13
feb | 10:28

Innovationssamarbete och användares innovationer

Andelen svenska företag som bedriver någon form av innovationsverksamhet är 53 procent. Om man vet om vikten av samarbeten så är det oroande att se att det endast är 30 procent som haft innovationssamarbete under åren 2010–2012. Det är en minskning på 9 procentenheter sedan undersökningen 2008-2010.

SCB:s nya rapport Innovationsverksamhet i svenska företag 2010-2012.är en guldgruva för oss med intresse av innovation, varor/tjänster och avsatta resurser.

SCB: Samarbetspartner i innovationsverksamheten åren 2006–2008, 2008–2010 och 2010–2012, procent. Innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation

SCB: Samarbetspartner i innovationsverksamheten åren 2006–2008, 2008–2010 och 2010–2012, procent. Innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation

Man konstaterar en kraftig nedgång i samarbeten. Sådana samarbeten är det som gör det möjligt att få tillgång till kunskap och teknik som företagen annars inte skulle kunna tillgodogöra sig på egen hand. Det är även en fråga om att involvera kunder och leverantörer i utvecklingen vilket ofta är helt avgörande inom tjänsteinnovation.

Färre företag har innovationssamarbete
Bland företagen med innovationsverksamhet avseende produkt- och/eller processinnovation var det knappt 30 procent som haft innovationssamarbete under åren 2010–2012. Det är en minskning på 9 procentenheter sedan undersökningen avseende 2008–2010, då 39 procent av företagen samarbetade. Nedgången i innovationssamarbete är brett fördelad över både bransch och storlek. Företagens vanligaste samarbetspartner var leverantörer, följt av kunder eller klienter och konkurrenter eller andra företag inom branschen. Jämfört med tidigare undersökningsomgångar har andelen som samarbetat med kunder eller klienter och konkurrenter ökat. Även samarbetet med universitet och högskolor har ökat bland företagen.

Från ett perspektiv inom Öppen innovation skulle man så klart hellre se ett ökat samarbete, speciellt då vi vet att allt många s.k. värdekedjor idag blir globala och befolkas av fler aktörer. Tidigare forskning har undersökt var innovationer uppstår, och den kunskapen är inte speciellt känd. Inom vissa branscher står extern innovation för upp till 90% av innovationerna – de kommer ofta från kund, användare eller tillverkande partner. Enligt forskare på området har detta inte fått genomslag inom policy.

The sources of innovation, Eric von Hippel.

The sources of innovation, Eric von Hippel.

5,4% av den finska befolkningen har skapat innovationer för eget bruk. I Consumer innovation in Finland – Incidence, diffusion and policy implications (PDF) har man kartlagt och räknat på betydelsen av även denna slags innovationsinsatser. Det finns anledning att tro att det ungefär lika ut i Sverige. Fem procent kan se lite ut, men det motsvarar alltså 172,640 innovativa finnar!

Den finska studien avslutas med rekommendationer för policy, för att bättre ta hand om även innovationer från andra än företagens interna projekt.

In order to account for consumer innovation, three general design principles merit
attention: (1) avoid the dominant logic of the producer-centered innovation model,
(2) design innovation supports that are open also for individuals, not just for
businesses and organizations and (3) use of pull- and push type policies as well
measures that stimulate networking.

Båda rapporterna är aktuella och läsvärda för den med intresse av öppen innovation.

09
feb | 18:43

Öppen innovation via spelifiering

Att spela spel handlar om att lösa problem. Forskare har sett en möjlighet att få sina problem lösta genom spelifiering.

Foldit - solve puzzles for science

Foldit – solve puzzles for science

Att göra ett problem eller en utmaning till något som liknar ett vanligt spel har använts i många sammanhang. Ibland är det inte lösningen i sig som man söker utan man vill hitta framgångsrika strategier för att närma sig lösning. Ibland är det masseffekten (crowdsourcing) som man utnyttjar – även komplicerade problem kan lösas om man är tillräckligt många som hjälper till.

SETI (Search for Extraterrestrial Intelligence) lanserade 1999 ett nytt sätt att söka bland radiosignaler från rymden. Man vill hitta signaler som avviker från det normala och som kanske pekar på främmande aktivitet. Det nya var att man skapade ett program som användare skulle ladda ner och köra på sina datorer – datorn hämtade sedan över nätet material att analysera och skickade tillbaka resultatet, och så fortsatte det. SETI-projektet skapade topplistor över de användare som hade analyserad flest ”paket” av data. Man skapade även andra listor där alla användare på ett universitet klumpades ihop, och på så vis fick man även att universitet att tävla mot varandra. Trivialt? Kanske, men tio år senare hade man 290,000 datorer anslutna, motsvarande beräkningskraft om 617 teraFLOPS. (Nej, man har inte hittat något avvikande. Ännu.)

I nutid har spel används för att lösa problem inom medicin, med hur proteiner viker ihop sig:

In 2011, people playing Foldit, an online puzzle game about protein folding, resolved the structure of an enzyme that causes an Aids-like disease in monkeys. Researchers had been working on the problem for 13 years. The gamers solved it in three weeks.

Idag är aspekter av spelifiering så vanliga att vi sällan tänker på dom. En del personer följer mått på sitt inflytande på nätet kanaler (Klout score), eller försöker få så många retweets/likes/följare som möjligt. Olika belöningar skapar drivkrafter som påverkar användaren åt något håll. Om man som designer kan skapa en sådan positiv kraft så kan genomslaget vara mycket stort.

Min Klout-poäng

The Guardian har en bra genomgång av olika spel i How online gamers are solving science’s biggest problems. De exemplen är inriktade på att spelet i sig ska vara en lösning på ett problem.

Man kan använda spelifiering på många olika sätt, som utbildning eller att få en trist rutinsak genomförd i högre grad. Det finns till exempel spel för att få unga att mäta och rapportera sin diabetes på bättre sätt.

– Det är viktigt att små barn med diabetes, deras föräldrar och andra vuxna som har kontakt med barnen förstår varför de måste äta regelbundet, röra på sig och ta sitt insulin. Spelet hjälper både barn och föräldrar att bättre förstå komplexiteten med diabetes. Att hålla en jämn blodsockernivå är viktigt för att förebygga komplikationer i framtiden. Forskning visar att interaktiva spel om hälsa har en direkt påverkan på barns beteende, säger Peter Adolfsson.

Ett liknande exempel är utbildning inom stroke, att lära unga att känna igen de vanligaste symptomen och vad man ska göra i ett sådant läge. Man använder ett spel Stroke Hero och kända stjärnor inom hiphop för att nå målgruppen, och det verkar ge resultat. Tester visar att 90% av de unga gillade spelet och att man hade signifikant bättre kunskaper om vad rätt åtgärd är.

Poängen, som jag själv ser det, är att det handlar om möjligheten att skapa lösningar som är engagerande för externa användare, som ger de användarna något tillbaka samtidigt som man själv får ett slags problem löst. Rätt använd finns här en ofantligt stor potential till öppen innovation.

PS. Om ni gillar detta inlägg och sprider det så ökar kanske min Klout-poäng.

31
jan | 11:11

Med användaren och kunden som innovatör

Tänk om kunderna producerade all reklam åt dig, gratis. Inte nog med det, kunderna hjälper också till att utveckla dina produkter. Följande är baserat på verkliga händelser.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Nick Woodman hade runt år 2000 en startup, FunBug. Som många nya företag så lyckades man inte hela vägen. Startupen hade fått ihop 4 miljoner dollar av investerare men brände allt på två år. Nästa försök ville Nick finansiera själv.

Han tog en paus och reste jorden runt som surfare, och kom på att han ville utveckla en vattentät analog kamera för dykare och surfare. Han sålde dom från sin skåpbil, en sådan som alla surfare har. Man satte fast kameran på handleden, vilket ger rätt vinkel när man ska filma vågor och dyk. Nick var alltså användare av sin egen innovation, en spetsanvändare.

Han var också intresserad av bilracing och tog körlektioner på bana. Där ville man hyra ut en kamera för att filma loppen. 100 USD för 30 minuter kostade det. Galet dyrt menade Nick, ’jag tar min egen kamera och sätter fast den på bilens störtbåge’. Alla andra på kursen undrade var han hade fått kameran från? Jag utvecklar och säljer kamerorna, sa han. Han insåg där och då att hans handhållna kamera måste bli något mer – en kamera för alla möjliga situationer.

Ett hopp framåt i tiden. Kameran heter GoPro och används fortfarande för att filma vattensporter. Men, kunderna har andra också idéer. Kameran börjar användas av professionella användare för att dokumentera händelser som man vill följa upp efteråt. En rökdykare har kameran på sin hjälm för att visa hur det ser ut i brinnande hus. En film visar hur han hittar en katt och lyckas rädda livet på den (+19M visningar). En hundägare sätter kameran på en pinne som hunden brukar leka med (knappt 1 M visningar).

En mer spännande användning kommer från den omättliga genren och varianter på Stjärnornas krig. James Trosh tänkte skicka hem Darth Vader, eller i alla fall ut i rymden. Han byggde Vader en raket och satte fast sin kamera på den, tillsammans med GPS-utrustning för att kunna spåra allt. Hela resan tar över 2 timmar och finns att se i sin helhet. För oss rymdmässigt normalintresserade räcker klippet nedan, och den är imponerande. Självklart finns en behind-the-scenes som förklarar tekniken och hur allt gick till.

nyhetsprogrammet 60 minutes har ett reportage om Nick och hans företag (se nedan). Det är sevärt för berättelsen om hur utvecklingen gick till, men så klart ännu mer så för alla otroliga filmklipp som användarna har producerat.

Om man är intresserad av öppen innovation så finns flera saker att observera och lära sig av – hur grundaren som spetsanvändare utvecklade sin första idé, hur kunderna involveras, och hur man från företagets sida uppmuntrar användarna att hjälpa till att utveckla produkten.

Ursäkta att inlägget är lite fokuserat på en produkt. Det finns idag andra kameror med liknande funktion på marknaden.

28
jan | 18:03

Makerkungen

Du är rik som ett troll. Du kan IT. Du är snickare. Vad gör du? Carl Bass vet – man bygger ett makerspace, fast för sig själv. Sedan bygger man ett till.

Bild: Carl Basset av Itamar Medeiros

Bild: Carl Basset av Itamar Medeiros

Carl är en typisk ’maker’ men också lite speciell. Han är VD på Autodesk som skapat programmet AutoCAD. Du äger garanterat produkter ritade med hjälp av deras verktyg. Förslagsvis din bil. Eller ditt kylskåp.

Men inte alla ritar bilar hela dagarna. Företaget vet att personer skapar lösningar även utanför jobbet, och man provade därför att utveckla sitt första verktyg för vanliga konsumenter:

The company’s first consumer product was an experiment. A team in Toronto developed a dramatically simplified modeling program, formatted it for use on mobile devices, and put it online as a free app, called Sketchbook. Within 50 days, Sketchbook had a million downloads. So the company created more products, and then a whole consumer group focused on design, personal manufacture, and home decoration. In three years, Autodesk had more than 100 million registered users across its various consumer products. Compare that with the company’s 12 million professional users, which it took more than three decades to accrue.

Att på kort tid nå 100 miljoner användare är imponerande i sig. Att det är designverktyg för konsumenter vi talar om gör det smått otroligt.

Carl kan knappast ha varit överraskad av framgången. Hans eget företag är fullt av ingenjörer som gillar att skapa också på egen hand. Han äger själv två privata makerspaces, ett för trä och ett för metall! Det är alltså inte din barndoms snickarboa vi talar om. Se intervjun med Carl Bass för detaljer. Autodesk lever som man lär och självklart har man ett stort makerspace för sina anställda, utrustat för trä, metall och digital bearbetning. Till utrustningen hör även ett testkök och ett skrädderi, förutom de mer förväntade 3D-skrivarna.

Det värdefulla här är som sagt att man lever som man lär. Det är en fråga om att vara trovärdig i kommunikationen, men också att använda verkligheten som sitt testlabb. Carl observerar att många pratar och drömmer om personal manufacturing, men att detta i praktiken inte är speciellt nära. Det är komplicerat att designa, rita, konvertera ritningar, konfigurera och använda teknisk utrustning etc. ”Right now, you have to convert all these file formats from one to the next, and you lose fidelity with every step. If I can’t do it with my resources, connections, and equipment, who can?

En 3D-skrivare. Bild: CC easy3dmaker.creativetools.se
En makers bästa vän – 3d-skrivaren?

Nu på torsdag 30 januari håller Entreprenörskapsforum ett frukostmöte för lansering av rapporten 3D-printing – Economic and Public Policy Implications, författad av Maureen Kilkenny, professor och Senior Fellow vid National Center for Food and Agricultural Policy, USA. Temat är Den industriella 3D-revolutionen, och den efterföljande panelen (där jag ingår) kommer diskutera effekter av denna utveckling. Frågan är om vi står inför en industriell revolution och vilka ekonomiska och politiska implikationer vi kan förvänta oss ur ett svenskt perspektiv.

Se rapporten

Jag kommer ta upp vikten av den insikt som Autodesk har, var innovation kommer från, och hur verktygen kan hjälpa nästa generation innovatörer. En förutsättning för framgång kommer vara (i) alla makers och (ii) tillgång till rätt slags verktyg, vilket jag kommer försöka argumentera för.

 

22
jan | 17:46

Open Data Day 2014

Idag är det exakt en månad kvar till Open Data Day. Det är hög tid att fundera på vad du och din organisation ska göra den 22 februari.

Det finns nu en svensk sajt opendataday.se för mer information och hjälp.

Bild: Hal Goodtree

Bild: Hal Goodtree

Open Data Day is a gathering of citizens in cities around the world to write applications, liberate data, create visualizations and publish analyses using open public data to show support for and encourage the adoption open data policies by the world’s local, regional and national governments.

En personlig reflektion baserat på många års arbete med liknande internationella dagar – det enda som är viktigt är att man skapar en egen aktivitet. Det spelar ingen som helst roll hur bra man kan ämnet eller att man har en ”fin” agenda.

Köpenhamn föregår med gott exempel när det gäller att göra en aktivitet enkel. Man arrangerar regelbundet Open Data Drinks, dvs en afterwork som ett sätt att träffa andra intresserade och bara prata lite löst om gemensamma frågor. Det viktiga är att mötas.

En annan aktivitet är att helt enkelt berätta för andra i sin organisation vad öppna data är och vad man kan göra med öppna data. Det finns många färdiga presentationer på ämnet, och man är fri att använda alla mina slides om öppna data. OKFN som står bakom initiativet har en handbok för att göra egna aktiviteter (läs den bara för inspiration, hoppa över alla detaljer).

En ännu enklare aktivitet är att gemensamt se på en film om öppna data och reflektera över den. Min personliga favorit alla kategorier är Ton Zijlstra på TEDx Open data: get to know our ant hill:

Vad kommer VINNOVA göra på Open Data Day undrar du? Vi hoppas på att öppna data från vår egen verksamhet den 21 februari (eftersom den 22:a är en lördag). Om allt går som planerat så blir det intressant för de som vill använda vår information, men det är framför allt ett tillfälle att internt prata om värdet av öppna data i alla verksamheter.

Och, går det väl så är jag öppen för en Open Data Drink den 22:a!

Sida 20 av 42« Första...10...1819202122...3040...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter