04
Dec | 08:47

De sämsta offentliga årsrapporterna (i UK)

4 december,08:47 av Erik Borälv

Vad sägs om en lista över de mest oanvändbara årsrapporterna från statliga myndigheter? Någon skulle kunna uppfatta listan som oseriös löpsedelsjournalistik men det är långt ifrån så. Det är istället en lite uppgiven slutsats från den bästa (och enda?) användaren av just dessa årsrapporter.

The billion-pound-o-gram by David McCandless.
The billion-pound-o-gram by David McCandless.

Ingen slår The Guardian när det gäller modern informationsvisualisering, inte ens NY Times vill jag påstå. I UK har man länge fokuserat på ”transparency” och varit ganska aggresiv i sin vilja att öppna upp, speciellt kring ekonomisk redovisning av offentliga utgifter (central government expenditure data).

The Guardian har visat begripliga visualiseringar av budgetar och mycket annat. De är med andra ord en flitig läsare av bland annat årsrapporter, där de letar efter information om just utgifter och vart pengarna går. De konstaterar, på mycket brittiskt vis, att efter 5 års försök att visa hur svårt det är att hitta rätt siffror så har det bara blivit sämre.

The point of naming and shaming government departments – as we did last year – is to hope that they get better at releasing data. But one year on and our latest guide to public spending has been the hardest to get the information for – ever.

We get the data for this exercise from departmental annual reports. But it turns out these are the Millwall FC of government data releases – ”no one likes us and we don’t care”.

Man listar de största felen och bristerna i jakten på budgetsiffror:

  • Rapporterna finns endast i PDF. Tabeller publiceras inte som maskinläsbara data vilket gör att man måste skriva av informationen för hand.
  • Det saknas gemensamma sätt att beskriva utgifter mellan myndigheterna. Man måste för varje rapport läsa sig till vad siffrorna omfattar för olika kostnader.
  • Varje år byter samtliga myndigheter sättet för hur man redovisar sina räkenskaper. Det går alltså inte göra jämförelser över år.
  • Rapporterna är ofta så generella att siffrorna nästan inte betyder något alls.
  • Siffrorna går inte jämföra med andra data, från andra öppna databaser om offentliga utgifter.

Det är en uppgiven journalist som kommenterar deras lista över de ”sämsta” myndigheterna:

In these circumstances, picking out individual departments for criticism may seem a little unfair; when the entire process is so flawed, what does ”bad” actually mean? But there were some examples this year where things were either missed out or confused to the extent that the reports themselves became useless. I should point out here that, without exception, each press officer in each government department was unfailingly helpful in trying to help us get the key numbers.

Detta har alltså med öppna data att göra. Det finns några principer för hur man ska publicera just sådana öppna data (listan tagen från opengov.se).

  1. Komplett Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas.
  2. Primär Information skall så långt det är möjligt tillhandahållas i orginalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling.
  3. Aktuell Information skall tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar.
  4. Tillgänglig Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt.
  5. Maskintolkningsbar Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. Detta förutsätter elektroniska identifierare, beskrivningar av strukturmodeller och så låg teknisk komplexitet i formatet som möjligt.
  6. Fri Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, licensvillkor eller registreringsförfaranden.
  7. I ett öppet format Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till fomatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor.

 

Om jag tolkar det rätt så uppfyller man i UK endast princip #6. På övriga punkter är man inte riktigt bra, menar The Guardian. Det hela är lite överraskande, med tanke på att man från högsta politiska håll varit insiktsfull och hård på att kräva just transparens kring budget. UK’s Cabinet Office minister Francis Maude har varit mycket tydligt på detta, inklusive förbud mot PDF-filer:

Data in annual reports in PDF, that is in breach of our own open government license – and we will deal with that.

 



Kommentarer (1)

  1. 5 december 2012,22:17
    Fredric Landqvist kommenterar:

    Problemet hos myndigheterna i UK liksom i Sverige är att de ansvariga för att skapa kommunikation och information, via olika elektroniska kanaler. Ej är intresserade av öppna data, kunniga och insatta i ämnet och saknar grundläggande informatik tänkande runt hur information och data hänger ihop. De är ofta habila och kunniga kommunikatörer. Ej att förakta! Vikten av att skapa läsbara rapporter som fotfolket förstår och kan agera på är givetvis bra och nyttigt. Liksom alla våra Svenska publika webbplatser syftar till att överbrygga klyftan mellan medborgaren och det offentliga rummet. Så den senares existens verifieras och förklaras för gemene man.

    Förutom kompetensglappet från offentlig ledning och styrning, och utförar praktiker hos duktiga kommunikatörer. Tillkommer det enkla faktum att det tarvar god sed och kod, att defakto gräva fram data i de gällande principernas ursprung. Det gör sig helt enkelt inte så lätt och skapa och förädla data uppgifter från urgamla interna bärarsystem till moderna webb plattformar. Där publiceringen sker. Alltså blir det enklaste steget i verktygslådan att skapa en PDF. Det klarar de flesta av. Oavsett skråbildning.

    Det som behövs är enklare förädlings mekanism från data-bärarsystemen via tydlliga tjänster, samt att det finns en pipe-line för data där man kan transportera och transponera och förädla enkelt. Så att de slutgiltiga publiceringen kan ske relativt sömlöst.

    Eftersom problemet gäller oavsett myndighet, torde den kommande Svenska portalen för öppna data, tillhandahålla lämpliga förädlingssteg och tjänster. Som sedan kan skapa lämpliga slutprodukter som hamnar i katalogtjänsten hos öppna data. Ett nationellt DATA-raff 😉 med kompetent personal som kan hjälpa de vilsna så vi får en community av duktiga självstödnätverk ute i busken.

    De flesta innehållshanteringssystem som används av offentliga aktörer, saknar idag bastjänsterna för att publicera i enlighet med LänkatData och öppna data standarder. Fokus är bara effektiv innehållshantering, och utseende anpassat för mänsklig läsning och ibland för sökmotor anpassning. Den senare kan dock vara ett enkelt förädlingssteg via standarder som http://www.schema.org så att grunddata kan bli bättre strukturerade. Dessutom kan den externa strukturen bidra till den inre effektiviteten. Exempelvis via så enkla saker som att beskriva organisationen via W3C standarden (http://www.w3.org/TR/vocab-org/) och http://www.schema.org/Organization .

    I Sverige torde Riksrevisionen vara drivande för en bättre harmonisering av nummer data? Precis som SCB är drivande för annan statistik?

    Bra blogg inlägg Erik!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter