Taggarkiv: datadrivna labb

17
Jun | 23:56

Datadriven samling för erfarenhetsutbyte

Företrädare för några av Sveriges främsta datadrivna labb samlades nyligen för erfarenhetsutbyte i Stockholm. Hur man hanterar GDPR, hur man går vidare när det aktuella projektet avslutas, samt hur man utvärderar nyttan av data – det var några av frågorna som diskuterades.

Under dagen diskuterades även hur andra labb bäst kan agera för att vara ett stöd i verksamheten, samt hur man skapar plattformar för att koppla ihop dataägare med analytiker, och vilka de bästa knepen är för att bäst kunna påverka beslutsfattare att vilja höja sin kompetens kring data.

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Joachim Karlsson från Bisnode gör tummen upp för företagets datadrivna affärer

Deltagarna fick också insikter från dataföretaget Bisnode genom den tidigare Vinnovamedarbetaren Joachim Karlsson. Han pratade om hur man bäst arbetar datadrivet och tog upp hur insikter från databearbetning exempelvis kan ge förhandsinformation om företag som är på väg att få ekonomiska problem. Han nämnde också hur man kan anpassa reklamkampanjer på ett helt nytt sätt, så att annonsörer och liknande aktörer kan erbjuda mottagare ett mer riktat/önskat innehåll till en lägre totalkostnad.

Dessutom blev det en hel del diskussion om etik och moral – något som ofta kommer upp eftersom det till syvende og sist är människor som definierar för datorer och maskiner vad som är rätt respektive fel. Bisnode, som ägs av Ratos och Bonnier tillhandahåller affärs-, marknads- och kreditinformation, etablerade förra året ett samarbete med kommenteringsföretaget Ifrågasätt. Det har man gjort för att förbättra kvaliteten på sina data – något som för Bisnode är affärskritiskt.

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Erik Borälv från Vinnova berättar om en kommande utlysning kring digital säkerhet och tillförlitlighet

Allra först introducerade dock ett antal av Vinnovas medarbetare aktuella satsningar och nuvarande samt kommande utlysningar. Det handlar bland annat om testbäddar för samhällets utmaningar, artificiell intelligens, utmaningsdriven innovation, IoT-hubbar samt digital säkerhet och tillförlitlighet.

Hur blir man mer datadriven i sin egen vardag och vad kan ens egen organisation göra för att agera mer datadrivet? Det var något som alla representanter fick i uppdrag att tänka på. Följeforskaren, nämligen undertecknad, hade planerat för en post-it-session kring detta, men fick direkt mothugg från dagens deltagare. Svaren borde givetvis lämnas digitalt! Så blev det också, och de svar som gavs i gruppens gemensamma digitala forum för erfarenhetsutbyte kommer att följas upp efter sommaren. Några av de svar som gavs var:

  • Vi skulle kunna (och behöva) mäta och visualisera projektdata av olika slag! Antal involverade, utfall vs budget, milstolpar osv.
  • Digital gästbok för besökare i det fysiska labbet.
  • Vi har ju närvarodata från olika event [som skulle kunna visualiseras och analyseras, (min anm.]]
  • Antal mötesinbjudningar per dag, antal mail med kommuner per vecka, osv.
  • Hur glad man känner sig under möten.
  • Dataflöde av nya och tidigare registrerade domäner. Här kan vi göra en hel del dataanalys.
  • Puls under möten och puls i förhållande till skickade mail.

Snabbrepris av labbpresentationer

Under dagen passade labben även på att delge aktuell status för verksamheten i de egna labben. Här följer en snabbrepris av det som presenterades:

Arbetsförmedlingen är den senaste aktören in i den datadrivna labbgemenskapen. Myndigheten lanserade förra året en storsatsning på öppna data, med målet att låta tredjepartsutvecklare ta fram lösningar som bättre matchar ihop arbetssökande och arbetsgivare. Inom ramen för satsningen Jobtech driver myndigheten ett labb, vid sidan av satsningarna Jobstore och Jobtechdev som det går att se mer av i denna film.

Verksamheten för labbet är fortfarande i uppstartsfas och just nu laborerar med att utforska obrukade data, samt tittar på nya sätt att generera och kombinera data. Ett av målen är att skapa en modell som förutser framtida rekryteringsbehov. En av utmaningarna är samarbete med tredjepartsaktörer – något som Arbetsförmedlingen traditionellt sett inte ägnat sig åt, men som är centralt inom Jobtech-satsningen.

Arbetsförmedlingen/Jobtech arrangerar inom kort en meetup, där fokus är på hur man kan samarbeta och jobba med open source som strategi. Läs mer om detta här.

Green Viz Lab drog igång i höstas av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet är en del av Naturvårdsverkets satsning Smartare Miljöinformation och handlar om att använda miljödata för att svenska kommuner ska kunna göra en bättre stadsplanering med avseende på miljön. Projektet har ändrat inriktning under resans gång, men huvudinriktningen nu är två spår – blått och grönt.

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Nyligen skickade Green Viz Lab ut sitt första nyhetsbrev för i år

Kommunerna har visserligen visat stort intresse för att vara med i projektet, men en utmaning är att hitta relevanta case som går att jobba vidare med. Detta har resulterat i en projektturné där labbet besöker ett antal olika kommuner. I Vetlanda mättes ljudnivåer, vilket resulterade i arbetet med en tystnadskatalog som demonstration av vad växtlighet kan bidra med. Utmaningarna till trots så fungerar samverkan bra och alla involverade aktörer verkar inse potentialen inom digitalisering och visualisering av miljödata. Man skickade nyligen ut ett nyhetsbrev och det finns numera även ett embryo till webbplats för labbet.

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Visualisering från Internetstiftelsens datadrivna labb

Internetstiftelsen i Sverige driver ett internetdatalabb med fokus att hindra bedrägerier – redan innan de begås. Labbet har etablerat ett nätverk med 13 deltagande aktörer i allt från Polisen och Skatteverket till Försäkringskassan samt en rad privata aktörer, såsom tidigare nämnda Bisnode. Labbet har kommit långt när det gäller utbildning och kompetenshöjande verksamhet, men inte ännu lika långt när det gäller konkreta verktyg för visualisering och analysering av data. En av de största utmaningarna för labbet är nämligen att få tillgång till data från andra aktörer. En förhoppning från Internetstiftelsen är att på sikt skapa något som liknar nederländska the Fraud Help Desk.

Ladds i Västerbotten rullar på med två projekt. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen. Det andra ska ge bättre koll på besökarna på evenemanget Storumandagarna helgen efter midsommar, med hjälp av kameror och andra typer av sensorer. Projektet slutar inom kort och nu är planen att utveckla affärsmodellen i ett nytt projekt där verksamheten bedrivs utifrån seminarier. Labbet har sin webbplats på datainnovation.se.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

Bygga kompetens, främja innovation, skapa samverkan. Tre viktiga områden som D-ICE lyfter fram.

D-ICE – datadrivet labb på ICE i Luleå som underlättar datasamverkan mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer. Ett pilotprojekt har drivits tillsammans med Scania och ett annat med det lokala företaget Mobilaris. En av utmaningarna för labbet har varit att hitta lämpliga projekt, men man har under resans gång också konstaterat att labbet har en viktig plats att fylla eftersom funktionen egentligen inte finns någon annanstans.

Svenska utbildningsdata i regi av KTH beskrevs nyligen i ett annat blogginlägg – då med fokus på GDPR. Några utmaningar som detta datadrivna labb har stött på är tillgången till data. Intellektuella persondata är känsliga och skolväsendet i många avseenden ickedigitalt. Förutom att det kräver manuell insamling och sammanställning så blir det även bristande enhetlighet i vad data representerar. För att projektet ska nå framgång har man konstaterat att man behöver få bättre tillgång till data och visa på nyttan av detta. Projektet har för närvarande fyra aktiva arbetspaket och den 19 juni hålls nästa projektmöte. Här är en film som gjordes i samband med projektets möte i maj på KTH om GDPR:

xKRP i Karlstad verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Labbet har genomfört fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och projekt med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor. En viktig lärdom från xKRP är vikten av att sluta prata om datadrivna tjänster som en IT-fråga – eftersom det egentligen är en demokratifråga. ​

Skogsdatalabbet i Umeå är en kreativ mötesplats för tillgängliggörande och analys av skogliga data . Labbet invigdes med buller och bång i oktober och har sedan dess blivit en populär fysisk mötesplats i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Man har exempelvis arrangerat ”öppet labb,” en drönarworkshop och en skogsträff enbart för kvinnor. Många aktiviteter är på gång och labbet samverkar även i Hack for Sweden, i Tillväxtverkets regeringsuppdrag, samt i diverse projekt med bland annat Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

Anna-Lena Axelsson från Skogsdatalabbet lyfter fram ett viktigt globalt mål

14
Maj | 18:14

Så tacklas GDPR av KTH:s datadrivna labb

Den 25 maj införs den allmänna dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation, GDPR, som är efterföljaren till personuppgiftslagen PUL. Den som hanterar data i olika former har flera utmaningar framför sig. Det utbildningsdatalabb som projektleds av KTH bjöd nyligen in till en träff med fokus på GDPR. Syftet var att alla projektdeltagare skulle lära sig mer om GDPR – inte minst för att kunna staka ut den framtida vägen för projektet.

Utgångspunkten för projektet är att samla in mängddata om elever och studenter i form av studiepoäng samt en mängd andra data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning samt ge stöd för pedagogiska insatser. Att minska mängden studieavbrott är exempelvis en klart uttalad ambition. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma Utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

Utbildningsdataprojektet står nu inför tre vägval när det gäller hur de utbildningsrelaterade datamängderna ska hanteras:

  • Att skapa en egen form av ”Trafiklab”, där data på aggregerad nivå delas via API. Informationen i databasen är av relativt öppen karaktär och kan användas av en stor mängd olika aktörer.
  • Att skapa en typ av ”kvalitetsregister”, på liknande sätt som sjukvården idag gör. En sådan typ av register är dedikerad till registerorganisationen och respektive data syns bara hos respektive enhet. Registeransvarig har tillgång till hela databasen och kan erbjuda analyser på aggregerad nivå, men i övrigt är registret restriktivt.
  • Att skapa en typ av ”forskningsdatabas”, där enbart forskare kommer åt informationen. Det handlar om en bred bas av information, men ändamålet är forskning snarare än verksamhetsförbättring.
Robin Roy från KTH berättar om GDPR

Robin Roy från KTH berättar om GDPR

För att ge projektmedlemmarna överblick och insikt i vilket vägval som bör väljas så höll KTH:s blivande dataskyddsombud – nuvarande personuppgiftsombud – Robin Roy en introduktion till vad GDPR egentligen innebär. Han är för övrigt även projektledare för en webbutbildning om GDPR som hela KTH:s personal nu genomgår.

Robin gav ett smakprov på vad GDPR kommer att innebära. Han berättade om allt från den enskildes rättigheter och principer för behandling av personuppgifter till anonymisering/pseudonymisering och uppförandekoder och certifiering. Hela presentationen finns tillgänglig här.

Datadrivet labb på KTH – möte om GDPR #theta360 – Spherical Image – RICOH THETA


Hela utbildningsdataprojektet samlade på KTH för en workshop om GDPR. Klicka på bilden för att snurra.

Med nyvunna kunskaper om GDPR genomfördes en workshop i flera steg, där projektdeltagare gemensamt och individuellt fick argumentera för och emot de tre vägval som projektet står inför. För tillfället sammanställs resultatet under ledning av KTH:s Gunnar Karlsson och Inger Aspåker. Senare under maj månad kommer resultatet att presenteras för projektdeltagarna så att ett slutligt beslut kan tas om inriktningen.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

Underlaget till workshopen på KTH. Klicka på bilden för att se den i större format.

I övrigt genomför man i projektet nu en behovskartläggning för de viktigaste utmaningarna vad gäller tillgång och utnyttjande av data, samt håller på att ta fram former för utbyte och sammanställning av data. Detta fungerar sedan som underlag för de så kallade arbetspaketen nr 3 och nr 4. Arbetspaket nr 1 har möte i mitten av maj och arbetspaket 2 arbetar med en sammanställning av undersökningar från andra länder som verkar praktiskt applicerbara. Sedan ett besök hos Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, tidigare i år är nu också arbetspaket 5 igång

Nu införs GDPR, the General Data Protection Regulation (EU 2016/679). Här är några viktiga tips och saker att tänka på. Tipsen och rekommendationerna kommer från tre experter på personuppgiftslagen PUL och efterföljaren GDPR. I filmen ses Martin Ståhl från Sanoma Utbildning, Jacob Dexe från RISE SICS, samt Robin Roy från KTH. Såväl Sanoma Utbildning som RISE SICS och KTH är med i projektet för det datadrivna labbet med fokus på utbildningsrelaterade data.

11
Okt | 17:58

Inviger skogsdatalabb med VR och statistikutforskning

Skogsdatalabbet i Umeå

Den 19 oktober är det dags för invigning av Skogsdatalabbet i Umeå – ett av de labb som ingår i Vinnovas satsning på datadrivna labb. Under hela dagen kommer besökare att kunna bekanta sig med labbet och vilka möjligheter som det ger. På eftermiddagen är det ”öppet labb” där det bland annat finns möjlighet att besöka skogen i VR, modellera utvecklingen i en naturskog med Heurekasystemet eller utforska statistik från Riksskogstaxeringen. Aktiviteterna under invigningsdagen kommer även att webbsändas för den som inte kan vara på plats.

Just nu utvecklas labbets webbsidor och nyligen har det blivit tillskott i form av en blogg där den intresserade bland annat kan läsa om en workshop med vinnaren av Hack for Sweden 2017, leveransen av referensdata till skogsmätningsbolaget Katam och när Skogsdatalabbet hjälpte Lumberscan med drönarfotografering av ett virkesupplag.

Ansvarig för Skogsdatabloggen är Anna-Lena Axelsson som förutom Skogsdatalabbet även koordinerar Program Skog, ett av tio program inom SLU:s miljöanalys. På bloggen kommer det framöver också att dyka upp inlägg från personer som arbetar inom de olika verksamheter och projekt som ingår i SLU:s skogliga miljöanalys.

Skogsdatalabbet blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användning av data och den senaste tekniken. Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

Fotnot: Följ gärna Skogsdatalabbet på Facebook.

Hallå där Anna-Lena Axelsson, hur går det med med invigningsplaneringen?

– Det är mycket praktiskt som ska ordnas. Nu i eftermiddag ska vi testa ljudet inför videosändningen och jag vet att planeringen av själva invigningsceremonin är i full gång. Klart är att något ska sågas av, men det är inte bestämt om detta ska ske IRL eller i VR.

Varför genomför ni en invigning likt denna?

– En invigning är ett bra sätt att uppmärksamma en ny verksamhet både externt och internt. Det är också alltid bra att ha ett konkret mål att jobba mot, själv jobbar jag väldigt effektivt nära deadline. Jag tror också mycket på spontana möten under trevliga former för att nya idéer ska komma fram och utvecklas.

Vilka är dina egna favoritaktiviteter under invigningen?

– Själva invigningen blir såklart kul då Skogsfakultetens externa råd och SLU:s vicerektor deltar, men jag ser också fram emot minglet under lunchen och även förmiddagens webb-sända session då vi ska presentera verksamheten och de personer som arbetar i labbet.

Vad händer efter invigningen – vilka projekt har ni närmast på gång?

– Vi planerar just nu en workshop om träd och skog i tätorter och funderar över hur man skulle kunna samla relevanta data för att underlätta medborgardialog. Dagarna innan invigningen deltar Skogsdatalabbet i en konferens om grön infrastruktur i Uppsala som ordnas av Svenska IALE. Sen händer det mycket kring beslutet om fortsatt laserscanning och de möjligheter som öppnas på grund av detta. Själv reser jag till Helsingfors i morgon bitti för en workshop om analys av långa tidsserier från Riksskogstaxeringarna i Finland, Norge och Sverige.

På vilket sätt hoppas du att labbet främst kommer till användning?

– Något väldigt konkret är de projekt där vi tillgängliggör data från några olika försöksområden, men jag hoppas även att Skogsdatalabbets samlade kompetens kring analys och förädling av data i form av vår personal ska användas mer och av fler framöver. Vi märker även att det är många som vill delta i våra webb-sända aktiviteter och vi kommer att satsa på att utveckla former för möten via webben.

13
Sep | 17:02

Nu går starten för årets datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Delat lärande är ett viktigt inslag för satsningen på datadrivna labb

Sverige ska öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ska öka förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Det är utgångspunkten för Vinnovas utlysning kring datadrivna labb, som ingår i programmet Öppen innovation. Den gemensamma nyckeln är att använda datadriven innovation för att bli starkare.

Fyra labb fick finansiering i den nya utlysningen och satsningen är en fortsättning på förra årets utlysning, då sex labb fick finansiering. För att hjälpa labben och ge en kickstart bjöd Erik Borälv och Alexander Alvsilver på Vinnova nyligen in till en kickoff. Syftet var att ge inspiration, bygga nätverk, få tips från andra labb, men även att förbereda utvärdering och diskutera eventuell följdfinansiering.

Data i användning är det enda som skapar värde. Med de orden inledde Erik Borälv dagen, och denna mening påminde alla om anledningen till Vinnovas engagemang i datadrivna labb. Erik tog upp det faktum att det pågår relativt mycket forskning kring data i Sverige – men framförallt på de mest grundläggande nivåerna i form av insamling, analys och bearbetning. Däremot är det sämre ställt med tillgängliggörande av data och lösningar där data används för nya eller förbättrade tjänster, beslut eller lärande – det vill säga datadriven innovation.

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

Erik Borälv presenterar framgångsfaktorer för datadrivna labb

– En labbmiljö är en långsiktig verksamhet. En framgångsrik labbmiljö kännetecknas bland annat av att den fungerar som en nationell resurs inom sitt tematiska område, har en utvecklad systematik för att sprida resultat på skalbart sätt och fungerar som en öppen arena dit relevanta aktörer är välkomna. Andra viktiga faktorer är att den ger tekniskt stöd för tillgängliggörande och återanvändning av data, bedrivs i samverkan med relevanta aktörer och har en varaktighet som sträcker sig längre än till ett enstaka projekt, säger Erik Borälv.

Han lyfte fram Trafiklab som ett föredöme när det gäller data inom kollektivtrafiken. Trafiklab är en mycket väl förankrad spelare som är välkänd av kollektivtrafikaktörerna. Labbet samlar data från de aktörer som inte själva klarar det (exempelvis små bussbolag) och all data finns tillgängliga på en samlad plats. Trafiklab bygger API:er runt tidtabeller och andra efterfrågade data, man har stort antal anrop och har blivit en del av den dagliga produktionen för många aktörer. På plussidan är också att Trafiklab genomför en mängd olika aktiviteter som hjälper externa aktörer, exempelvis Trainhack, samt att man standardiserar datakällor och format samt ger aktörerna tillgång till enkla verktyg i form av API:er och API-licenser.

Elias Arnestrand från Trafiklab fanns på plats och höll en genomgång av Trafiklab. Även om namnet antyder att det handlar om ett labb med fokus på trafik så konstaterades det snabbt att Trafiklab numera används i den dagliga verksamheten för många aktörer – allt från appanvändare till personer som utvecklat smarta speglar som visar upp när nästa buss går från den närliggande hållplatsen. Idag görs drygt 50 miljoner(!) anrop per vecka till Trafiklabs API:er.

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Elias Arnestrand introducerar Trafiklab

Snabbintroduktion av de datadrivna labben

Alla labb kommer under hösten att presenteras närmare här på bloggen – men här följer en kort introduktion baserat på det som labbens representanter själva sa under introduktionsdagen.

D-ICE – datadrivet labb på ICE

Dagen inleddes med Josefin Hedberg från det datadrivna labbet på ICE. Hon berättade om SICS ICE i Luleå som skapar plattformar för big data-analys avsedda för svensk industri och samhällsfunktioner. Projektets mål är att underlätta samverkan kring data mellan industri, samhälle och dataanalytiker samt ICT-leverantörer genom att tillhandahålla både en fysisk och digital plattform, nätverksaktiviteter, datacenterresurser, mjukvara och API:er. Idag har man två aktiva pilotprojekt – ett med Volvo och ett med Scania.

– Vi vill särskilt skapa ett sätt för dataägare att dela data med andra i sina värdekedjor, sa Josefin Hedberg under dagen.

Se även tidigare blogginlägg om D-ICE

IIS Internetdatalab

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, som bland annat driver toppdomänen .se, har startat ett datadrivet labb för preventionssamverkan. Det innebär samverkan mellan organisationer som har ett gemensamt intresse av att enklare synliggöra bedrägerier som sker på eller med hjälp av Internet. IIS driver labbet i samarbete med aktörer såsom Bisnode, Skatteverket, Läkemedelsverket och Polisen.

– Projektet går bland annat ut på att utveckla kompetens, metodik, verktyg och datamängder som aktörerna sedan ska kunna användas i sina egna verksamheter. Det långsiktiga målet är att förebygga missbruk samt skydda företag och invånare i Sverige, säger Rickard Dahlstrand, som håller i projektet tillsammans med IIS abuseansvarige Peter Forsman.

KTH och svenska utbildningsdata

Utgångspunkten för detta projekt är att samla in mängddata om elever och studenter. Det kan handla om allting från vilka kurser som är mest populära till hur många poäng som den studerande tar, men också andra typer av data. Syftet är att förbättra undervisning och utbildning och ge stöd för pedagogiska insatser. Projektet drivs av KTH tillsammans med Lernia, Academy, Utbildningsföretagen, Mälardalens högskola, Sanoma utbildning, Konkret Utveckling, och RISE SICS.

– Vi är övertygade om att utbildningsdata kan driva innovation för utbildning. Ett spännande pilotprojekt går ut på att förutsäga studieavbrott, säger Gunnar Karlsson, projektledare som även är professor i teletrafiksystem på KTH.

Darwin+ för säkrare elnät

Darwin+ är ett mindre projekt som är en vidareutveckling av Darwin, och syftet är att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem etc. Idag skickar man ofta runt Excelfiler mellan olika mottagare, men tanken är att systematisera data och gränssnitt. Målet är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder och man hoppas att kunna se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

– I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt och vi hoppas att kunna skapa förutsättningar för att minska antalet fel inrapporterade som okända, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Se även tidigare blogginlägg om Darwin+

xKRP Community Experience Data Lab Kronoparken

Datalabbet xKRP verkar för en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle och utgår från miljonprogramsområdet Kronoparken i Karlstad. Det syftar till att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data med lokalsamhället som utgångspunkt. Man har redan fyra aktiva projekt, bland annat dataslöjd och kontaktvägar inom ”Hallå konsument!” med konsumentdata och konsumentinformation på användarens villkor.

– Vi utgår från data i vardagen och arbetar case- och projektbaserat. Med oss finns idéburna organisationer, forskningsinstitut, statliga verk, landsting, universitet och startupföretag. Vi jobbar hela tiden både med spridning och uppskalningsmetoder, säger Petter Falk, som är föreståndare för xKRP, och som deltog via film.

Se även tidigare blogginlägg om xKRP

Datadrivet skogligt labb vid SLU

Sveriges lantbruksuniversitet har drivit skogligt laboratorium sedan 1923, men genomför nu en datadriven satsning. Det blir en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data. Verksamheten syftar till att skapa en kreativ mötesplats som främjar användningen av den senaste tekniken inom 3D-fjärranalys och de data och analysverktyg som förvaltas inom SLU:s miljöanalys. Den 19 oktober invigs labbet i Umeå – och alla är välkomna!

– Tanken är att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten, säger föreståndare Anna-Lena Axelsson, som är forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning och även håller i labbets föredömliga närvaro på Facebook.

Se även tidigare blogginlägg om skogsdatalabbet

Green Viz Lab och miljöhänsyn

Miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Det är inriktningen på det datadrivna labb som drivs av Research Institutes of Sweden (RISE). Green Viz Lab ska utgöra en nationell resurs för arbete med grön infrastruktur och visualiserade beslutsunderlag för planprocessensaktörerna. Huvudsyftet med plattformen är att bidra till miljöinnovation, verksamhetsutveckling och förändringsarbete för behovsaktörerna. Annelise de Jong och Jonas Lindqvist från RISE Interactive och RISE Acreo berättade om labbet som ska ta fram en digital infrastruktur för öppen innovation, som väsentligt ökar takten att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad och arbetet sker i samarbete med Naturvårdsverket, Openlab KTH samt Future Position X.

Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform

Helsingborg är en av landets första kommuner som tillgängliggör en öppen databas för plats- och evenemangsdata. Med hjälp av databasen kan vem som helst ta del av – och bygga tjänster kring – öppna data för vad som händer i kommunen. I enlighet med Helsingborg stads princip Öppna allt har man bland annat släppt plats- och evenemangsdata. I databasen publiceras evenemang av underhållnings- eller nöjeskaraktär som är öppna för alla, riktar sig till privatpersoner och äger rum i Helsingborgs kommun. Nu ska Helsingborg skapa en smart programmerbar stad med möjligheter för flera aktörer i samverkan genom öppna API:er för att främja invånare och besökares upplevelser av staden.

– Målet är att skapa en öppen plattform med ett ramverk och metodik för fortsatt innovation. Vi utgår från sensorer, beacons samt plats- och evenemangsdatabasen för att skapa Sveriges största och öppnaste upplevelseplattform. Som ett delmål i projektet ska en affärsmodell skapas för staden och dess samarbetsparter, säger Conny Dagland, som tillsammans med Björn Westerlund håller i satsningen.

Ladds – labb för det datadrivna samhället

I Västerbotten pågår verksamheten i labbet ”Ladds” – ett labb som ska möjliggöra datadrivna innovationer som stödjer ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet för både stad och omland. Man ska under hösten starta två projekt som är inriktade mot dessa mål. Det ena projektet handlar om att öka återanvändningen och stärka lagerarbetare i återvinningsbranschen, och mer specifikt Returbutiken i Umeå. Ett annat projekt som ska starta är hjälpa evenemang på landsbygden att få bättre beslutsunderlag genom att göra det möjligt att fånga in data om evenemanget och dess besökare.

– Det handlar helt enkelt om att sätta upp sensorer av olika slag och mäta hur många som besöker de olika deleventen inom eventet, hur många som är barn, hur många som är vuxna, var besökarna kommer ifrån och vad de tycker, säger projektledare Thomas Kvist, som bidrog via ett filmat inslag.

Se även tidigare blogginlägg om Ladds

Lantmäteriets innovationslabb

Den allra största satsningen som Vinnova gjorde kring datadrivna labb förra året var Lantmäteriets innovationslabb. Labbet består av en virtuell miljö som ger möjlighet att dela och ta del av data och diverse tillämpningar, men tyvärr fanns inte möjlighet att ta del av projektledaren Anders Enmarks pitch under dagen. Däremot har Ateas nyhetstjänst Voister en nypublicerad film med Anders där han presenterar hur man tar allmänheten till hjälp för att identifiera fastighetsgränser och liknande.

Följeforskare

Anders Frick (jag som skriver denna text) tipsade om att boka upp besök med mig men även att gå med i den interna diskussionsgruppen som vi har skapat. Gruppen är enbart till för projektdeltagare för de datadrivna labb som fått Vinnovastöd 2016 eller 2017: https://www.facebook.com/groups/1874298626120265

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Gunnar Karlsson presenterar insikter från dagens workshop

Slutsatser från dubbelworkshop

På eftermiddagen hölls en tvådelad workshop, om utmaningar och delat lärande, samt om framgångsfaktorer. Några av de slutsatser som kom fram i diskussionen om hur man vet om ett labb är framgångsrikt var följande:

  • Mått
    • Det viktiga är *att* man mäter, siffrorna i sig fångar inte alltid sanningen
  • Nytta kan skapas på många olika sätt
    • Labbet kan agera som expert och ge svar på frågor
    • Man kan bygga ett starkt nätverk och agera mäklare
    • Man har användare av sina data/resurser (ibland många, i andra fall få men mer strategiska användare)
  • Känd
    • Man kan skapa debatt, som ett slags resultat och nytta
    • Man kan bidra till andra aktörer och deras pågående debatt
    • Synas i olika media/press
    • Följare i sociala media
    • Känd inom vs. utom branschen
  • Nya aktörer
    • Få kontakt med aktörer man idag inte känner till
    • Engagera externa aktörer att jobba åt labbet, exempelvis crowdsourcing/citizen science
    • Kommuner och allmänhet
  • Beslut
    • Samma beslut, men snabbare processer

03
Sep | 17:37

MyData – sätter dataanvändare i centrum

MyData är namnet på en modell för användarcentrerade data. I veckan hölls en konferens i Tallinn och Helsingfors om konceptet och ungefär 750 personer deltog. Trots att MyData är en utarbetad nordisk modell var dock antalet deltagande svenskar lätträknade. Här följer en kort inblick i lite av det som presenterades – och varför detta är relevant för aktörer i Sverige.

Alla data som vi delar med oss via sociala medier, sökmotorer, appar, mobiltelefoner, kreditkort och liknande har i stor utsträckning företagens behov i fokus; Det är företagen som väljer vilka data som samlas in och hur dessa kan tillgängliggöras för användare. MyData sätter istället användaren i fokus och låter användaren bestämma hur dennes data används, delas eller säljas vidare till tredjepartsaktörer. Dataportabilitet är därför en central funktion.

MyData är alltså inte någon affärsidé eller produkt, utan snarare ett tankesätt med tillhörande konceptuella ramverk. Kring detta ramverk kan företag och organisationer bygga vidare och skapa affärer. På konferensen presenterades en hel del affärscase, men fler efterfrågades.

Själva konceptet med MyData lanserades i Finland 2014 och ett år senare publicerades den 12-sidiga rapporten MyData – A Nordic Model for human-centered personal data management and processing, skriven av Antti Poikola, Kai Kuikkaniemi och Harri Honko vid Open Knowledge Finland och sponsrad av bland andra Kommunikationsministeriet som ansvarar för Finlands kommunikations- och trafikpolitik.

Paneldebatt om städer och MyData

Paneldebatt om städer och MyData

Flera forskningsrapporter har presenterats kring MyData och utgångspunkten är fortfarande delvis akademisk, men Antti Poikola poängterar att den största förändringen för de som vill anamma MyData-konceptet handlar om tankesätt.

Initialt kanske det inte ser så annorlunda ut, men på lång sikt innebär MyData en väldigt stor förändring jämfört med hur data hanteras i världen idag. För vår del i teamet bakom MyData handlar det nu mycket om att gå från planering till genomförande. Det finns en hel del bra exempel på bolag och organisationer som anammar konceptet med MyData, men trots att vi hela tiden betonar att det handlar om en nordisk modell och vi har goda kontakter i bland annat Danmark och Estland så är antalet aktörer i Sverige och andra nordiska länder klart färre än här i Finland, säger Antti Poikola, som därför kommer att hålla ett föredrag om MyData på Nordic Open Data Forum i Stockholm i november.

För användare ger MyData bättre kontroll på sin egna data, vilket ökar integritet och valmöjligheter. Dessutom ökar möjligheten att tjäna pengar på sin egna data. Trots att fördelarna för användare är uppenbar finns det fördelar också för företag och det omgivande samhället. Företagen kan få större förtroende från användare och nya innovationer kan skapas genom dataportabiliteten. Det annalkande införandet av GDPR i maj 2018 underlättas också, liksom generellt beslutsfattande baserat på data.

GDPR skyddar ju enskilda personer, men MyData vill gå längre än så. MyData vill inte bara skydda utan hjälpa enskilda att ta makten över sina egna data. Min roll i MyData-teamet är nu att skapa koppling mellan akademi och den omgivande världen, säger Antti Poikola, som brukar kallas för ”Jogi”.

Snabbsammanfattning av några inslag på konferensen MyData2017:

 

X-Road – ökar möjligheten att utbyta data
Estland har utvecklat X-Road, som är ett ramverk för datakommunikation. Ovanpå det kan man bygga offentliga tjänster som säkert kan skicka data mellan olika verksamheter. Estland och Finland har nyligen bildat en samägd organisation kallad Nordic Institute of Interoperability, runt tekniken X-Road.

Suomi.fi – samling av offentliga tjänster
En webbplats som bygger på ovan nämnda X-Road är Suomi.fi. Det är en slags katalog för alla offentliga tjänster i Finland. Man är mer än en portalingång och har API:er under utveckling som ska möjliggöra integration av tjänster på nytt sätt. Vanligaste tjänsten idag är eID.

Elektroniskt ID  utan statens inblandning
eID – ingen på konferensen pratar om statliga lösningar, vilket är lite märkligt. Förklaringen är att företag är intresserad av globala lösningar och då duger sällan nationella särlösningar. Kanske är det också att tekniken i de statliga lösningarna inte räcker för de som vill bygga tjänster baserade på identitet. Det nämndes dock initiativ som försöker aggregera nationella identitetslösningar till något mer standardiserat. Läs mer om projektet Secure Identity Across Borders Linked 2.0.

Plattform för kunddata
Eftersom lagring och hantering av kunddata kan vara svårt har det lanserats en mängd olika verktyg och plattformar för behov just runt data om kunder. En plattform är TruNomi.

Samtycke kräver maskinell verifiering
Typiska uppgifter för en plattform är “consent”, dvs vad kunden har godkänt för villkor kring sina data. (Consent = samtycke, medgivande). Tidigare sa vi ofta ‘content is king’. Nu vill man lansera ‘consent is king’. Lösningen bygger på blockkedjan och gör att mycket av informationen blir synlig öppet, dvs alla kan utläsa vem du gett tillstånd, vad de får göra och under vilken tid. Man kan samtidigt konstatera att lösningar som denna bygger på att vi först löser frågan om eID. Kan vi inte identifiera personer och företag så blir det svårt att på bra sätt hantera consent. Vi behöver maskinellt kunna verifiera avtal och parter.

Verifiering – en nyckel för att höja datavärde
Tieto var inne på samma spår, fast kring data och information. Man sa att värdet av data inte kommer (som många tror) av informationen i sig, utan det är istället att det går att verifiera data — dvs vi vet vems data, vilken källa data har, vi kan bedöma kvalité, etc. Maskinell verifiering är en unik kvalité av information, och det är det som skapar värdet och möjliggör att utveckla nya lösningar.

PersonalData.io och Donald Trump 
Snabbintervju med Paul-Olivier Dehaye, medgrundare av tjänsten PersonalData.io, som vet *allt* om hur Cambridge Analytica arbetade i Trumps presidentvalkampanj:

Cozy – ett digitalt hem
Tjänsten https://cozy.io/en/ fick stor uppmärksamhet. Det är “ditt digitala hem” för alla dina data. Om du inte kan se och enkelt komma åt dina data, så kan du heller inte skydda/dela/radera dina data. Man kallar sig för din personliga molntjänst. Det speciella här är att du kan välja var dina data ska lagras. Många kommer så klart välja de tjänster man redan har, som Microsoft, Google, Dropbox, Amazon osv. Men, du kan också lagra allt själv, vara din egen host. Det finns en lösning för Raspberry vilket gör det både enkelt och billigt. Open Source, så klart.

Digi.me – en plattform utan datalagring
Det presenterades en mängd liknande lösningar på temat personliga data i molnet. https://www.digi.me/ var en sådan. Det är en plattform för att komma åt och se dina data, men inget ligger lagrat hos digi.me utan du behöver en host. Man vill på detta sätt skydda dina data.

Datahantering som färdig paketlösning
På konferensen fanns överraskande många kommersiella plattformar som hade färdiga lösningar för att kunna hantera persondata. De löser saker som moln, säkerhet, känsliga data, compliance med GDPR, delning av data, hantering av hälsodata. Rimligen finns här en potential till framgång, då väldigt få organisationer klarar av att utveckla eller ens kravställa en upphandling på området. Hur man som företag ska uppfylla GDPR är skäl nog att välja en färdig lösning.

Varför delar man data?
En mer akademisk session, benämnd Why do they care, handlade om paradoxer kring personliga data. Det finns kända risker med att dela data, men som användare gör man det ändå. Sessionen handlade om vad man vet om hur användare tänker och fungerar kring frågor om säkerhet, integritet och öppenhet.

Det finns ett antal modeller som kan förklara hur vi som användare tänker kring risker. Privacy calculus går förenklat ut på att en liten vinst här och nu värderas högre än en framtida risk. Det förklarar varför vi väljer att skaffa oss en blygsam vinst för stunden, då en eventuell nackdel ligger så långt i framtiden att vi slipper oroa oss just nu. Theory of construal levels säger, lite liknande, att vi ger olika värde till aspekter som avstånd, grad av abstraktion, temporala egenskaper. Det som är nära oss värderas högre än det som är geografiskt långt borta, som ett exempel.

Det som alla teorier har gemensamt är slutsatsen att skrämma användare att “göra rätt” inte fungerar. Det är en faktor som inte alls påverkar oss. Det som enligt forskningen fungerar är sociala faktorer och härmande. Kort, vi gör som andra personer som vi litar på gör.

Datadrivet i fokus för Barcelona
Till sist en snabbintervju med Francesca Bria, teknikchef i Barcelona, som arbetar mycket med datadriven innovation:

Foto & film: Anders Frick

Sida 1 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter