Taggarkiv: accelerator

16
Dec | 15:34

Englands centralbank hjälper start-ups

Bank of Englands chef höll nyligen ett tal om vikten av att förstå digitalisering. Vi har besökt banken för att få inblick i hur man tänker och bättre förstå deras experiment med blockkedjan. När det kommer till digitalisering behöver modet vara större än rädslan för förändring, och här överraskar banken stort genom att göra-för-att-lära.

boe

Bank of England. CC-BY-SA: George Rex

Bankchefen Michael Carneys tal Enabling the FinTech transformation: Revolution, Restoration, or Reformation? landar i att man behöver arbeta praktiskt med teknik för att kunna förstå vilka möjligheter och begränsningar som finns. Det är extremt välskrivet (sex manusförfattare!), lättläst fast svårtolkat, och dessutom en lektion i engelska. ‘FinTech’ heralds the dawn of narrow banking and portfolio optimisation. It will change the nature of Money, shake the foundations of central banking and deliver nothing less than a democratic revolution for all who use financial services.

Den aningen överraskande slutsatsen som banken kom fram till var att starta en egen accelerator och initiera experiment med blockchain. Det är oväntat att en offentlig aktör som en centralbank startar sin egen accelerator, minst sagt.

We have today launched an accelerator to work in partnership with FinTech firms on the unique challenges that we face as a central bank. Firms can apply now to take part.

The accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it.

Bankens åtgärder för att komma närmare de som utvecklar ny teknologi i finanssektorn är:

The first is widening access to central bank money to non-bank Payments Service Providers, known as PSPs. Denna åtgärd ökar konkurrensen för betalningslösningar. BoE hoppas på att nya och mer innovativa betalningslösningar ska utvecklas på grund av den ökande konkurrensen då tillgången till centralbankens pengar ökar från dagens 48 aktörer till kanske uppemot 1000 aktörer.

The second way the Bank is enabling the FinTech transformation is by being open to providing access to central bank money for new forms of wholesale securities settlement. Banken uppmanar att fler FinTech-innovatörer tar sig an blockkedjeteknologi för att finna nya sätt att effektivisera avtalsskrivning. En transaktion tar bara en nanosekund medan själva avtalet kan ta upp till 2 dagar innan det är klart – här finns det stora effektiviseringsvinster att göra på allt från aktier till banklån.

The third way the Bank is enabling the FinTech transformation is by exploring the use of Distributed Ledger (DL) technology in our core activities, including the operation of RTGS. De uppmanar till att testa blockkedje-teknologi i centralbankens vardagliga arbete med att säkerställa att betalningssystem för konsumenter fungerar.

The fourth way the Bank is enabling the FinTech transformation is by partnering with FinTech companies on projects of direct relevance to the Bank’s mission. “The Accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it. With time, the Accelerator will build a network of firms working in this space for the benefit of us and them alike.”

Finally, the Bank is calibrating its regulatory approach to FinTech developments. “That is why the Bank has been engaging with FinTech firms to understand better the financial stability risks that could emerge as banking is re-shaped. We will monitor those that arise along the transition path and those that could endure.
We are building a system that allows for orderly failures. Not just to end the blatant unfairness of Too Big to Fail, but also to foster industry dynamism and better outcomes for consumers. After all, ease of exit promotes ease of entry. We won’t discourage avatars by preserving dinosaurs.”

Efter detta tal så satte BoE alltså upp en FinTech-accelerator, där de tar in projekt i olika omgångar. I december 2016 har de tagit in två omgångar med tre projekt i varje.

BMLL: This machine learning platform provides access to historic full depth limit order book data. The BMLL platform aims to facilitate analysis and anomaly detection. We have agreed to test their alpha version for this Proof of Concept.

Threat intelligence: As part of the Bank’s wider information security and threat intelligence work we have partnered with two firms – Anomali and ThreatConnect – that provide innovative technologies to collect, correlate, categorise and integrate security threat data. For this project, we have asked them to offer a solution to consolidate threat intelligence into a searchable repository that can optimise information collation, enrichment and sharing in support of a proactive intelligence-led defence strategy.

Enforcd: In this proof of concept, we are using an analytic platform designed specifically to assess and draw out trends on regulatory enforcement action using publicly available information.

BitSight: In this PoC we used a tool that assesses a firm’s cyber resilience based on publicly available bulk data to assess firms’ cyber resilience. As part of the PoC, we asked BitSight to evaluate the Bank’s own resilience and to assess the benefit of this service as one of the range of information security tools that we use. More detail on this work is provided in the linked publication, published 9 November 2016.

Privitar: As part of our Proof of Concept, we tested the software on a manufactured dataset to examine the analytical value of the desensitised data to establish if this could allow us to provide wider access to data for researchers within the Bank.

PwC: We invested in understanding the technology of Blockchain and distributed ledger, working with PWC. The team built a multi-node scalable distributed ledger environment, which contained several smart contracts to illustrate the applications of the technology. This has enabled us to better comprehend the resiliency benefits and practical limitations of the technology. These are detailed further in the linked publication, published 17 June 2016.

Direkt från källan - denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Direkt från källan – denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Bankens process är att börja med en intern förfrågan där olika grupper på BoE kan komma med förslag på problemområden eller intresseområden. Därefter skriver de en rapport om teknologin och dess utmaningar. Man tog hjälp av konsultbolaget PwC att sätta upp ett test kring blockkedjeteknologin, och utifrån dessa test och annan informationsinhämtning tog de fram fem områden där de skulle vilja förstår bättre hur man kan lösa dessa – säkerhet, skalbarhet, integritet, interoperabilitet och hållbarhet (pdf). Nästa steg var att öppna upp för en acceleratoromgång där de specifikt ville få in företag som jobbade med något av dessa problemområden i blockkedjeteknologin.

När väl projekten är utvalda inleds en diskussion med varje projekt om vad BoE kan erbjuda och vad BoE gärna vill lära sig av projektet. Det viktigaste BoE har att erbjuda är att bli en referenskund. Andra erbjudanden är att få tillgång till experter på banken, arbetsplatser (men behov av rigida säkerhetskontroller), tillgång till data (än så länge enbart syntetisk data). BoE trycker hårt på att projekten ska utgöra ett proof of concept under tiden i acceleratorn så att banken kan vara med och lära. Det här inte som en traditionell acceleratorprocess, som oftast inkluderar skrivande av affärsplan, hjälp med affärsstrategier och affärsmodeller, IP-frågor, kontakt med investerare etc.

BoE gör denna satsning för att:

  1. förstå ny teknik bättre och snabbare
  2. finna nya lösningar på problem i banken, dvs öka effektiviteten
  3. hjälpa FinTech-industrin att växa i Storbritannien.

 

En vice bankchef, Hogg, är direkt ansvarig för satsningen och den ska även synkas med övrig verksamhet som driver på teknikutveckling, tex upphandlingar, datavisualiseringar och tävlingar. Projekten kan få praktikplatser på banken och sedan arbeta med den avdelning där deras teknologi efterfrågas.

Reflektioner

  • Högsta ledningen sanktionerar denna satsning och marknadsför den.
  • Man har en avancerad innovationsprocess, för att vara en offentlig myndighet.
  • Upplägget gör verkstad direkt både för FinTech-bolagen och BoE, men skapar också utrymme för en mer allmän mötesplats.

Slutsatser

Här har vi en statlig institution som inte främst är känd för risktagande eller innovation. Men det är tydligt att digitaliseringen påverkar alla aspekter av det finansiella systemet och det gäller att förstå och agera smart för att kunna fullföra sitt uppdrag.

Vi på Vinnova kan använda BoE-exemplet inom FinTech och även för liknande innovation i offentlig verksamhet. Vi kanske även kan få med svenska startups i denna accelerator. Finns här en modell som andra statliga myndigheter kan använda sig av?

[Not: mesta texten är författad av kollegan Peter Svensson]

03
Sep | 09:42

Hälsosam utveckling av acceleratorer

Berlin verkar dryga ut försprånget vad gäller nytänkande kring acceleratorer. Det är intressant att verktygen för innovation också blir föremål för nytänkande.

Bild: Jan Bommes. Övergiven läkemedelsfabrik.

Bild: Jan Bommes. Övergiven läkemedelsfabrik.

Tidigare har vi noterat att acceleratorer verkar vara en spelplats för en spännande utveckling av innovationssystemet. Delade kontor (co-working spaces) har delvis visat lite av samma uppfinnesrikedom – exempelvis Guerilla Office, olika blandningar av kontor och café på stan, eller företag som hyr ut delar av sina kontor inte bara för att dela på hyra utan hitta nya samarbeten.

Se en uppsats från Chalmers – Accelerating Success: A Study of Seed Accelerators and Their Defining Characteristics (PDF) – som berättar mer om acceleratorer.

En accelerator ger innovatörer en möjlighet att snabbt testa om idéerna håller. Man får tillgång till den allra bästa hjälpen, av personer som själva genomgått en startup-process på framgångsrikt sätt. Man får resurser och en starkt begränsad tid på sig, och sedan är det dags att leverera. Hastigheten i sig är en avgörande aspekt. Accelererad innovation helt enkelt.

Många branscher brottas idag med en omställning av affärsmodellerna, eller att organisationen saknar en viss typ av talang och kapacitet till innovation. Man letar därför efter ny innovationskapacitet utanför sin egen organisation, till exempel hos inkubatorer och acceleratorer. Ofta har inkubatorer och acceleratorer en hemvist nära science parks och akademi. Det speciella med de tyska acceleratorerna är att de stora etablerade företagen har fått upp ögonen för detta sätt att hitta nya lösningar.

Berlin har nyligen sett ett antal acceleratorer skapas av de allra största aktörerna. Tysk TV har en egen accelerator. Deutche Telekom har också en. Förlaget Springer. Hårdvarubranschen likaså. Nyheten denna gång är att Bayer HealthCare som första läkemedelsbolag startar en accelerator. Bakgrund: man är ett företag som omsätter 19 miljarder euro… det är alltså inte resurser som saknas. Christian Ullrich, ansvarig för Marketing & Sales IT är tydlig om motivet:

…understands that innovation and healthcare cannot only be driven by the industry but also needs creativity.

Man erbjuder sökande ett 3,5 månader långt program med mentorer, 50,000 euro i startkapital, samt en arbetsplats på Bayer HealthCares huvudkontor i Berlin. Av 70 ansökningar har man nu valt ut 5 startups.

VentureVillage listar de startups som valts ut:

  • Cortrium: A C3 device that is designed to assess body surface temperature, activity and respiration rate. In addition, it has a three channel ECG to screen and diagnose cardiological diseases.
  • PharmaAssistant: To assure that people don’t forget to take the right amount of medicine at the right time, PharmaAssistant is a medication container that communicates with a patients’ smartphones. It sends push notifications as reminders.
  • Parica: Paric wants to develop a contactless detection system to analyse vital signs and make recommendations to specialists such as pharmacists. The team and idea is still very early stage.
  • FabUlyzer: The wearable uses a nanotechnology sensor to find out how much fat was burned after workouts.
  • Cardimoni: “A doctor in your pocket” is what the startup calls its smartphone app that lets users check their heart rate and regularity of its rhythm at the same time. This will be done with a one minute recording through the android phone camera.

Bayer har inte glömt sitt egen historia i sammanhanget. Deras VP Reinhard Franzen säger “150 years ago we were a startup ourself”.

07
Aug | 09:54

Läst vecka 32

Foto: Robin

En kort urval tips från veckans nyheter.

Too many accelerators: Are corporate startup programmes doing more harm than good?

En analys av cooperate accelerators med utgångspunkt från Berlin. Har det gått för långt, med för många acceleratorer? Hur ska en startup kunna välja mellan de många olika varianterna? Det sägs finnas faror med ”stuprör”, att en accelerator kan bli för inlåst om man inte sköter det rätt.

The sharing economy: a whole new way of living

Tack vare Internet så är det enkelt att dela på vissa resurser, som WiFi, semesterlägenhet, bil etc. The Guardian gör en lång analys med exempel från hur man kan byta tjänster med varandra, eller hitta en ledig plats i en bil som ska åt ditt håll.

Meet the 20 fastest-growing mobile startups

Analytikerna på Mattermark har utvecklat ett sätt att genom bl.a. antal nedladdningar i App Store & Google Play mäta vilka mobila startups som det går bra för just nu. Svårigheten ligger bl.a. i att filtrera bort tillfälliga variationer och inbjudningar som riskerar ge fel resultat. Spotify är med på listan, och överraskande nog även appar för utbildning och lärare.

 

17
Jun | 15:57

Några nyanser av acceleratorer

I början var inkubatorn. Nu finns acceleratorn.

Central Working London - en slags inkubator

Central Working London – en slags inkubator

Begreppet inkubator används sedan 1959, och står i princip för en fysisk plats för nya företag. Man vänder sig uteslutande till företag i ett startskede och erbjuder ofta lokaler och kompetens inom områden som nya företag behöver – marknadsföring, träning på att pitcha och kommunicera, nätverk, affärskoncept, utvärdering av teknik, etc. En uppsats från Chalmers – Accelerating Success: A Study of Seed Accelerators and Their Defining Characteristics (PDF) – går igenom detta i detalj. Bra läsning!

The term incubator was first used in its business sense in 1959 and the general idea behind the concept is to create an institutionalized environment that assists and enables startup companies and business ideas to grow. The process of developing a startup company within an incubator can be rather extensive, sometimes spanning several years. The incubator focuses on providing the prerequisites for a company to develop, such as housing, expertise and business contacts.

En accelerator är lik en inkubator men brukar sägas stå för en liten annan syn på sin roll. I samband med IT-krashen fanns det gott om exempel på nystartade företag som förbrukade stora resurser utan att, visade det sig, egentligen ha producerat speciellt mycket bestående värde. Efter detta konstaterande gick det inte längre bränna investeringar utan att pröva om företagets erbjudande/tjänst kommer att hålla. Man behöver alltså snabbare utsätta företaget för marknadens prövning. Man behöver accelerera inkubatorn.

Det ska sägas, att acceleratorer inte behöver förta värdet av inkubatorer eller inkubatorernas roll i innovationssystemet. Man har dessutom ofta mer gemensamt än vad som skiljer varann åt. Men det finns skillnader, som vilka man huvudsakligen vänder sig till, i vilken fas företagen befinner sig, och hur nära man står investerare.

Pitchträning i Spotifys lokaler

Pitchträning i Spotifys lokaler på BarCamp Stockholm

2005 startade Paul Graham Y Combinator som är en variant av inkubatorn. Man är idag den mest kända acceleratorn. Mot en andel av företaget (7%) får innovatörer ta del av det överlägset mest eftertraktade hjälpprogrammet. En avgörande skillnad mot flertalet inkubatorer är att man får en begränsad tid på sig, och sedan är det dags att leverera. Man får också tillgång till den allra bästa hjälpen, av personer som själva genomgått en startup-process på framgångsrikt sätt.

YC is now getting just over 1 application per minute. /Graham, Paul. (@paulg) [2011]

Det finns en stor spännvidd i hur acceleratorer ser ut och fungerar. Eftersom företag behöver olika slags hjälp (beroende på affärsområde, teknik etc) så finns det också en stark förädling av själva konceptet av en accelerator.

I Tyskland ser vi just nu en mängd sådana initiativ utvecklas. Främmande för oss kanske, men man har ett antal acceleratorer inriktade enbart på nya företag inom media. TV-kanalen ProSiebenSat.1 Accelerator erbjuder de vanliga stödinsatserna för en accelerator – startups får en mentor, 25.000 euro i startkapital, nätverk och samarbete med andra aktörer – kombinerat med utvalda coacher som har erfarenhet av media. Man erbjuder plats för 7 startups två gånger om året i detta program som varar 3 månader.

Deutche Telekom har en egen motsvarighet, i sitt hub:raum, där startups under 8 veckor får jobba med sina projekt i Berlins mest kända co-working space Betahaus. Det är lite som om Telia skulle ha en accelerator inom mobil teknik, med företagen sittande på ett ställe som är en blandning av Stockholm Makerspace, ett café på Södermalm och Tom Tits…

Think of hub:raum Accelerator as an academy with presentations by experts and workshops. Furthermore, you will share your progress with other brilliant participants and learn from each other – in a co-working space in Berlin. You will immerse into all aspects that are relevant to making your business real: financing options, business models, user interface, and much more.

When you graduate after eight weeks, your business idea will be tried and tested – and more solid than ever. You will present your idea to a selected group of VCs, angel investors as well as the hub:raum team.

En annan variant är acceleratorn som vänder sig till startups som har hårdvara som sin grund. Berlin Hardware Accelerator ser onekligen spänande ut och öppnar 2 september.

I Sverige finns också ett antal acceleratorer. En aktuell sådan är STINGs initiativ för internet-startups, FastForward. Man vill samla Stockholms mest lovande internet-startups under ett tak. Erbjudandet (mot 2% av företaget) omfattar kontakter med entreprenörer, coacher, investerare och experter. Som en sann accelerator sätts en tidspress, 20 veckor, och ledordet är ”fail fast, fail forward”. Genom att våga prova saker som inte fungerar perfekt: göra prototyper, mäta och jämföra ska bolagen snabbt kunna leverera affärsmodeller som fungerar. Programmet ska ge entreprenörerna verktyg och metoder som väsentligt ökar deras utvecklingstakt och sannolikheten att snabbt nå framgång.

 

25
Apr | 06:15

CleanTech Open 2013

Det är med stor nyfikenhet som jag närmar mig Xerox PARC i dag på morgonen, där eventet ”2013 National Briefing – The State of Cleantech – A Discussion on How To Get Your Brilliant Cleantech Idea To Market” äger rum.

CleanTech Open är väldens största Cleantech-accelerator, men det är också en tävling. Varje år tar man emot över 300 ansökningar från CleanTech startups inom följande sex kategorier:

  • Energigenerering,
  • Energidistribution och lagring,
  • Energieffektivitet, Kemikalier och avancerade material,
  • IKT,
  • Energisnåla byggnader,
  • Transport,
  • Jordbruk, vatten, och avfall.

Minst en tredjedel av de sökande brukar antas till programmet som varar i ca 6 månader, och får då förutom utbildning med hjälp av ikoner som Steve Blank och andra namnkunniga experter, även exponering mot investerare, coachning och mentorskap. Samtidigt tävlar caset mot de andra antagna och har möjlighet att vinna såväl kapitalinvesteringar som tjänster av allehandaslag, juridiska, marknadsföring m.m.

I november varje år äger Global Forum rum, då även finalister från nationella tävlingar inom Global Ideas Competition runt omkring i världen tävlar med de amerikanska företagen.

Detta började 2006 här i Silicon Valley, och har nu spritt sig över hela USA, organiserat i  8 regionala avdelningar. Men det är som sagt inte bara en amerikansk angelägenhet. Affärsidéer från 33 länder deltog under 2012. Dessa hade dock inte förmånen av att kunna genomgå acceleratorn på samma sätt som de amerikanska företagen.

Resultat hittills: 727 företag ingår nu i Alumni, ca 40% av dessa har fått extern finansiering, totalt över $800 M. Det hade varit intressant att även få ta del av andra siffror, som hur mycket de omsätter och hur många anställda, men det framgick inte.

Förutom att programmet presenterades så förekom även ett antal paneldiskussioner under förmiddagen. Bl.a. en som handlade om statens roll inom Cleantech när det gäller lagstiftning och regleringar.

Den kaliforniska modellen, som i flera avseenden är föregångare här i Nordamerika, har varit att inte detaljreglera, utan att göra vad man kallar marknadsbaserade ansatser. Linda Adams, fd Secretary Cal/EPA*, och som förhandlat åtskilliga avtal genom delstatssenatet åt ett flertal kaliforniska guvernörer (inkl. Schwarzenegger) säger: ”Let the innovators innovate, don’t pick the winners. Incentives are important. Use a flexible compliance model.” Med andra ord, detaljsstyr inte teknologierna, utan sätt till exempel utsläppstak osv. så väljer industrin det som fungerar bäst.

Intressant var också att höra hur staden Palo Alto valt att gå i bräschen och har tagit egna lokala initiativ för att begränsa växthusgasutsläppen. Man äger nu sina egna s.k. utilities, dvs allmännyttiga bolag för elförsörjning, vattenförsörjning, sophantering osv. och har lyckats med tricket att nå 100% kolneutral elförsörjning (se mer på http://www.cityofpaloalto.org/gov/depts/utl/residents/resources/pcm/carbon_neutral_portfolio.asp)

Man har också satt mycket aggressiva mål avseende växthusgasutsläpp generellt, samt är första stad i Kalifornien som infört feed-in-tariffer för vanliga medborgare (sedan april 2012).

När det gäller entreprenörskapet inom CleanTech så sägs det att dippen efter hajpen har haft en ganska välgörande effekt, så tillvida att en del riktigt dåliga projekt rensats bort. Man har också lärt sig mycket om industrin och dess speciella utmaningar, vilket gör att det nu är kvalitetsmässigt bättre processer, såväl från entreprenörshåll, som från investerarhåll. Man förstår svårigheterna bättre, förstår ledtiderna, kan sätta förväntningarna rätt. En lärdom har varit hur värdefulla de strategiska industripartnerna är för att nå framgång. Dessa bör alltid finnas med i investeringsstrategin, menar Mathew Scullin, CEO för Alphabet Energy, som utvecklar teknik för att förvandla spillvärme till el mha kiselteknologi, alltså analogt med solceller, fast med värme istället. http://www.alphabetenergy.com/index.php?action=products.

 

 

* The California Environmental Protection Agency (Cal/EPA) is a state cabinet-level agency within the government of California. Cal/EPA is composed of six departments, boards and offices responsible for environmental research, regulating and administering the state’s environmental protection programs, and fulfilling hazardous cleanup

 

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter