Taggarkiv: EU

02
Jun | 10:45

Kommissionären sätter upp ny högnivågrupp RISE HLG

 

rise

Jan-Erik Sundgren, VOLVO;    Foto: Dan Andrée

 

Kommissionären för forskning och innovation, Màire Geoghegan-Quinn, har satt upp en ny högnivågrupp: Research, Innovation and Science Policy Experts (RISE) High Level Group (HLG). Gruppen har sitt första möte 11 juni.

Gruppens uppgift blir att ge strategiska råd till kommissionären för forskning, innovation och vetenskap. Fokus skall vara hur man bäst skall ta tillvara EU-forskning, innovation och vetenskap för att skapa tillväxt som är ”smart, ekonomisk och uthållig”. Gruppen leds av en ordförande Prof Luc Soete, rektor vid Maastricht University (NL) som utsetts av kommissionen.

Gruppen skall arbeta med att ta fram s.k. kortare Policy Brief inom områden som definieras av gruppen eller på uppdrag av kommissionären kompletterat med längre Policy Reports.

Gruppen består av totalt 38 personer, mestadels från universitet, institut och näringslivet. Undertecknad och Jan-Eric Sundgren, VOLVO finns med från Sverige. Alla ledamöter sitter dock med i egenskap av oberoende experter och representerar inte sitt land eller arbetsgivare.

Jan-Erik Sundgren säger: ”Min förhoppning är att trots gruppens storlek att vi för det första tydligt kan fokusera på de viktigaste områdena och frågorna som bidrar till att stärka konkurrenskraften inom EU vad gäller forskningens kvalitet men också hur vi utnyttjar de samlade resurserna för att säkerställa att insatserna leder till tillväxt i de dimensioner som ges i 2020 programmet. Dessutom är min förhoppning att interaktionen med en ny kommission och en ny kommissionär blir sådan att man lyssnar och tar till sig av gruppens samlade erfarenhet. Personligen så hoppas jag också att utbildning och den långsiktiga kompetensförsörjningen kommer upp på agendan. Om vi inte säkerställer att vi har välutbildade personer och kan attrahera excellens så får vi vare sig excellent forskning eller innovationer som bidrar till en hållbar tillväxt”

Själv hoppas jag att den nya gruppen, skall kunna påverka EUs FoI-agenda genom att vi tar fram strategiska råd i rätt tid och anpassat så att det blir användbart för kommissionen. Jag hoppas att just min kompetens att känna till hur kommissionen arbetar och tar beslut skall kunna vara till nytta för gruppen och Sverige!

 

04
Apr | 14:38

Kiselrondeller och innovationskatapulter i UK

Foto: Torcello Trio/Flickr/CC BY-SA 2.0

Foto: Torcello Trio/Flickr/CC BY-SA 2.0

På senaste ERAC-mötet (ERA and Innovation Committee) fick medlemsländerna redogöra för erfarenheter från nya initiativ inom forskning och innovation.

UK tog bl.a. upp att man noga studerat vad andra länder gör och fastnat för den mycket lyckosamma verksamhet som Fraunhoferinstituten i Tyskland bedriver. Fraunhoferinstitutens uppdrag är att bedriva tillämpad forskning till nytta för offentlig och privat verksamhet och med resultat som gagnar hela samhället. I UK insåg man genast att det inte går att bara kopiera andra länders lyckade satsningar utan man måste anpassa till de egna nationella förutsättningarna.

Med detta som utgångspunkt startade man de s.k. innovationskatapulterna och hittills har man satt upp sju katapulter:

De finansieras via tre källor: statliga basanslag (1/3), kontrakt som finansieras både av statliga och privata aktörer (1/3) samt kontrakt (1/3) som finansiera av helt av näringslivet. För att få en kritisk massa räknar man med att varje katapult behöver attrahera 10-15 M£/år. Som exempel på målsättning kan nämnas att inom framtida städer är målsättningen att ”develop high-value, integrated urban solutions which we are then able to sell to the rest of the world”. Katapulterna är ett initiativ av den relativt nya myndigheten. Technology Strategy Board.

Ett annat exempel är att man knappast kan kopiera Silicon Valley i Europa – åtminstone inte i Europas tätbebyggda områden – i London har man därför kommit på idén att etablera en s.k. kiselrondell (silicon roundabout)

Lokala entreprenörer i östra London har skapat en kiselrondell med bidrag just från Technology Strategy Board’. Syftet är att skapa en ”hub for media agencies and tech firms with a digital edge”.

 

26
Sep | 13:08

Nya och gamla jobb

Apps, by Sean MacEntee

Apps, by Sean MacEntee

Mycket talar för att nya jobb inte i huvudsak finns hos de etablerade företagen utan behöver skapas på andra håll. En del talar för att det är i appar vi hittar några av de nya jobben.

Det är drygt tio procent av företagen på Fortune 500-listan har varit där sedan 1955. Företag som på sin höjd av förmåga såg osårbara ut har försvunnit. Det är en hög omsättning, ”87% of the companies have either gone bankrupt, merged, gone private, or still exist but have fallen from the top Fortune 500 companies”. Medellivslängden för företag på denna lista sjunker stadigt och är nu under 15 år.

Steve Jobs förde i sin biografi fram en teori om varför stora företag går under. Han menade att företagen genom att värdera omsättning och andra ekonomiska fenomen tappar fokus på det som en gång förde företaget till framgång. Man tappar då teknisk utveckling och design menade Jobs:

The company does a great job, innovates and becomes a monopoly or close to it in some field, and then the quality of the product becomes less important. The company starts valuing the great salesman, because they’re the ones who can move the needle on revenues.

Sveriges Radio sände i veckan ett avsnitt i Vetandets värld på just temat Teknikjättarna som försvann. Medverkade gjorde forskaren Christian Sandström som föreläser i ämnet disruptiva innovationer.

De var som ett sorts sentida dinosaurier. Företag som Kodak, Facit och Nokia växte till marknadsledande jättar men verkade inte kunna anpassa sig när ny teknik gjorde sitt intåg. Varför klarar sig vissa teknikföretag medan andra kollapsar?

När etablerade företag försvinner, vad kan ersätta dom? Vad kommer generera nya jobb? EU menar att ett svar kan vara appar. Neelie Kroes kommenterar en aktuell rapport om app-ekonomin, ”…an app economy worth hundreds of thousands of jobs, and generating billions of euros a year. That’s not bad for an economy that, 5 years ago, didn’t even exist.” EU har runt 22% av denna nya globala rörelse, och det är 529,000 jobb (varav 60% är utvecklare). Området omsätter årligen mer än 10 miljarder euro.

Mer att läsa finns på sajten http://eurapp.eu/ som har som sin uppgift att belysa hur app-ekonomin i EU ser ut och fungerar.

Man har även en tävling 8på den amerikanska tävlings-sajten InnoCentive…) om hur man kan hjälpa EU att få en ännu bättre fungerande marknad för appar:

(1) the natural fragmentation of national and regional markets
(compared with the US, China, or Japan) by size, language, culture, etc.; (2) EU
and local regulatory conditions (legal complexities,
country-specific personal data policies, etc.); and (3) difficulties in
finding and retaining a talented, educated and skilled
workforce
.

The European Commission is seeking advice on initiatives it could develop to overcome these “environmental” barriers and foster growth of the EU app economy. The EC is seeking perspectives broadly – proven ideas from the high tech/software industry or from any other industry are welcome.

Jag rekommenderar den intresserade att läsa rapporten The European App Economy: creating jobs and driving growth.Rapporten rekommenderar att hjälpa denna bransch att växa genom följande förslag:

  • Facilitating access to government data for developers, e.g. mapping, meteorological and real time public transport data as well as information on community level services.
  • Enhancing connectivity by making more spectrum available for wireless services.
  • Advancing the European single market in intellectual property and communications.
  • Embracing app-driven innovation across all sectors, e.g. health, education, enterprise, lifestyle.
  • Ensuring a flexible and supportive business environment for start-ups and entrepreneurs.

taggar: , ,
26
Sep | 06:11

Vilka är vi som bevakar EU i Bryssel

Den här bloggen, EU och andra delar av världen, kommer att handla om vad som händer inom EU och i övriga världen med fokus på forskning, utveckling och innovation. Ni kommer att få läsa om vårt arbete, våra upplevelser, reflektioner och vad som är på gång utanför Sveriges gränser. Mycket kommer att handla om EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Ibland kommer vi också ha möjlighet att berätta mer om vårt internationella arbete, utbyten och intressanta internationella besök. Vi som kommer att blogga är framförallt Dan Andrée och Sandra Olivera på VINNOVAs Brysselkontor samt Joakim Appelquist från Stockholmskontoret.

Vilka är då vi som arbetar på VINNOVAs Brysselkontor?

Dan Andrée började springa EU-korridorerna för exakt 30 år sedan – det var konferensen om det första ramprogrammet. Han har också hunnit springa i de svenska korridorerna bl.a. genom att sätta upp den första NCP-organisationen och sedan vara förhandlare för det femte ramprogrammet. Han sprang i Kommissionens korridorer som nationell expert när sjunde ramprogrammet togs fram och sedan dess har han sprungit igenom förhandlingen av Horisont 2020.

Så som ni ser en hel del springande. Två av oss har sprungit desto kortare distanser i EU:s korridorer men ändock hunnit med den del.

Louise Lundbergs EU-resa började med ett plan till Paris för EU-rättsliga studier vid Université Panthéon-Assas där det blev en hel del springandes över Luxembourgparken mellan föreläsningssalar och bibliotek. Därefter bar det av till de verkliga EU-korridorerna och en praktikplats på juridiska enheten vid Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén där hon lärde sig värdefulla genvägar i den byråkratiska världen. Vägvalen på karriärskartan i Bryssel är många men till slut ledde den henne fram till sin nuvarande tjänst på Vinnova.

Jag själv började 2009 att arbeta med analyser och uppföljningen av det svenska deltagandet i sjunde ramprogrammet. Sedan dess har jag sprungit vidare i rollerna som nationell kontaktperson för samhällsvetenskap och humaniora forskning och som kontaktperson för finansiella frågor i sjunde ramprogrammet. Sedan april 2013 befinner jag mig på plats i Bryssel för att på nära håll följa utvecklingen i ramprogrammet och andra ERA relaterade frågor.

13
Sep | 11:05

Ett manifest för startups

Bild: Peter Svensson

En stor samling startups på Stockholm Startup Hack.

Nya företag behöver inte stå inte i konflikt med etablerade aktörer, men nog är det aningen mer intressant med startups om man är intresserad av banbrytande innovationer? EU är inne på detta spår med sitt startupmanifesto för just nya företag, ”…we have distilled 22 actions which, taken together, can give European businesses the best chance of future success.”

The days of relying on large businesses or the government for job creation are over. Many of the millions of jobs lost over the past five years will never return in their old form. Entrepreneurship, which has been the engine for growth in the United States, has not been cultivated in an effective or systematic way in Europe. To create more businesses and more startups requires more than a change in policy. It requires a change in mentality.

Det går göra ett antal reflektioner kring EU:s arbete på startups och detta manifest:

  1. Vi trodde att manifestens tid var över? Det fanns en hype kring manifest runt 2009 då man fick känslan av att alla skrev manifest. I Sverige hade vi bland annat Det postdigitala manifestet och Det nätpolitiska manifestet. Båda var läsvärda och borde ha resulterat i mer handling (kan jag tycka personligen).
  2. Manifest som adjektiv kan betyda ‘tydlig’. När ett område är komplext och anses ha stor betydelse så tillsätter man ett råd, en utredning, en kommission – med resultatet att problemen genomlyses i all sin komplexitet (i långa dokument). Bra så, men ett manifest är ett alternativ, och en välkommen kontrast som istället angriper komplexiteten genom att vara tydlig. Användningsforum använder inte ordet manifest, men Designprinciper för offentliga digitala tjänster är ett utmärkt exempel på hur man bör gå till väga. Utmaningen med design av digitala tjänster i offentlig sektor är erkänt besvärligt, men är uppfriskande förenklad till 10 principer.

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

  3. Bra manifest kan samla de allra bästa personerna och få uppmärksamhet. Jag tänker på Russel-Einsteinmanifestet från 1955, som undertecknades av endast 11 personer. Manifestet handlande om farorna med kärnvapen och hade bland andra Bertrand Russel och Albert Einstein som underteckare. Sånt räknas också.
  4. Manifest kan bli hur fel som helst. Det futuristiska manifestet från början av 1900-talet hade stor påverkan på konst innehåller många märkliga påståenden, som artikel 9: ”Vi vill förhärliga kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan.
  5. En sak ingenjörskonsten har lärt oss är att man ska sätta namn på saker man vill kommunicera och följa upp. Om man gör ett manifest som innehåller 22 actions, så får man inte gömma dom på en webbplats så rörig som deras och att inte numrera dom tydligt. Sajten är märkligt oanvänbar.
  6. EU:s manifest är inte inbäddat i en politisk korrekt mall. Se här bara vad de skriver om sina egna insatser för att öppna upp offentliga data:

The irony of public data in the EU is that so little of it is actually public. From transportation to treasury to tender information, opening up government data can increase transparency and trust, while increasing citizen engagement, empowerment and equality. In addition, unlocking public data from its shackles allows innovative companies to introduce new products and services that can further reduce the dependence on central government and create new businesses at the same time.

taggar: , ,
Sida 3 av 41234

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter