Taggarkiv: genus

16
Feb | 15:11

Utmana förutfattade meningar och skapa innovationer

Visst är det frustrerande att försöka vara kreativ på beställning. Ledningen har panik. Alla samlas i en workshop för att hålla en ostrukturerad brainstorming. Och resultatet blir i bästa fall en lista över problem som borde lösas, vilka som är ansvariga och några diffusa plattityder om att ”vi måste tänka mer utanför boxen”.

Mer eller mindre omedvetet har vi redan från början en uppfattning om vad problemet är, hur det ska lösas och vad resultatet ska bli. Det gör att vi beskriver problem på samma sätt som vi alltid har gjort. Vi försöker lösa problemet på samma sätt som vi alltid gjort. Och vi antar att vi redan känner till alla fakta.

Det är våra egna förutfattade meningar och stereotypa normer om är boven. Vi tar omedvetet en massa saker för givet, utan att inse att vi ofta gör fel antaganden. Att tänka utanför boxen, det vill säga utanför våra föreställningar, är i princip omöjligt. Det vi kan göra är att göra oss medvetna om våra föreställningar, och sakta men säkert bredda vår förståelse. Då öppnas också möjligheten till nytänkande.

Forskargruppen Mariana Alves, Karin Ehrnberger, Marcus Jahnke och Åsa Wikberg Nilsson, har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik.

Forskargruppen Karin Ehrnberger, Åsa Wikberg Nilsson, Marcus Jahnke och Mariana Alves har med Vinnovas stöd utvecklat verktyget NOVA, en handfast världsunik metod för alla som vill skapa nya innovativa lösningar. Metoden bygger på designforsking inom normkritik. Foto: Anette Andersson

NOVA har utvecklats baserat på erfarenheterna från normkreativ och normkritisk forskning i projektet Genuslabbet, säger Åsa Wikberg Nilsson, forskare på Luleå tekniska universitet.

Verktyget består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Korten används för att analysera behov och ge stöd för att skapa nya innovativa lösningar. Materialet bygger på samverkan mellan människor och utmanar därmed också föreställningen om att en innovation, en idé, är något som uppstår i en briljant individs hjärna.

Förenar normkritik och innovation

– Materialet förenar forskning om normkritik med forskning om innovation och innovationsprocesser, vilket är mycket ovanligt, säger Åsa Wikberg Nilsson.

– Vi har undvikit att falla in i de sedvanliga beskrivningarna av innovation och valt att tala om innovation ur andra perspektiv.

Det saknas ofta kunskap om hur normer och värderingar påverkar resultatet av innovations- och utvecklingsarbete. Istället för att tänka på innovation som teknik, har forskargruppen utgått från humaniora, kritiska teoribildningar och konstnärliga perspektiv. På det sättet ger metoden möjlighet att utrycka och beskriva den kreativa utmaningen på andra sätt än vad som är normen.

– I en parallell värld, där innovation kommer från andra kunskapsdomäner än teknik och naturvetenskap, så skulle innovationsmaterial kunna se ut lite så här, säger Marcus Jahnke, designforskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Komplext område

– Det har varit en stor utmaning att skapa ett material som balanserar mellan att vara lättillgängligt, och samtidigt inte banaliserar eller låter det se ut som att normkreativ innovation är lätt, eller löses med några enkla knep. För det gör det inte. Det har verkligen krävt vår och andras samlade kompetens, utvecklad under många år, för att få ihop ett material som gör normkreativitet rättvisa, säger Mariana Alves, designforskare på Arkitekt- och Designcentrum.

– Det har betytt väldigt mycket att vi alla har en pedagogisk erfarenhet, att vi är alla är vana att leda och stödja människor, det kan vara studenter och yrkesverksamma, i praktiska handgripliga processer. Det återspeglas i hela materialet, både i hur vi skriver om innovation som ett praktiskt arbete, och i materialets format, förklarar Karin Ehrnberger, designforskare på Institutionen för materialteknik, KTH.

Forskarteamet har även utmanat sina akademins normer om vad som är ett forskningsresultat.

– Det har varit en stor utmaning att som akademiker skapa ett material som inte är en bok eller en akademisk artikel. Vi har arbetat emot de normer inom det akademiska systemet som räknas som status och kunskap. Vi har tagit det som talande nog beskrivs som ”den tredje uppgiften” på största allvar. Det gynnar inte en akademisk meritering. Men det får det vara värt, avslutar Marcus Jahnke.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess.

Verktyget NOVA består av en kortlek med 52 kort i fyra färger, eller ”sviter”, och en metodmanual. De fyra sviterna representerar fyra olika verktyg, som är viktiga i en normkreativ innovationsprocess. Foto: Patriez van der Wens.

NOVA finns att köpa här.

07
Nov | 15:27

Genus i Horisont 2020

Omslaget till "Gendered Innovations"

Omslaget till ”Gendered Innovations”

Flera horisontella aspekter som rör forskning och innovation genomsyrar utformandet att Horisont 2020, genus är ett utav dem.

Genus aspekter har flyttar fram sina positioner jämfört med sjunde ramprogrammet (FP7). I FP7 omnämndes genus endast i förbigående och Kommissionen hade som målsättning att ha en rimlig balans mellan kvinnor och män i sina expertgrupper. I Horisont 2020 däremot lyfts genus aspekter i hela cykeln, från ansökan, utvärdering och implementering. Numera är det inte bara Kommissionen som ska se till att ha rimlig balans mellan könen i sina rådgivande- och utvärderingsgrupper. Grupperna ska även bestå av personer som är experter på genusfrågor (när det är relevant) för at säkra att dessa frågor även hanteras på projektnivå.

Arbetsprogrammet för Horisont 2020 kommer att uppmana till jämn könsbalans i tillsättningen av forsknings- och styrgrupper. Könsbalans i projektgrupper kan i slutändan utgöra ett rangordningskriterium för att erhålla finansiering i Horisont 2020. Dock hamnar genusaspekten efter kriterier som, hög vetenskaplig och teknisk kvalitet, relevans, inverkan och genomförande samt också andel projektbudget som tillfaller små och medelstora företag.

Men det är inte bara i tillsättningen av forskargrupper som alla, oavsett kön, ska behandlas lika. Tanken är att forskningen ska tänka genusanalys. Ett projekt finansierat under FP7 har tittat djupare på genus-frågan i forskningen och redovisar sina resultat i publikationen Gendered Innovations. Där finns bland annat metoder och praktiska exempel för genomförande av genusanalys i forskning.

Vill du veta mer om genus och EU:s ramprogram kontakta de nationella kontaktpersonerna

 

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter