Taggarkiv: anders frick

06
Mar | 12:10

Engagemang nyckeln till framgång

Smart_Living_Challenge

Smart Living Challenge är en internationell innovationstävling som genererar affärsmöjligheter och idéer för en hållbar livsstil i urbana miljöer. Den arrangeras av Munktell Science Park med projektledaren och innovationstävlingsveteranen Olle Dierks i spetsen. Tävlingen avslutades redan i somras och nu håller Olle Dierks, tillsammans med Svenska institutet, som bäst på att planera fortsättningen.

Några tips och råd baserade på arrangörernas erfarenheter är:

  • Se till att skapa engagemang i alla led
  • Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål
  • Ha en riktigt duktig projektledare
  • Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar
  • Vänj dig själv och andra med att dela idéer
  • Få deltagarna att känna sig utvalda
  • Använd gärna 60-sekunderspitchar i filmformat
  • Tänk internationellt
  • Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare
  • Se till att ha många vinnare
  • Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Smart Living Challenge arrangerades av flera anledningar, bland annat för att marknadsföra Sverige som innovativt land. Förhoppningen var att låta tävlande ta fram produkter, tjänster eller andra lösningar som gör det lättare att leva ett smartare och mer hållbart liv. Totalt kom drygt 300 inlämnade förslag och resultatet blev 15 vinnare, som alla föredömligt presenteras på webben.

Se till att skapa engagemang i alla led

Munktell Science Park hade redan från start en internationell inriktning och arrangerade tävlingen tillsammans med bland andra Svenska institutet. Enligt Olle Dierks var det avgörande för att tävlingen skulle bli unik. I samband med detta samarbetade man mycket med ambassader och konsulat runt om i världen. I de fall där engagemanget var stort bland tävlingens intressenter så blev också utfallet gott.

Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål

Hur skapar man då nyss nämnda engagemang? Enligt Olle Dierks är en nyckelfaktor att lyssna på inblandade intressenter – allt från partners och ambassadörer till jurymedlemmar och ängelinvesterare. Det kräver tid och engagemang, men resultatet blir också bra.

Ha en riktigt duktig projektledare

Att driva en innovationstävling är inget som går att göra med vänsterhanden. Fullt fokus krävs, men med bra tekniska hjälpmedel och en stödjande organisation så är ingenting omöjligt. Självklart beror det också på vilken tävlingstyp som arrangeras. Det är skillnad på en tvåveckorstävling på Crowdspring och en långkörare som Smart Living Challenge.

Olle Dierks rekommenderar projektverktyget Basecamp som är webbaserat, enkelt och relativt billigt. De flesta projektverktyg har idag grundläggande funktioner som kalender, listor, filhantering, idéhanteringsstöd etc., och vilket verktyg man väljer är således mest en smaksak. I arbetet med Smart Living Challenge användes Basecamp för att dra igång ett 30-tal olika projektrum, främst baserade på geografisk tillhörighet. Utöver detta använde man också verktyget Brightidea, för idéhantering, juryarbete, synlighet på webben och dylikt.

Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar

Ju mer öppen innovation, desto mer måste styras – åtminstone på ramverksnivå. Munktell Science Park har därför tagit fram en manual med information om vad som förväntas av alla parter. Som komplement till det är projektverktygen förberedda, så att när exempelvis jurymedlemmarna loggar in så finns redan en lista med evenemang, diskussionstrådar och planeringsdokument. På så sätt kommer personerna direkt in i processen.

Vänj dig själv och andra med att dela idéer

”Att sprida en idé är ofta första steget mot att få den förverkligad. Genom att öppet publicera sin idé i en tävling kan idébäraren nå ut till många på kort tid. Att visa upp sin idé genom en seriöst arrangerad tävling med tillgång till erfarna affärsutvecklare, potentiella framtida kunder och investerare kan ge både god genomslagskraft såväl som nödvändig återkoppling för att kunna ta idén vidare, vilket kan medföra nytta i andra former än en vinst.” Det skriver Olle Dierks i en artikel, och menar att en öppen miljö där idéer kan frodas är ett bra sätt att uppmuntra idéspridning.

Det kan t.ex. åstadkommas genom öppna och/eller gemensamma workshops där flera olika aktörer deltar. Givetvis finns det fall där det kan krävas patent eller andra skydd för IP-rättigheter, men dessa fall är normalt få. (Och: Det skadar heller inte att ha patent – men egenvärdet i att automatiskt alltid patentera allt är rätt lågt.)

Få deltagarna att känna sig utvalda

Också här är nyckeln engagemang. Skapa social närvaro och känslan av att ha roligt med problemlösningar. Läs på vad som får folk i communities att engagera sig och arbeta med det. I arbetet med Smart Living Challenge har inbjudningarna visserligen gått väldigt brett, men ambitionen är att deltagarna ska känna sig personligt utvalda – det ger resultat.

För att nå rätt personer är en utmaning är att vända sig till grupper av personer som man normalt inte arbetar med. Lösningen på det är att jobba genom nätverks nätverk. Engagera nätverken i processen och låt rätt kontaktytor verka.

Använd gärna 60-sekunderspitchar

Att låta deltagarna skapa korta videofilmer på ca en minut är ett effektivt sätt att få dem att sammanfatta det viktigaste. Det är inte enkelt, för det är ofta många saker som man vill pressa in i en film. Men det är ett effektivt sätt att koka ner allting till en aptitlig munsbit där tittaren kan se vilka människor som ligger bakom idén och vilka tankar de har. Jämför t.ex. med sajten Kickstarter där i princip alla projekt som söker crowdfunding har en pitchvideo.

Även för en jury är en kortfilm ett smart sätt att snabbt få koll på om ett projekt är intressant eller inte.

Som arrangör gäller det då att föregå med gott exempel och göra samma sak. Presentera därför dina tävlingsidéer etc. på liknande sätt som du vill att tävlingsdeltagarna gör. Just så gör f.ö. just nämnda Smart Living Challenge.

Tänk internationellt

Smart Living Challenge har utgångspunkten varit internationellt fokus. Enligt Olle Dierks har det varit relativt lätt att arbeta internationellt, beroende på stort engagemang bland de involverade och att Sverige har så högt anseende i många länder. Ofta finns det även speciallösningar att ta till här och där: I Sydafrika blev till exempel Smart Living Challenge en del av ett större program.

Som arrangör är det lätt att fastna i svenska spår, men exempelvis finns tävlingsplattformen InnoCentive som har över 300.000 användare – många av dem välutbildade. Trots detta är antalet svenskar som använder sig av plattformen väldigt få. Olle Dierks menar att potentialen här är jättestor. Ta materialet som är inriktat mot den svenska marknaden, tweaka det en aning – och lansera!

InnoCentive är givetvis inte den enda plattformen för tävlingar – det finns fler. När det gäller hjälp med logotyper, grafisk design och liknande vill Olle tipsa om CrowdSpring och 99designs. Och när det gäller en del väldigt högtflygande projekt så kan man kolla in X Prize.

Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare

Juryn måste vara engagerad och därför är fysiska möten viktigt. Av den anledningen hade Smart Living Challenge en svensk jury – trots tävlingens internationella inriktning. Juryn kompletterades dock med en internationell rådgivningsgrupp. Juryn träffades fem gånger och majoriteten av diskussionerna handlar om vad som är viktigt för tävlingarna. Olle Dierks uppmanar också alla att ha en riktigt bra jurysekreterare – det lönar sig!

Se till att ha många vinnare

Munktell Science Park har använt sig av och utvärderat tävlingsformatet i allt från logotypetävlingar till lunchtävlingar (som t.ex. Smart Lunch). Genom att ha en relativt stor mängd vinnare – just Smart Lunch hade 10 vinnare och Smart Living Challenge 15 vinnare – så får man mervärde genom att vinnarna själva interagerar med varandra.

Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Som arrangör är det lätt att pusta ut och blicka mot nya mål så fort som tävlingen är över, men en viktig detalj är att följa upp tävlingsresultatet, så att alla goda idéer faktiskt tas omhand. Vinst i form av stöd att komma vidare med sin idé är givetvis en bra idé, men ibland är det inte bara vinnaren som har idéer som förtjänar att följas upp.

Utöver detta är det smart att dra igång ett nätverk för semifinalister/finalister/vinnare etc. Sådana som startas tenderar till att vara långlivade och ge medlemmarna möjlighet att kontakta varandra även långt efter tävlingens slut. Det menar Olle Dierks och säger även att det finns en stor poäng i att underhålla dessa nätverk genom att vid senare tillfällen t.ex. bjuda in till workshops etc.

Framtidstanke: Ha en så rejäl prispeng som möjligt

Med stora prissummor så ökar intresset. Olle Dierks har inte själv arbetat med stora prissummor, men tror att detta skulle bidra positivt på flera sätt. Ett tips till framtida arrangörer är därför att se till att ha en så stor prissumma som bara är möjligt.

slcrobo


Framgångsfaktorer för innovationsupphandling i tävlingsformat

I höstas arrangerade nämnda Munktell Science Park en workshop kring nyttor, framgångsfaktorer och svårigheter med innovationsupphandling. När det gäller just framgångsfaktorer så kom man fram till ett antal punkter, varav några listas här:

  • Det behövs en vilja för att kunna förändra
  • Leverantörerna måste också förstå behovet
  • Beställarsidan måste ha tillräcklig kompetens
  • Det behövs ett reflekterande på alla nivåer
  • Det behövs fler framgångsrika exempel att luta sig mot
  • Innovationstävlingar kan ha en kompletterande funktion i upphandlingsprocessen
  • Lagen om offentlig upphandling är ganska tillåtande – det som bromsar är snarare oftast inställningen.

02
Mar | 09:20

Teknisk innovationsutmaning – även för icke-tekniker

Oceanhamnen är namnet på Helsingborgs nya stadsdel i de södra delarna av staden. Där ska fyra kvarter med bostäder – totalt 320 lägenheter – samt tre kontorsbyggnader uppföras fram till år 2035.  Området ska enligt Helsingborgs stad bli en förebild för hållbar stadsutveckling och därför har staden tillsammans med medarrangörer inbjudit till en innovationstävling som fokuserar på effektivare insamling av matavfall, toalettavfall (så kallat svartvatten) samt disk-, bad- och tvättvatten (så kallat gråvatten).

blackwaterbild

Tävlingen går under namnet Blackwater & Food Waste Challenge och i igår var det deadline för alla tävlingsbidrag. Inom kort hålls nomineringsträff och prisutdelning sker i slutet av april. De fyra utmaningarna; ”användare”, ”kök & badrum”, ”anläggning”, samt ”resursoptimering” utgör fyra tävlingskategorier, och vinnare i respektive kategori får 20.000 kronor, som delas ut i samband med IWA Sveriges och Svenskt Vattens vårmöte.

blackwater-omraden

Trots att tävlingen alltså precis har haft deadline för inlämning av tävlingsbidrag så har arrangörerna redan dragit en hel del erfarenheter – och här är några av deras insikter/tips:

  • Inled gärna med en kickoff
  • Det tar tid för tävlingsinformation att nå ut
  • Se och lär av arkitektbranschen

Inled gärna med en kickoff

Arrangörerna upplevde det som positivt att inleda med en kickoff. Det beror delvis på att man kunde börja kommunicera tävlingen redan innan själva tävlingsinbjudan var färdig – det räckte att bjuda in till kickoff – vilket gjorde att arrangörerna vann lite extra tid. Genom att tidigt sätta datum för kickoff, tvingade man också sig själva att hålla tempo i planeringen.

Till kickoffen kom visserligen främst många av de redan kända leverantörerna, men det var en bra början till spridning och det gav också en mycket bra möjlighet till möten och mingel.

Det tar tid för tävlingsinformation att nå ut

Arrangörerna har märkt att det har varit bra att ha en relativt lång annonseringstid – framför allt för att nå ut utanför den närmaste kretsen av intressenter. Man upplever att det tar tid för informationen att spridas och nå ut, speciellt till andra länder.

Än så länge är det oklart hur många och hur bra tävlingsbidrag som har kommit in, men att döma av det som har kommit in i skrivande stund så har tävlingen nått fram bra internationellt.

Enligt processledaren Stefan Persson beror det framförallt på att projektgruppen redan från början utnyttjat sitt stora kontaktnät, och att arrangörerna har varit verksamma på sociala medier – framför allt Linkedin – i kombination med bearbetning av personliga kontakter vid upprepade tillfällen.

Se och lär av arkitektbranschen

Stefan Persson tycker att det finns mycket att lära av arkitektbranschen där vanan är lång av att arbeta med liknande tävlingar. Branschen har också utvecklat standarder som är bra att känna till om man vill nå ut till arkitekter. Blackwater & Food Waste Challenge har inte följt arkitektbranschen fullt ut, men har haft nytta av dialogen med arkitekter som är vana vid arkitekttävlingar.

En speciell utmaning för denna innovationstävling är att arrangörerna, trots stort tekniskt fokus, även söker efter lösningar från icke-tekniker. Det berättar Bengt Malmberg, som är affärsutvecklare på Sustainable Business Hub i Skåne.

Han säger att man har ett stort nätverk av miljöteknikrelaterade personer och företag, men att det är värre när det kommer till beteendevetare, designers och liknande – för det är just den typ av människor som kan behövas när det handlar om allt från att designa nya toalettstolar till vacuumsystem.

Enligt Marinette Hagman, ansvarig för forskning och utveckling på Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) så har en av tävlingens största utmaningar varit att få ut info om tävlingen till den kreativa näringen och till dem som kan tänkas komma med nya inslag. Lösningen på detta har bland annat varit att vända sig direkt till exempelvis arkitektstudenter på akademiska institutioner i närområdet.

En hel del frågor har kommit in under utlysningsperioden, och dessa har kontinuerligt besvarats på en FAQ.

Tävlingen Blackwater & Food Waste Challenge genomförs av Helsingborgs stad tillsammans med NSVA, NSR, WIN och Sustainable Business Hub. Tävlingen finansieras delvis av Vinnova och Urban Magma. Den 20 oktober hölls ovan nämnda kickoff – klicka här för att se filmer från detta tillfälle.


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

23
Feb | 08:51

Gurutips för effektiva innovationstävlingar

Tris Dyson

Tris Dyson är chef för Nestas center för innovationstävlingar – och han har några viktiga tips till svenska innovationstävlingsarrangörer. Nesta är Storbritanniens motsvarighet till Vinnova och lyfts ofta upp som ett föredöme när det gäller att arrangera innovationstävlingar.

I höstas deltog Tris Dyson på Vinnovas arrangemang omkring öppna data som var en del av Internetdagarna. Just nu ansvarar han för sju tävlingar omkring öppen data och hade i december genomfört cirka hälften av dem.

– – – Detta inlägg handlar om tips från två innovationsgurus på välgörenhetsorganisationen Nesta, National Endowment for Science, Technology and the Arts. Inlägget ingår i en serie av inlägg kring innovationstävlingar med fokus på miljöteknik. Klicka här för att se alla inlägg – – –

Några av de främsta tipsen och erfarenheterna som Tris Dyson vill dela med sig av för potentiella tävlingsarrangörer och andra intresserade är:

  • Se till att tävlingarna genomförs i flera olika steg – det bidrar bland annat till en mer intressant tävlingsprocess
  • Dela också ut en del mindre pris längs vägen – det underlättar för nya innovatörer som vill vara med i tävlingen
  • Det svåraste är att definiera tävlingens mål på ett tydligt sätt – så lägg mycket energi på att försöka göra det bra
  • Gör gärna en medial grej av tävlingarna och låt allmänheten bli engagerad
  • Ett problem som ska lösas behöver ha en social aspekt, men också ha marknadspotential
  • Det måste potentiellt sett finnas folk som faktiskt skulle kunna lösa det uppsatta problemet
  • Viktigt är att ha tillgång till den rätta kretsen av potentiella tävlande
  • Prissumman måste vara tillräckligt hög för att attrahera tävlande, men inte så hög att den distraherar på så vis att folk kan tro att det aktuella problemet är näst intill olösbart
  • Innovationstävlingar är faktiskt inte alltid rätt verktyg att använda

Tris Dyson betonar att innovationstävlingar är mest lämpligt att använda när nya innovatörer förväntas kunna komma upp med nya innovativa lösningar eller när man inte är säker varifrån innovationen faktisk kan komma från. I andra fall finns det andra lösningar att ta till.

Tris och hans team fokuserar i dagsläget mycket på möjligheterna med öppna data. Hans visioner är att öppna data kommer att demokratisera myndigheters jobb, underlätta problemlösning och skapa många nya tjänster som kommer den breda allmänheten till del. Men området är fortfarande nytt och mängden innovation som hittills kommit ut ur öppen data är enligt Tris Dyson relativt begränsat, i förhållande till ambitionsnivån. Därför utvecklar och designar Nesta innovationstävlingar som och definierar tänkbara problem, eftersom man ser möjligheterna i de fall som en innovatör skulle kunna lösa problemet.

Alla områden som Nesta givit sig in på har dock inte visat sig vara det mest lämpade. Men med tävlingen The Education Open Data Challenge träffade man helt rätt: De tävlande kunde använda den öppna datan för att påverka så mycket.


Från en guru till en annan…

En annan innovationstävlingsguru med kopplingar Nesta är Vicki Purewal. Hon var en av talarna på ett Vinnovaseminarium om pristävlingar som drivkraft för innovation i februari 2015. Kolla gärna hela programmet, och följ vad som sades genom hashtaggen #innocomp.

2015-02-03 14.44.34 Vicki presenterar 

Vicki Purewal arbetade för Nesta i tio år, och har fortfarande uppdrag för dem men nu på frilansbasis, inom området hur man utformar innovationsprogram och designar innovationstävlingar.

vicki-liten

Hon var bland annat ansvarig för the Big Green Challenge som lanserades 2007. Det var en innovationstävling som syftade till att seriöst minska CO2-utsläppen. Minskningen skulle ske under ett år, men vara beständig.

Några av hennes främsta tips, baserat på lärdomar från arrangemanget av The Big Green Challenge var:

  • Se till att hålla fast vid ditt mål. Om du väl har bestämt dig för ett mål, håll då fast vid det. Det är väldigt lätt att i senare faser av tävlingsarrangemanget glömma bort det ursprungliga målet.
  • Tillåt dig viss flexibilitet när det gäller justering av regeluppsättningen under tävlingens gång, till exempel när det gäller hur tävlingsresultat ska avrapporteras
  • Hjälp till att boosta de företag som har gått vidare i tävlingen från det första urvalet
  • Arrangera gärna en workshop baserad på Nestas guide för att känna på vilka utmaningar som man som arrangör kan tänkas möta

Nestas omtalade tävling Longitude Prize 2014 attraherade många personer. En sak som arrangörerna insåg först efter ett tag var att det var mycket värt för många företag att enbart komma till semifinal och final. Det var viktigt för de aktuella företagen, vilket bland annat hjälpte dem att attrahera mer investeringar, etc. En sak som Nesta då gjorde var att skapa små bannerlogotyper av typen ”I’m a finalist” som företagen kunde sätta på sina webbsidor och ha med i PR-material.

nesta-finalist-logo BGC-FINAL-LOGO-1

En annan sak som Nesta insåg längs vägen var att det är viktigt att definiera hur man mäter framgång. Man behöver inte överarbeta detta, men Nesta insåg att det är viktigt att ha tydliga mätkriterier och ordentliga mätverktyg. Metodologin behöver bara vara ’good enough’ – det räcker. Ett exempel: Nesta bad deltagarna om kontinuerliga mätresultat som skulle lämnas in varje kvartal. Detta visade sig hämma företagen och Nesta insåg att det faktiskt skulle vara tillräckligt att bara få data i början och slutet av projektet. Fler mätpunkter än så var bara onödigt. Därför ändrade man kriterierna gällande detta.

vicki-workshop

Under den nämnda dagen i Stockholm så höll Vicki en workshop, då seminariedeltagarna skulle simulera arrangörskap och göra vissa val. Det handlade om allt från hur man definierar vinnarkriterier till vilka personer som ska vara involverade i juryarbetet, och – inte minst – hur stor prissumman skulle vara. En annan uppgift var att tänka kring hur innovationstävlingen struktureras – ska vinnarna utses direkt eller ska den genomföras som en tvåstegsraket? Att designa en tävling kräver väldigt mycket.

Syftet med workshoppen var att visa några grejer som man som arrangör behöver tänka på, och hur lätt det är att glömma bort det ursprungliga målet när man väl sätter igång.

Att genomföra en workshop likt detta är något som hon rekommenderar potentiella tävlingsarrangörer att hålla. I Nestas guide för innovationstävlingsarrangemang finns för övrigt det underlag som användes på workshoppen. Guiden finns på svenska här och på engelska här.

Här kan du lyssna på en intervju med Vicki i podcastformat:


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

12
Feb | 16:31

Samarrangemanget som boostar innovationstävlingsvinnare

malmocleantechaward2
Malmö Cleantech City Award
är en innovationstävling som kopplar ihop miljöteknikstartups med den kommunala verksamheten i Malmö och med nyckelpersoner i bygg- och fastighetsvärlden. Tävlingen i Malmö stads regi samarrangeras med en annan tävling – Nordic Cleantech Open – vilket har visat sig vara en styrka. Det har bland annat resulterat i att antalet ansökningar blivit högre än förväntat. Tävlingens första fas är avslutad och priserna delas ut i maj månad. Några av arrangörernas viktigaste lärdomar hittills är:

  • Samarrangemang mellan tävlingar hjälper till att öka det totala intresset. Se dock till att redan från start ha komplett information utlagt på tävlingens webbsidor och var försiktig vid marknadsföringen av kombinationen – två parallella budskap kan lätt bli ett för mycket.
  • Nätverket som skapas mellan kommunens verksamhet och de deltagande företagen är minst lika värdefullt än den prispeng som vinnaren tar hem
  • När det går inflation i tävlingar så gäller det att sticka ut. I Malmö görs det genom att erbjuda testbäddar av olika slag, där företag kan utveckla sina produkter och tjänster.
  • En bra jury som är brett sammansatt av relevanta personer är önskvärt – men se till att involvera juryn tidigt i arbetet. För det så krävs av naturliga skäl också att juryn tidigt är utsedd.

Malmö Cleantech City Award ses av arrangörerna som ett sätt att introducera ny teknik för Malmö stad, inklusive kommunens egna bolag och företag verksamma inom kommunen. Inriktningen är mot teknik och metoder inom bygg- och fastighetssektorn. Tävlingen har tre fokusområden: byggmaterial, marksanering samt energieffektivisering i byggnader.

Denna fokusering beror på att kommunen har stor verksamhet och ett upparbetat kontaktnät inom denna sektor.

Målet med tävlingen är att lyfta fram ny teknik och att underlätta för marknadsintroduktion, bland annat genom att låta de tävlande komma i kontakt med såväl kommunala tjänstemän som andra potentiella kunder i bygg- och fastighetsvärlden.

Bild från kickoffen för Malmö Cleantech City Award

Bild från kickoffen för Malmö Cleantech City Award

Systertävlingen Nordic Cleantech Open är å sin sida en nordisk miljötekniktävling som är öppen för nystartade miljöteknikföretag från Norden och de baltiska staterna. Formell arrangör är organisationen Cleantech Scandinavia, som knyter ihop nya miljöteknikföretag med investerare.

Malmö Cleantech City Award började ta emot ansökningar i augusti 2014 och sista inlämningsdag var den 7 december. Under hösten arrangerades tre event – ett för varje tema som tävlingen omfattade. På dessa event presenterade företag sina lösningar och svarade på frågor från panel och publik. En del av de presenterande företagen ansökte sedan till tävlingen medan andra insåg att tävlingskraven inte passade. Totalt lämnades 39 ansökningar in, vilket enligt projektledaren Jacob Economou framförallt berodde på att man kunde samköra mycket med Nordic Cleantech Open.

I den 12 personer starka juryn ingick tekniska chefer och miljöchefer i bygg- och fastighetssfären samt nyckelpersoner från Malmö stad. (En av personerna i juryn är Åse Togerö, som för övrigt projektleder en annan innovationstävling – Deep Green Challenge). Efter deadline involverades juryn, som fick förbereda sig inför en workshophalvdag som arrangerades i januari. Inför den sorterade projektledningen bidragen i de tre kategorier som tävlingen omfattade. Flest tävlingsbidrag fanns inom området energieffektivisering i byggnader.

Workshop på temat marksanering - ett av tävlingens fokusområden

Workshop i november på temat marksanering – ett av tävlingen Malmö Cleantech City Awards fokusområden

I samband med workshopen utsåg juryn en vinnare i varje kategori som tävlingen omfattar – samt en totalvinnare. Priserna kommer att delas ut i samband med Cleantech Capital Day och Nordic Cleantech Open-finalen i Malmö i maj 2015. Fördelarna med detta är att priset kan delas ut inför en publik bestående av internationella industri- och investeraraktörer.

En vinnare inom respektive området kommer då att få pris, samtidigt som en av de tre blir tävlingens totalvinnare och därmed tar hem hela prispengen på 50.000 kronor. Även om tävlingens fokus är mot startupföretag så handlar de flesta tävlingsbidrag om redan existerande teknik.

malmo-juryworkshop

Workshop med juryn

Intresset för att arrangera innovationstävlingar ökar och enligt Jacob Economou så gäller det därför att sticka ut i mängden för att attrahera tillräckligt stort intresse. Malmös lösning på detta blir att dra igång en testbädd för miljöteknikinnovationer. Det kommer att ske i byggnaden där Malmöinkubatorn Minc finns. I utvalda delar av huset kommer företag från hela Sverige att kunna utprova sina miljöteknikinriktade produkt- och tjänstelösningar. Satsningen går under namnet Minc Cleantech Lab och genomförs tillsammans med Cleantech Scandinavia, Malmö Cleantech City, Sustainable Business Hub och Stadsfastigheter. Tävlingen Malmö Cleantech City Award är ett sätt att komma i kontakt med potentiella företag till testbädden.

Förutom att testbädden ger företag möjlighet att utprova sin teknik så kommer den även att fungera som showroom. I Minc-huset jobbar idag drygt 300 personer, vilket ger en möjlighet att utvärdera miljötekniklösningarna i en verklig, men fortfarande avgränsad, miljö. Enligt personal på inkubatorn har tillgången till testbädd i tidigare fall varit avgörande för om startupföretag ska lyckas attrahera såväl investerare som köpare.


 

Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

03
Feb | 20:11

Djupgrön innovationsutmaning med stort medialt spinn

Per Nyström från UrbanGreen var en av de tio finalisterna i Deep Green Challenge

Deep Green Challenge är namnet på den innovationstävling som Skanska arrangerat. Häromdagen avgjordes finalen, och ett strömutjämningssystem samt ett mätinstrument för detektering av förorenad mark stod som vinnare. Tävlingen har varit omfattande och även uppmärksammats rejält i media. Läs mer här nedanför om hur det har gått till.

—- Detta är ett inlägg från Vinnovas projektföljare, som dokumenterar lärdomar från arrangörskap av ett antal innovationstävlingar, främst inom miljöteknikområdet. Läs tidigare inlägg här. ——

De främsta lärdomarna som Skanskas projektledare Åse Togerö och Joakim Suhr har dragit av sitt arrangörskap är:

  • Det krävs mycket kraft för att överföra kunskaperna från de specialister och experter som granskat tävlingsbidragen till den slutliga juryn, vilken främst bestått av chefer av olika slag.
  • Det har varit givande att arrangera en finaldag med publik – både från arrangörens och de tävlandes håll. Samtidigt har det varit en utmaning att få att få alla pusselbitar på plats – särskilt när inte vinnarna är utsedda i förväg.
  • Det har varit bra att arrangera tävlingen i en tvåstegsraket, där första steget hade en låg tröskel för alla potentiella deltagare. Det bidrar bland annat till fler tävlingsbidrag, vilket å andra sidan samtidigt gör urvalsprocessen mer omfattande.
  • Tävlingen har varit ett effektivt sätt att få in många, breda, förslag. Normalt hade samma insikter erhållits först genom många besök hos kunder, leverantörer och branschmässor.

Även om bara två bidrag utsågs till formella vinnare så kommer ytterligare finalbidrag sannolikt kommer att provas i pilotprojekt hos Skanska, vilket därigenom gör fler bidrag till ”vinnare”. Skanska diskuterar också hur man ska ta tillvara nätverket av finalister: workshops samt en demoturné till Skanskas olika kontor är sådant som övervägs.

Åse Togerö, en av tävlingens projektledare, leder händelserna under finaldagen

Åse Togerö (t.h.), en av tävlingens projektledare, leder programmet under finaldagen

Men låt oss först backa bandet något och kort rekapitulera bakgrunden kring Skanskas innovationstävling.

Deep Green Challenge är sannolikt en av de mer ambitiösa innovationstävlingarna som arrangerats i Sverige på senare tid. Skanskas syfte med för tävlingen var att själva få kännedom om nya gröna tekniska lösningar och tjänster som kan implementeras i projektutveckling och byggverksamhet och därmed bidra till Skanskas mål om mörkgrönt byggande.

”Deep Green”, (=”mörkgrön”), är ett koncept som Skanska har hållit på med i ett par år. I korthet innebär det att miljöpåverkan för såväl byggnation som användning av en byggnad ska vara nära nog noll. Ett sådant hus (Väla Gård) har Skanska redan byggt – läs mer här. Mer om det mörkgröna konceptet finns bland annat i en introduktionen strategitexten videosnutt och en text med fler detaljer.

Så, ”mörkgrönt” är i sig ingen nyhet för Skanska. Men innovationstävlingsprojektet såg Skanska som ett bra sätt att stöta på flera nyheter. Projektledarnas tre mål har varit:

  • Att få fram vetskap om teknik som hjälper företaget att ”bygga mörkgrönt”.
  • Att internt få upp ögonen på för Skanskas mörkgröna ambitioner. Ett sätt är att skapa en tävlingsjury med internt strategiskt viktiga personer som jurymedlemmar.
  • Att skapa ett roligt event, med bland annat mediadeltagande, där både kunder och idépitchande tävlande deltar.

Deep Green Challenge har varit medialt framgångsrikt. För, som tidigare nämnts, är en av svårigheterna som innovationstävlingsarrangörer stött på just att nå ut. Men här har Skanskas projektledare lyckats, och det beror främst på följande.

  • De har tagit hjälp av Skanskas pressavdelning samt nätverket kring Sustainable Business Hub – en organisation som arbetar för att främja miljöteknik och hjälpa miljöteknikföretag att utvecklas.
  • De har använt pressreleaser, sociala medier – och direkt riktade nyhetsbrev. Dels har Skanskas alla befintliga leverantörer mailats, men projektledarna har också manuellt identifierat ett stort antal potentiella tävlingsdeltagare och med handpåläggning genomfört specialinriktade utskick till dessa. Det var också bland de sistnämnda som majoriteten av finalisterna senare stod att finna.

Skanska har genomfört tävlingen i en tvåstegsraket, med en låg tröskel för att kunna delta i det första steget. Genom ett enkelt webbformulär utan krav på bilagor eller avancerade detaljer fick Skanska i första steget in 60 bidrag. Efter att Skanska undersökt de deltagande företagens ekonomiska status, tävlingsbidragets fokus och liknande så kvarstod 42 tävlingsbidrag. (Alla av dessa kom dock inte in med tillräckliga detaljer för att gå vidare i steg 2). Slutligen valdes de tio bästa bidragen ut till finalen, som avgjordes i Skanskas lokaler på huvudkontoret i Stockholm.

finalister

Alla finalister från Deep Green Challenge samlade på scenen hos Skanska

Lösningar från Kabona, Midsummer, Ferroamp elektronik, Flexiclean, Orbital systems, Urban Green, Envic-Sense, Abeo, Paroc och Desso var de som kom till final. Här är hela listan över vad dessa företag egentligen gör.

Vinnare

Peter och Eva-Lena Gårdhagen från Envic-Sense var ett av de två vinnarförslagen i tävlingen

Ett av de två vinnarbolagen var alltså Envic-Sense, som grundades 2006 och drivs av civilingenjörerna Eva-Lena och Peter Gårdhagen. (Kolla gärna deras reklamfilm!). De var glada över att ha kommit till final, och ännu gladare över vinsten. Några av de saker som de särskilt uppskattat med sitt deltagande – och vinsten – i Deep Green Challenge är:

  • Att det givit bra tillfällen att träffa rätt kunder
  • Möjligheten att komma in i ett nätverk
  • Och inte minst: Få vara med i ett riktigt projekt på Skanska!

Förutom vinsten på 50.000 kronor delade Skanska nämligen ut en intern Skanskacheck värd 150.000 kronor, som någon intern aktör på Skanska kan använda sig av och köpa in tjänster och produkter av vinnarna. Det medför att den vinsten långsiktigt kan bli långt mycket mer än enbart den kontantvinst som delades ut på finaldagen.

Dagen bjöd på goda mingelmöjligheter

Dagen bjöd på goda mingelmöjligheter

Skanskas upplägg med en finaldag då alla tävlingsbidrag presenteras inför jury och publik verkade uppskattas av många deltagare. Ungefär hälften av publiken på finaldagen kom från Skanskas olika delar, och under de rejält tilltagna fikapauserna så minglades det fritt. Så gott som alla tävlingsdeltagare fick kontakt med relevanta motparter på Skanska, så även om åtta av tio tävlingsbidrag inte blev formella vinnare så kan sannolikt fler företag få utvärderingskontrakt med aktörer inom Skanska. Det konstaterade bland andra Mehrdad Mahdjoubi som utvecklat en supersnålspolande dusch, som han nu säljer genom sitt företag Orbital Systems.

Mehrdad Mahdjoubi från Orbital Systems innovationstävlade med en supersnålspolande dusch

Mehrdad Mahdjoubi från Orbital Systems innovationstävlade med en supersnålspolande dusch

Från Skanskas håll så efterfrågades alltså en stor bredd bland lösningar som var för sig, eller tillsammans, kan skapa mörkgrönt resultat. Åse Togerö konstaterade att mängden tävlingsbidrag och det starka startfältet gett företaget många pusselbitar som man nu kan gå vidare med. Hon poängterade att tillvägagångssättet med tävlingen varit ett effektivt sätt att samla insikter på. Normalt hade det annars krävts en större mängd besök på mässor, hos kunder och leverantörer – men genom tävlingen så blev det tvärtom: Nu kom tävlingsbidragen till Skanska istället!

deepgreenchallenge-logo

Här är deras egen tävlingspitch från i somras och här är ett tidigare lite längre samtal med Joakim och Åse. (OBS: Dra upp volymen för att höra lite bättre!)

Till sist kommer en helt färsk liten film, som filmades precis efter att projektledarna genomfört finalen häromdagen:

I filmen berättar Åse Togerö om vad hon tycker har varit mest givande i hela processen med innovationstävlingen, nämligen att ta del av hur kollegorna på Skanska och Sustainable Business Hub har resonerat kring de förslag till olika gröna lösa lösningar som kommit in i samband med tävlingen.

Joakim Suhr berättar om en utmaning som projektledarna har tampats med, nämligen att överföra de kunskaper och insikter om respektive tävlingsbidrag som dragits – genom hela processen. Kort sagt har det varit svårt att ända fram till den sju personer starka tävlingsjuryn överföra de kunskaperna som Skanskas 25 involverade specialister har dragit när de har specialstuderat tävlingsbidragen.

Totalt har Skanska lagt 150 timmar på planering, 500 timmar på genomförande och 150 timmar på implementering och utvärdering.

Finns det då inget kritiskt som kan nämnas? Från Skanskas sida så verkar det inte så, men däremot så konstaterar Vinnovas handläggare i ett Twitterinlägg under hashtaggen #DeepGreenChallenge att alla bidrag i tävlingen i princip var existerande lösningar som fanns redan innan tävlingen lanserades. För Skanska är det inget problem – tvärtom så var bolaget tydliga redan i tidigt planeringsskede med att man ville se att de vinnande produkterna/tjänsterna existera på en marknad. Enligt Åse Togerö så var en av tankarna med innovationstävlingen att det skulle vara ett bra sätt för interaktion och dialog mellan Skanska och nystartade miljöteknikföretag vilket i sin tur skapar framgång för dessa bolag.


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.
andersfrick-namnskylt
För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

Sida 1 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter