28
Aug | 19:04

Open and User Innovation Conference 2016, del 2

28 augusti,19:04 av Erik Borälv

Den 14:e upplagan av en av de främsta akademiska konferenserna inom öppen innovation och användarinnovation hölls nyligen i Boston. Här följer del 2 med sammanfattande reflektioner av Vinnovas Erik Borälv och Peter Svensson. (del 1)

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Harvard Business School har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Skakigt försök till panoramabild från konferensen. Konferensens värd, Harvard Business School, har som väntat en utmärkt infrastruktur.

Det är obligatoriskt med besök på Artisan’s Asylum on man åker till Boston. Det är världens största makerspace och klart sevärt. Man har guidade visningar två gånger om dagen, gratis. Vi har tidigare bloggat så mycket om Artisan’s (här och här) att vi nöjer oss med lite foton denna gång. Se gärna de tidigare inläggen då de har intervjuer och videoklipp från stället.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

Det krävs tre av fem närvarande svenska forskare på konferensen (Peter, Lars och Pär) för att skymma kartan över makerspacet, vilket säger något om hur stora lokalerna är.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar "slåss" mot varandra.

En känd maskin från Robot Wars, ett tv-program där robotar slåss mot varandra.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Många makers gör en poäng av att återanvända material, vilket ger en retrokänsla på projekten.

Sektionen för smycken, silver och smide.

En del av sektionen för smycken, silver och smide.

 

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

Blandade tunga maskiner. Maskinparken är omfattande, med bland annat plasmaskärare och laserskärare i enorm storlek. Det verkar pågå lika mycket underhåll som faktisk användning av viss utrustning.

…the causal impact on hotel revenue is in the 8-10% range; moreover, the impact is non-uniformly distributed, with lower-priced hotels and those hotels not catering to business travelers being the most affected. […] Our work provides empirical evidence that the sharing economy is making inroads by successfully competing with, differentiating from, and acquiring market share from incumbent firms.

Delningsekonomin hade ett eget spår. I The Rise of the Sharing Economy: Estimating the Impact of Airbnb on the Hotel Industry går man igenom vilka effekter som uppstår när en aktör som Airbnb uppnår kritisk massa, dvs får ett betydande utbud i en stad. Forskarna visar att existerande hotellverksamhet påverkas, men att påverkan är spridd och ser annorlunda ut än traditionella affärsresor. Det sker en diversifiering och komplement till existerande utbud (typ av boende, lokalisering av boenden och prisbild). Under populära perioder så uppstår en prisdämpande effekt på hela marknaden, vilket man menar leder till fördelar också för de som inte är direkta brukare av delningstjänsterna. Det uppstår även bredare (geografiskt) utbud. Andra forskare visar i Who Gets to Share in the Sharing Economy att det inte är entydigt klarlagt att delningsekonomin leder till bredare tillgång. Det har rapporterats frågor (mainstreamin) främst kring jämlikhet, även om det verkar finnas evidens för att grupper med lägre inkomster gynnas, ”the platform appears to favor lower income and more racially diverse areas at first glance”. Man kan anta att delningsekonomin kommer bli ett växande inslag på denna konferens, och inom forskning i övrigt så klart.

It is widely acknowledged that patients with chronic or rare health conditions can develop an in-depth understanding and expertise in managing their health condition. From prior research we also know that they can even come up with innovative ideas and solutions on how to improve current self-management practices. This experiential knowledge, which they accumulate over the years is considered an important resource for other patients but also for healthcare institutions. The changing role of the patient from that of a passive consumer of care, to a more collaborative approach, where patients become active partners in the healthcare process is reflected in many areas. The involvement of patients in the form of peer-led self-management support workshops has, for example, shown to be a promising approach to enhance health literacy and promote patient empowerment. Patient involvement also plays a critical role in healthcare research as it helps to ensure that research projects address the actual needs of those affected by a certain health condition.

Patientinnovation är på denna konferens välrepresenterat. Forskarna bakom Are healthcare institutions ready for patient-driven innovation? svarar med ett ”kanske” på sin egen fråga. Alla aktörer verkar vara överens om vikten av patientinnovation, men det finns olösta frågor kring hur vården ska möta aktiva patienter. En utmaning är alltså graden av aktivitet, att de patienter som kommer med egna bidrag är så avancerade att det inte bara är en fråga om små imkrement. Development, adoption, and attitudes towards health-related solutions developed by Citizens listar ett stort antal faktorer som påverkar graden av patientinnovation. Det finns en korrelation med patienter med minst en kronisk sjukdom, förekomster av patientnätverk, patientens tillgång till tid, hur pressad ekonomi man har, känsla av eget ansvar för sin behandling, etc. Forskarna ger sig på att kvantifiera de olika faktorernas betydelse, men behållningen verkar ändå vara själva listan av faktorer och på vilket sätt de påverkar. En reflektion är att det i slutändan alltid verkar mynna ut i problemet med ”diffusion”, dvs att innovationer finns, de fungerar, men det är svårt att få dom att användas (annat än av innovatören själv).

For policy our findings shed light on the circumstances in which the market failure is most present: for individual consumer innovators developing innovations with medium or low novelty. The market failure can be alleviated by 1. Stimulating open-collaborative forms of consumer innovation, 2. Expanding policies to facilitate individual innovators who are willing to commercialize, 3. Experimenting with new interventions to diminish diffusion effort, and/or to mobilize potential demand for consumer innovations.

Det fanns inom andra tematiska forskningsområden på konferensen motsvarande frågeställningar runt diffusion, om vilka slags användarinnovatörer som det är mest värdefullt att leta efter. Är det individer om skapar för egna behov, eller är det de som har någon ambition att på sikt också kommersialisera? Eller är det de som skapar av lust och nyfikenhet eller för att lära sig? Det ges mer struktur runt frågan market failure i Diffusion of consumer innovations: An investigation of factors alleviating market failure. Störst misslyckande (dvs lösningar inte får en spridning) sker inom områden där innovationen inte har hög teknisk höjd. Samma sak om lösningen är mest inkrementell till sin karaktär. Det finns evidens för att stöd till de som vill konnersialisera sina lösningar borde ges prioritet.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

En miljöbild från staden Cambridge. Här ligger MIT och Harvard University.

 

…the typical consumer innovator is a person with a technical education, but in contrast to other national surveys the typical Swedish innovator is a younger person (18-30 years) and not middle-aged as found in previous surveys. The most frequent areas of consumer innovation are household products, computer and software, clothing and personal health, automotive and transport, as well as tools and equipment in the home.

Forskningen How big and important is consumer innovation in Sweden? – A comparison with five other countries är bland det mest intressanta ur ett svenskt policyperspektiv. (Notera: Vinnova har varit finansiär av denna undersökning på LTH.) Även om vi är partiska kring denna forskning så vill vi särskilt rekommendera just detta forskningspapper.

Konsumentinnovation är en företeelse som är nästan okänd hos beslutsfattare och nära nog omöjlig att hitta inom policy. Många vet att företag utvecklar nya produkter och tjänster eller nya sätt att producera, distribuera och göra affärer på. Men att privatpersoner signifikant bidrar till olika former av innovationer är mindre känt. Det saknas forskning och undervisning om användarinnovation i en svensk kontext och dess betydelse för svensk ekonomi.

Forskningsprojektet visar att Sverige har en av världens mest aktiva konsumentinnovationsverksamhet, kanske den allra högsta. Man visar att 7,3% av den vuxna befolkningen skapar innovationer. Det motsvarar 435,000 personer! Enligt SCB är det runt 65000 anställda i landet inom området FoU. Det ger perspektiv på volymen av användarinnovation.

Det är goda nyheter för funktionen av den svenska experimentella ekonomin. Individers innovationsverksamhet bidrar signifikant med att höja den experimentella aktivitet som också företag, offentliga organisationer, universitet och högskolor samt fristående uppfinnare står för. Mindre goda nyheter är att endast en mindre andel (cirka 20 %) av konsumentinnovationerna sprids bortom innovatören själv. Om man är ute efter mer resultat om aspekter av användarinnovation hittar man de främsta forskarna på just denna konferens.

Konferensen alternerar mellan Europa och Boston. Nästa gång blir University of Innsbruck 9-12 juli 2017.



Inga kommentarer har lämnats ännu

Du kan bli först att kommentera!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter