09
Mar | 17:35

Vad behöver en Maker?

9 mars,17:35 av Erik Borälv

Det sker massor på området makers. Idag finns ett rikt utbud av analoga och digitala verktyg till hjälp. Många av verktygen är enkla och robusta nog så att alla kan använda dom. Kanske för första gången så är verktygen även ekonomiskt tillgängliga. Frågan är, finns det behov av offentligt stöd för makers?

DIY or die poster

På denna blogg har vi bevakat och skrivit om makers från många olika perspektiv. Vi besöker  makerspaces för att träffa och höra direkt av ansvariga. Som Stockholm Makerspace, eller det imponerade stora Artisan’s Asylum i Boston.

Vi följer 3D-printing som ett fantastiskt verktyg för nästan vem som helst att börja skapa egna lösningar.

Personligen är jag förtjust i drönare och imponerad av de tjänster som företag lanserar, som att filma reklam, vasalopp från ovan, ta bilder på fastigheter för försäljning, generera kartor inför byggprocesser, visa översikt över brobyggen, etc.


Framtidsområde för drönare?

Det finns ett stort forskningsområde kring user innovation, där det finns många insikter och resultat.

Vita huset ser en mängd möjligheter med makers, inte minst som plattform för att öka kompetensen hos unga personer. (Maker-Faire-Report-Final, PDF)

Frågan är, behöver makers hjälp och i så fall med vad? Vi har satt ihop en lista på möjliga insatser, men den listan ska bara ses som en utgångspunkt. Det vore intressant att höra av makers vad som skulle vara mest relevant, värdefullt eller spännande. Varje förslag innehåller i kursiv stil förslag på bedömningskriterier.

  1. Insatser och stöd för att ta prototyper att komma närmare en “riktig produkt”, alternativt komma till användning på mer än ett ställe (s.k. Diffusion of User Innovation). Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  2. Rekrytera fler makers. Räkna nya medlemmar.
  3. Projekt inrikade på olika slags målgrupper, som unga, tjejer, etc. Räkna huvuden.
  4. Maker-events riktade mot olika målgrupper. Räkna huvuden.
  5. Utbilda personer som i sin tur kan fungera som lärare för makers – lärare, föräldrar, föreningar, etc. Räkna huvuden.
  6. Bredda antalet platser där makers kan samlas. I vissa länder sker mycket kopplat till makers, men begränsat till mycket få större orter. Räkna antalet nya mötesplatser/städer.
  7. Projekt inom strategiskt utvalda områden som är innovationsnära. Ex. drönare, egen el, reglering av fastigheter (stuga, villa), fjärrstyrning av funktioner, automation. Beslutsunderlag kring intressanta områden, samt traditionell bedömning av innovationshöjd och -relevans.
  8. Stöd för lokalhyra och lön. Offentligt stöd kan normalt inte användas för sådana kostnader.
  9. Utlysning för innovationsprojekt, med normala beskrivningar av mål, aktörer och nytta. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  10. Stöd (utlysning?) för att skapa nätverk och dialoger. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  11. Stöd (utlysning?) för att företag, entreprenörer och innovatörer kan kommersialisera innovationer från användare. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor. 

 

Vi postar detta upprop i två grupper på Facebook för den som föredrar dialogen där. Det går också bra att mejla oss eller kommentera dokumentet direkt.

 



Kommentarer (5)

  1. 10 mars 2015,10:47
    Henrik Hörlin kommenterar:

    En ”Maker” behöver (utöver skaparglädje) tid, resurser och utrymme för att skapa. Det största problemet med detta är att allt detta kostar pengar i en större utsträckning än vad en normal person har råd med om man skall göra något som är mer omfattande än en hobby.

    De som äger pengar/inflytandet för att ge stöd måste förklara vad de vill skall hända för att kunna få hjälp med att hjälpa. Skall det skapas fler företag i regionen? Skall det satsas på att utbilda folk om något? Skall kulturen få ett uppsving? Skall folket i allmänhet få lite pengar för att kunna göra mer avancerad hobby?

    De som håller i makerspaces har sällan problem med att nätverka, problemet är att all verksamhet kostar pengar vilket brukar komma från privata fickor i nuläget vilket gör att det sällan blir något uppmärksammat hos utomstående då det inte finns mycket pengar. Varje makerspace har en egen agenda och identitet om vad de värderar och vill komma. En liknelse kan vara att se dem som olika restaurangkök, ett sushi-ställe behöver inte stöd till pasta-kokare lika mycket som en Pizzeria inte behöver en gasspis. Vissa makerspaces behöver pengar till hyra andra för utrustning andra till båda.

    Makers (som individer) vill göra det de tycker är roligt och givande, det är upp till stödgivarna om de anser att pengar/stöd skall gå till hobbyverksamhet, samhällsbyggande aktiviteter eller ren entreprenörism.

    Personligen så anser jag att de mest effektiva pengarna går till att stödja dyra/stora grundkostnader som hyra för lokaler och/eller avancerad utrustning. Så länge det finns en plats med tillräckligt med utrymme så går det att lösa alla mindre kostnader på individuell nivå genom samordning/koordinering bland deltagare/medlemmar eller genom crowdfunding.
    Nätverkande är i stort sätt gratis idag, det är rätt kontakter som är viktiga.Detta går att lösa när det finns prövade prototyper som investerare kan se och bedöma tack vare att det funnits möjlighet att utveckla dem.

  2. 10 mars 2015,16:26
    Fredrik Pettersson kommenterar:

    Håller med Henrik om stödet till Makerspaces, men jag tror också det skulle vara en mycket bra idé med mindre lån, för att kunna expandera en idé och få igång produktifiering och marknadsföring. Något som liknar studielån, med en begränsad totalsumma, och där återbetalning sker som en andel av framtida inkomster skulle vara otroligt stimulerande för egenföretagandet i Sverige. Ett sådant startupplån borde vara en minst lika god samhällsinvestering som studielån. Någon slags idéprövning och omprövning varje halvår för att utvärdera och rådgiva borde kunna förhindra missbruk av låneformen.

  3. 11 mars 2015,11:29
    Steve Cook kommenterar:

    Jag tycker att punkter 10 och 11 är mycket viktiga. Jag har alltid tyckt att innovationer som komemr från slutanvändare och mindre entreprenörledda företag ska få ökad exponering och möjligheter att leverera utvecklingsprojekt till offentliga (eller privata) aktörer.

    Det finns ett antal framgångsexempel på företag som har kommit utifrån innovationstävlingar eller användardrivna processer med riktigt gångbara idéer och som har kämpat riktigt hårt för att få en förankring för deras produkt hos det offentliga. Titta exempelvis på Sara Riggare som har nyligen utnämnts till den mäktigaste kvinna inom vården (http://www.medtechmagazine.se/nyheter/medtechvarldens-100-maktigaste/) – hon har drivit frågor från grassroots. Men det behövs mer kontakt och mer förståelse från det offentliga om möjligheterna att ta in och arbeta vidare med makers och andra som har starka idéer och drivkraft att leverera.

  4. 11 mars 2015,11:30
    Steve Cook kommenterar:

    (Det skulle förstås stå i mitt inlägg att Sara Riggare har utnämnts till mäktigast person inom MedTech).

  5. 12 mars 2015,23:45
    MOB kommenterar:

    Att vissa får pengar & andra inte riskerar att splittra Rörelsen. Dessutom är det ju skattepengar. Jag ser hellre att Vinnova läggs ner & att skatten sänks. Låt normala marknadskrafter fungera. Eftersom det är Vasa-ätten som leder Vinnova kommer nog Vasa-ättlingarna få mest trots att de inte alltid är bäst.

Kommentera

Regler för kommentarer »

XHTML: Dessa taggar går att använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter