11
Aug | 17:35

Open and User Innovation Workshop

11 augusti,17:35 av Erik Borälv

Den 12:e internationella konferensen Open and User Innovation hölls i Boston i somras. Här följer sammanfattande reflektioner av VINNOVAs Peter Svensson och Erik Borälv.


Deltagarna och Harvard Business School, som en drönare ser det.

Den årliga konferensen ”open and user innovation” hölls på Harvard Business School (HBS) i år. Vi fick bl.a. lära oss att 50% av deras MBA-alumner är entreprenörer 12 år efter de har tagit examen och att entreprenörskap är en del av det obligatoriska programmet på MBA-utbildningen. En reflektion är att HSB ville göra tydligt att de är en viktig del av USAs entreprenöriella ekonomi, inte begränsat till finans och konsulting. Man har nyligen startat ett Innovation Lab, i-Lab.

Man kunde utskilja ett antal huvudteman, de största var: Contests and Crowdsourcing, User innovation, Lead users, Crowdfunding, Law & IP & Policy, User Health, Open source. Det finns abstracts för alla presentationer (PDF) och nästan samtliga slides från presentationerna finns att ladda ner.

Crowdfunding expanderar och möjliggör för ”user innovators” att få finansiering och sprida sina nya tjänster eller produkter. Det är viktigt att särskilja mellan olika typer av crowdfunding-projekt när man analyserar: equity, reward-based, lending, donations. Ethan Malik, Wharton, visade att crowdfunding sprids ut runt om i hela landet (data från USA). Givetvis är det relativt mest i NYC, Silicon Valley, LA och Boston, men investeringar görs även i andra delar av landet. Det är ju en stor skillnad mot traditionella VC-investeringar som investerar mestadels in några få regioner.

David Anton har forskat djupare på vad syndromet not-invented-here (NIH) egentligen är. Forskningen är precis påbörjad men han har hittat dessa områden 1) Measurement of NIH 2) Consequences of NIH 3) Contexts of NIH 4) Countermeasures of NIH 5) Levels of analysis (individual, organizational). NIH är en av de viktigaste orsakerna till varför etablerade företag har svårt att ta tillvara på innovationer som uppstår utanför företagets organisatoriska gränser.

Tim Schweisfurth presenterade ny forskning kring att företag som vill innovera behöver inte bara tänka på hur mycket de investerar i egen forskning utan även på hur de kan förstå användarnas problem. Ett sätt kan vara att anställa användare av företagets produkter och/eller tjänster. På så sätt så har de en kunskap om vilka problem användarna har. Dessa användare har också lättare att förstå spetsanvändarna på utsidan av företaget. Och det är spetsanvändarna som har högst sannolikhet att komma på innovationer.

NineSigma kallar sig själva för en ”broker between innovation seekers and the innovation community”. Man är ett stöd för de organisationer som vet om att man borde syssla med öppen innovation men som behöver få styrning eller hjälp med det arbetet. De pratade om sin affärsmodell som från 2009 baserades på fria sökningar för innovationer, där kunden bara betalade om en innovation hittades. I så fall betalade kunden en viss procent på värdet av avtalet mellan lösning och kund. Modellen höll ett tag men var egentligen till ingens fördel. Idag har man helt gått över till en s.k. ”flat fee”, och alla är mer nöjda; kunden vet om en fast kostnad i förväg, mäklarna får ett stabilt flöde av intäkter.  Som konsulter inom öppen innovation har man två huvudsakliga inslag som skapar värde: (1) att kunna formulera företagens problem så att det blir intressant och begripligt även externt, och (2) att kunna matcha aktörer och lösningar från helt olika domäner. En kund känner ofta alla inom sin bransch, men vet sällan om relevanta aktörer lite vid sidan om (trots att de kan hålla på med liknande verksamhet).

Karim Lakhani på HBS forskar om innovationstävlingar. Han berättade att själva HBS campus är resultatet av en tävling 1924! En gång i tiden var marken sumpmark och man anordnade en tävling för att formge området och byggnaderna. Tävlingen hölls i två steg. Steg ett fick 200 bidrag, och till steg två bjöds 6 finalister in. Man använde sig av blind utvärdering av förslagen.

The competition cost more than $40,000, but those involved agreed it created an opportunity for thoughtful and thorough consideration of the School’s needs. The guidelines emphasized that the new site maintain close relations physically, intellectually, and socially with the Cambridge campus. The design, it noted, should encourage an exchange of ideas among students and “the greatest amount of school feeling” in an “atmosphere made as inspiring as possible by the physical environment as well as by the definite ambition of the faculty to help the students be something more than mere money makers.”

NASA är kanske inte den första organisationen man kommer att tänka på när det gäller öppen innovation, men man hör till de allra främsta inom området. Nyckelpersoner där säger att det började med att de gick kurser på just HBS om hur man kan använda innovationer från externa aktörer, och man har sedan dess lyckats omsätta det i praktiken. Man är särskilt framgångsrik med att lägga ut uppdrag i form av tävlingar. Jeffrey Davis gick igenom lärdomar, och återupprepade not-invented-here som ett betydande hinder, samt att man måste se till att problemägaren inte också ser sig som problemlösaren (vilket annars sker med automatik).

Jeffrey R. Davis från NASA

Jeffrey R. Davis från NASA

Joel Wooten har forskat på innovationstävlingar och hans slides (PDF) är mycket läsvärda (menar vi som jobbar med tävlingar…). De olika bidragen som kommer in i en tävling löser det uppsatta problemet olika väl. Det finns många sätt att lösa uppgiften på vilket ger en stor spridning i prestanda, dvs det är inte enbart små inkrementella förbättringar. Man har konstaterat att det finns en s.k. Bannistereffekt vilket innebär att många tävlande lag gör bättre från sig efter ett genombrott i en tävling. Bannister var först under 4 minuter på en mile; när väl han klarade drömtiden så började många andra också klara tiden. Samma sak gäller innovationstävlingar och Wooten har analyserat denna effekt på snyggt sätt.

Andrew Torrance talade om ett spännande nytt forskningsområde där User Innovation sker i extra hög grad. Det är ett område som kallas Synthetic biology, och som lockar helt nya aktörer. Det är inte biologer som är mest aktiva utan istället makers, ingenjörer och framförallt datavetare som använder nya sätt att skapa syntetiskt liv. Tidskriften Nature har ett specialnummer om detta. Mest spännande tyckte jag att tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM) är.

Denna workshop är mycket fokuserad kring teorierna om User Innovation som Eric von Hippel beskrivit. Han avslutade med en önskan om att forskarna på området ägnar tid och kraft att analysera hur innovation av användare sker. Vi vet att mycket görs genom trial and error. Kan vi och företag bygga toolkits som bättre underlättar trial and error? Hans egen poäng var:

High value solutions are distributed, meaning we have to search crowds to find high value solutions. Crowdsourcing is a way to find high-value solutions.

Vi flög (så klart) till Boston för att delta i workshopen. När man flyger till USA så går det inte undvika att fundera på flygsäkerhet och in- och utcheckningar. Det är ju inga roliga eller enkla processer. Det var därför intressant att se att amerikanska Transportation Security Administration (TSA) också vill förenkla flygandet. Man har en innovationstävling kring hur man kan skapa snabbare flöden genom säkerhetskontrollen. Ett oväntat men välkommet grepp!

TSA is looking for the Next Generation Checkpoint Queue Design Model to apply a scientific and simulation modeling approach to meet queue design and configuration needs of the dynamic security screening environment with TSA Pre✓™.This is an Ideation Challenge with a guaranteed award for at least one submitted solution.

taggar: ,


Inga kommentarer har lämnats ännu

Du kan bli först att kommentera!

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter