Taggarkiv: datadrivna labb

05
Apr | 13:01

Ska vi prata om datadrivna labb?

Här finns en sammanställning av information om utlysningen Datadrivna labb 2017. Nu efterlyser vi dig som vill ha möte om ditt tematiska område – exempelvis livsmedel/jordbruk/daglivs, media och journalistik, bank/försäkring/finans, eller kanske någon aspekt av produktion/tillverkning som är datadriven. Om ni är en (tematisk) grupp så tar vi gärna en diskussion för att öka förutsättningarna för en bra ansökan.

Elektricitet och järnväg är infrastruktur. Data är infrastruktur i ett digitalt samhälle.

Elektricitet och järnväg är infrastruktur. Data är infrastruktur i ett digitalt samhälle.

Utlysningen handlar om att skapa samhälleliga och ekonomiska värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster. Syftet är att öka kapaciteten att använda data i innovationer. All formell information finns på utlysningens webbsida.


Inspelning från informationsmöte och match-making inom datadrivna labb.

Utlysningen ger möjlighet att etablera nya tematiska miljöer kring datadriven innovation. Inför en informationsträff sammanställde vi en kort presentation; se nedan.

På mötet deltog även Trafiklab som ett bra exempel på hur ett datadrivet labb kan fungera, i detta fall inom kollektivtrafikområdet. Hur andra labb bör fungera beror så klart på områdets förutsättningar, som kan variera med aktörerna, typ av data och andra förutsättningar för att omsätta data i innovation.

 

Vi har gärna en dialog med intresserade för att se om era idéer skulle fungera inom denna utlysning. Det finns många tematiska områden där bra förutsättningar för datadriven innovation redan finns på plats. Det som saknas är ofta en central plats där man kan skala och sprida erfarenheter och teknik/lösningar, dvs ett datadrivet tematiskt labb.

Planerar ni ansöka, gör som i plus-kolumnen och inte som i minus-kolumnen

Planerar ni ansöka, gör som i plus-kolumnen och inte som i minus-kolumnen

27
Feb | 15:15

Darwin+ (datadrivna labb, del 5)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag berättar Magnus Lindén på Sweco om Darwin+.

I Sverige har vi mycket bra leveranssäkerhet ur avbrottsynpunkt. Den senaste officiella statistiken är från 2015. Den visade på att en elnätkund i genomsnitt drabbades av 1,2 avbrott med en total avbrottstid på 118 minuter.

Leveranssäkerhet i de svenska elnäten

Leveranssäkerhet i de svenska elnäten

Elnätsbranschen jobbar intensivt med att minska avbrottstiden, mestadels genom att bygga bort flaskhalsar i systemet och genom att kontinuerligt byta ut gammal utrustning.

En viktig del i arbetet med att minska störningstiden är att förstå vad som orsakar störningarna. Energiföretagen i Sverige jobbar med kontinuerligt med detta och samlar information i DARWin.

Systemet har funnits sedan slutet på 1990-talet och bygger på att textfiler skickas med e-post till en enskild person som importerar och hanterar informationen. 2017 känns inte detta modernt, och glädjande så visade det sig att Vinnova kunde stödja vidareutveckling av DARWin via sin utlysning datadrivna labb.

En uppdatering av tekniken i DARWin är välkommet. Det riktigt intressanta är dock att det arbete som nu genomförs skapar en öppenhet till den information som finns i systemet.

Projektet jobbar med öppenhet gällande data och all störningsdata kommer att vara offentlig. Data kommer att publiceras i JSON-format och all information som finns om störningarna kommer att bli tillgänglig. Databasen kommer att även innehålla data som inte är offentlig. Detta kommer att hanteras via inloggning, och företagsdata, kunddata och ledningsdata kommer bara vara tillgänglig för respektive företag genom inloggning.

Förhållandet mellan ”privat” och ”offentlig” data löses på följande sätt, där (C) är en nyutvecklad komponent inom projektet.

Modell över Darwin

Modell över Darwin

Syftet med förbättringarna och öppenheten är att möjliggöra för fler elnätsbolag att medverka i processen där data används i existerande och nya tjänster. Centrala förutsättningar är hur användning av NIS/GIS-verktyg tillsammans med öppna data kan förbättra elnätens utveckling till smartare och effektivare lösningar. Idag används system digitalisering och dokumentation av elnäten med dess mest centrala objekt. I takt med att dessa system kopplas mot realtidssystemen har de kommit till att bli centrala i elnätsbolagens utveckling och planering av nya elnät. Samtidigt har ett enskilt elnätsbolag inte tillgång till en samlad statistik på felande komponenter utöver sin egen.

Projektets mål är att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi (högskolor, universitet), innovatörer/entreprenörer/leverantörer och kunder/användare med intresse för datadriven innovation som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt. I labbmiljön kommer företag och andra aktörer ges möjlighet att pröva lösningar på ett strukturerat sätt.

Projektets första referensgruppsmöte har gått av stapeln och nästa steg är nu en referensrunda om XML-filer fram i april. Går allt som det skall är vi klara runt årsskiftet 2017/2018 och har då skapat ett system som möjliggör för aktörer (elnätsbolag likväl som leverantörer och akademi) att fortsätta att utveckla tekniker och tjänster för att öka leveranssäkerheten i det svenska elnätet.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Magnus Lindén, Sweco, 08 695 14 43, magnus.linden@sweco.se

 

17
Feb | 09:21

Skogsdatalabbet@SLU (datadrivna labb, del 4)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag berättar Anna-Lena Axelsson på Sveriges lantbruksuniversitet om Skogsdatalabbet@SLU.

Vad är syftet med ert datadrivna labb?

Skogsdatalabbet är en ny kreativ mötesplats som främjar användning av data och analysverktyg som förvaltas och utvecklas inom SLU:s skogliga miljöanalys och fjärranalys.

Labbet ska tillgängliggöra data, sprida information och ge konkret stöd till nya användare, t ex företag, myndigheter och skogsägare. Skogsdatalabbet är en utvidgning av det studentorienterade Ljungbergslaboratoriet som fokuserar på 3D-data och fjärranalys – och som nyligen fick nya anslag för fortsatt arbete. Satsningen på Skogsdatalabbet ger en möjlighet att utvidga labbmiljön till att även omfatta data och statistik från Riksskogstaxeringen och analysverktyget Heureka som används för att ta fram framtidsinriktade skogliga hållbarhetsanalyser.

Vilka aktiviteter kommer ske i ert labb? Finns labbet, och vad i så fall består labbet av?

Vi har just startat upp en seminarieserie tillsammans med Ljungbergslaboratoriet och snart drar vi igång arbetet med att utveckla tjänster för att ge tillgång till data för olika testområden, säger Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet. Seminarierna spelas in och tillgängliggörs via hemsidor och sociala medier.

Under våren ska vi tillsammans med företag, konsulter och myndigheter ta fram några olika pilotprojekt som vi ska arbeta vidare med. Skogsmaskintillverkare, kommuner och naturvårdskonsulter finns med bland de vi diskuterar med just nu. Vi har tänkt bygga upp både ett fysiskt och ett virtuellt labb, men redan nu märker vi att intresset troligen är störst för det nätbaserade labbet. För att få tillgång till vissa data och verktyg måste man dock besöka oss på plats. Nya användare kommer att stödjas av specialister inom skoglig planering och fjärranalys för att få ut mer av våra öppna data och befintliga verktyg. Skogsdatalabbet kommer också att genomföra riktade webbinarier, tematiska workshops och vi planerar även ett hackaton. Dessutom kommer vi att ha ”öppet labb” vid några tillfällen här i Umeå.


Point cloud from image matching of photos taken from UAV at 120 m above ground. The camera used was a Ricoh GR (16 MP). This flight took around 40 minutes with a UAV plane and the overlap was 80/80 between the photos.

Vad kommer ni kunna erbjuda andra som är intresserade?

Skogsdatalabbet kommer att göra det enklare att utnyttja data från Riksskogstaxeringens permanenta provytor, vilket är särskilt intressant för olika företag som arbetar inom fjärranalys. Det finns även en outnyttjad potential för bättre skogliga beslutsunderlag inom naturvården och kommunal förvaltning. Här kommer vi att arbeta aktivt för att t ex kommuner och naturvårdskonsulter ska få upp ögonen för nya affärsområden och möjligheter.

Skogens betydelse för en hållbar utveckling har ju flera dimensioner – en social, en ekonomisk och en ekologisk. Vi ser att myndigheter och kommuner har behov av strategiska hållbarhetsanalyser för att ta väl avvägda beslut om förvaltningen av egen skog eller om policyinriktning. Med hjälp av det skogliga analysverktyget Heureka kan skogens betydelse för ekonomi, folkhälsa, miljö och naturvård belysas på ett systematiskt sätt. Nya integrerade verktyg underlättar även för enskilda intressenter att delta i olika besluts- och planeringsprocesser med koppling till skog. Det går även att göra datorvisualiseringar för hur skogen och landskapet kan komma att se ut i framtiden.

Det finns också ett stort intresse för ny teknik inom 3D-området, t ex datainsamling med marklaserscanner eller drönare samt möjlighet att visualisera och uppleva skogliga data i VR-utrustning. En annan sak är möjligheten till personlig rådgivning och hjälp med att lösa praktiska problem kring datahantering, bearbetning och analys.

Kan man läsa mer om projektet eller kontakta er?

Enklast är att följa Skogsdatalabbets aktiviteter på Facebook.

På skogsdatalabbets http://www.slu.se/skogsdatalabb och  Ljungbergslaboratoriets hemsidor finns mer information. Det går också bra att kontakta Anna-Lena Axelsson som är föreståndare för Skogsdatalabbet.

Information om kommande seminarier finns här http://www.rslab.se/seminars/ och genomförda seminarier kan ses i efterhand via vår YouTube-kanal.

Finns det en dröm, om vad ni skulle kunna åstadkomma med hjälp av datadriven innovation?

Skogsdatalabbet innebär en möjlighet för oss forskare och miljöanalytiker vid SLU att mer aktivt dela med oss av våra data, våra analysverktyg och vår kompetens till nya användare.

En dröm är att fler delar av skogssektorn och samhället får del av aktuella data och beslutsunderlag som rör skogen som resurs. Bättre data gör skogsbruket mer effektivt och miljövänligt och väl underbyggda beslutsunderlag gör det enklare att hitta rätt avvägningar mellan skogens olika användningsområden. Idag pratas det mycket om bioekonomi och där är skogens resurs i form av biomassa en självklar del – men skogen är även viktig för naturvård och biologisk mångfald och för hälsa och friluftsliv.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Anna-Lena Axelsson: 090-786 85 91, anna-lena.axelsson@slu.se, http://www.slu.se/skogsdatalabb

27
Jan | 16:16

xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken (datadrivna labb, del 3)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Petter Falk på SP om projektet xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

Kronoparken i Karlstad sett från vattentornet. CC-BY: Jan Ainali.

”Men! Jag trodde data handlade om tekniska grejer som jag inte kan något om. Men när jag lyssnar på er så låter det som att jag också borde ha åsikter om det här. Ja, alla som jobbar med lokalbefolkningen som målgrupp”

Ungefär så började det. På ett möte arrangerat av RISE och Landstinget i Värmland där en salig blandning av människor inom sociala serviceyrken – sjuksköterskor, tandhygienister, sjukgymnaster, hemslöjdskonsulenter och idrottsfrämjare– träffats för att prata om öppen data.  Någonstans där gick det upp ett slags kollektiv ljus om att data inte är något tekniskt – det är något som alla borde ha åsikter om. Sjuksköterskan från vårdcentralen på Kronoparken satte verkligen finger på något som flera av personerna i rummet kändes, och vi gick från mötet med övertygelsen om att fler borde ha åsikter om data.

xKRP står för – Community Experience Data Lab Kronoparken. Tanken är att etablera ett konceptuellt och mobilt datalab där man kan utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren Genom att använda stadsdelen Kronoparken i Karlstad som ett geografiskt område för tester och utveckling av datadrivna idéer och metoder hoppas xKRP kunna skapa nya datadrivna lösningar som kommer lokalsamhället och i förlängningen hela samhället till gagn. Det kan handla om användande av interaktiva skärmar, lokalt utvecklade applikationer och nya sätta att dela information, men också hur man kan jobba sektorsövergripande på nya sätt. Visionen är en datasmart vardag i ett datadrivet samhälle, då tillgänglig data används på bästa möjligt sätt.

Tanken är att jobba i tre verksamhetscykler där vi inom varje verksamhetscykel bedriver flera projekt som berör bland annat datavisualisering, datadriven story telling, dataanvändning och datadriven innovation. xKRP etableras tillsammans med en bredd av partners både från offentlig sektor, akademi, civilsamhälle och näringsliv. Förutom SP och Interactive Insitute inom RISE så ingår Konsumentverket, Karlstads Universitet, Karlstad Innovation Park, Landstinget i Värmland samt, Canwz och ThunderMaps samt Ett Öppnare Kronoparken.

I skrivandet stund, december 2016, har vi redan påbörjat arbetet med prototyper kring verktyg för att hjälpa civilsamhället och vården att, genom öppen data, förbereda människor på sitt framtida vårdbesök samt kring att bättre dokumentera och visualisera folkhälsa lokalt. Efter årsskiftet kommer vi att börja jobba med olika typer av visualiseringar av data i det offentliga rummet, samt även jobba med modeller för hur man i högra grad kan involvera civilsamhället i diskussioner om datadriven innovation.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Petter Falk: +46 (0)10 516 59 03; mobil: +46 (0)702 88 59 03; petter.falk@sp.se; www.sp.se

27
Jan | 08:43

Datadrivet labb på ICE (datadrivna labb, del 2)

Detta är ett inlägg i en serie som presenterar beviljade projekt i utlysningen Datadrivna labb. Det är projekten själva som står för text och material. Idag skriver Josefin Hedberg på SICS North Swedish ICT om projektet Datadrivet labb på ICE.

D-ICE, datadrivet labb på ICE, är ett nyligen startat projekt finansierat av Vinnova som syftar till att stärka Sveriges kompetens inom datahantering och dataanalys, som är digitaliseringens kärna.

D-ICE plattformen

D-ICE plattformen

Syftet är att genom detta arbete möjliggöra nytänkande innovationer baserat på den information dataägarna kan få genom att använda och analysera sin data. Nya innovationer kan också skapas av dataanalytikerna genom att projektet tillgängliggör stora mängder data från industri och samhällsfunktioner och avancerade analysverktyg som de kan använda som grund för sin egen produkt- och tjänsteutveckling.

Projektet har även ytterligare ett syfte, och det är att fungera som en plattform där dataägare och dataanalytiker kan mötas, både som ett rent fysiskt nätverk såväl som i den digitala världen. Genom denna samverkansplattform ska kontakt kunna skapas mellan dataanalytiker och dataägare, såväl som mellan dataägare som har intresse av att dela data med varandra.

Labbet består av ett forskningdatacenter, SICS ICE, som ligger i Luleå. Anläggningen är unik i sitt slag i Norden vad det gäller att möjliggöra provning och forskning i storskalig datacentermiljö.

Till sin hjälp har projektet även verktyget HOPS, ett verktyg för att hjälpa och göra det enkelt för organisationer att implementera Big data-tillämpningar. HOPS är utvecklat av KTH/SICS och är avknoppat i företaget Logical Clocks som är en projektpartner i D-ICE. Även Ericsson är partner i projektet med syfte att utveckla sitt erbjudande till industrin.


D-ICE upplägg består av att, utgående från befintliga resurser hos deltagande projektpartners, addera värde genom samverkansplattformerna för att slutligen kunna leverera ett resultat till dataägarna som ger dem information värdefull för att kunna förbättra deras produktutveckling, verksamhet och affär. Se bild ovan.

Under denna första fas av projektet finns finansiering för att köra två piloter, men stort intresse finns och vi planerar för hur vi parallellt, eller framför allt i nästa fas, ska kunna ta emot fler dataägare som vill ha hjälp med att utforska dataanalysernas möjligheter i deras verksamhet. Intressenter finns över hela Sverige, och inom både industri och samhällsfunktioner.

Vid frågor om projektet, vänligen kontakta projektledare Josefin Hedberg, josefin.hedberg@sics.se, 070-606 09 09.

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter