22
Jun | 09:26

Datadrivet precisionsjordbruk

22 juni,09:26 av Erik Borälv

Vilka områden har tillgång till data och skulle kunna använda dessa till innovationer? En kandidat som dyker upp är det datadrivna precisionsjordbruket.

En traktor som styr frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

En traktor som styr automatiskt frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

Svaret på frågan måste egentligen vara ”alla områden”, då de flesta inte på långa vägar utnyttjar den information man redan har tillgång till.

Hos varje företag och myndighet finns redan stora mängder data, och många genererar eller får tillgång till nya omfattande data i sin verksamhet. Undersökningar i Storbritannien visar att data sällan används trots att man vet att organisationer då kan öka sin effektivitet och lönsamhet (pdf):

Despite data-driven companies being 10% more productive than those that do not operationalise their data, most companies estimate they are analysing just 12% of their data.

Autonom styrning gör arbete oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Autonom styrning gör att vissa arbetsmoment är oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Personbilar som kan ta över styrning och farthållning under vissa förutsättningar får idag mycket uppmärksamhet. Inom jordbruket har autonoma traktorer använts i över tio år. Lösningarna kan vara ojämnt spridda men klart är att delar av jordbruket länge varit digitala. I detta fall är det andra egenskaper man är ute efter – det handlar mindre om säkerhet utan snarare om att öka precisionen i bearbetning av mark (exempelvis, att inte plöja med överlapp) eller att frigöra förarens kapacitet för att samtidigt kunna utföra andra uppgifter. Att man kan utföra sina uppgifter lika bra vid dålig sikt eller under natt spelar också stor roll. I dessa sammanhang är positionering med differentiell GPS och pekskärmar etablerade innovationer.

Ars har en artikel som beskriver mer av fördelarna som uppstår när man har en exakt karta över vad som hänt på varje bit mark.

Rose started using AutoTrac at Clear Meadow about 10 years ago. ”It’s been a huge efficiency improvement because instead of having two or three feet of overlap or leaving plants in the field, you’re dead on where you need to be,” Rose explained. Crops are planted and fed more accurately as a result. And because the machines are all networked and working from the same GPS-based field maps, farmers can go into a field and plant rows of crops and then go back into the field with a different machine and not run over those rows.

Så långt de etablerade lösningarna. Vilka är de nya och datadrivna innovationerna?

Kanske ligger framtiden i ökad precision för en datadriven odling. Detta menar i alla fall en svensk startup, Sensefarm. De utvecklar produkter uttalat för precisionsjordbruk. Lösningarna kan optimera jordbrukets avkastning genom att mäta markfuktighet, temperatur och nederbörd. I städer och parker hjälper sensorerna entreprenörer och förvaltare att sköta träd, blommor, golfbanor och gräsmattor. Detta är en slags kombination av Internet of Things, data och jordbruk.

Kontrollera temperaturerna i din betstuka eller potatisstuka och minimera lagringsförlusterna! Du behöver veta att ditt lager inte har det för varmt eller kallt. I annat fall minskar sockerhalten i sockerbetor, och potatisar förlorar vikt och kvalitet. Du riskerar stora värden när du istället för att veta temperaturen, antar att den nog inte innebär större lagringsförluster än du kan acceptera. Hög eller låg temperatur innebär att stukan måste ventileras, eller täckas med mer täckmaterial. Mätningar sker varje timme och överförs till internet via gsm-nätet. De kan sedan ses via dator eller smart mobiltelefon.

Nästa stora utvecklingsområde verkar dock vara drönare som kan effektivisera lantbruket på nya sätt. Vissa uppgifter är endast möjliga med ett fågelperspektiv  – som att kontrollera växtlighet eller överblicka viltskador. Ett gods i Skåne kan med drönare och bildbehandling se att dräneringen inte fungerar som den ska på alla delar av fälten. Man hade kunnat få tjugo procent större skörd om dräneringen hade fungerat. En sådan optimering är omöjlig genom att enbart inspektera åkrarna från marken. Teknik och datadrivna innovationer ger här möjlighet till precisionsjordbruk.

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

UAS Forum arrangerade en mässa/konferens för drönare våren 2016. Obemannat flyg är kanske en mer korrekt term. Ett antal intressanta presentationer om hur tekniken spelar roll för skog och odling finns att se i PDF-format, här ett kort urval:

Kombinationen här verkar vara ett lämpligt område för öppen innovation. De etablerade aktörerna kan erbjuda externa aktörer att bygga tjänster baserade på de data som genereras inom jordbruket. Det skulle ge möjlighet till en ny marknad där partnerskap mellan dataägare och andra aktörer skapar helt nya tekniska förutsättningar men också fler affärsmodeller.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplen visar att det ser ut att finns en potential i att öka de datadrivna innovationerna inom jordbruket.



Inga kommentarer har lämnats ännu

Du kan bli först att kommentera!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter