Taggarkiv: datadriven

03
Sep | 17:37

MyData – sätter dataanvändare i centrum

MyData är namnet på en modell för användarcentrerade data. I veckan hölls en konferens i Tallinn och Helsingfors om konceptet och ungefär 750 personer deltog. Trots att MyData är en utarbetad nordisk modell var dock antalet deltagande svenskar lätträknade. Här följer en kort inblick i lite av det som presenterades – och varför detta är relevant för aktörer i Sverige.

Alla data som vi delar med oss via sociala medier, sökmotorer, appar, mobiltelefoner, kreditkort och liknande har i stor utsträckning företagens behov i fokus; Det är företagen som väljer vilka data som samlas in och hur dessa kan tillgängliggöras för användare. MyData sätter istället användaren i fokus och låter användaren bestämma hur dennes data används, delas eller säljas vidare till tredjepartsaktörer. Dataportabilitet är därför en central funktion.

MyData är alltså inte någon affärsidé eller produkt, utan snarare ett tankesätt med tillhörande konceptuella ramverk. Kring detta ramverk kan företag och organisationer bygga vidare och skapa affärer. På konferensen presenterades en hel del affärscase, men fler efterfrågades.

Själva konceptet med MyData lanserades i Finland 2014 och ett år senare publicerades den 12-sidiga rapporten MyData – A Nordic Model for human-centered personal data management and processing, skriven av Antti Poikola, Kai Kuikkaniemi och Harri Honko vid Open Knowledge Finland och sponsrad av bland andra Kommunikationsministeriet som ansvarar för Finlands kommunikations- och trafikpolitik.

Paneldebatt om städer och MyData

Paneldebatt om städer och MyData

Flera forskningsrapporter har presenterats kring MyData och utgångspunkten är fortfarande delvis akademisk, men Antti Poikola poängterar att den största förändringen för de som vill anamma MyData-konceptet handlar om tankesätt.

Initialt kanske det inte ser så annorlunda ut, men på lång sikt innebär MyData en väldigt stor förändring jämfört med hur data hanteras i världen idag. För vår del i teamet bakom MyData handlar det nu mycket om att gå från planering till genomförande. Det finns en hel del bra exempel på bolag och organisationer som anammar konceptet med MyData, men trots att vi hela tiden betonar att det handlar om en nordisk modell och vi har goda kontakter i bland annat Danmark och Estland så är antalet aktörer i Sverige och andra nordiska länder klart färre än här i Finland, säger Antti Poikola, som därför kommer att hålla ett föredrag om MyData på Nordic Open Data Forum i Stockholm i november.

För användare ger MyData bättre kontroll på sin egna data, vilket ökar integritet och valmöjligheter. Dessutom ökar möjligheten att tjäna pengar på sin egna data. Trots att fördelarna för användare är uppenbar finns det fördelar också för företag och det omgivande samhället. Företagen kan få större förtroende från användare och nya innovationer kan skapas genom dataportabiliteten. Det annalkande införandet av GDPR i maj 2018 underlättas också, liksom generellt beslutsfattande baserat på data.

GDPR skyddar ju enskilda personer, men MyData vill gå längre än så. MyData vill inte bara skydda utan hjälpa enskilda att ta makten över sina egna data. Min roll i MyData-teamet är nu att skapa koppling mellan akademi och den omgivande världen, säger Antti Poikola, som brukar kallas för ”Jogi”.

Snabbsammanfattning av några inslag på konferensen MyData2017:

 

X-Road – ökar möjligheten att utbyta data
Estland har utvecklat X-Road, som är ett ramverk för datakommunikation. Ovanpå det kan man bygga offentliga tjänster som säkert kan skicka data mellan olika verksamheter. Estland och Finland har nyligen bildat en samägd organisation kallad Nordic Institute of Interoperability, runt tekniken X-Road.

Suomi.fi – samling av offentliga tjänster
En webbplats som bygger på ovan nämnda X-Road är Suomi.fi. Det är en slags katalog för alla offentliga tjänster i Finland. Man är mer än en portalingång och har API:er under utveckling som ska möjliggöra integration av tjänster på nytt sätt. Vanligaste tjänsten idag är eID.

Elektroniskt ID  utan statens inblandning
eID – ingen på konferensen pratar om statliga lösningar, vilket är lite märkligt. Förklaringen är att företag är intresserad av globala lösningar och då duger sällan nationella särlösningar. Kanske är det också att tekniken i de statliga lösningarna inte räcker för de som vill bygga tjänster baserade på identitet. Det nämndes dock initiativ som försöker aggregera nationella identitetslösningar till något mer standardiserat. Läs mer om projektet Secure Identity Across Borders Linked 2.0.

Plattform för kunddata
Eftersom lagring och hantering av kunddata kan vara svårt har det lanserats en mängd olika verktyg och plattformar för behov just runt data om kunder. En plattform är TruNomi.

Samtycke kräver maskinell verifiering
Typiska uppgifter för en plattform är “consent”, dvs vad kunden har godkänt för villkor kring sina data. (Consent = samtycke, medgivande). Tidigare sa vi ofta ‘content is king’. Nu vill man lansera ‘consent is king’. Lösningen bygger på blockkedjan och gör att mycket av informationen blir synlig öppet, dvs alla kan utläsa vem du gett tillstånd, vad de får göra och under vilken tid. Man kan samtidigt konstatera att lösningar som denna bygger på att vi först löser frågan om eID. Kan vi inte identifiera personer och företag så blir det svårt att på bra sätt hantera consent. Vi behöver maskinellt kunna verifiera avtal och parter.

Verifiering – en nyckel för att höja datavärde
Tieto var inne på samma spår, fast kring data och information. Man sa att värdet av data inte kommer (som många tror) av informationen i sig, utan det är istället att det går att verifiera data — dvs vi vet vems data, vilken källa data har, vi kan bedöma kvalité, etc. Maskinell verifiering är en unik kvalité av information, och det är det som skapar värdet och möjliggör att utveckla nya lösningar.

PersonalData.io och Donald Trump 
Snabbintervju med Paul-Olivier Dehaye, medgrundare av tjänsten PersonalData.io, som vet *allt* om hur Cambridge Analytica arbetade i Trumps presidentvalkampanj:

Cozy – ett digitalt hem
Tjänsten https://cozy.io/en/ fick stor uppmärksamhet. Det är “ditt digitala hem” för alla dina data. Om du inte kan se och enkelt komma åt dina data, så kan du heller inte skydda/dela/radera dina data. Man kallar sig för din personliga molntjänst. Det speciella här är att du kan välja var dina data ska lagras. Många kommer så klart välja de tjänster man redan har, som Microsoft, Google, Dropbox, Amazon osv. Men, du kan också lagra allt själv, vara din egen host. Det finns en lösning för Raspberry vilket gör det både enkelt och billigt. Open Source, så klart.

Digi.me – en plattform utan datalagring
Det presenterades en mängd liknande lösningar på temat personliga data i molnet. https://www.digi.me/ var en sådan. Det är en plattform för att komma åt och se dina data, men inget ligger lagrat hos digi.me utan du behöver en host. Man vill på detta sätt skydda dina data.

Datahantering som färdig paketlösning
På konferensen fanns överraskande många kommersiella plattformar som hade färdiga lösningar för att kunna hantera persondata. De löser saker som moln, säkerhet, känsliga data, compliance med GDPR, delning av data, hantering av hälsodata. Rimligen finns här en potential till framgång, då väldigt få organisationer klarar av att utveckla eller ens kravställa en upphandling på området. Hur man som företag ska uppfylla GDPR är skäl nog att välja en färdig lösning.

Varför delar man data?
En mer akademisk session, benämnd Why do they care, handlade om paradoxer kring personliga data. Det finns kända risker med att dela data, men som användare gör man det ändå. Sessionen handlade om vad man vet om hur användare tänker och fungerar kring frågor om säkerhet, integritet och öppenhet.

Det finns ett antal modeller som kan förklara hur vi som användare tänker kring risker. Privacy calculus går förenklat ut på att en liten vinst här och nu värderas högre än en framtida risk. Det förklarar varför vi väljer att skaffa oss en blygsam vinst för stunden, då en eventuell nackdel ligger så långt i framtiden att vi slipper oroa oss just nu. Theory of construal levels säger, lite liknande, att vi ger olika värde till aspekter som avstånd, grad av abstraktion, temporala egenskaper. Det som är nära oss värderas högre än det som är geografiskt långt borta, som ett exempel.

Det som alla teorier har gemensamt är slutsatsen att skrämma användare att “göra rätt” inte fungerar. Det är en faktor som inte alls påverkar oss. Det som enligt forskningen fungerar är sociala faktorer och härmande. Kort, vi gör som andra personer som vi litar på gör.

Datadrivet i fokus för Barcelona
Till sist en snabbintervju med Francesca Bria, teknikchef i Barcelona, som arbetar mycket med datadriven innovation:

Foto & film: Anders Frick

16
Jan | 17:51

Alan Turing Institute

Vi har besökt en rätt okänd och ovanlig förebild på dataområdet i England. Organisationen som förtjänar större synlighet heter Alan Turing Institute. Här följer vad vi lärde oss av ett besök på institutet.

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Alan Turing Institute ligger en trappa upp i British Library

Allt fler länder och organisationer arbetar med ”datadriven innovation”. En framstående aktör är Open Data Institute som länge missionerat för Data as infrastructure. Det är ett synsätt för hur det offentliga bör skapa förutsättningar för digitala innovationer och mer datadriven utveckling i allmänhet. Data i sig är en allt viktigare drivkraft för innovation och tillväxt. Man kan se EUs arbete med Digital Single Market som ett exempel på detta synsätt. EU vill att mer data ska finnas tillgängligt, att data enklare kan delas inom unionen och att vi ska ha en enda uppsättning regler för data (ex för integritet och säkerhet).

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Ett id kan vara del av en digital infrastruktur. CC-BY: Steve Jurvetson.

Om staten en gång i tiden prioriterade investeringar i infrastruktur, som järnväg, gemensam klocktid och landsvägar, vilka är dagens motsvarigheter? Vi vet att järnvägar och liknande infrastruktur starkt bidragit till välstånd och samhällsutvecklingen. Det idag tydligaste politiska åtagandet är området bredband (Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi) som både har en egen strategi och en betydande budget. Allt fler är övertygande om att e-legitimation borde vara ett sådant åtagande. Kunskap och kompetens inom området likaså, och forskning självklart.

I ett uppkopplat samhälle är data infrastruktur, men är en insikt som inte är uppenbar för alla.

Den svenska debatten har huvudsakligen berört sakernas internet, stora data och enstaka upprop kring fler nationella satsningar. I Digitaliseringskommissionens betänkande Digitaliseringens transformerande kraft – vägval för framtiden (SOU 2015:91) ges förslaget att inrätta ett nationellt kompetenscenter kring metoder för insamling, analys och nyttiggörande av stora datamängder. Argumentet är att Sverige behöver främja forskning och utveckling kring stora datamängder för att ytterligare dra nytta av de möjligheter till innovation som området ger. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) har en satsning under beredning, Big Data och Beräkningsvetenskap på sammanlagt 200 miljoner kronor (beslut om vilka som beviljas medel ges Q1 2017). Satsningen är tydligt forskningsinriktad, där projekten kommer kunna få bidrag om 4 till 7 miljoner kronor årligen under en femårsperiod.

Under hösten 2016 argumenterade Investors Börje Ekholm för ett nationellt kompetenscentrum för datahantering, enligt förebilden SciLifeLab. Ekholm menar att datahantering är viktig för digitaliseringen av näringsliv och samhälle, inte minst i ljuset av utvecklingen av sakernas internet. Nu när Ekholm är VD på Ericsson så ska det bli än mer intressant att se hur han agerar i sin nya roll. Näringsminister Mikael Damberg var positiv till förslaget, och såg kopplingen till regeringens arbete med smart industri där man vill stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft. Smart industri innebär ökad digitalisering och därmed generering och användande av data. Gärna fler tillgängliga experter inom data science, speciellt inom maskininlärning och AI, replikerade Pia Sandvik och Leif Ljungqvist, VD respektive divisionschef på RISE. Man säger samtidigt att det inte behövs fler institut än RISE utan att en satsningen bör byggas på befintliga statliga forskningsmiljöer.

En video om Knowledge Quarter i London. Här finns Alan Turing Institute och många andra framstående kunskapstunga organisationer.

I ljuset av allt detta blir ett besök på Alan Turing Institute extra intressant. Det är ett statligt finansierat initiativ (2015) och skapandet av en helt ny aktör inom området. Man har universiteten Cambridge, Edinburgh, Oxford, UCL och Warwick som grundare, men man är sin egen organisation (fristående stiftelse) med egna anställda forskare. Startplåten var £42 miljoner för en femårsperiod plus medel från grundare och företag. Man är uttalat överfinansierade, med motiveringen att man snabbt ska kunna ta sig an intressant forskning utan att behöva invänta långsamma finansiärer. Det är en intressant detalj att man har sina lokaler inne på British Library – man är medlem av The Knowledge Quarter som består av många av de främsta organisationerna inom området (Google, Facebook, UCL…). Den geografiska koncentrationen av framstående organisationer är betydande. Idag har institutet över 100 anställda forskare och man växer snabbt.

The work of the Alan Turing Institute will enable knowledge and predictions to be extracted from large-scale and diverse digital data. It brings together the best people, organisations and technologies in data science for the development of foundational theory, methodologies and algorithms. These will inform scientific and technological discoveries, create new business opportunities, accelerate solutions to global challenges, inform policy-making, and improve the environment, health and infrastructure of the world in an ‘Age of Algorithms’.

Mycket av institutets verksamhet är klassisk ”data science”. Det finns en ambition av att jobba bredare och inkludera även icke-traditionella områden. Man jobbar t.ex. med data för lärande och beslutsfattande. Den utåtinriktade verksamheten handlar om kunskap och kompetens, som deras Turing Lectures. Man har 19 inspelade föreläsningar som på olika sätt handlar om Data Science.


En föreläsning om data och etik i serien Turing Lectures.

Ett ovanligt bidrag har varit deras process för att ta fram en karta över områden som kan finansieras och inkluderas i institutets verksamhet. Man genomförde kartläggningen (scoping process) i en öppen dialog där över 1000 forskare deltog. Man samlade in +100 förslag som blev bedömda av forskarsamhället, och runt 30 gick vidare till en mer interaktiv dialog. Bidraget av denna process är inte att välja en forskningsinriktning utan det har snarare handlat om engagemang och dialog.

32 workshops (capability-led) and 11 summits (user-led) were delivered over the course of a 9 months period.

This exercise involved researchers from a huge range of disciplines – digital humanities, social data science, computer science, mathematics and statistical science – as well as a range of leaders from the private, public and third sector

Är man intresserad av strategi på dataområdet så är deras scoping report (PDF) ett bra bidrag också för sina referenser.

Avslutningsvis, i deras rapport står ”Appendix 2 provides an overview of the global community of data science research centres.” Det hade känts bättre om åtminstone en rad i den listan hade handlat om Sverige.

11
Jul | 16:35

Datadriven cykel

Cykeln kan vara den optimala plattformen för innovation. Redan unga cyklister vet att det enkelt går att modifiera sin cykel. Cyklisterna med störst behov och intresse är nu mest intresserade av data.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Sjuans miljövänliga cykelmotor. Bild: Chris Nolan.

Cykeln har till skillnad från andra fordon få förbud mot modifiering. Sök på helbilsgodkänd för exempel på en delvis oroande motsats. Vidare, en cykel är en någorlunda enkel och öppen konstruktion som är möjlig för nästan alla att modifiera. Barn kan modifiera sina cyklar – det kan vara så enkla saker som klistermärken eller coolare reflexer och handtag. Eller varför inte ett ljudsystem som förvandlar cykeln till motorcykel.


Trovärdigt konsumenttest av virtuell motor till cykel.

När det gäller cykel finns en grupp användare där många är beredda att spendera stora belopp på utrustning och rätt funktioner. I denna gröna och digitala tid borde vi egentligen se betydligt fler innovationer runt cykeln. Kanske finns det mer att lära, om vi ser till vad de mest advancerade användarna med störst behov gör.

Det är inte i alla aspekter Tour de France är en förebild, men där hittar man i alla fall världens främsta cyklister. Man tävlar i lag, som ofta ägs av cykeltillverkare eller andra framgångsrika företag. Behov, talang och pengar verkar alltså finnas gott om.

En av sponsorerna (och även ett lag) utrustar i år varje cykel med en GPS-enhet. Denna länkar vidare data till en central lastbil som producerar statistik och information i realtid. Man kan under en etapp följa exakt hur snabbt varje (198) åkare kör, visa tid och avstånd mellan den stora klungan och olika utbrytare, och se hur lång sträcka det återstår till en bergstopp eller målet. Informationen gör det till en sevärd sport också på tv – på samma sätt som realtidsdata och visualiseringar har höjt underhållningsvärdet för, säg, en femmil eller orientering. Utan data skulle man behöva nöja sig med att se tävlande lämna stadion och någon timme senare dyka upp i väntad eller oväntad ordning.


GPS-tekniken som varje cykel i TdF använder.

Om man – igen – inte blev inbjuden att köra TdF så finns alternativ. Många ”weekend warriors” använder Strava. Det är ett socialt nätverk för motionärer av olika slag. Man kan använda appar eller dela med av sina data från diverse enheter (stegräknare, klockor, pulsmätare etc) och få en samlad analys och visualisering av hur träningen går.

Det finns mängder med funktioner kopplat till Strava. Forutom de självklara med statistik finns komplexa tjänster som personlig tränare eller återkoppling i realtid under passen. En annorlunda funktion är de olika utmaningarna. De är som en slags virtuella tävlingar, men eftersom vi pratar om digitala tävlingar så kan man vara lite kreativ i vad som är en utmaning. Man har t.ex. en utmaning att cykla längsta sträckan under en kalendermånad. För May Distance Challenge ställde 253,232 personer upp i utmaningen! Vann gorde Adze med 8226 kilometer…

“Strava is crack for cyclists,” said João Correia, an agent who represents several pro cyclists, including some Strava users. “It really changed how people ride their bikes. You can compete anytime. You didn’t need a number on your back, and you don’t have to be a specific place at a specific time.”

NY Times har en artikel om att också proffscyklister börjat använda Strava för att logga hur fort man kör bestämda sträckor. Detta är något som motionscyklister länge använt som en personlig utmaning, att försöka komma med på topp10-listan för en viss stigning (kallas King of the Mountain, KOM). Nu när riktiga proffs är med så har man dödat motionärernas sportsliga chans – lika poänglöst som att försöka jämföra varvtider med en Johaug eller Northug. Det är inte alla som uppskattar när proffsen hittar Strava.

Det positiva effekten är att motionärer kan ha en relation till sina idoler och virtuellt träna ihop eller köra mot varann. Man fattar hur övernaturligt snabba deltagarna i TdF är, till exempel. Lawson Craddock kör professionellt för Cannondale och har hela sin (unga) karriär kört med Strava, och använder det som ett sätt att ha en dialog med sina fans:

“Anyone can just log on to Strava and compare their fastest time with my fastest time,” he said. “They can see what kind of training we’re doing, how fast we actually go in these races. It’s just a really interesting perspective.”

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplet visar att man kan hitta tematiska områden utanför de vanliga branschuppdelningarna.

taggar: ,
22
Jun | 09:26

Datadrivet precisionsjordbruk

Vilka områden har tillgång till data och skulle kunna använda dessa till innovationer? En kandidat som dyker upp är det datadrivna precisionsjordbruket.

En traktor som styr frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

En traktor som styr automatiskt frigör föraren för andra uppgifter. Bild: John Deere.

Svaret på frågan måste egentligen vara ”alla områden”, då de flesta inte på långa vägar utnyttjar den information man redan har tillgång till.

Hos varje företag och myndighet finns redan stora mängder data, och många genererar eller får tillgång till nya omfattande data i sin verksamhet. Undersökningar i Storbritannien visar att data sällan används trots att man vet att organisationer då kan öka sin effektivitet och lönsamhet (pdf):

Despite data-driven companies being 10% more productive than those that do not operationalise their data, most companies estimate they are analysing just 12% of their data.

Autonom styrning gör arbete oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Autonom styrning gör att vissa arbetsmoment är oberoende av dagsljus. Bild: Paul Tomlin.

Personbilar som kan ta över styrning och farthållning under vissa förutsättningar får idag mycket uppmärksamhet. Inom jordbruket har autonoma traktorer använts i över tio år. Lösningarna kan vara ojämnt spridda men klart är att delar av jordbruket länge varit digitala. I detta fall är det andra egenskaper man är ute efter – det handlar mindre om säkerhet utan snarare om att öka precisionen i bearbetning av mark (exempelvis, att inte plöja med överlapp) eller att frigöra förarens kapacitet för att samtidigt kunna utföra andra uppgifter. Att man kan utföra sina uppgifter lika bra vid dålig sikt eller under natt spelar också stor roll. I dessa sammanhang är positionering med differentiell GPS och pekskärmar etablerade innovationer.

Ars har en artikel som beskriver mer av fördelarna som uppstår när man har en exakt karta över vad som hänt på varje bit mark.

Rose started using AutoTrac at Clear Meadow about 10 years ago. ”It’s been a huge efficiency improvement because instead of having two or three feet of overlap or leaving plants in the field, you’re dead on where you need to be,” Rose explained. Crops are planted and fed more accurately as a result. And because the machines are all networked and working from the same GPS-based field maps, farmers can go into a field and plant rows of crops and then go back into the field with a different machine and not run over those rows.

Så långt de etablerade lösningarna. Vilka är de nya och datadrivna innovationerna?

Kanske ligger framtiden i ökad precision för en datadriven odling. Detta menar i alla fall en svensk startup, Sensefarm. De utvecklar produkter uttalat för precisionsjordbruk. Lösningarna kan optimera jordbrukets avkastning genom att mäta markfuktighet, temperatur och nederbörd. I städer och parker hjälper sensorerna entreprenörer och förvaltare att sköta träd, blommor, golfbanor och gräsmattor. Detta är en slags kombination av Internet of Things, data och jordbruk.

Kontrollera temperaturerna i din betstuka eller potatisstuka och minimera lagringsförlusterna! Du behöver veta att ditt lager inte har det för varmt eller kallt. I annat fall minskar sockerhalten i sockerbetor, och potatisar förlorar vikt och kvalitet. Du riskerar stora värden när du istället för att veta temperaturen, antar att den nog inte innebär större lagringsförluster än du kan acceptera. Hög eller låg temperatur innebär att stukan måste ventileras, eller täckas med mer täckmaterial. Mätningar sker varje timme och överförs till internet via gsm-nätet. De kan sedan ses via dator eller smart mobiltelefon.

Nästa stora utvecklingsområde verkar dock vara drönare som kan effektivisera lantbruket på nya sätt. Vissa uppgifter är endast möjliga med ett fågelperspektiv  – som att kontrollera växtlighet eller överblicka viltskador. Ett gods i Skåne kan med drönare och bildbehandling se att dräneringen inte fungerar som den ska på alla delar av fälten. Man hade kunnat få tjugo procent större skörd om dräneringen hade fungerat. En sådan optimering är omöjlig genom att enbart inspektera åkrarna från marken. Teknik och datadrivna innovationer ger här möjlighet till precisionsjordbruk.

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

Viltskador på höstvete 2015. Bild: Wrams Gunnarstorps gods

UAS Forum arrangerade en mässa/konferens för drönare våren 2016. Obemannat flyg är kanske en mer korrekt term. Ett antal intressanta presentationer om hur tekniken spelar roll för skog och odling finns att se i PDF-format, här ett kort urval:

Kombinationen här verkar vara ett lämpligt område för öppen innovation. De etablerade aktörerna kan erbjuda externa aktörer att bygga tjänster baserade på de data som genereras inom jordbruket. Det skulle ge möjlighet till en ny marknad där partnerskap mellan dataägare och andra aktörer skapar helt nya tekniska förutsättningar men också fler affärsmodeller.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av Vinnovas utlysning kring datadriven innovation. I den utlysningen söker vi datadrivna labb som fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område. Exemplen visar att det ser ut att finns en potential i att öka de datadrivna innovationerna inom jordbruket.

01
Jun | 14:46

Datadriven innovation och API:er

Vinnovas kommande insats inom området datadriven innovation omfattar många aspekter. En sak är klar – det handlar om att omsätta data i innovationer. Det finns anledning att misstänka att API:er kommer vara ett viktigt inslag.

En strömkontakt är också ett slags gränssnitt

Ett slags gränssnitt med två anrop (på/av). Om på, så kommer 220 volt. Kontakter som passar kallas Schuko (Typ F, CEE 7/4).

Ett API (application programming interface) anger hur program kommunicerar med andra program. Lite förenklat – det handlar om vilka anrop som går att göra, och vilka svar man får på de anropen. Genom ett API kan du göra tillgängligt de data och funktioner som din organisation erbjuder. En användare av ditt API vet vilka anrop man kan göra och vilka slags svar/resultat man kan förvänta sig. Notera att ett API också gör det möjligt att anropa funktioner, som att skicka ett SMS till visst nummer eller vad man nu har byggt in i sitt API.

Idag besökte vi företaget 46elks. De säljer tjänster som gör det möjligt att från din webb eller app att exempelvis skicka SMS eller ringa upp telefonnummer. De erbjuder sina kunder denna funktionalitet genom ett API. Fördelen är att 46elks inte behöver installera något hos kund, inga möten behövs för att komma fram till hur man ska samarbeta, det behövs inga kurser i hur man löser skickandet tekniskt. Man läser deras dokumentation och exempel, skaffar sig ett konto online och får en nyckel till API:et, lägger in kod på sin webb/app och så är man klar.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Exempel på anrop till ett API, för att skicka ett SMS i detta fall.

Vi tänker sällan på detta sätt om fysiska saker och sociala överenskommelser men mycket runt omkring oss fungerar precis så – vi kommer överens om godkända input och output, som en slags förenklad modell över hur världen fungerar. Vi bestämmer i förväg hur en resurs görs tillgänglig och hur man konsumerar resursen. En leverantör av el vet att en i Sverige fungerande lösning är att erbjuda  en kontakt av typ F och att det ska komma 220 volt. Om man bygger utrustning som kräver ström så vet man på samma sätt vad man kan förvänta sig av kontakten på bilden.

Så gott som alla tjänster du använder i din mobil bygger på API:er, som Facebook, Twitter och så vidare. Ett företag som strategiskt använder API:er för att skapa affärer är Amazon (tips-tack Krohn).


En presentation från Nordic APIs som bl.a. tar upp Amazon och API:er.

CIO skriver om hur svenska aktörer som Fyndiq – ”E-handlarnas Ullared” – använder API:er för att driva försäljning. Företaget ger externa aktörer en chans att bli del av deras ekosystem. Om man vill sälja produkter från Fyndiq så skriver man ett avtal och får då tillgång till Fyndiqs API:er. Det är alltså slutna API:er endast för de med licens. Det är uppenbart att Fyndiq tjänar på att fler aktörer marknadsför och säljer varorna. Att de externa aktörerna också erbjuds en affär resulterar alltså en win-win. Utan ett API hade detta varit besvärligare att erbjuda från Fyndiq och svårare för andra att etablera återförsäljningskanaler.

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car

OpenXC™ is an open source, data-focused API for your car. By installing a small hardware module, the vehicle data becomes accessible to applications using the OpenXC library.

På samma sätt men i större skala jobbar biltillverkaren Ford. Till sina personbilar har man lanserat The Open XCPlatform. I princip är det är plattform som gör öppna data av bilens tillstånd, ett API helt enkelt.

Det finns en gigantisk industri kring tredjepartsartiklar (allt från trimmade motorer till tärningar att hänga i backspegeln), men här kontrollerar biltillverkaren vad som ska göras tillgängligt till tredjepartsutvecklare. Genom att ta kontroll över hur och vad man öppnar upp så kan Ford också få fördelar då externa aktörer bidrar med värdefulla modifieringar och lösningar. Studier visar att produkter som externa aktörer kan modifiera eller komplettera har en längre livscykel och därmed öka värdet på produkterna (bilarna).

OpenXC is an API to your car – by installing a small hardware module to read and translate metrics from a car’s internal network, the data becomes accessible from most Android applications using the OpenXC library. You can start making vehicle-aware applications that have better interfaces based on context, can minimize distraction while driving, are integrated with other connected services, and can offer you more insight into your car’s operation.

Ett sista exempel. Överraskande nog har Absolut (sprittillverkaren) ett API kring drinkar, ingredienser, glas och recept. Där finns också instruktioner och bilder för hur de skakas eller rörs. Det är bra läsning om hur en process med att tillgängliggöra information till alla också påverkar och utvecklar företaget internt.

Vi hjälper människor att planera fester eller andra tillfällen där vi vill närvara som varumärke. Vi är inte Twitter, och ingen lär använda vårt api som kärnan i sin affär, men om en bloggare vill använda våra recept så bjuder vi på det – det är ju så nätverksekonomin ser ut idag!

Det kan ibland vara svårt för medarbetarna utanför it att förstå vitsen med informationsstruktur, men när de ser resultatet, exempelvis filmen med de autogenererade drinkarna eller att man snabbt kan få upp en komplett Oscars-drink i samband med galan, blir det lättare att få gehör.

Vi vill i sammanhanget påpeka att API:er fungerar lika bra för alkoholfria alternativ.

 

taggar: , ,
Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter