24
Aug | 13:38

Open and User Innovation Conference 2016, del 1

24 augusti,13:38 av Erik Borälv

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 1 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson.

Harvard Business School

Konferensen hölls på Harvard Business School – här en av deras innergårdar. Kuriosa är att HBS campus är resultatet av en innovationstävling som hölls 1924, med designuppgiften: ”the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

Det är en tajt grupp forskare och praktiker som samlas på denna årliga konferens. Många kommer från den tradition som etablerats runt Eric von Hippel och hans forskning om användares egna innovationer. Konsumentinnovation, säger en del. Det är öppen innovation enligt bottom-up snarare än top-down, kan man säga. Det går ladda ner årets alla abstracts och papers från HBS. Vi har tidigare bloggat om 2013 och 2014 års arrangemang för den som vill läsa mer.


Eric von Hippel föreläste på Vinnova 2011. Det är en bra introduktion till vad han menar är viktigt kring användares innovationer.

Flera keynotes gjorde observationen att öppen innovation en gång i tiden ansågs främmande och till och med farligt för ekonomin. Det var relativt vanligt att företag aktivt motarbetade sådan öppenhet, som delar av it-branschens syn på användningen av open source för att ta ett exempel. Idag är det annorlunda och nästan alla it-bolag har någon slags relation till open source. Apples framgångar har delvis sin grund i att företaget har lämnat sin idé om att skapa all mjukvara själva. Förutom AppStore så har man idag över 200 mjukvaruprojekt som använder sig av öppen källkod. Det är dock inte så att öppen innovation är speciellt utbrett bland företag i allmänhet, men allt fler förstår bättre vad det är och det ”farliga” är inte en faktor på samma sätt.

Digitala globala plattformar är troligen det hetaste utvecklingsområdet, också hos forskare inom öppen innovation. Det är dagens främsta verktyg för outsourcing. Hit hör även delar av delningsekonomin och varianter av ”on-demand labor”. Ett flertal forskare har mer i detalj börjat studera arbetskraft förmedlad via plattformar. Utvecklingen av och tillväxten i tjänster som TaskRabbit, Mechanical Turk och Upwork är inte speciellt känd i Sverige vill jag påstå. Det är troligen samma fenomen som med Airbnb och Über – det tog lång tid innan det gick upp för bredare grupper vad detta är och vilka omfattande förändringar man faktiskt kan vänta sig även i Sverige. Jag tror det är svårt att få en korrekt bild av förändringen innan man själv, exempelvis, åkt Uber eller ordnat boende via Airbnb. Utan egen erfarenhet blir det lätt abstrakt och något som inte berör en själv som person. Att besöka en storstad som Boston och använda Über ger aha-upplevelser som är omöjliga att få via teoretiska resonemang. Jag noterade nyligen att min egen bostadsrättsförening har fattat beslut om att förbjuda uthyrning av lägenheten via Airbnb, vad jag kunnat uppfatta enbart baserat på teoretiska resonemang.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Miljöbild. Ett typiskt hus i området. Stor-Boston består av ett antal städer, som vi skulle betrakta mer som stadsdelar. Här Somerville.

Mary Grey från Microsoft höll en keynote The Role of Worker Collaboration in Platform Economies & On-Demand Labor Markets om det som man anser vara nästa steg – kombinationen av automation och crowdwork via API:er. Man var tydlig med att de globala plattformarna kommer leda till stor tillväxt inom alla on-demand economies. Det intressanta här är att MS menar att utvecklingen leder till hybridlösningar – det handlar inte om automation eller om outsourcing till fjärran länder. Det är istället kombinationer som vinner mark – hybrider – där flöden av olika arbetsuppgifter och -resultat hanteras genom digitala plattformar. Eftersom plattformarna erbjuder sådant dynamiskt och vid behov kommer det leda till omfattande förändringar i hur vi arbetar framöver. Ett vanligt fel – menar jag – är att de flesta personer inte placerar sig själva i denna pågående förändring utan tror att det där är något som mest påverkar andra. Microsoft menar att alla kommer påverkas av plattformarna. Man kör därför exempelvis en egen variant av Mechanical Turk internt på företaget. Ett stort antal av de stora amerikanska bolagen gör likadant – för att skaffa sig egna praktiska erfarenheter men också för att påbörja en omställning hos personal och av sina utvecklingsprocesser. Omställningen kommer inte, den har alltså redan börjat.

…on-demand “crowdwork”—intelligent systems that blend AI and humans-in-the-loop to deliver paid services through an API—will dominate the future of work by both buttressing the operations of future enterprises and advancing automation.

En konsekvens av ökade inslag av crowdwork och en s.k. gig-ekonomi är att det kommer behövas andra lösningar för att kunna ta med sig referenser och arbetsprov. De bästa plattformarna ger idag information om hur bra anslutna användare av deras verktyg är, med svarstider, kostnader, kvalité och andra omdömen. Men om plattformsekonomin ska utvecklas över tid behöver sådan meta-information vara mobil mellan plattformar. Informationen behöver följa personen, inte plattformen. Relevanta lösningar saknas idag (tips till startups!). Vidare, för att ta en plats i ekonomin kring plattformar behöver leverantörer bygga API:er som går att jacka in i flödet. Om du och ditt företag kan leverera tjänster som är relevanta för plattformana så måste du kunna ta emot uppdrag och leverera resultat via API:er. Microsoft skriver mer om sin forskning och vad de ser inom området på sajten http://www.inthecrowd.org.


Amara är en icke vinstdrivande organisation som erbjuder tjänster för textning och översättning av video. Man bygger på crowdwork och ideella insatser.

Vad är ett modernt exempel på crowdwork? Kanske en startup som Amara visar vad det handlar om. Man driver en plattform och tjänst för att få textning av videoklipp. Du kan ladda upp din film och få den översatt och textad på ett antal språk. Det finns möjlighet att hjälpa till att texta på ideell nivå, det finns även kommersiella tjänster. Har man dubbla modersmål kan man enkelt hitta uppdrag via dessa plattformar.

Personer som är nya inom öppen innovation ställer ofta frågor kring vad man vinner på att jobba öppet. Deras magkänsla är tvärtom att man inte bör avslöja eller skänka bort något – är det värt något så säljer man det på en marknad. Öppenhet och innovation är ett område som är väl beforskat, speciellt kring individers drivkrafter. Varför engagerar man sig, exempelvis, i öppen källkod och skriver kod för Linux? Eller skriver artiklar på Wikipedia? Vi ska inte just nu fördjupa oss i detta svar, annat än att nämna att inom flertal branscher så kommer majoriteten av innovationerna från just användares experiment och lösningar. Det finns en onyanserad bild av att endast företag utvecklar innovationer. Den som vill veta mer rekommenderas boken The Sources of Innovation.

En presentation från TU München handlade om vad som händer när företag är öppna med sin kunskap och IP, det man ibland kallar för selective revealing. Ett aktuellt känt exempel är elbiltillverkaren Tesla, som ger bort rätten att använda deras patent. Eller IBM som skänker bort kod och it-verktyg som open source. Det står i kontrast till andra företag som använder patent eller regelverk för att låsa in eller skydda kunskap/resultat. Forskarna visar här att det finns ett antal faktorer som gör selective revealing intressant ur företagets långsiktiga perspektiv. Företagen kan öka chanserna att utvecklingen inom området följer den inriktning som man själv representerar, genom att fler använder den lösning som man gör tillgänglig. Man gör andra aktörer till följare snarare än ledare om den egna lösningen blir dominant. Man skaffar sig bättre position på området och man vinner på att fler vill samarbeta med den dominerande aktören. Det är en komplex analys med olika för- och nackdelar, men intressant då det vänder på logiken hos många.

Del 2 av reflektionerna kommer senare i veckan.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.



Inga kommentarer har lämnats ännu

Du kan bli först att kommentera!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter