23
Dec | 08:14

God jul

Bloggen tar juluppehåll och är åter efter helgerna. God jul!

Julmarknad

 

10
Dec | 13:10

Jag är inte bara DJ, jag är också designer och investerare

Förr, när det inte var tillräckligt hippt att bara vara, säg, tandläkare, så kunde man också på sitt andra jobb vara webbdesigner. Eller DJ. Men idag har många en egen webbplats, alla kan vara DJs, i Spotify och på andra musiktjänster. Det nya nu är snarare att också vara designer och investerare.

SvD har en artikel på detta ämne, Din tid som designer är här. Det har sin grund i lite olika rörelser, att återanvända saker, att bygga själv (makers, DIY), att nya digitala verktyg möjliggör att vanliga personer också kan vara med i producentledet, att man med 3D-skrivare kan producera helt nya objekt.

En person med en idé om en produkt kan i dag använda sig av fria program, tips från kunniga nördar på nätet eller bara ett vanligt Cad-program för att utveckla sin produkt. Det nya steget är att man sedan kan ladda upp sin design digitalt (till molnet, representerat av sajter som MFG.com) och låta ett företag ta hand om produktionen.

Det finns mängder med lösningar för personer att nå ut med sina produkter. Det kan vara sajter som Etsy, där man kan sälja och kommunicera kring sitt hantverk. Man kan så klart crowdfunda på sajter som Kickstarter för att söka investeringar för dina kommande produkter – du får då både dina första kunder och investerare på en och samma gång. Du kan själv gå in med medel till andra som crowdfundar – du är nu helt plötsligt också investerare och inte bara kund.

Utvecklingen går mot att det inte behöver vara skillnad på konsument, innovatör eller entreprenör. Genom tiderna har det varit svårt att påverka hur produkter ska se ut, eller ännu svårare, att få ut sin egen produkt på marknaden. Idag räcker det med en idé, en laptop och ett kreditkort.

Precis som bloggar gjorde var och en av oss till en potentiell publicist hävdar Anderson att den nya teknologin och ekosystemen för produktion (som även inkluderar möjligheter att kringgå banker genom att finansiera sin idé via sajter som Kickstarter) gör oss alla till designer.

Som avslutning, som om det vore en berättelse av Tim Burton, vill jag visa vad det kan innebära att höra till denna rörelse av s.k. ”makers”. Helt sagolikt.

04
Dec | 08:47

De sämsta offentliga årsrapporterna (i UK)

Vad sägs om en lista över de mest oanvändbara årsrapporterna från statliga myndigheter? Någon skulle kunna uppfatta listan som oseriös löpsedelsjournalistik men det är långt ifrån så. Det är istället en lite uppgiven slutsats från den bästa (och enda?) användaren av just dessa årsrapporter.

The billion-pound-o-gram by David McCandless.
The billion-pound-o-gram by David McCandless.

Ingen slår The Guardian när det gäller modern informationsvisualisering, inte ens NY Times vill jag påstå. I UK har man länge fokuserat på ”transparency” och varit ganska aggresiv i sin vilja att öppna upp, speciellt kring ekonomisk redovisning av offentliga utgifter (central government expenditure data).

The Guardian har visat begripliga visualiseringar av budgetar och mycket annat. De är med andra ord en flitig läsare av bland annat årsrapporter, där de letar efter information om just utgifter och vart pengarna går. De konstaterar, på mycket brittiskt vis, att efter 5 års försök att visa hur svårt det är att hitta rätt siffror så har det bara blivit sämre.

The point of naming and shaming government departments – as we did last year – is to hope that they get better at releasing data. But one year on and our latest guide to public spending has been the hardest to get the information for – ever.

We get the data for this exercise from departmental annual reports. But it turns out these are the Millwall FC of government data releases – ”no one likes us and we don’t care”.

Man listar de största felen och bristerna i jakten på budgetsiffror:

  • Rapporterna finns endast i PDF. Tabeller publiceras inte som maskinläsbara data vilket gör att man måste skriva av informationen för hand.
  • Det saknas gemensamma sätt att beskriva utgifter mellan myndigheterna. Man måste för varje rapport läsa sig till vad siffrorna omfattar för olika kostnader.
  • Varje år byter samtliga myndigheter sättet för hur man redovisar sina räkenskaper. Det går alltså inte göra jämförelser över år.
  • Rapporterna är ofta så generella att siffrorna nästan inte betyder något alls.
  • Siffrorna går inte jämföra med andra data, från andra öppna databaser om offentliga utgifter.

Det är en uppgiven journalist som kommenterar deras lista över de ”sämsta” myndigheterna:

In these circumstances, picking out individual departments for criticism may seem a little unfair; when the entire process is so flawed, what does ”bad” actually mean? But there were some examples this year where things were either missed out or confused to the extent that the reports themselves became useless. I should point out here that, without exception, each press officer in each government department was unfailingly helpful in trying to help us get the key numbers.

Detta har alltså med öppna data att göra. Det finns några principer för hur man ska publicera just sådana öppna data (listan tagen från opengov.se).

  1. Komplett Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas.
  2. Primär Information skall så långt det är möjligt tillhandahållas i orginalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling.
  3. Aktuell Information skall tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar.
  4. Tillgänglig Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt.
  5. Maskintolkningsbar Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. Detta förutsätter elektroniska identifierare, beskrivningar av strukturmodeller och så låg teknisk komplexitet i formatet som möjligt.
  6. Fri Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, licensvillkor eller registreringsförfaranden.
  7. I ett öppet format Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till fomatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor.

 

Om jag tolkar det rätt så uppfyller man i UK endast princip #6. På övriga punkter är man inte riktigt bra, menar The Guardian. Det hela är lite överraskande, med tanke på att man från högsta politiska håll varit insiktsfull och hård på att kräva just transparens kring budget. UK’s Cabinet Office minister Francis Maude har varit mycket tydligt på detta, inklusive förbud mot PDF-filer:

Data in annual reports in PDF, that is in breach of our own open government license – and we will deal with that.

 

28
Nov | 11:43

Glad eller inte

Detta inlägg har en like/unlike-knapp längst ner. På webben finns ofta möjligheter att ge uttryck för hur man känner kring olika tjänster. Men i verkliga livet, i köttvärlden, är det betydligt svårare. Det blir dåligt utfall, lågt engagemang pga av att man använder enkäter och andra mindre roliga sätt att bedöma kundnöjhet. Därför gillar jag lösningen som ett apotek nu provar.

Doc Morris kundenkät

Det är apoteket Doc Morris som provar en lösning från HappyOrNot. Det är enkelt och elegant. Fysisk design kan när den blir så här enkel och tydlig vara väldigt effektiv.

It i vården berättar kort om initiativet:

Att mäta kundnöjdheten är nödvändigt för alla apotekskedjor. Men det finns olika sätt att gå till väga. Nu testar Doc Morris att införa en tjänst på sina apotek som kallas Happy or not. Med knappar i form av glada och sura gubbar kan kunden kommunicera hur nöjd eller missnöjd den är med servicen direkt.
Doc Morris hoppas att tjänsten ska ge företaget möjlighet att agera snabbt på eventuellt missnöje både generellt och lokalt på enskilda apotek.

26
Nov | 17:42

Lifelogging – sjukt eller friskt?

Genom bloggar, tweets och social medier har många börjat dela ut information om sig själva. När vi samlar ihop ännu mer personlig information mha mobilen, t.ex. om hur lång och snabb joggingturen var, så börjar vi närma oss det som kallas lifelogging – vi bär omkring på teknik som samlar in information om oss och våra liv.

Det finns många föregångare inom detta område, som ibland också kallas ”self-tracking”. För vissa handlar det främst om siffror och detaljer, ett sätt att samla hårda data om nästan vad som helst. Tänk stegräknare eller viktkurvor. Det finns en blogg Quantified Self som är inne på detta spår. Det kan röra väldigt detaljerade saker, som idrottares träningsdagböcker med väldigt specifik information om faktorer som påverkar framtida resultat.

En del sparar information om sig själva för att kunna visualisera vad som hänt över lång tid. Nicholas Feltron är en kändis på just detta område. Han är riktigt duktig på just visualiseringen, men även uthållig och nyskapande vad gäller att samla på sig data om sitt liv. Han ger ut en skrift varje år – the annual report – som i siffror berättar om hans liv. Det är siffror på hur många öl han druckit, om hur många personer han träffat och om det var privat eller i tjänsten, om hur ofta han äter ute och vad han äter. Ok, lite besatt är han nog…

Utsnitt från Feltrons rapport om hans liv.

Doug Kanter, diabetiker typ-1 sedan 25 år, har illustrerarat hur insulin och blodsocker hänger ihop och hur hans dataserie över 100 dagar ser ut – det är över 800 injektioner och 25,000 blodsockervärden. Det ger en inblick i hur komplex sjukdomen kan vara. Det ska sägas att Doug alltså tar insulin många gånger om dagen och att han har en inopererad sak som kontinuerligt mäter blodsockret.

I used 100 days of my own medical data for this project, spanning from January 1 to April 9, 2012. During this time range, I delivered 820 dosages of insulin and produced 25,012 blood sugar readings. Readings were exported from my insulin pump and continuous glucose monitor software in CSV or XML format. One benefit of building my own program is being able to see all the data from two different brands of devices . This is currently impossible because each manufacturer’s proprietary software is incompatible with the other.

Doug slutar med en något komplex bild där blodvärderna hänger ner som bollar och injektionerna av insulin står upp. Färg anger höga värden.

Han avrundar sin egen analys med att konstatera att han genom visualiseringarna bättre förstår hur sjukdomen påverkas av hans kost. Slusatsen för mig – kanske en trivial sådan – är att ibland är sådan här användarinnovation är helt nödvändig för att hitta riktigt bra lösningar.

As for my feelings about my diabetes having seen the data presented this way, this project shows me that a low-carb diet is very effective. More often than not, the spikes in blood sugars were related to meals with higher carb totals. After decades of not eating this way, it appears I have one more reason to switch my diet up more.

Kan lifelogging vara en väg till bättre fysisk hälsa? The Guardian har en läsvärd artikel på detta tema – Self-tracking: the people turning their bodies into medical labs. Man berättar en lång historia om hur detta sätt engagerar olika grupper av personer, också patienter med komplexa diagnoser.

In 2008, CureTogether was launched to help individuals who live with chronic pain; it quickly found an audience and it now has more than 25,000 members who have shared data on 576 medical conditions – from which anxiety treatments work best (exercise, Xanax, yoga and spending time with animals) to how best to deal with migraines (find a dark room with no noise, avoid triggers such as red wine and MSG).

När det gäller sjukdomar finns anledning att vara extra försiktig, då det finns mängder med felkällor och andra faktorer som behöver studeras mer rigoröst än eget experimenterade. Men, det framgår ändå att det finns något intressant här. Personer som så här pass medvetet och systematiskt experimenterar kring sina egna behov, vet vi kan vara mycket framgångsrika som innovatörer. Om det sedan är ett friskhetstecken attt vara så besatt som dessa personer framstår vet jag inte.

taggar: , ,
Sida 30 av 38« Första...1020...2829303132...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter