28
Aug | 19:04

Open and User Innovation Conference 2016, del 2

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 2 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson. (del 1)

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Harvard Business School har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Konferensens värd, Harvard Business School, har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Det är obligatoriskt med besök på Artisan’s Asylum on man åker till Boston. Det är världens största makerspace och klart sevärt. Man har guidade visningar två gånger om dagen, gratis. Vi har tidigare bloggat så mycket om Artisan’s (här och här) att vi nöjer oss med lite foton denna gång. Se gärna de tidigare inläggen då de har intervjuer och videoklipp från stället.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) för att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar "slåss" mot varandra.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar slåss mot varandra.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Sektionen för smycken, silver och smide.

En del av sektionen för smycken, silver och smide.

 

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

…the causal impact on hotel revenue is in the 8-10% range; moreover, the impact is non-uniformly distributed, with lower-priced hotels and those hotels not catering to business travelers being the most affected. […] Our work provides empirical evidence that the sharing economy is making inroads by successfully competing with, differentiating from, and acquiring market share from incumbent firms.

Delningsekonomin hade ett eget spår. I The Rise of the Sharing Economy: Estimating the Impact of Airbnb on the Hotel Industry går man igenom vilka effekter som uppstår när en aktör som Airbnb uppnår kritisk massa, dvs får ett betydande utbud i en stad. Forskarna visar att existerande hotellverksamhet påverkas, men att påverkan är spridd och ser annorlunda ut än traditionella affärsresor. Det sker en diversifiering och komplement till existerande utbud (typ av boende, lokalisering av boenden och prisbild). Under populära perioder så uppstår en prisdämpande effekt på hela marknaden, vilket man menar leder till fördelar också för de som inte är direkta brukare av delningstjänsterna. Det uppstår även bredare (geografiskt) utbud. Andra forskare visar i Who Gets to Share in the Sharing Economy att det inte är entydigt klarlagt att delningsekonomin leder till bredare tillgång. Det har rapporterats frågor (mainstreamin) främst kring jämlikhet, även om det verkar finnas evidens för att grupper med lägre inkomster gynnas, ”the platform appears to favor lower income and more racially diverse areas at first glance”. Man kan anta att delningsekonomin kommer bli ett växande inslag på denna konferens, och inom forskning i övrigt så klart.

It is widely acknowledged that patients with chronic or rare health conditions can develop an in-depth understanding and expertise in managing their health condition. From prior research we also know that they can even come up with innovative ideas and solutions on how to improve current self-management practices. This experiential knowledge, which they accumulate over the years is considered an important resource for other patients but also for healthcare institutions. The changing role of the patient from that of a passive consumer of care, to a more collaborative approach, where patients become active partners in the healthcare process is reflected in many areas. The involvement of patients in the form of peer-led self-management support workshops has, for example, shown to be a promising approach to enhance health literacy and promote patient empowerment. Patient involvement also plays a critical role in healthcare research as it helps to ensure that research projects address the actual needs of those affected by a certain health condition.

Patientinnovation är på denna konferens välrepresenterat. Forskarna bakom Are healthcare institutions ready for patient-driven innovation? svarar med ett ”kanske” på sin egen fråga. Alla aktörer verkar vara överens om vikten av patientinnovation, men det finns olösta frågor kring hur vården ska möta aktiva patienter. En utmaning är alltså graden av aktivitet, att de patienter som kommer med egna bidrag är så avancerade att det inte bara är en fråga om små imkrement. Development, adoption, and attitudes towards health-related solutions developed by Citizens listar ett stort antal faktorer som påverkar graden av patientinnovation. Det finns en korrelation med patienter med minst en kronisk sjukdom, förekomster av patientnätverk, patientens tillgång till tid, hur pressad ekonomi man har, känsla av eget ansvar för sin behandling, etc. Forskarna ger sig på att kvantifiera de olika faktorernas betydelse, men behållningen verkar ändå vara själva listan av faktorer och på vilket sätt de påverkar. En reflektion är att det i slutändan alltid verkar mynna ut i problemet med ”diffusion”, dvs att innovationer finns, de fungerar, men det är svårt att få dom att användas (annat än av innovatören själv).

For policy our findings shed light on the circumstances in which the market failure is most present: for individual consumer innovators developing innovations with medium or low novelty. The market failure can be alleviated by 1. Stimulating open-collaborative forms of consumer innovation, 2. Expanding policies to facilitate individual innovators who are willing to commercialize, 3. Experimenting with new interventions to diminish diffusion effort, and/or to mobilize potential demand for consumer innovations.

Det fanns inom andra tematiska forskningsområden på konferensen motsvarande frågeställningar runt diffusion, om vilka slags användarinnovatörer som det är mest värdefullt att leta efter. Är det individer om skapar för egna behov, eller är det de som har någon ambition att på sikt också kommersialisera? Eller är det de som skapar av lust och nyfikenhet eller för att lära sig? Det ges mer struktur runt frågan market failure i Diffusion of consumer innovations: An investigation of factors alleviating market failure. Störst misslyckande (dvs lösningar inte får en spridning) sker inom områden där innovationen inte har hög teknisk höjd. Samma sak om lösningen är mest inkrementell till sin karaktär. Det finns evidens för att stöd till de som vill konnersialisera sina lösningar borde ges prioritet.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

 

…the typical consumer innovator is a person with a technical education, but in contrast to other national surveys the typical Swedish innovator is a younger person (18-30 years) and not middle-aged as found in previous surveys. The most frequent areas of consumer innovation are household products, computer and software, clothing and personal health, automotive and transport, as well as tools and equipment in the home.

Forskningen How big and important is consumer innovation in Sweden? – A comparison with five other countries är bland det mest intressanta ur ett svenskt policyperspektiv. (Notera: Vinnova har varit finansiär av denna undersökning på LTH.) Även om vi är partiska kring denna forskning så vill vi särskilt rekommendera just detta forskningspapper.

Konsumentinnovation är en företeelse som är nästan okänd hos beslutsfattare och nära nog omöjlig att hitta inom policy. Många vet att företag utvecklar nya produkter och tjänster eller nya sätt att producera, distribuera och göra affärer på. Men att privatpersoner signifikant bidrar till olika former av innovationer är mindre känt. Det saknas forskning och undervisning om användarinnovation i en svensk kontext och dess betydelse för svensk ekonomi.

Forskningsprojektet visar att Sverige har en av världens mest aktiva konsumentinnovationsverksamhet, kanske den allra högsta. Man visar att 7,3% av den vuxna befolkningen skapar innovationer. Det motsvarar 435,000 personer! Enligt SCB är det runt 65000 anställda i landet inom området FoU. Det ger perspektiv på volymen av användarinnovation.

Det är goda nyheter för funktionen av den svenska experimentella ekonomin. Individers innovationsverksamhet bidrar signifikant med att höja den experimentella aktivitet som också företag, offentliga organisationer, universitet och högskolor samt fristående uppfinnare står för. Mindre goda nyheter är att endast en mindre andel (cirka 20 %) av konsumentinnovationerna sprids bortom innovatören själv. Om man är ute efter mer resultat om aspekter av användarinnovation hittar man de främsta forskarna på just denna konferens.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.

24
Aug | 13:38

Open and User Innovation Conference 2016, del 1

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 1 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson.

Harvard Business School

Konferensen hölls på Harvard Business School – här en av deras innergårdar. Kuriosa är att HBS campus är resultatet av en innovationstävling som hölls 1924, med designuppgiften: ”the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

Det är en tajt grupp forskare och praktiker som samlas på denna årliga konferens. Många kommer från den tradition som etablerats runt Eric von Hippel och hans forskning om användares egna innovationer. Konsumentinnovation, säger en del. Det är öppen innovation enligt bottom-up snarare än top-down, kan man säga. Det går ladda ner årets alla abstracts och papers från HBS. Vi har tidigare bloggat om 2013 och 2014 års arrangemang för den som vill läsa mer.


Eric von Hippel föreläste på Vinnova 2011. Det är en bra introduktion till vad han menar är viktigt kring användares innovationer.

Flera keynotes gjorde observationen att öppen innovation en gång i tiden ansågs främmande och till och med farligt för ekonomin. Det var relativt vanligt att företag aktivt motarbetade sådan öppenhet, som delar av it-branschens syn på användningen av open source för att ta ett exempel. Idag är det annorlunda och nästan alla it-bolag har någon slags relation till open source. Apples framgångar har delvis sin grund i att företaget har lämnat sin idé om att skapa all mjukvara själva. Förutom AppStore så har man idag över 200 mjukvaruprojekt som använder sig av öppen källkod. Det är dock inte så att öppen innovation är speciellt utbrett bland företag i allmänhet, men allt fler förstår bättre vad det är och det ”farliga” är inte en faktor på samma sätt.

Digitala globala plattformar är troligen det hetaste utvecklingsområdet, också hos forskare inom öppen innovation. Det är dagens främsta verktyg för outsourcing. Hit hör även delar av delningsekonomin och varianter av ”on-demand labor”. Ett flertal forskare har mer i detalj börjat studera arbetskraft förmedlad via plattformar. Utvecklingen av och tillväxten i tjänster som TaskRabbit, Mechanical Turk och Upwork är inte speciellt känd i Sverige vill jag påstå. Det är troligen samma fenomen som med Airbnb och Über – det tog lång tid innan det gick upp för bredare grupper vad detta är och vilka omfattande förändringar man faktiskt kan vänta sig även i Sverige. Jag tror det är svårt att få en korrekt bild av förändringen innan man själv, exempelvis, åkt Uber eller ordnat boende via Airbnb. Utan egen erfarenhet blir det lätt abstrakt och något som inte berör en själv som person. Att besöka en storstad som Boston och använda Über ger aha-upplevelser som är omöjliga att få via teoretiska resonemang. Jag noterade nyligen att min egen bostadsrättsförening har fattat beslut om att förbjuda uthyrning av lägenheten via Airbnb, vad jag kunnat uppfatta enbart baserat på teoretiska resonemang.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Mary Grey från Microsoft höll en keynote The Role of Worker Collaboration in Platform Economies & On-Demand Labor Markets om det som man anser vara nästa steg – kombinationen av automation och crowdwork via API:er. Man var tydlig med att de globala plattformarna kommer leda till stor tillväxt inom alla on-demand economies. Det intressanta här är att MS menar att utvecklingen leder till hybridlösningar – det handlar inte om automation eller om outsourcing till fjärran länder. Det är istället kombinationer som vinner mark – hybrider – där flöden av olika arbetsuppgifter och -resultat hanteras genom digitala plattformar. Eftersom plattformarna erbjuder sådant dynamiskt och vid behov kommer det leda till omfattande förändringar i hur vi arbetar framöver. Ett vanligt fel – menar jag – är att de flesta personer inte placerar sig själva i denna pågående förändring utan tror att det där är något som mest påverkar andra. Microsoft menar att alla kommer påverkas av plattformarna. Man kör därför exempelvis en egen variant av Mechanical Turk internt på företaget. Ett stort antal av de stora amerikanska bolagen gör likadant – för att skaffa sig egna praktiska erfarenheter men också för att påbörja en omställning hos personal och av sina utvecklingsprocesser. Omställningen kommer inte, den har alltså redan börjat.

…on-demand “crowdwork”—intelligent systems that blend AI and humans-in-the-loop to deliver paid services through an API—will dominate the future of work by both buttressing the operations of future enterprises and advancing automation.

En konsekvens av ökade inslag av crowdwork och en s.k. gig-ekonomi är att det kommer behövas andra lösningar för att kunna ta med sig referenser och arbetsprov. De bästa plattformarna ger idag information om hur bra anslutna användare av deras verktyg är, med svarstider, kostnader, kvalité och andra omdömen. Men om plattformsekonomin ska utvecklas över tid behöver sådan meta-information vara mobil mellan plattformar. Informationen behöver följa personen, inte plattformen. Relevanta lösningar saknas idag (tips till startups!). Vidare, för att ta en plats i ekonomin kring plattformar behöver leverantörer bygga API:er som går att jacka in i flödet. Om du och ditt företag kan leverera tjänster som är relevanta för plattformana så måste du kunna ta emot uppdrag och leverera resultat via API:er. Microsoft skriver mer om sin forskning och vad de ser inom området på sajten http://www.inthecrowd.org.


Amara är en icke vinstdrivande organisation som erbjuder tjänster för textning och översättning av video. Man bygger på crowdwork och ideella insatser.

Vad är ett modernt exempel på crowdwork? Kanske en startup som Amara visar vad det handlar om. Man driver en plattform och tjänst för att få textning av videoklipp. Du kan ladda upp din film och få den översatt och textad på ett antal språk. Det finns möjlighet att hjälpa till att texta på ideell nivå, det finns även kommersiella tjänster. Har man dubbla modersmål kan man enkelt hitta uppdrag via dessa plattformar.

Personer som är nya inom öppen innovation ställer ofta frågor kring vad man vinner på att jobba öppet. Deras magkänsla är tvärtom att man inte bör avslöja eller skänka bort något – är det värt något så säljer man det på en marknad. Öppenhet och innovation är ett område som är väl beforskat, speciellt kring individers drivkrafter. Varför engagerar man sig, exempelvis, i öppen källkod och skriver kod för Linux? Eller skriver artiklar på Wikipedia? Vi ska inte just nu fördjupa oss i detta svar, annat än att nämna att inom flertal branscher så kommer majoriteten av innovationerna från just användares experiment och lösningar. Det finns en onyanserad bild av att endast företag utvecklar innovationer. Den som vill veta mer rekommenderas boken The Sources of Innovation.

En presentation från TU München handlade om vad som händer när företag är öppna med sin kunskap och IP, det man ibland kallar för selective revealing. Ett aktuellt känt exempel är elbiltillverkaren Tesla, som ger bort rätten att använda deras patent. Eller IBM som skänker bort kod och it-verktyg som open source. Det står i kontrast till andra företag som använder patent eller regelverk för att låsa in eller skydda kunskap/resultat. Forskarna visar här att det finns ett antal faktorer som gör selective revealing intressant ur företagets långsiktiga perspektiv. Företagen kan öka chanserna att utvecklingen inom området följer den inriktning som man själv representerar, genom att fler använder den lösning som man gör tillgänglig. Man gör andra aktörer till följare snarare än ledare om den egna lösningen blir dominant. Man skaffar sig bättre position på området och man vinner på att fler vill samarbeta med den dominerande aktören. Det är en komplex analys med olika för- och nackdelar, men intressant då det vänder på logiken hos många.

Del 2 av reflektionerna kommer senare i veckan.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.

11
Jul | 16:35

Datadriven cykel

Cykeln kan vara den optimala plattformen för innovation. Redan unga cyklister vet att det enkelt går att modifiera sin cykel. Cyklisterna med störst behov och intresse är nu mest intresserade av data.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Cykeln har till skillnad från andra fordon få förbud mot modifiering. Sök på helbilsgodkänd för exempel på en delvis oroande motsats. Vidare, en cykel är en någorlunda enkel och öppen konstruktion som är möjlig för nästan alla att modifiera. Barn kan modifiera sina cyklar – det kan vara så enkla saker som klistermärken eller coolare reflexer och handtag. Eller varför inte ett ljudsystem som förvandlar cykeln till motorcykel.


Trovärdigt konsumenttest av virtuell motor till cykel.

När det gäller cykel finns en grupp användare där många är beredda att spendera stora belopp på utrustning och rätt funktioner. I denna gröna och digitala tid borde vi egentligen se betydligt fler innovationer runt cykeln. Kanske finns det mer att lära, om vi ser till vad de mest advancerade användarna med störst behov gör.

Det är inte i alla aspekter Tour de France är en förebild, men där hittar man i alla fall världens främsta cyklister. Man tävlar i lag, som ofta ägs av cykeltillverkare eller andra framgångsrika företag. Behov, talang och pengar verkar alltså finnas gott om.

En av sponsorerna (och även ett lag) utrustar i år varje cykel med en GPS-enhet. Denna länkar vidare data till en central lastbil som producerar statistik och information i realtid. Man kan under en etapp följa exakt hur snabbt varje (198) åkare kör, visa tid och avstånd mellan den stora klungan och olika utbrytare, och se hur lång sträcka det återstår till en bergstopp eller målet. Informationen gör det till en sevärd sport också på tv – på samma sätt som realtidsdata och visualiseringar har höjt underhållningsvärdet för, säg, en femmil eller orientering. Utan data skulle man behöva nöja sig med att se tävlande lämna stadion och någon timme senare dyka upp i väntad eller oväntad ordning.


GPS-tekniken som varje cykel i TdF använder.

Om man – igen – inte blev inbjuden att köra TdF så finns alternativ. Många ”weekend warriors” använder Strava. Det är ett socialt nätverk för motionärer av olika slag. Man kan använda appar eller dela med av sina data från diverse enheter (stegräknare, klockor, pulsmätare etc) och få en samlad analys och visualisering av hur träningen går.

Det finns mängder med funktioner kopplat till Strava. Forutom de självklara med statistik finns komplexa tjänster som personlig tränare eller återkoppling i realtid under passen. En annorlunda funktion är de olika utmaningarna. De är som en slags virtuella tävlingar, men eftersom vi pratar om digitala tävlingar så kan man vara lite kreativ i vad som är en utmaning. Man har t.ex. en utmaning att cykla längsta sträckan under en kalendermånad. För May Distance Challenge ställde 253,232 personer upp i utmaningen! Vann gorde Adze med 8226 kilometer…

“Strava is crack for cyclists,” said João Correia, an agent who represents several pro cyclists, including some Strava users. “It really changed how people ride their bikes. You can compete anytime. You didn’t need a number on your back, and you don’t have to be a specific place at a specific time.”

NY Times har en artikel om att också proffscyklister börjat använda Strava för att logga hur fort man kör bestämda sträckor. Detta är något som motionscyklister länge använt som en personlig utmaning, att försöka komma med på topp10-listan för en viss stigning (kallas King of the Mountain, KOM). Nu när riktiga proffs är med så har man dödat motionärernas sportsliga chans – lika poänglöst som att försöka jämföra varvtider med en Johaug eller Northug. Det är inte alla som uppskattar när proffsen hittar Strava.

Det positiva effekten är att motionärer kan ha en relation till sina idoler och virtuellt träna ihop eller köra mot varann. Man fattar hur övernaturligt snabba deltagarna i TdF är, till exempel. Lawson Craddock kör professionellt för Cannondale och har hela sin (unga) karriär kört med Strava, och använder det som ett sätt att ha en dialog med sina fans:

“Anyone can just log on to Strava and compare their fastest time with my fastest time,” he said. “They can see what kind of training we’re doing, how fast we actually go in these races. It’s just a really interesting perspective.”

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplet visar att man kan hitta tematiska områden utanför de vanliga branschuppdelningarna.

taggar: ,
22
Jun | 09:26

Datadrivet precisionsjordbruk

Vilka områden har tillgång till data och skulle kunna använda dessa till innovationer? En kandidat som dyker upp är det datadrivna precisionsjordbruket.

En traktor som styr frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

En traktor som styr automatiskt frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

Svaret på frågan måste egentligen vara ”alla områden”, då de flesta inte på långa vägar utnyttjar den information man redan har tillgång till.

Hos varje företag och myndighet finns redan stora mängder data, och många genererar eller får tillgång till nya omfattande data i sin verksamhet. Undersökningar i Storbritannien visar att data sällan används trots att man vet att organisationer då kan öka sin effektivitet och lönsamhet (pdf):

Despite data-driven companies being 10% more productive than those that do not operationalise their data, most companies estimate they are analysing just 12% of their data.

Autonom styrning gör arbete oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Autonom styrning gör att vissa arbetsmoment är oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Personbilar som kan ta över styrning och farthållning under vissa förutsättningar får idag mycket uppmärksamhet. Inom jordbruket har autonoma traktorer använts i över tio år. Lösningarna kan vara ojämnt spridda men klart är att delar av jordbruket länge varit digitala. I detta fall är det andra egenskaper man är ute efter – det handlar mindre om säkerhet utan snarare om att öka precisionen i bearbetning av mark (exempelvis, att inte plöja med överlapp) eller att frigöra förarens kapacitet för att samtidigt kunna utföra andra uppgifter. Att man kan utföra sina uppgifter lika bra vid dålig sikt eller under natt spelar också stor roll. I dessa sammanhang är positionering med differentiell GPS och pekskärmar etablerade innovationer.

Ars har en artikel som beskriver mer av fördelarna som uppstår när man har en exakt karta över vad som hänt på varje bit mark.

Rose started using AutoTrac at Clear Meadow about 10 years ago. ”It’s been a huge efficiency improvement because instead of having two or three feet of overlap or leaving plants in the field, you’re dead on where you need to be,” Rose explained. Crops are planted and fed more accurately as a result. And because the machines are all networked and working from the same GPS-based field maps, farmers can go into a field and plant rows of crops and then go back into the field with a different machine and not run over those rows.

Så långt de etablerade lösningarna. Vilka är de nya och datadrivna innovationerna?

Kanske ligger framtiden i ökad precision för en datadriven odling. Detta menar i alla fall en svensk startup, Sensefarm. De utvecklar produkter uttalat för precisionsjordbruk. Lösningarna kan optimera jordbrukets avkastning genom att mäta markfuktighet, temperatur och nederbörd. I städer och parker hjälper sensorerna entreprenörer och förvaltare att sköta träd, blommor, golfbanor och gräsmattor. Detta är en slags kombination av Internet of Things, data och jordbruk.

Kontrollera temperaturerna i din betstuka eller potatisstuka och minimera lagringsförlusterna! Du behöver veta att ditt lager inte har det för varmt eller kallt. I annat fall minskar sockerhalten i sockerbetor, och potatisar förlorar vikt och kvalitet. Du riskerar stora värden när du istället för att veta temperaturen, antar att den nog inte innebär större lagringsförluster än du kan acceptera. Hög eller låg temperatur innebär att stukan måste ventileras, eller täckas med mer täckmaterial. Mätningar sker varje timme och överförs till internet via gsm-nätet. De kan sedan ses via dator eller smart mobiltelefon.

Nästa stora utvecklingsområde verkar dock vara drönare som kan effektivisera lantbruket på nya sätt. Vissa uppgifter är endast möjliga med ett fågelperspektiv  – som att kontrollera växtlighet eller överblicka viltskador. Ett gods i Skåne kan med drönare och bildbehandling se att dräneringen inte fungerar som den ska på alla delar av fälten. Man hade kunnat få tjugo procent större skörd om dräneringen hade fungerat. En sådan optimering är omöjlig genom att enbart inspektera åkrarna från marken. Teknik och datadrivna innovationer ger här möjlighet till precisionsjordbruk.

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

UAS Forum arrangerade en mässa/konferens för drönare våren 2016. Obemannat flyg är kanske en mer korrekt term. Ett antal intressanta presentationer om hur tekniken spelar roll för skog och odling finns att se i PDF-format, här ett kort urval:

Kombinationen här verkar vara ett lämpligt område för öppen innovation. De etablerade aktörerna kan erbjuda externa aktörer att bygga tjänster baserade på de data som genereras inom jordbruket. Det skulle ge möjlighet till en ny marknad där partnerskap mellan dataägare och andra aktörer skapar helt nya tekniska förutsättningar men också fler affärsmodeller.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplen visar att det ser ut att finns en potential i att öka de datadrivna innovationerna inom jordbruket.

09
Jun | 12:46

Spetsanvändare väljer din musik

Vi som gillar innovation gillar även spetsanvändare. De är först med lösningar som vi andra kommer använda i framtiden. Men visste du att spetsanvändare väljer musiken du lyssnar på?

En silent disco. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Att lyssna på musik på ett ”silent disco”. En DJ ska alltid vara en spetsanvändare. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Lead users, som spetsanvändare kallas på engelska, är personer med behov som ännu inte är vanliga hos en bredare befolkning. Det utmärkande hos denna grupp är att behoven leder till experimenterande kring lösningar, ibland hela vägen till viktiga innovationer.

In other words, lead users are users of a product or service that currently experience needs still unknown to the public and who also benefit greatly if they obtain a solution to these needs. Because lead users innovate, they are considered to be one example or type of the creative consumer phenomenon, that is, those ”customers who adapt, modify, or transform a proprietary offering”.

Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en särskilt värdefull egenskap. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg men för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”, för att använda akademikernas term på denna drivkraft. Det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon har sammanfattat det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Rachel Kalmar's datapunk quantified self sensor array 2. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

Rachel Kalmar är en spetsanvändare inom Quantified Self-området. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

I en läsvärd artikel Deras robotar vet mer om din musiksmak än du själv berättar grundarna av en startup, Echo nests, hur det går till när Spotify rekommenderar musik till varje individuell kund. Det handlar om spellistan Discover Weekly som ges nytt innehåll varje måndag – och poängen är att rekommendationerna i spellistan är utvalda just för dig. Det är en så viktig funktion att Spotify betalade 800 miljoner kronor för företaget! 40 miljoner användare har använt veckospellistan och hittills lyssnat på fem miljarder låtar. Här kan man konstatera att datadriven innovation spelar roll för ett företags framgång. Att andra musiktjänster har motsvarande funktionalitet fast med sämre precision i rekommendationerna kommer på sikt leda till en skillnad på marknaden får man anta.

De spellistor som Spotify gör kring ny musik (ny, som alltså få eller inga ännu hunnit lyssna på) kräver särskilda lösningar. Här hämtar algoritmerna in skrivna omdömen, recensioner och blogginlägg och skapar ett lärande (AI) kring vad som sägs om de nya låtarna. Man hämtar data från mellan 20 000 och 30 000 olika platser/webbsidor. I steg två studerar algoritmen vilka av Spotifys användare det är som lyssnar på denna musik? Vilka är dessa spetsanvändare, som först upptäcker och lyssnar på viss musik innan den blir spridd eller slår igenom? Man väljer ut 50 000 ”anonyma hipsters” som fungerar som en okänd smakjury. Vad de lyssnar på blir en del i hur Fresh finds-listorna sätts ihop.

Notera att lösningen är helt automatisk men fungerar ändå som en betrodd kompis som sätter ihop ett blandband till någon med liknande musiksmak. Rekommendationerna skapas av algoritmer, men bygger på utvalda personers omdömen och aktiva lyssnande. Inget är så viktigt som ny och bra musik för många personer. Musik som en ”extension of self” är precis vad det handlar om för musikälskare.

Dessa användare vet inte sig egen roll för de skapade spellistorna eller ens att de har valts ut av Spotify som just spetsanvändare. Min gissning är att om Spotify gav ut en badge till sina utvalda spetskunder så skulle många bära den med stolthet.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av att Vinnova innan sommaren öppnar en utlysning kring datadriven innovation. Detta exempel visar hur kunders data bidrar till en smartare tjänst och som är betydelsefull för hela företagets fortsatta framgång. Kort sagt, datadriven innovation.

Sida 4 av 38« Första...23456...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter