20
Jun | 13:42

Innovationstävlingen 300 år

20 juni,13:42 av Erik Borälv

Världens kanske mest kända innovationstävling återuppstår efter 300 år.

John Harrisons klocka på Science Museum

John Harrisons klocka på Science Museum

Tävlingen som var en av de tidigaste av sitt slag hette The Longitude Problem och var brittiska regeringens utmaning år 1714 för ett sätt att mäta ett fartygs longitud.

Att med precision bestämma positionen behövs för att kunna segla rätt så klart, men är också avgörande för att man ska kunna rita dugliga sjökort. En del personer föreslog att man borde använda astronomiska observationer, andra föreslog att man skulle kunna bygga en maskin som höll tiden trots fartygets rörelse och extrema variationer i tryck och temperatur. Newton trodde inte att man någonsin skulle kunna bygga en klocka som var exakt nog.

Harrisons H1. Foto: David James

John Harrison var en osannolik person att lösa detta svåra problem. Han var självlärd träsnickare och ansågs en outsider i dessa sammanhang. Han hade dock en lösning på hur man kunde bygga en ”marine timekeeper”. Det var en rätt stor och komplicerad enhet. Det existerade redan flera lösningar men de klockorna klarade inte alls av ett fartygs rörelser – ett absolut krav i tävlingen.

Det tog Harrison fem år att konstruera sin första version (H1, se bild) av denna Sea Clock, som märkligt nog hade många delar av trä. Klockan visade sig duga och fungerade väl under en testsegling till Portugal.

The Longitude Problem krävde dock ett mer omfattande prov för att en vinnare skulle kunna utses. En segling över Atlanten var det enda som gällde. Harrison utvecklade nästa version (H2) under kommande tre åren. När han var klar så var dock England i krig med Spanien och inga tester gjordes pga risken att klockan skulle hamna hos fienden.

Harrison forsatte med utvecklingen av version H3. Den jobbade han på under 17 år! Ett antal viktiga framsteg gjordes (som bimetaller och ett slags kullager för upphängningen). Men, ett antal tekniska problem fanns i samtliga konstruktioner; ”The failure of the sea clocks 1, 2 and 3 were due mainly to the fact that their balances though large, did not vibrate quickly enough to confer the property of stability on the timekeeping.” Han var tvungen att överge detta spår, efter alla dessa år! Att klockorna kostade 1/3 av fartygets värde anger också hur komplicerade (och därmed orealistiska) de var.

Harrisons H4. CC BY-SA. Foto: Phantom Photographer

Harrisons H4. CC BY-SA. Foto: Phantom Photographer

Det som skulle visa sig framgångsrtikt var ett slags överdimensionerat fickur. Det uppfyller tävlingens krav på att vara enkel (jämfört med den tidens andra klockor som kunde fylla ett helt rum). Klockan är 13 cm i diameter! Den tog 6 år att konstruera mha Londons bästa urmakare. Harrison var nu 68 år och för gammal för att själv ge sig ut att testa klockan. Hans son fick istället ta över och gav sig ut på segling till Jamaica. H4 fungerade med stor stor noggrannhet och klockan drog sig knappt alls, ”5 seconds slow, corresponding to an error in longitude of 1.25 minutes, or approximately one nautical mile”. Detta var alltså ett sådant test som tävlingen krävde, en segling från England över Atlanten.

Harrison var så klart nöjd och ville nu ha ut prissumman om £20,000. Juryn menade dock att detta test bara var ren tur och vägrade. Efter mycket bråk så gjordes ett andra test, även detta lyckat, med 39 sekunders fel. Detta motsvarar felnavigering om c:a 16 km, och konkurrerande metoder som stjärnnavigering var betydligt mer arbetskrävande och gav ett fel om 48 km. Nu skulle väl Harrison ändå koras vinnare?

Juryn leddes av Nevil Maskelyne som var ‘Astronomer Royal’ och man menade att klockan hade många fel, och att de olika felen av olika skäl tog ut varann. Man vägrade fortfarande dela ut priset. Harrison var upprörd och lyckades få audience hos kung George III som själv under 10 veckors tid provade klockan på slottet. Den drog sig 1/3 sekund om dagen. Lösningen var nu nära:

King George then advised Harrison to petition Parliament for the full prize after threatening to appear in person to dress them down. Finally in 1773, when he was 80 years old, Harrison received a monetary award in the amount of £8,750 from Parliament for his achievements, but he never received the official award (which was never awarded to anyone).

Innovationstävlingen anses vara en stor framgång, trots att ingen vinnare utsågs. Tävlingen utlystes 1714 och det dröjde till innan 1773 innan en lösning kom på plats.

Åter till 2013 – PM David Cameron väcker nu liv i denna gamla tävling. Det handlar denna gång inte om navigering utan om att hitta dagens mest relevanta behov,  ”the biggest problem of our time”.

Man letar efter den bästa utmaningen att använda för tävlingen.

There are so many problems in our world that need that amazing solution, whether it is a cure for dementia, solving the problem of diabetes, having a flight from Britain to New York that’s carbon free. Let’s challenge the public and challenge the scientists for which is the great problem we want to crack,” – Mr Cameron.

Man har satt The Technology Strategy Board och NESTA att utföra detta uppdrag. Det finns redan £1,000,000 i prissumma, och det är väl rimligt att anta att detta kommer växlas upp ett antal gånger av olika medverkande. En spännande fortsättning lär följa, troligtvis inte lika turbulent som Harrisons resa.

BBC: The Clock That Changed the World – the precision pendulum clocks made by John Harrison were instrumental in solving the Longitude problem. The clock was made in 1727 with an amazing fully working wooden mechanism.

Den som vill veta allt om Longitud-tävlingen kan se en spelfilm i 21 delar på youtube med Jeremy Irons och andra.



Inga kommentarer har lämnats ännu

Du kan bli först att kommentera!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter