0 technologies offer new opportunities for internal and external collaboration, allowing more open and participatory modes of strategizing. These new approaches, labeled as “democratizing strategy”, “open strategy”, “open-source strategy” or “strategy as a practice of thousands”, involve a large number of people in generating, discussing, and evaluating strategic ideas.

Franke hade ytterligare en presentation, om vilka dessa användarinnovatörer egentligen är. En vanlig (och rätt usel) invändning är att användare och kunder inte har nog bra förståelse för generella behov eller problemets karaktär för att kunna bidra med värdefulla insikter. Franke konstaterar att visst kan det ibland vara så, men att de grupper av användare som intresserar sig för att skapa egna lösningar har egenskapen att de mycket snabbt lär sig när de börjar experimentera.

franke
Frankes bild över hur användarinnovatörers probleminsikt snabbt ökar vid egna experiment.

Han ville också poängtera en del andra skillnader. Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en värdefull insikt. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg, med för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”. Även det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon sammanfattade det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Efter konferensen samlades några veteraner för att fortsätta diskussionen om vad man kan göra inom policy för att stärka Open and User innovation. Det är ett svårt ämne, och att alla har bakgrund i sina länders specifika innovationssystem gör inte debatten enklare. Man är van vid olika styrinstrument och olika slags engagemang. I en del länder skapar och genomför politikerna insatserna själva, i Sverige finns en delegation av insatser till oberoende myndigheter och utredningar.

Fred Gault som jobbat med Community Innovation Survey (CIS) med OECD sedan 1992 började med att konstatera att vissa saker mäts inte av CIS (som innovation av användare). Han sa att ”Far more companies innovate than do R&D. This is a very robust result of the CIS”. Är man intresserad av att mäta innovation, eller av en bättre definition av innovation (som inkluderar user innovation) ska man leta efter hans nya bok, Handbook Of Innovation Indicators And Measurement.

Eric von Hippel konstaterade att ibland skapar myndigheter och andra hinder för öppen innovation, helt omedvetet. Han tog upp ett exempel från bilindustrin i USA där man nu försöker införa en lag om att en bil är säker endast om den är helt enligt tillverkarens specifikation. Det finns så klart goda skäl för att öka säkerheten, men man är inte medveten om att man oavsiktligt utesluter en omfattande ”aftermarket” och användarinnovation (c:a 10% av personbilsekonimin sas det).

Jeroen upprepade resultaten från sina studier, om att 81% av användarna gör ingen diffution alls av sina egna lösningar (6% commercial diffusion, 16% peer diffision). Hans slutsats var att man bör fokusera på ”user innovation” och mindre på ”user-driven innovation”, samt skapa policyinstrument som gör att individer och nätverk kan söka offentligt stöd. Han fick mothugg av andra som tyckte att ”user-driven innovation” inte motverkar ”user innovation”. Vi kunde inte enas om hur man skulle kunna stimulera eller förenkla diffusion på bra sätt.

En åtgärd och uppgift var att arrangörerna av OUI2013 ska skapa förslag på områden som behöver mer underlag från forskningen, en slags ”opening agenda for research in innovation policy”. Det räknades upp två sidor här: det som vi (forskarna) vet, och det vi (myndigheterna) behöver som underlag. Det är idag olika saker sas det.

En lång utvikning kretsade kring hur Ford i USA hade lyckats använda öppen innovation för vissa saker i sina personbilar. En av de ansvariga från Ford var på plats. Man hade öppnat en slags tredjepartsmarknad kring vissa funktioner, som vindrutetorkare (vi saknar tyvärr lite detaljer här), genom att öppna upp sitt API till fordonet. Ford har nu två plattformar, en för öppen mjukvara och en för öppen hårdvara, läs mer här.

Detta gav von Hippel en idé om att man borde prova insatser för öppna produkter. Han menade att man skulle kunna använda det vanligaste policyinstrumentet – en offentlig utlysning – och rikta den mot aktörer som vill öppna sina produkter för externa modifieringar eller på annat sätt skapa möjlighet till innovationer även i nästa led. Exempel: man möjliggör att byta batteri i annars tidsbegränsade produkter, man öppnar data från ett instrument som möjliggör bättre visualisering eller styrning, man kan standardisera gränssnitt (både hårdvara och mjukvara) så att produkter blir möjliga att ”hacka”. Detta kanske kan kallas open design, som är ett mer etablerat begrepp:

Open design is the development of physical products, machines and systems through use of publicly shared design information. Open design involves the making of both free and open-source software (FOSS) as well as open-source hardware. The process is generally facilitated by the Internet and often performed without monetary compensation. The goals and philosophy are identical to that of the open-source movement, but are implemented for the development of physical products rather than software.[5] Open design is a form of co-creation, where the final product is designed by the users, rather than an external stakeholder such as a private company.

Vi funderar vidare på tanken med en sådan utlysning och tar gärna emot synpunkter och inspel.

19
Aug | 07:05

Delat kontor åt alla

Coworking spaces – delade kontor – är något som liknar ett vanligt kontor men som flera personer och företag delar på. Men det är mer än bord och stolar. Ett av Londons framgångsrika delade kontor berättar om vad som skiljer dem åt från alla andra.


James Layfield, founder and CEO of Central Working, talks to The Guardian’s Jemima Kiss about his membership-based club for start-ups, enabling entrepreneurs to move from zeros to heroes and his drive to change the world – ‘just a tiny bit’.

P1030497
Inne på Central Working, Shoreditch.

Intervjun med Layfield om hans Central Working i London tar upp ett par bra frågor och saker de har lärt sig:

  • Man vänder sig inte enbart till tech startups utan välkomnar företag och personer av alla slag. Anledningen är att man är säker på att alla (inte bara laptopfolket) kommer att arbeta i sådana miljöer, även de som idag har traditionella kontor (banker etc).
  • Man bygger sina kontor för att folk ska känna sig hemma. Det betyder att man designar och konstruerar egna möbler – standardkontorsmöbler ger inte denna känsla som James menar är ”fairly bulky, is about dividing and separating”.
  • Man ser till att möbler och utrymmet uppmuntrar till samarbete, på olika sätt.
  • Att coworking spaces existerar beror på att det finns molntjänster, säger de. Detta har varit en starkt drivande orsak.
  • Som organisatör av ett kontor ser de vad som fattas i systemet, speciellt för nya företag (startups). För UK så handlar det till största delen om bankerna – hur lång tid det tar att få ett konto, hur lån och dialogen mot bank fungerar om man är en startup etc.
  • Efterfrågan är fortsatt stor. De har som plan att inom kort ha 35 coworking spaces över hela världen.

P1030491
Mötesrum på Central Working, dörrarna kopierade efter en annan berömd no. 10.

Denna blogg har tidigare skrivit om Coworking – mer än mingel och kaffedrickande. och Co-working i London. SvD har haft en serie artiklar som handlar om personer som jobbar hemifrån eller är frilansare/ensamföretagare. De grupperna har behov av kontakter och flexibilitet:

14
Aug | 14:27

Din cykel väntar på att bli stulen

Cykelstöld är ett av de allra vanligaste egendomsbrotten. Ungefär 250 000 hushåll uppger att de utsatts för cykelstöld. Varje år alltså. Hur kan det komma sig att detta är ett olöst problem? En innovationstävling försöker sätta stopp för dessa stölder.

VINNOVA har i dagarna öppnat en utlysning med syftet att öka användandet av innovationstävlingar. En innovationstävling omfattar att identifiera existerande behov, söka efter förslag i en tävlingsform, samt att ta vidare de bästa förslagen till implementering och/eller kommersialisering. Utlysningen riktar sig till aktörer som söker lösningar utanför den egna organisationen för idag existerande behov, och som gör det i tävlingsform.

Hands off my bike!

Bild: NESTA. Kampanjbild för deras innovationstävling.

Förra året anmäldes 60 500 cykelstölder vilket är det egendomsbrott som anmäls i minst utsträckning (38%). Brå skriver:

Eftersom många cykelstölder inte anmäls till polisen är det svårt att säga exakt hur många cyklar som faktiskt stjäls. Försäkringsskyddet och värdet av den stulna cykeln är två faktorer som spelar in när det gäller anmälningsbenägenheten, och förändrade försäkringsvillkor påverkar både antalet anmälningar och den faktiska brottsligheten.

SvD har gjort en interaktiv visualisering över cykelstöler i Stockholm. Kartan innehåller plats för stölden, berättelser från personer som fått sina cyklar stulna, men också berättelser från personer som har stulit en cykel!

Cykelstölder på en karta

Bild: SvD. Cykelstölder på en karta

I England så funderade NESTA på samma sak. Man konstaterade att det ohållbart nog stjäls en cykel per minut. Man lanserade en innovationstävling för att söka de bästa idéerna på hur man kan motverka cykelstölder.

The Hands Off My Bike Challenge Prize is calling on people from all over the UK to come up with breakthrough innovations to make it more difficult to steal bikes and have the potential to increase numbers of people cycling in the UK.

The winning innovation will be the one that requires the longest time to steal the bike.

Nu har man fått in förslag och utsett en vinnare. Videon nedan är tydlig och visar hur de två bästa förslagen gör det svårare att stjäla en cykel. Juryn har haft tillgång till f.d. kriminella som har kunnat assistera vid bedömningen av förslagen!

Hands Off My Bike finalists from Nesta UK on Vimeo.

The runner up was G Lock, and the winner was BiKLOX. In this video the inventors of both demo their products and explain how they work. There are also comments from one of the challenge prize judges who explains why these products were chosen.

PS. Cyklistbloggen har råd om vad du kan göra för att undvika få din cykel stulen.

 

Sida 20 av 38« Första...10...1819202122...30...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter