Taggarkiv: forskning

07
Aug | 16:40

Open and User Innovation Conference 2017

Vi tar upp några observationer från Open and User Innovation Conference 2017. Arrangör i år var Innsbrucks universitet. Vi har tidigare bloggat utförligt om detta nätverk för forskare inom öppen innovation (2013, 2014, 2016).

Innsbrucks universitet har runt 30000 studenter och 4500 anställda

Innsbrucks universitet har runt 30,000 studenter och 4,500 anställda

2017 års upplaga samlade 224 deltagare från 77 universitet och 22 länder. Konferensen alternerar mellan USA och Europa och drar varierande deltagare beroende på plats. Det är en rent akademisk konferens som fokuserar på öppen innovation i skolan som Eric von Hippel representerar. Det betyder fokus på hög grad av öppenhet och individer som skapar innovationer.

Innsbruck flygplats är annorlunda, inklämd mellan höga berg.

Innsbruck flygplats är annorlunda, inklämd mellan höga berg.

På tal om EvH, alla deltagare fick en kopia av hans nya bok Free Innovation (free som pdf och för Kindle). I linje med bokens budskap är den publicerad med licensen CC-BY-NC-ND.

I explain that free innovation is an inherently simple, transaction-free, grassroots innovation process engaged in by tens of millions of people in the household sector of national economies. Unlike producer innovation, free innovation does not require intellectual property rights to function. Indeed, from the perspective of participants, free innovation is fundamentally not about money – it is about human flourishing.

Boken har sin grund i det som sker i civilsamhället och i vissa bolag, runt ”the very new ways innovation is being conducted in the digital age”. Hushållsinnovation skulle man kanske kunna förenkla det som, dvs konsumenter som bygger lösningar för egna behov. I denna process finns många  speciella egenskaper, men en unik sådan är att IP inte spelar någon roll i innovationsaktiviteten. Numera sker mycket användarinnovation på lokala makerspaces eller på globala digitala plattformar. Innovationerna kan vara enkla men har sammanlagt stort värde, både mänskligt och ekonomiskt. Boken vill visa att denna typ av innovationer är oftast helt okänd, speciellt för beslutsfattare och inom policy. Förespråkarna menar att det är ett slags policymisslyckande (jfr. offentligt stöd för innovation som brukar sägas ha sin grund i marknadsmisslyckande).


Anna Young är en av grundarna till MakerNurse, som tar maker-området in på sjukhusen

När man pratar om kombinationen innovation, digitalt och individer så ligger makers och makerspaces nära till hands. Digitala komponenter och verktyg är billiga och enkla att använda. Det går bygga smarta lösningar för hundralappar. Men det finns områden där liknande utveckling inte sker av sig själv. Ett projekt som liknar en del av Vinnovas finansierade innovationsslussar i sjukvården är MakerHealth. Det finns också en underavdelning MakerNurse. De är projekt som sprider maker-evangeliet till vanliga vårdaktörerna. Personal i vården ser ofta problem i jobbet – som kanske kan få sin lösning genom att flytta makerspacet in på sjukhuset.


En beskrivning av vad NightScout går ut på

Ett exempel som presenterades under konferensen och som finns beskrivet i boken är NightScout. Det är idag ett globalt projekt med tusentals följare i deras Facebookgrupp. Det hela startade med 4-åriga Evan Costic som har diabetes typ 1. Han behöver kontinuerlig kontroll av glukos och bär en enhet som mäter var femte minut. Värdet visas på en liten bärbar display. Pappa John är inte nöjd med att han inte kan följa värdena på distans, och utvecklar en lösning som bygger på en mobil, en kabel och lite kod. Idag har detta växt till ett omfattande projekt med hantering av olika system, alarm, SMS-varningar etc. När väl mätvärdena är digitala och tillgängliga över nätet så går det ta fram massor med nya funktioner och förbättringar. Bara den svenska gruppen har 1300 medlemmar.

Det presenterades många intressanta exempel inom vård och hälsa. Ett sådant var Patientube. Det är ett projekt (på tyska) som handlar om patienter som hjälper andra patienter. Detta fångar precis new ways innovation is being conducted in the digital age. Patienter och anhöriga postar videos runt någon aspekt av en diagnos. Nätverket, transparensen, dialogen med experter, och kommunikationen patient-till-patient hade varit omöjligt utan digitala verktyg. Det är ett initiativ med högt värde för personerna, och bygger helt på existerande teknik som youtube och facebook och kostar därför väldigt lite. Skalbarheten är betydande, även om detta är ett projekt som ännu inte hunnit ta fart.

Innovationstävlingar är fortsatt ett område som studeras, speciellt specifika tekniska egenskaper som vem som deltar, hur många deltagare är optimalt, hur kan man styra för att öka innovationshöjden på bidragen, vilka incitament ger vilka effekter etc. En tävling inom området social innovation är Global Social Venture Competition. En av vinnarna Faso Soap har fokus på malaria med målet att rädda 100,000 personers liv. Det dör 500,000 personer varje år i malaria, de flesta barn och 90% i Afrika. Lösningen är märkligt enkel. Det är en tvål, som går att tillvera av råvaror som finns lokalt (bl.a. citrongräs, fett från nötter, tegetes). Tvålens unika egenskap är att det lämnar en för malariamyggor avskräckande och skyddande doft på huden som varar 6-8 timmar. Något så enkelt som tvål skulle kunna vara en del av hjälp runt ett stort problem. Personerna bakom lösningen sägerSoap is one product you can find in all African family homes, no matter how poor they are, Most people wash in the evening and you want to be protected before you go to bed at night.”

En keynote av Google handlade om UX. Det saknades (imo) lite mer kött på benen runt hur företaget jobbar med att ta in innovation utifrån. Google har ju intressanta innovationstävlingar (Google Lunar Xprize är väl mest spännande), belönar jakt på buggar och liknande. De berättade om att material och resurser runt design finns öppet på https://design.google/. Jag tycker deras sajt kring design & sprints var mest givande. Man går igenom de fem stegen (Understand, Sketch, Decide, Prototype, and Validate) in en sprint och ger goda råd i övrigt.

Forskare på Johannes Kepler University Linz presenterade ett papper, Trajectories of Local Open Government: Investigating Managerial Perception of Innovativeness. Man undersökte hur kommuner tar sig an öppen innovation. Slutsatsen var att större kommuner har enklare att göra det än små (troligen sant för alla slags ambitioner och projekt). Slutsatsen, lite överraskande, var att det handlar mindre om organisationskultur utan formella aspekter dominerar, som management och tillgängliga resurser (personal, pengar, erfarenhet). En detalj som man presenterade var att om ansvariga person var över 50 så hände signifikant mindre… det skulle vara intressant att se detta brytas ner i bakomliggande orsaker – det är ju inte en fråga om antal år man levt, utan det är en indirekt indikator för kunskap, tradition eller motiv. Detta framgick inte av studien så långt.

Avslutade konferensen gjorde årets värd, prof. Johann Füller. Han tog upp betydelsen av digitalt för innovation. Just nu ser vi många inriktningar inom öppen innovation och tekniker som kommer påverka och dominera innovationslandskapet på sikt.


Prof. Johann Füllers avslutande keynote om framtida innovation, dominerat av digitalieringen.

Nästa konferens av OUI-konferensen hålls på NYU School of Law och NYU Stern School of Business, 6-8 augusti 2018.

24
Sep | 12:26

Seminarium för svenska EU-parlamentariker om EU:s satsningar på forskning och innovation

I januari 2014 startade EU:s nya forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020 som ni som läser denna blogg vet. Horisont 2020 är det viktigaste instrumentet inom ramen för tillväxtstrategin Europa 2020 som har som mål att stärka Europas kunskapsbas och konkurrenskraft. Ramprogrammet Horisont 2020 är ett utav instrumenten på EU-nivå som används för att nå dessa uppsatta mål.

Seminarium svenska EU-parlamentariker FoI. Foto: Sandra Olivera

Seminarium svenska EU-parlamentariker FoI. Foto: Sandra Olivera

För att diskutera ERA och hur Horisont 2020 kan utvecklas under programperioden bjöd VINNOVA tillsammans med Sveriges Ständiga Representation vid EU, in till ett seminarium riktat till svenska EU-parlamentariker med sakkunniga.  Frågor som intresserade EU-parlamentarikerna var bland annat; Vilka områden och satsningar står på den politiska agendan idag? Vilka frågor är på gång att föras upp? Vilken roll kan Europaparlamentet spela när det gäller uppföljning och utveckling av nuvarande programmet?

Under EU-parlamentarikernas nuvarande mandatperiod, kommer återigen Europarlamentet att spela en viktig roll när diskussionerna inför nästa programperiod drar igång. Diskussioner som kan sätta igång redan så tidigt som 2016. Men fokus just nu för parlamentarikerna är utfrågningarna av de nya kommissionärerna som startar redan på måndag nästa vecka!

11
Apr | 15:54

ERA i aktion

 

ERA Foto: Europeiska kommissionen

ERA Foto: Europeiska kommissionen

IGLO anordnade i veckan ett heldagsmöte under namnet ”ERA in Action” där man diskuterade implementeringen och kvarstående utmaningar när det gäller fullbordandet av det europeiska forskningsområdet (ERA) särskilt när det gäller transnationellt samarbete. Mer specifikt handlande diskussionerna om utmaningar kring besluts- och implementeringsfaserna i de olika medlemsstaterna.

Det europeiska forskningsområdet handlar i princip om att göra det lättare för forsknings- och innovationsaktörer att röra sig, konkurrera och samarbeta över gränserna. Det stärker medlemsstaternas forskningssystem, ökar deras konkurrenskraft och gör det möjligt för dem att samarbeta mer effektivt för att ta itu med stora utmaningar. Det finns skilda åsikter om ERA någonsin kan uppnås.

Till mötet hade man bland annat bjudit in Martin Schmid (vice ordförande för Rådsgruppen GPC (Joint Programming), samt representanter från olika organisationer aktiva på europeisk nivå ex. KIC Maritime, JP Urban Europe, EARTO (European Association of Research and Technology Organisations) och EUA (Association of European institutions of higher education). Målet för dagen var att diskussionerna skulle mynna ut i en lista på slutsatser för kommissionen och parlamentet att ta del av.

Några punkter som kan lyftas från diskussionerna är följande:

Medlemsstaterna behöver arbeta vidare kring frågor som rör harmonisering av system och transnationellt samarbete inom ERA. Men det är viktigt att tydligt komma överens inom vilka områden en ökad harmonisering och samarbete leder till ett mervärde. I de fall det inte gör det behövs troligtvis inte heller ett europeiskt samarbete. Vissa aktiviteter görs bäst nationellt.

Olika samhällsaktörer bör vara involverade i framtagandet och utvecklingen av strategier och prioriteringar kring en utmaningsdriven politik. Framförallt så att relevanta samhällseffekter kan levereras. De instrument som i dagsläget finns för sådana processer borde utnyttjas ännu bättre ex. JPI, ERA-NET, EIP etc. och man bör undvika att skapa nya.

Medlemsstaterna bör också arbeta med att öka medvetenheten om ERA och dess målsättningar nationellt. Det är nämligen genom implementering av konkreta åtgärder som ERA skapas och inte genom enbart politiska beslut.

EU:s ledare har upprepade gånger betonat vikten av att fullborda det europeiska forskningsområdet under året 2014. Men frågan är snarare om ERA någonsin kommer att fullbordas och om det inte är istället något som konstant behöver utvecklas?

07
Nov | 15:27

Genus i Horisont 2020

Omslaget till "Gendered Innovations"

Omslaget till ”Gendered Innovations”

Flera horisontella aspekter som rör forskning och innovation genomsyrar utformandet att Horisont 2020, genus är ett utav dem.

Genus aspekter har flyttar fram sina positioner jämfört med sjunde ramprogrammet (FP7). I FP7 omnämndes genus endast i förbigående och Kommissionen hade som målsättning att ha en rimlig balans mellan kvinnor och män i sina expertgrupper. I Horisont 2020 däremot lyfts genus aspekter i hela cykeln, från ansökan, utvärdering och implementering. Numera är det inte bara Kommissionen som ska se till att ha rimlig balans mellan könen i sina rådgivande- och utvärderingsgrupper. Grupperna ska även bestå av personer som är experter på genusfrågor (när det är relevant) för at säkra att dessa frågor även hanteras på projektnivå.

Arbetsprogrammet för Horisont 2020 kommer att uppmana till jämn könsbalans i tillsättningen av forsknings- och styrgrupper. Könsbalans i projektgrupper kan i slutändan utgöra ett rangordningskriterium för att erhålla finansiering i Horisont 2020. Dock hamnar genusaspekten efter kriterier som, hög vetenskaplig och teknisk kvalitet, relevans, inverkan och genomförande samt också andel projektbudget som tillfaller små och medelstora företag.

Men det är inte bara i tillsättningen av forskargrupper som alla, oavsett kön, ska behandlas lika. Tanken är att forskningen ska tänka genusanalys. Ett projekt finansierat under FP7 har tittat djupare på genus-frågan i forskningen och redovisar sina resultat i publikationen Gendered Innovations. Där finns bland annat metoder och praktiska exempel för genomförande av genusanalys i forskning.

Vill du veta mer om genus och EU:s ramprogram kontakta de nationella kontaktpersonerna

 

26
Sep | 06:11

Vilka är vi som bevakar EU i Bryssel

Den här bloggen, EU och andra delar av världen, kommer att handla om vad som händer inom EU och i övriga världen med fokus på forskning, utveckling och innovation. Ni kommer att få läsa om vårt arbete, våra upplevelser, reflektioner och vad som är på gång utanför Sveriges gränser. Mycket kommer att handla om EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Ibland kommer vi också ha möjlighet att berätta mer om vårt internationella arbete, utbyten och intressanta internationella besök. Vi som kommer att blogga är framförallt Dan Andrée och Sandra Olivera på VINNOVAs Brysselkontor samt Joakim Appelquist från Stockholmskontoret.

Vilka är då vi som arbetar på VINNOVAs Brysselkontor?

Dan Andrée började springa EU-korridorerna för exakt 30 år sedan – det var konferensen om det första ramprogrammet. Han har också hunnit springa i de svenska korridorerna bl.a. genom att sätta upp den första NCP-organisationen och sedan vara förhandlare för det femte ramprogrammet. Han sprang i Kommissionens korridorer som nationell expert när sjunde ramprogrammet togs fram och sedan dess har han sprungit igenom förhandlingen av Horisont 2020.

Så som ni ser en hel del springande. Två av oss har sprungit desto kortare distanser i EU:s korridorer men ändock hunnit med den del.

Louise Lundbergs EU-resa började med ett plan till Paris för EU-rättsliga studier vid Université Panthéon-Assas där det blev en hel del springandes över Luxembourgparken mellan föreläsningssalar och bibliotek. Därefter bar det av till de verkliga EU-korridorerna och en praktikplats på juridiska enheten vid Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén där hon lärde sig värdefulla genvägar i den byråkratiska världen. Vägvalen på karriärskartan i Bryssel är många men till slut ledde den henne fram till sin nuvarande tjänst på Vinnova.

Jag själv började 2009 att arbeta med analyser och uppföljningen av det svenska deltagandet i sjunde ramprogrammet. Sedan dess har jag sprungit vidare i rollerna som nationell kontaktperson för samhällsvetenskap och humaniora forskning och som kontaktperson för finansiella frågor i sjunde ramprogrammet. Sedan april 2013 befinner jag mig på plats i Bryssel för att på nära håll följa utvecklingen i ramprogrammet och andra ERA relaterade frågor.

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter