15
Nov | 04:20

Stanfords effekter på ekonomin

15 november,04:20 av Anne Lidgard

Det diskuteras ju ofta vad universiteten kan spela för roll för det omgivande samhället. Som ett litet inlägg i den diskussionen vill jag tillfoga en nyligen publicerad rapport från Stanford: ”Impact: Stanford University’s Economic Impact via Innovation and Entrepreneurship”, av Charles E. Eesley och William F. Miller. För den som är intresserad av universitetens roll och effekter i samhället är det en högst relevant rapport, och man ställer sig genast frågan om det går att göra liknande analyser om våra svenska universitet.

Tidigare Stanfordstudenter och professorer har under många år bidragit till att det skapats åtskilliga företag: Nike, Cisco, Hewlett-Packard, Charles Schwab, Yahoo!, Gap, VMware, IDEO, Google, Netflix and Tesla är bara ett axplock av de kanske mest kända namnen. Den här studien försöker kvantifiera det värde som kan anses ha sitt ursprung från Stanford.

Studien i korthet: Man har skickat ut enkäter till Stanfords alumninätverk, dvs till 143 482 före detta studenter av totalt 191 332 nu levande personer med Stanfordexamina, från 1930-talet och framåt (bara det är tänkvärt!). Av dessa fick man 19% svarsfrekvens, tillräckligt stor för att kunna börja dra slutsatser, och några av dessa är:

  •  39 900 nu aktiva företag kan spåras tillbaka till Stanford. Om dessa företag tillsammans formade en fristående nation, skulle dess BNP motsvara en 10:e plats bland världens ekonomier. Dessa företag anses ha genererat ca 5.4 miljoner arbetstillfällen, och ca $2.7 biljoner (på engelska trillions) i inkomster.
  • 29% av dem som svarade säger sig vara entreprenörer och har antingen startat företag eller icke-vinstdrivande verksamheter
  • 32 % säger sig ha varit investerare, tidig anställd, eller styrelseledamot i en start-up.
  • 25% av professorerna (faculty) har själva startat företag.
  • 55% av dem som blivit entreprenörer de senaste 10 åren har särskilt valt Stanford pga sin entreprenörskultur (Jag vill här tillägga att Stanford dessutom har över 40 Nobelpristagare – det går alltså att kombinera).

Några intressanta fakta om effekter på närområdet:

  • Man uppskattar att 18 000 företag skapade av alumni har sina huvudkontor i Kalifornien, och omsätter ca $1.27 biljoner med ca 3 miljoner anställda.
  • Av dem som tog examen efter 1990, så startade 25% av dessa sina företag inom 36 km avstånd från universitetet.
  • 39% etablerade företag inom 10 mil från Stanford, dvs inom en timmes bilkörning.
  • 15% av deras icke-amerikanska graduate students (Masters och PhD) valde att stanna kvar i området. Tilläggas kan att sedan 1984 utgör dessa ca 44% av totalt antal graduate students. 2010 var antalet t.o.m. 56%!

Entreprenörskulturen är slående här på Stanford. Jag har försökt börja sätta mig in utbudet, och har hittills kommit fram till att finns över 40 olika entreprenörskapsutbildningar att välja mellan på campus. Men det räcker naturligtvis inte. Det är också slående hur professorerna själva är förebilder för kulturen, genom att själva ofta ha engagemang i nya företag utanför Campus. Som nämndes ovan: 25% av professorna. Universitetets förre rektor och nuvarande president Hennessy är själv en sådan förebild.

Hela studien går att finna på följande länk

http://db.tt/S1dtWXHl



Kommentarer (3)

  1. 20 november 2012,10:34
    Jockum kommenterar:

    Mycket bra artikel, som borde tjäna som väckarklocka för den Nordiska Universitetsvärlden- som har plats för kanske max 3 huvudsäten i denna region i världen. I takt med att mänskligheten organiserar sig i allt större städer, måste stadsplanerare tinte bara ta hänsyn till stigande världshav, förändrade inlärningsmetoder genom t.ex Open University(http://www.guardian.co.uk/education/2012/nov/11/online-free-learning-end-of-university), m.m. men även till en expanderande ”creative class” på bekostnad av tillverkning och service. Och skall denna ha bra grogrund, måste Universiteten och affärslivs-biotoperna vid dessa 3 huvudsäten ges bästa förutsättningar för utveckling. Det krävs många insatser och åtgärder för att säkerställa en fortsatt hög levnadsstandard i den nordliga delen av Europa. Men snabb Nordisk samordning är ett måste. Dagens situation där inget universitet har global attraktionskraft och retetentionskraft av ”the best and the brightest” borde mana till eftertanke och handling. Vad som nu får många välutbildade män att flytta till Norden är INTE Universiteten, utan kärleken. Gott så, men inte gott nog.
    The race for brains is on. Och en som vet mycket om detta är:

    Christian Ketels
    Principal Associate

    email: cketels hbs edu
    Dr. Christian Ketels is a member of the Harvard Business School faculty at Professor Michael E. Porter’s Institute for Strategy and Competitiveness. He holds a PhD (Econ) from the London School of Economics and further degrees from the Kiel Institute for World Economics and Cologne University. He is currently a Senior Research Fellow at the Center for Strategy and Competitiveness at the Stockholm School of Economics and a Director of The Competitiveness Institute, a not-for-profit global network of cluster practitioners and researchers. He has led cluster and competitiveness projects in many parts of the world, has written widely on economic policy issues, and is a frequent speaker on competitiveness and strategy issues.
    Dr. Ketels currently serves on the advisory boards of The Baltic Development Forum, the Center for Strategy and Competitiveness at the Universidad de los Andes, ORKESTRA The Basque Competitiveness Institute, the academic advisory council of Invest in Sweden Agency, is a special advisor to the Asia Competitiveness Institute, chairs the selection committee of RegioCluster.NRW cluster funding competition in Nordrhein-Westfalen (Germany), and is a member of the selection committee for the excellence cluster initiative launched by the Federal Ministry of Education and Research (Germany).

  2. 9 december 2012,08:00
    Martin Lackeus kommenterar:

    Denna rapport visar på vikten av att inte bara ett mycket fåtal blir exponerade för entreprenörskap under sin studietid, utan att alla högskolestudenter får smaka på begrepp inom entreprenöriellt nyskapande, och bli lite inspirerade förhoppningsvis. Det är under deras ca 40-45-åriga yrkesliv de sedan kan agera entreprenöriellt och bidra till vår gemensamma ekonomi, om de nu ens ser det som en intressant och existerande möjlighet, vilket många nog inte gör för att de aldrig ens har funderat i de banorna på allvar (i alla fall inte pga deras utbildning). Att hela yrkeslivet måste tas med i beräkningarna visar ju Stanford-rapportens fokus på människor med examen så tidigt som på 1930-talet. Att fokusera på effekter från entreprenöriell utbildning direkt efter utbildningens slut eller något år därefter känns i det sammanhanget rätt trångsynt och ogenomtänkt (ett fokus som är väldigt vanligt ska tilläggas).

    Utbildning utgör ju faktiskt en mycket god möjlighet att exponera människor för nya influenser som kan påverka dem resten av livet, såsom att själv få uppleva hur kul och meningsfullt det är att arbeta entreprenöriellt, kreativt och nyskapande, när de väl får prova på. Jag har sett detta massor av gånger själv. Och hört många beklaga sig över bristen på just detta på högskolenivå (för att inte tala om på grund- och gymnasienivå).

    Jag har under ett antal år haft i uppgift att få mer fokus på entreprenöriellt lärande på Chalmers, men det är sannerligen inte lätt. Man möts ofta av frågor kring varför entreprenörskap ska prioriteras när det är så mycket annat som är viktigt. Vanligaste invändningen är ”om detta ska in i undervisningen, vad ska vi då ta bort?”. Med undertonen att det är rätt uppenbart att det som redan är med i utbildningen är viktigare än det jag föreslår. Trots att studenterna är av en annan åsikt själva, och trots att andra länder har kommit mycket längre i detta avseende (t ex Storbritannien). Att förändra inom akademin är trögt kan man konstatera.

    Av de tusentals studenter som utexamineras varje år på Chalmers så tror jag att ca 30-50 av dem har fått någon exponering av det mer seriöst entreprenöriella inslaget, det är på tok för lite tror jag. Stanfords effekter visar hur mycket det kan betyda att odla en entreprenöriell kultur. Och om det är så här trögt på Chalmers som är Sveriges mest entreprenöriella universitet (enligt OECD iaf), hur är det då på andra högskolor i Sverige? Här finns det rejält utrymme för förbättring…

    Martin Lackeus
    Doktorand i entreprenörsutbildning och entreprenöriellt lärande
    Chalmers School of Entrepreneurship

  3. 9 december 2012,19:20
    Anne Lidgard kommenterar:

    Tack, Martin, för dina kommentarer. Jag är dessutom personligen övertygad att ett entreprenöriellt synsätt samt de färdigheter som man lär ut kring hur man utvecklar innovationsföretag osv. även är högst relevanta i större företag och i andra sorters organisationer. Inte bara i startup-sammanhang. Anne

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter