Taggarkiv: Amsterdam

03
Okt | 08:00

Makers i Amsterdam

En designtävling på ett riksmuseum och tre makerspaces med helt olika karaktär. Här följer en sammanfattning av ett besök i Amsterdam.

Två Amsterdam-klassiker - en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in saker i husen.

Två Amsterdam-klassiker – en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in skrymmande saker.

Det kan vara svårt att inse vad öppna data är bra för. Öppenhet låter så klart viktigt men det är ändå svårt att få grepp om vad det innebär i praktiken. Säg att det dessutom handlar om öppna kulturarvsdata så kan man bli ännu mer osäker – finns det personer som gillar sånt, på riktigt? Då är det bra att vi har Rijksstudio Award som Rijksmuseum står bakom.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum's international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum’s international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

I korthet, riksmuseet genomför en omfattande renovering/uppdatering av byggnaden och den konst man förvaltar. De tar foton på sina objekt och gör bilddatabasen tillgänglig som öppna data. Det är 361,401 objekt om man ska vara petig. Man lanserar en designtävling och söker innovationer som använder sig av de öppna data som museet publicerar. Det vill säga, tävlingen går ut på att skapa en innovation som på något sätt använder sig av något som museet förvaltar.

Det är ingen överdrift att påstå att det är ett imponerande resultat, sett som innovationer i sig men också till hur öppna kulturarvsdata kommer till ny användning. Sovmasken som använder ögonen från en känd tavla är något som har högt ekonomiskt värde, går att skala och har en innovationshöjd. De 10 bästa bidragen som visas i videoklippet är alla imponerande. Man fick in hela 2,600 tävlingsbidrag från 62 länder. Jag ser deltagarna som moderna makers, som alla kommit på hur man vill skapa något fysiskt baserat på en fri resurs.

Makerversity är en kombination av makerspace och co-working space. Man finns idag i London och Amsterdam. Det är en kommersiell verksamhet, så som maker köper man sig en plats här. Organisationen står för utrustning och underhåll. I övrigt är det likt många makerspace, kanske lite renare verkstäder bara… man har 3D-skrivare, textil-, trä- och metallslöjd, elektronik och färg (se klipp).

Makerversity ligger i marinens gamla hamn, Marineterrein. Det är ett centralt område på gångavstånd från centralstationen, på hela 13 hektar. Marinen kommer snart överlämna platsen helt till staden. Det är delvis redan en innovationspark, där olika innovativa organisationer och projekt har en plats. Bara för att ge ett exempel, här hittar man TreeWifi som är ett projekt som bygger fågelholkar som också fungerar som uppkopplade IoT-enheter och mäter luftkvalitén. Hamnen är en plats att ha ögonen på om man har intresse för startups och staden som en arena för innovationer.

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

 

En promenad bort hittar man ett helt annat slags makerspace, ZB45. Detta är min bild av det klassiska makerspacet. Det drivs utan bidrag, man bygger nästan alla maskiner själv, man har en motorcykel + bil + buss för mobila verksamheten, bilen går på el och är så klart ett hembygge, med bussen turnerar man till festivaler, och motorcykelbygget syns på bilden nedan. Man är mycket mån om demokratiska värden och jämställdhet. Man har en laserskärare vars drivrutiner är open source, vilket man är stolt över. Det är litet, fult, helt underground, och charmigt. This is hardcore heter en känd låt.

Hemmabygge på ZB45

Hemmabygge på ZB45

Waag Society är en spännande plats och organisation. Man är en civilsamhällsaktör, på ett sätt som vi i Sverige nästan helt saknar. 22 år har man hållit på och man benämner sig som ett institute for art, science and technology. Man betonar särskilt det digitala, bedriver egen forskning och erbjuder utbildning för skolor och andra. Ett stort antal events sker här. En observation – Waag har alltid det digitala med, samtidigt som man ser sig som en social aktör med mycket humanism, om nu det blir begripligt som beskrivning. I Sverige är ofta digitalt/socialt motsatser som sällan möts.

Textilverkstaden på Waag

Textilverkstaden på Waag

Waag Society is always active in a social context. Every project involves several partners, each of whom bring their own, unique perspective. We also propose that new technological developments are made available to artists as soon as possible. In this way, Waag Society is a catalyst that brings to light new insights and solutions. The work that arises here is both innovative and iconic.

Man har en omfattande verksamhet med stor bredd. Jag uppfattar dom som lite besvärliga, i meningen att man provocerar genom debatt om att undvika lösningar som inte är öppna. Man är också för lokala eller europeiska lösningar som motvikt till, exempelvis, digitala plattformar från stora it-bolag (här får man läsa mellan raderna). Det är uppfriskande i debatten, och intressant som motvikt till att slentrianmässigt acceptera andras färdiga lösningar.

Biolabbet på Waag

Biolabbet på Waag

Vi besökte många fler organisationer inom innovation men de ovan var de som var mest fokuserade på makers. Alla hade sin egen unika profil och kändes stabilt förankrade i det lokala ekosystemet. Det finns fler makerspaces i Amsterdam, och landet lever upp till bilden av kreativa, udda, personliga och designinriktade individer. Medan verksamheterna upplevs som mainstream i staden så finns det inget mainstream över hur man tänker och agerar.

25
Maj | 17:31

Datadriven innovation i Amsterdam

Bland oss byråkrater har datadriven innovation varit ett av de hetaste områdena på senare tid. Eftersom Vinnova har en kommande satsning inom datadriven innovation kommer vi ge några exempel som inspiration och bakgrund. Först Amsterdam.

Datadriven innovation omfattar många slags data

Datadriven innovation omfattar många slags data

Begreppet datadriven innovation (DDI) används mer och mer på fler håll. Aktörer som OECD och EU har gedigna underlag som beskriver vad nationer bör tänka på för att på bästa sätt dra nytta av en ständigt växande mängd digital information. OECD menar att satsningar på datadriven innovation nu är lika centrala som satsningar på traditionell forskning och utveckling, ”DDI requires the attention of policy makers involved in innovation, just like R&D today”.

…countries – and governments in particular – risk under-investing in data and data analytics and may end up giving access to data for a narrower range of uses than socially optimal. This risks undermining countries’ capacity to innovate, as data and its analysis have become a fundamental input to innovation, akin to research and development (R&D).

Alldeles för många organisationer och beslutsfattare har ännu inte fått upp ögonen för hur avgörande för Sveriges och Europas framtida konkurrenskraft datadriven innovation kommer att bli. Särskilt it-aktörer i Sverige har länge argumenterat att tillväxten kommer i allt större grad från stora data och analyser av data. EUs prognoser visar att en väl fungerande digital inre marknad kan skapa 340 miljarder högre BNP i EU, och en betydande del av det ökade värdet kan kopplas till just data.

Harvard Business School (HBS) har skrivit utförligt om datadriven innovation utifrån aspekten styrning av en stad. I Data-Driven City Management beskriver HBS hur Amsterdam med data vill göra staden ”smartare” kring sina typiska utmaningar. Man har ovanligt många och smala gator, så smala att enbart cyklar kan mötas. Man har stora mängder turister som smidigt behöver förflytta sig i staden och man vill samtidigt behålla sin profil med gröna transporter och kommunikationer.

Many major cities recognize the opportunity to improve urban life with data analytics, and are exploring how to use information technologies to develop smarter services and a more sustainable footprint. Amsterdam, which has been working toward becoming a “smart city” for almost 7 years, offers insights into the complexities facing city managers who see the opportunity with data, but must collaborate with a diverse group of stakeholders to achieve their goals.

Denna video beskriver just hur Amsterdam jobbar datadrivet – i detta fall genom att använda olika social media för att förstå vad som händer i staden och bättre kunna hjälpa turister i staden.

När man tänker på hur många personer som befinner sig samtidigt i centrala Amsterdam, och att både lokalbor och turister under hela dagen delar information i olika sociala media (incheckningar, tweets, likes, foton, etc) och att staden genom att analysera själva innehållet i informationen, särskilja vad fast boende respektive tillfälliga besökare gör, hur grupper av personer under dagen förflyttar sig i miljön, så förstår man att det finns massor att lära – självklart i realtid men också på lång sikt.

Kommissionär Carlos Moedas talar på nytt sätt om sina prioriteringar kring forskning och innovation – Open Science, Open Innovation och Open to the World. Det handlar just om att göra tillgängligt offentligt finansierad forskning och information – dvs data. Tillgängligt här betyder alla medborgare, och den aspekten är den mest centrala då det möjliggör innovation från långt fler aktörer än vad traditionella insatser lyckas med. Vi kommer återkomma till dessa relaterade frågor, som hur datadriven innovation hänger ihop med sakernas internet, molnlösningar och personliga data.

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter