01
Jun | 14:46

Datadriven innovation och API:er

Vinnovas kommande insats inom området datadriven innovation omfattar många aspekter. En sak är klar – det handlar om att omsätta data i innovationer. Det finns anledning att misstänka att API:er kommer vara ett viktigt inslag.

En strömkontakt är också ett slags gränssnitt

Ett slags gränssnitt med två anrop (på/av). Om på, så kommer 220 volt. Kontakter som passar kallas Schuko (Typ F, CEE 7/4).

Ett API (application programming interface) anger hur program kommunicerar med andra program. Lite förenklat – det handlar om vilka anrop som går att göra, och vilka svar man får på de anropen. Genom ett API kan du göra tillgängligt de data och funktioner som din organisation erbjuder. En användare av ditt API vet vilka anrop man kan göra och vilka slags svar/resultat man kan förvänta sig. Notera att ett API också gör det möjligt att anropa funktioner, som att skicka ett SMS till visst nummer eller vad man nu har byggt in i sitt API.

Idag besökte vi företaget 46elks. De säljer tjänster som gör det möjligt att från din webb eller app att exempelvis skicka SMS eller ringa upp telefonnummer. De erbjuder sina kunder denna funktionalitet genom ett API. Fördelen är att 46elks inte behöver installera något hos kund, inga möten behövs för att komma fram till hur man ska samarbeta, det behövs inga kurser i hur man löser skickandet tekniskt. Man läser deras dokumentation och exempel, skaffar sig ett konto online och får en nyckel till API:et, lägger in kod på sin webb/app och så är man klar.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Vi tänker sällan på detta sätt om fysiska saker och sociala överenskommelser men mycket runt omkring oss fungerar precis så – vi kommer överens om godkända input och output, som en slags förenklad modell över hur världen fungerar. Vi bestämmer i förväg hur en resurs görs tillgänglig och hur man konsumerar resursen. En leverantör av el vet att en i Sverige fungerande lösning är att erbjuda  en kontakt av typ F och att det ska komma 220 volt. Om man bygger utrustning som kräver ström så vet man på samma sätt vad man kan förvänta sig av kontakten på bilden.

Så gott som alla tjänster du använder i din mobil bygger på API:er, som Facebook, Twitter och så vidare. Ett företag som strategiskt använder API:er för att skapa affärer är Amazon (tips-tack Krohn).


En presentation från Nordic APIs som bl.a. tar upp Amazon och API:er.

CIO skriver om hur svenska aktörer som Fyndiq – ”E-handlarnas Ullared” – använder API:er för att driva försäljning. Företaget ger externa aktörer en chans att bli del av deras ekosystem. Om man vill sälja produkter från Fyndiq så skriver man ett avtal och får då tillgång till Fyndiqs API:er. Det är alltså slutna API:er endast för de med licens. Det är uppenbart att Fyndiq tjänar på att fler aktörer marknadsför och säljer varorna. Att de externa aktörerna också erbjuds en affär resulterar alltså en win-win. Utan ett API hade detta varit besvärligare att erbjuda från Fyndiq och svårare för andra att etablera återförsäljningskanaler.

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car. By installing a small hardware module, the vehicle data becomes accessible to applications using the OpenXC library.

På samma sätt men i större skala jobbar biltillverkaren Ford. Till sina personbilar har man lanserat The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd, ett API helt enkelt.

Det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln), men här kontrollerar biltillverkaren vad som ska göras tillgängligt till tredjepartsutvecklare. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också få fördelar då externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar och lösningar. Studier visar att produkter som externa aktörer kan modifiera eller komplettera har en längre livscykel och därmed öka värdet på produkterna (bilarna).

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Ett sista exempel. Överraskande nog har Absolut (sprittillverkaren) ett API kring drinkar, ingredienser, glas och recept. Där finns också instruktioner och bilder för hur de skakas eller rörs. Det är bra läsning om hur en process med att tillgängliggöra information till alla också påverkar och utvecklar företaget internt.

Vi hjälper människor att planera fester eller andra tillfällen där vi vill närvara som varumärke. Vi är inte Twitter, och ingen lär använda vårt api som kärnan i sin affär, men om en bloggare vill använda våra recept så bjuder vi på det – det är ju så nätverksekonomin ser ut idag!

Det kan ibland vara svårt för medarbetarna utanför it att förstå vitsen med informationsstruktur, men när de ser resultatet, exempelvis filmen med de autogenererade drinkarna eller att man snabbt kan få upp en komplett Oscars-drink i samband med galan, blir det lättare att få gehör.

Vi vill i sammanhanget påpeka att API:er fungerar lika bra för alkoholfria alternativ.

 

taggar: , ,
25
Maj | 17:31

Datadriven innovation i Amsterdam

Bland oss byråkrater har datadriven innovation varit ett av de hetaste områdena på senare tid. Eftersom Vinnova har en kommande satsning inom datadriven innovation kommer vi ge några exempel som inspiration och bakgrund. Först Amsterdam.

Datadriven innovation omfattar många slags data

Datadriven innovation omfattar många slags data

Begreppet datadriven innovation (DDI) används mer och mer på fler håll. Aktörer som OECD och EU har gedigna underlag som beskriver vad nationer bör tänka på för att på bästa sätt dra nytta av en ständigt växande mängd digital information. OECD menar att satsningar på datadriven innovation nu är lika centrala som satsningar på traditionell forskning och utveckling, ”DDI requires the attention of policy makers involved in innovation, just like R&D today”.

…countries – and governments in particular – risk under-investing in data and data analytics and may end up giving access to data for a narrower range of uses than socially optimal. This risks undermining countries’ capacity to innovate, as data and its analysis have become a fundamental input to innovation, akin to research and development (R&D).

Alldeles för många organisationer och beslutsfattare har ännu inte fått upp ögonen för hur avgörande för Sveriges och Europas framtida konkurrenskraft datadriven innovation kommer att bli. Särskilt it-aktörer i Sverige har länge argumenterat att tillväxten kommer i allt större grad från stora data och analyser av data. EUs prognoser visar att en väl fungerande digital inre marknad kan skapa 340 miljarder högre BNP i EU, och en betydande del av det ökade värdet kan kopplas till just data.

Harvard Business School (HBS) har skrivit utförligt om datadriven innovation utifrån aspekten styrning av en stad. I Data-Driven City Management beskriver HBS hur Amsterdam med data vill göra staden ”smartare” kring sina typiska utmaningar. Man har ovanligt många och smala gator, så smala att enbart cyklar kan mötas. Man har stora mängder turister som smidigt behöver förflytta sig i staden och man vill samtidigt behålla sin profil med gröna transporter och kommunikationer.

Many major cities recognize the opportunity to improve urban life with data analytics, and are exploring how to use information technologies to develop smarter services and a more sustainable footprint. Amsterdam, which has been working toward becoming a “smart city” for almost 7 years, offers insights into the complexities facing city managers who see the opportunity with data, but must collaborate with a diverse group of stakeholders to achieve their goals.

Denna video beskriver just hur Amsterdam jobbar datadrivet – i detta fall genom att använda olika social media för att förstå vad som händer i staden och bättre kunna hjälpa turister i staden.

När man tänker på hur många personer som befinner sig samtidigt i centrala Amsterdam, och att både lokalbor och turister under hela dagen delar information i olika sociala media (incheckningar, tweets, likes, foton, etc) och att staden genom att analysera själva innehållet i informationen, särskilja vad fast boende respektive tillfälliga besökare gör, hur grupper av personer under dagen förflyttar sig i miljön, så förstår man att det finns massor att lära – självklart i realtid men också på lång sikt.

Kommissionär Carlos Moedas talar på nytt sätt om sina prioriteringar kring forskning och innovation – Open Science, Open Innovation och Open to the World. Det handlar just om att göra tillgängligt offentligt finansierad forskning och information – dvs data. Tillgängligt här betyder alla medborgare, och den aspekten är den mest centrala då det möjliggör innovation från långt fler aktörer än vad traditionella insatser lyckas med. Vi kommer återkomma till dessa relaterade frågor, som hur datadriven innovation hänger ihop med sakernas internet, molnlösningar och personliga data.

14
Sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

21
Aug | 15:13

The long trail

The long tail är en metafor för en digital marknad – även nischade udda innovationer kan skala ekonomiskt genom att internet ger möjlighet att hitta tillräckligt många kunder. The long trail är möjligen en metafor för att vägen fram till en innovation är lång och krokig.

doorsensor

Så här ska en innovativ dörrsensor inte se ut. CC-BY: Solarbotics.

Innovationer går inte att förutse men uppstår heller inte av slump. Systematiskt ledarskap (innovation management) är sättet man kan ta kontroll över sina innovationsprocesser.

Denna blogg har tidigare berättat om hur Inwido, en av Europas största tillverkare av fönster och dörrar, använde sig av öppen innovation. Man arrangerade en tävling och sökte förslag från aktörer med nya möjligheter inom fönster & dörrar, speciellt inom ”the Digitalization of Windows and Doors”.


En recension av en nöjd kund.

Några centrala detaljer bör noteras:

  • Man definierar tydligt området inom vilket man söker förslag
  • Man söker brett och hoppas på att få kontakt med idag obekanta aktörer
  • Man har en process på plats i förväg för att ta idéerna vidare och mejsla fram en innovation som genererar intäkter.

Här är ett urval av resultat som företaget nådde genom tävlingen:

  • 16 business ideas thrown up in the air and pitched to Inwido’s board of managers.
  • 5 business critical challenges were defined by Inwido needing outside solutions, each competing for investment, glory and fame.
  • 50 enthusiastic entrepreneurs participating in Compete & Incubate Innovation Challenge.
  • Of those are about 50 percent Swedish and 50 percent from other countries.
  • 8 Thursdays have we met, discussed and analysed ideas, angles and business models.
  • 5 interesting and inspiring speakers have helped us on the way.
  • 4 experienced business developers from Ideon Innovation and ALMI have helped all entrepreneurs in the process.
  • 2 concrete business opportunities between existing incubator companies and Inwido and its suppliers
  • 1 lead between one Inwido supplier and Lund university for finding a solution on a tech issue
  • >100 hours have been spent in business coaching over 8 weeks
  • 8 of 22 ideas are from other countries
  • An infinite amount of coffee mugs have touched our lips.

Ett av förslagen som kom in var om tunna magnetsensor för dörrar och fönster. Förslaget vann inte tävlingen.


Videopitch för dörrsensorn.

Personerna gick ändå vidare med utveckling. Man jobbade vidare flera år.

Sensorn som monteras med en självhäftande yta, kommunicerar trådlöst med tekniken Z-wave och kan via en internetansluten gateway och en molntjänst kontrolleras från en mobil. Den kan då skicka meddelanden när en dörr eller ett fönster öppnas, eller om något fönster lämnats öppet.

Utvecklingsarbetet har pågått i ett par år, från en centimetertjock prototyp till den nuvarande knappt tre millimeter tjocka sensorn.

Nyligen sökte man finansiering via crowdfunding och har med $67,869 lyckats nå långt över målet. Man kan konstatera att en strategisk insats kring innovation kan ta tid. En innovationstävling leder till många olika delresultat, också oväntade. Tre år senare kommer denna idé så långt att man nu är tio anställda och lyckas söka medel genom crowdfunding.

 

14
Aug | 17:54

Kunderna skapar produkten och betalar för det

Det verkar nästan en omöjlig uppgift – att få kunderna att själva skapa en produkt och sedan dessutom garanterat köpa ett exemplar. I själva verket är det tvärtom. Som kund är det vi själva skapat bland det mest värdefulla som finns.

Bild: Mark Smith. CC-BY

Bild: Mark Smith. CC-BY

Idag låter många branscher kunderna stå för en del av produkten. Exempelvis, att sätta ihop biljetter och boende är något vi kunder gärna gör själva, trots att det tar lång tid. Att kunna kontrollera och skräddarsy varje aspekt av en resa är ibland viktigt. Paketresan är inte alls död, men heller inte ‘där det händer’.

Att kunden betalar för att göra arbetet är inte så ovanligt. Vinintresserade betalar gärna för möjligheten att jobba på en vingård och hjälpa till med skörden. Det man betalar för är djup kunskap om hur vin produceras, det unika och personliga i att bo på vingård, och så klart upplevelsen. Oavsett kostnad, man köper garanterat ett vin man själv varit med att skörda.

En del skulle beskriva detta som tjänstefiering. Vi ser det gärna som ett exempel på öppen innovation, då flera aktörer bidrar på olika sätt i skapandet av produkten. Att skapa en slags infrastruktur som i sin tur låter andra (kunder eller användare) att bygga vidare, förädla och bidra till innovationen är elegant. En del kallar det en mer demokratisk innovationsprocess.

Att transformera varor till tjänster är ett sätt att skapa nya värden. Tjänster är ofta byggda så att nyttan framgår mer direkt, och ger därför ofta ett högre värde för kunden. Teknikproducenterna kan istället för att sälja färdiga saker i lådor hyra ut utrustning och ta betalt för användning. Att ta betalt för flygmotorer per flygtimme, antalet kilometer transporterade bussåkare, antal lagrade megabyte av fotografier är klassiska exempel på hur man kan gå från fysisk vara till tjänst.

Bild: Meshu.io. Ett smycke baserat på fem punkter på en karta.

Bild: Meshu.io. Ett smycke baserat på fem punkter på en karta.

Svenska startupen Tingeer lanserar en tjänst där kunder kan personlisera smycken. Tillverkningen sker med 3D-printing. Allt är metoder för att kunna ge kunden något mer unikt. Det är så klart effektivt och miljömässigt bra att tillverka smyckena först efter beställning, att endast tillverka i de material och med en formgivning som efterfrågas. Att ett personligt smycke borde gå ta ett högre pris för är också en fördel.

Jag vill påstå att en mer utvecklad förebild på området är Meshu. Man låter kunderna använda Google Maps som grund för design av örhängen, broscher och ringar. Det är en svårslagen lösning då man återanvänder en existerande och ofta använd infrastruktur. De favoritplatser som man lagt in på kartor representerar ofta något personligt och viktigt. Här blir skiljelinjen mellan företagets och kundens bidrag otydlig. Klart är att så personliga smycken är värdefulla.

 

Sida 5 av 38« Första...34567...102030...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter