18
apr | 10:57

Som en öppen bok

Caterina Fake’s bok som inspirerade till Readmills lösning, om socialt läsande.

Möjligen är rubriken missvisande för e-böcker idag är oftast allt utom öppna. Ett exempel, i USA kom nyligen ett beslut att man inte får sälja vidare e-böcker.

Av olika anledningar, konsumenterna har varit avvaktande i Sverige, likaså kritikerna som värdesätter den just fysiska bokens egenskaper. Men saker ändras så sakta till e-bokens fördel. Inte minst kring det sociala. Det är dock en underhållande debatt om huruvida e-böcker är en bra utveckling. En del tilltalas av möjligheterna till lägre kostnader, smidigare distribution och själva läsningen på läsplattorna. Andra är mindre övertygande av det digitala – man menar att läsning inte är en social aktivitet utan (positivt) asocialt – där ligger dess stora värde.

Det finns många aspekter kring hur annorlunda köp & sälj fungerar när produkten eller tjänsten är digital. Som att ”lån” av e-bok på bibliotek kan sägas inte vara lån utan kopiering. Eller att ”köp” av digital låt inte är köp av musiken i sig utan köp av en licens för att under vissa förutsättningar få lyssna på låten. Anledningen att vi här uppmärksammar just dessa detaljer är att frågan om slutna/öppna e-böcker delvis hindrar återanvändning och därmed också innovation. Med möjligheter att experimentera så hade fler nya lösningar kunnat skapas. I detta sammanhang bör man nämna Projekt Runeberg, som är ett ideellt initiativ för att digitalisera äldre nordisk litteratur och göra den fritt tillgänglig över Internet.

Men detta inlägg handlar om det öppna sättet att läsa böcker. Readmill är ett företag grundat av svenskarna David Kjelkerud och Henrik Berggren. Som en del andra start-ups har de lämnat Sverige och sitter idag i Berlin.

Readmills grundare berättar om deras anledning till att bygga sin tjänst/app:

For Berggren and Kjelkerud, the idea of Readmill was born out of frustration from reading’s solitary confines. But the light-bulb moment really came after they paid a visit to the U.S in November last year, and met with Hunch and FlickR co-founder; Caterina Fake. “She showed us one of her books and said ‘look at all of these (notes), everything here is un-sharable, and no-one could ever read this again,” says Berggren, “that’s when we knew we were onto something.”

En av poängerna med att läsa en e-bok på Readmills sätt är att man enkelt kan spara och dela sina tankar och kommentarer. Även om man så klart alltid har kunnat skriva noteringar i tryckta böcker så blir detta ändå något annat med de möjligheter som digitala noteringar skapar. Inte minst den s.k. sociala läsningen är en sådan aspekt – att man också kan dela vad man läser eller utvalda detaljer om sina kommentarer.

Att läsningen är öppen (i meningen offentlig) skapar förutsättningar för nya innovationer. Det pågår intressanta experiment kring det sociala läsandet. En del tar en betydelsefull bok och bjuder in experter att kommentera och analysera kritiska delar av boken, i syfte att låta fans veta och förstå mer av sina favoriter. Behovet och intresset är betydande, minst sagt. Ett exempel, Harry Potter fanfiction archive innehåller idag 639293 berättelser av fans!

Experimenterandet påminner om specialutgåvor av spelfilmer på DVD där regissören eller skådesspelarna har ett egen ljudspår. De kommenterar det som utspelar sig i scenen, varför de spelade på detta sätt eller vad just de tolkar in i berättelsen. Man har sitt originalmaterial, men man kompletterar med länkar, reflektioner och annat som kunderna är intresserade av.

Jag tror att det sistnämnda är det som kommer avgöra debatten för den sociala läsningen sida – det är roligare, mer meningsfullt att också kunna bidra till (läs-)upplevelsen. Det blir ett öppet sätt att föra diskussionen genom att förklara oklarheter och fördjupa resonemang. En bieffekt är att skillnaden mellan att läsa och skriva e-böcker blir mindre. Detta är klassisk öppen innovation, och alltså tillämpbart även på en så udda sak som e-bokläsning.

taggar:
09
apr | 12:30

Innovationskonsulter med evidens

HYVE, innovationskonsulter med klienter som BMW, Bombardier, Bosch, Intel, P&G osv. Öppna innovationsmetoder genomsyrar HYVEs verksamhet och de hjälper företag och offentliga organisationer med att få input till innovation från användare, kunder och andra externa aktörer. En artikel i Harvard Business Review beskriver HYVE som experter på ”managing the crowd”, se här.

Konsultfirman startades i München 2003 och har vuxit organiskt och har nu 100 anställda. De delar in sig i tre avdelningar 1) ideskapande och design 2) innovations- och marknadsanalyser 3) innovationstävlingar. Deras presentationer och argumentation är byggd på den senaste forskningen inom området öppen- och användarinnovation. De erbjuder konsultation inom spetsanvändarmetoden, innovationstävlingar, netnografiska marknadsanalyser osv. Jag tror inte det finns någon liknande organisation i Sverige.

Professor Johann Füller, vd Hyve

Professor Johann Füller, vd Hyve

Ett exempel på deras arbete är Bombardiers stora internationella tävling ”Seamless connectivity”, för att hitta lösningar på problemet med transportgränssnitt. Se tävlingsförslag här:

De har även hjälpt de danska byggbolagens förening med en plattform för att lägga upp tävlingar på problemområden som ett byggbolag kan stå inför, se här. Ett exempel på problemområde är en gammal lagerbyggnad som ska byggas om till ett co-working space.

The starting point for USE SPACE is a warehouse, empty but worthy of preservation, at Hørfrøgade 4 in Aalborg’s East Harbour, in which the second floor is to be converted into an office community. The 800 m² attic space with its wooden floors and wooden ceiling is to be transformed into a co-working space, in which the building’s users can work side by side in offices, conference rooms, studios and other types of work space.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto: ByensRum
Foto: ByensRum

 

Enligt HYVE så är det viktigt att den organisation som arrangerar innovationstävlingen även har planer för hur de ska arbeta med de nya lösningsförslagen efteråt. Man kan tex bjuda in vinnarna till en workshop för att ta fram prototyper tillsammans. Det är också viktigt att inte bara förlita sig på ett externt röstningsförfarande utan att man alltid kompletterar detta med en jury som har utslagsröst. På så sätt kan man ta tillvara på deltagarnas engagemang men samtidigt försäkra sig mot ”gaming”. HYVEexperten rekommenderade också att rikta sig mot en internationell publik, pga att det höjer nivån på förslagen.

30
mar | 16:22

Google campus fyller ett år

Google Campus London

Google campus är Londons kanske hetaste hackerspace, och man fyllde ett år på långfredagen. Ian Dowson från London New Finance summerar lite av det som hänt under året.

Bonhill Street

Stället kunde ha blivit en reklampelare för nya glasögon, självkörande bilar och en massa annat. Det blev inget av det. Det blev en precis vanlig och ful fasad typisk för östra London. Det är inte helt enkelt att hitta till detta ställe då det är otroligt diskret och helt utan skyltar utanför.

Vad gjorde Google då? Svar: inget alls. Man leasade huset på lång tid och sa ”varsågoda, gör något kul”.

Campus has created a place where you can convene suits and denim of any variety, private equity, venture capitalists, teenagers doing their first hackday; PhD’s plotting a big data play, silver surfers taking a shot at a start-up.

It’s a neutral place to go, has a certain coolness, without snobbishness, there is no feeling of exclusiveness; everyone is treated in similar fashion. The underlying theme is on hard work, intellectual application with forecasts, spreadsheets and market assessments that add up, dare I say it, software that works just enough.

Stället är en stor framgång, troligen för sin minimala påverkan på innehåll och PR. Det är verkligen ett öppet ställe som samlar startups och folk med ryggsäck & laptop som passerar genom London. Vi vet att OKFN.org, TheODI.org och data.gov.uk är stammisar här.

Vad gör Google själva under tiden i London? Jo, man bygger nu ett nytt komplex, och har satsat runt $1 billion för sitt kommande kontor vid King’s Cross Central – ett av de största byggsatsningarna överhuvudtaget i UK. Det ska bli dubbelt så stort som originalet, Googleplex, och rymma ett par tusen anställda.

28
mar | 07:27

”I vår organisation har vi alltid använt öppen innovation”

Yeah right...

[Förklaring: det är just nu en global trend med animerade GIF:ar, 6-sekundersvideos a la Vine och illustrationer av olika fenomen. Verbet ”GIF” är årets ord i USA och tekniken används självklart även för seriösa behov, som politisk journalism. Det är kanske inte helt känt att den mest hypade appen för animerade bilder, loopcam, har svenska rötter. Det går f.ö. nu söka på animerade GIF:ar i Googles bildsök.]

taggar:
25
mar | 11:50

Obligationer som drivkraft för social innovation

Bild. CC BY-SA 2.0 Plane Stupid.

Bild. CC BY-SA 2.0 Plane Stupid.

I Storbritannien prövar de många olika sätt att arbeta med sociala innovationer. Ett av experimenten kallar de social impact bonds. De har intressanta egenskaper som kan vara värda att fundera över.

Vissa teman som tas upp inom social innovation kan vara sånt som skapar stora rubriker, som exempelvis samhällets påverkan på klimat och miljö, hotade djur, missbruk av olika slag och samhällets olycksbarn, etc. Det ska därför sägas, att här finns många (politiska) överväganden som behöver göras. Denna blogg fokuserar på sätt att hitta bättre och effektivare instrument från den offentliga sidan, som ett förtydligande bara.

SvD idag skriver Nima Sanandaji om social impact bonds:

Social impact bonds går ut på att den offentliga sektorn avsätter en budget för att försöka nå en målsättning. Tydliga kriterier för framgång slås fast och olika föreningar eller företag kan ta på sig att utföra arbetet. Om projekten når framgång blir belöningen god. Annars kommer den helt eller delvis att utebli.

I en kommunikativ policy-mening ligger UK långt före på detta område. Där har till exempel vår motsvarighet NESTA (the National Endowment for Science, Technology and the Arts) gett ut en The Open Book of Social Innovation, som på 200 sidor ’describes the hundreds of methods and tools for innovation being used across the world, as a first step to developing a knowledge base.’

Det är troligen inte belöningarna i sig som är receptet på framgång. Att noga utveckla och definiera de existerande problemen samt att sätta upp målsättningar och kriterier verkar var det som är avgörande. Evidence, säger de själva om sånt.

Man har i UK sökt sociala innovationer med avsikten att minska utsläpp av koldioxid. Det nationella målet är att minska CO2 med 36% till år 2020. Genom sociala pristävlingar och engagemang hos 355 olika lokala initiativ nådde man minskningar redan idag på mellan 10-46 %.

Man har sammanfattat sina erfarenheter på mycket tilltalande sätt, i skriften Using social challenge prizes to support people-powered innovation. Det är kort och bra läsning för alla som funderar på hur det offentliga kan ge stöd för samhället (i vid mening) att lösa sina mest angelägna behov. Man har summerat sina erfarenheter i denna skrift och rekommenderar en femstegsmodell:

  1. Challenge prize: a clearly defined challenge is set and a prize is offered to the most successful solution(s).
  2. Outcome-focused: this approach rewards performance – the prize is awarded for solutions that prove themselves successful against measurable criteria.
  3. Staged process: taking respondents through a series of clearly defined stages, which start with a low barrier to entry and become increasingly more demanding. Participants receive non-financial and/or small-scale financial support at each stage.
  4. Not prescriptive: how the problem is tackled is left entirely to competitors to decide. It requires the organiser to be genuinely open to not knowing what the most effective types of solutions will be.
  5. Open: barriers to entry are low, with eligibility criteria kept to a minimum.
Sida 28 av 42« Första...1020...2627282930...40...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter