Taggarkiv: Horisont 2020

26
Mar | 16:27

Möten med svenska experter i Bryssel

I linje med VINNOVAs uppdrag som nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram Horisont 2020, så genomför Brysselkontoret även främjandeaktiviter för svenskar i Bryssel. De senaste veckorna har vi ordnat två möten som ska stimulera Sveriges deltagande i ramprogrammet samt bidra till att öka kontakten mellan svenskar i Bryssel och de experter som arbetar i de olika programkommittéerna för Horisont 2020.

Möte på Brysselkontoret, Eva Mineur (VR) foto: Sandra Olivera

Möte på Brysselkontoret, Eva Mineur (VR) foto: Sandra Olivera

De två senaste mötena handlade om det svenska programkommitté arbetet inom programmet smarta, gröna och integrerade transporter och inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. Programkommittéexperterna som presenterade arbetet som sker nationellt kommer från olika myndigheter,  för transportprogrammet är det Christine Wallgren från VINNOVA och Lena Eriksson från Trafikverket, inom inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen är det Eva Mineur från Vetenskapsrådet.

Möte på Brysselkontoret, Christine Wallgren (VINNOVA) foto: Sandra Olivera

Möte på Brysselkontoret, Christine Wallgren (VINNOVA) foto: Sandra Olivera

Inbjudna till dessa möten är Brysselsvenskar som arbetar med forskningsfrågor. Deltagarna representerar olika typer av aktörer såsom de svenska regionerna, svenska företag med kontor i Bryssel och andra intresse- och branschorganisationer men även svenskar som arbetar på Kommissionen finner ett intresse av att delta. Mycket i Bryssel handlar om att känna till strategier och processer, lika viktigt är det att känna till de nationella processerna och mervärdet av den svenska närvaron i Bryssel är bland annat kapaciteten av att på ett bra sätt navigera mellan dessa två nivåer.

30
Sep | 13:18

Utfrågningen av Carlos Moedas i Europaparlamentet

I morse deltog jag i den tre timmar långa utfrågningen av Portugals EU-kommissionär Carlos Moedas för portföjen forskning, vetenskap och innovation. Intressant att se Moedas hantera pingpongutfrågningen där frågorna for fram och tillbaka mellan de politiska grupperna. 1 minut för att ställa en fråga och 2 minuter för svaret, så i nästan tre timmar.

Carlos Moedas foto: Europaparlamentet

Carlos Moedas foto: Europaparlamentet

Han höll sitt inledande tal på engelska istället för portugisiska, det föranledde en portugisisk EU-parlamentariker att reagera och göra jämförelsen med den tyska kommissionären som höll sitt tal på tyska och menade att det visade på styrkeförhållandena mellan stora och små länder i EU. I sitt tal tog han upp sin (något sentimentala)livshistoria, de möjligheter det europeiska projektet har erbjudit honom och som har gjort att han sitter på den post som han blivit utvald till. Han talar perfekt engelska och franska efter vistelser i både USA, England och Frankrike och frågor besvarades flytande på dessa språka samt spanska och självklart portugisiska. Sammanfattningsvis kan jag säga utifrån denna utfrågning att Moedas definierar sig som en teamworker, en doer men säger sig samtidigt vara passionerad och väldigt ödmjuk inför uppgiften som han eventuellt kommer att ställas inför. I övrigt så säger han också att hans fokus kommer att vara på att leverera i Horisont 2020, leverera, leverara, leverera som han själv svarade på en av frågorna. Han lovar vidare att bära forskning- och innovationsfanan högt i alla sammanhang och möten både på Kommissionen och bland medlemsländer.

Jag kan nog säga att det mesta han sa mest likt det vi tidigare hört från Kommissionen, kontinuitet med andra ord. Det mesta är ju beslutat när det gäller ramprogrammet och det som nu gäller är att genomföra det man sagt att man ska göra. I övrigt nämnde han att ERA ska fortsätta implementeras på frivillig väg och inte gå så långt som till lagstiftning. Moedas tre prioriteringar kommer att vara;

  1. Ramvillkor som möjliggör förverkligandet av den fulla potentialen för europeiska forskning och innovation.
  2. Stärka forskningskapacitet och innovationsstrategier i alla medlemsstater bl.a genom striktare uppföljning av nationella åtgärder inom ramen för den europeiska terminen.
  3. Underlätta investeringar i utbildning, forskningsinfrastruktur och innovation samt sträva efter att maximera synergieffekterna med genomförandet av EU:s strukturfonder på nationell och regional nivå.

 

Intressant att notera dock att ingen fråga som ställdes av parlamentarikerna handlade om internationellt samarbete utanför EU. Inte heller ställdes frågan om hur han skulle lyckas få alla medlemsländer att verkligen satsa mer på forskning och innovation nationellt, särskilt i de länder i södra Europa som fortsätter att ha det kärvt ekonomiskt.

Jag vill avsluta detta inlägg med ett citat från dagens utfrågning där Moedas svarade på frågan om vad han ska göra för att öka deltagandet från länder som finansiellt bidrar med mer pengar till ramprogrammet än vad de får tillbaka i form av beviljade medel i project.

”Europe is not a mathematical project, great benefits other than financial come from participating in science projects”.  

24
Sep | 12:26

Seminarium för svenska EU-parlamentariker om EU:s satsningar på forskning och innovation

I januari 2014 startade EU:s nya forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020 som ni som läser denna blogg vet. Horisont 2020 är det viktigaste instrumentet inom ramen för tillväxtstrategin Europa 2020 som har som mål att stärka Europas kunskapsbas och konkurrenskraft. Ramprogrammet Horisont 2020 är ett utav instrumenten på EU-nivå som används för att nå dessa uppsatta mål.

Seminarium svenska EU-parlamentariker FoI. Foto: Sandra Olivera

Seminarium svenska EU-parlamentariker FoI. Foto: Sandra Olivera

För att diskutera ERA och hur Horisont 2020 kan utvecklas under programperioden bjöd VINNOVA tillsammans med Sveriges Ständiga Representation vid EU, in till ett seminarium riktat till svenska EU-parlamentariker med sakkunniga.  Frågor som intresserade EU-parlamentarikerna var bland annat; Vilka områden och satsningar står på den politiska agendan idag? Vilka frågor är på gång att föras upp? Vilken roll kan Europaparlamentet spela när det gäller uppföljning och utveckling av nuvarande programmet?

Under EU-parlamentarikernas nuvarande mandatperiod, kommer återigen Europarlamentet att spela en viktig roll när diskussionerna inför nästa programperiod drar igång. Diskussioner som kan sätta igång redan så tidigt som 2016. Men fokus just nu för parlamentarikerna är utfrågningarna av de nya kommissionärerna som startar redan på måndag nästa vecka!

06
Aug | 13:12

Hur kan man få synergier mellan Horisont 2020 och strukturfonderna?

Rent generellt borde det vara nästintill omöjligt eftersom programmen är så olika!

Horisont 2020 beslutas på EU-nivå, projekten är till största del transnationella och urval sker på EU-nivå. När det gäller projekt finansierade av strukturfonderna gäller att programmen beslutas på nationell/regional nivå, projekten är oftast nationella och beslutas på nationell/regional nivå.

Trots dessa lite pessimistiska förutsättningar finns det ändå goda förutsättningar. Kommissionen har nyligen publicerat en ”guide” för hur synergier kan uppnås.

Kontentan är att synergier kan inte skapas i Bryssel utan måste skapas nationellt/regionalt.

Synergier kan fås bl.a. då det gäller kapacitetsuppbyggnad, inklusive forskningsinfrastruktur och särskilt det gäller demonstration och mer marknadsnära aktiviteter. Totalt räknar man med att det kommer att gå mer medel till forskning och innovation från strukturfonderna (100 miljarder €) än via Horisont 2020 (79 miljarder €).

Kommissionen erbjuder bl.a. en service till regionerna avseende Smarta Specialiseringsplattformar. Kommissionen hoppas också på att de två nätverken EEN och NCP skall kunna hjälpa till på nationell/regional nivå men något riktigt formellt uppdrag finns inte.

Jag träffade Katja Reppel på kommissionen generaldirektoratet för regional utveckling och hennes främsta råd är att man ’måste prata med varandra på nationell/regional nivå’!

Katja Reppel, biträdande enhetschef, Smart and Sustainable Growth Foto: Katja Reppel

Kommunikationen måste ske på alla nivåer enligt Katja, dels på departementsnivå mellan de olika departementen för olika policyområden, forsking/utbildning, industri, jordbruk etc samt motsvaner mellan olika ansvariga myndigheter. Till sist måste kommunikationen också fungera på lokal/regional nivå.

Kommissionen har tagit fram en lång lista med nyttiga länkar för de som vill söka vidare!

 

24
Jul | 13:16

Sydkorea – ett land att räkna med då det gäller forskning och innovation.

Medan EU kämpar för att hamna runt 2 % i genomsnitt när det gäller satsningar på FoU (% av BNP) ligger Sydkorea på omkring 4 % och toppar därmed världslistan.

Sydkorea kommer därmed på femte plats i världen efter USA, Kina Japan och Tyskland och före Frankrike och UK. Deras satsningar är omkring fem gånger större än de som görs i Sverige.

Vid ett kort besök i Seoul hade jag möjlighet att besöka NRF – National Research Foundation of Korea. NFR som i första hand är ett forskningsråd har en årlig budget på omkring 20 miljarder kronor. Omkring 3 % av budgeten (600 Mkr) satsas på internationellt samarbete. NFR har bilaterala avtal av olika slag med 46 länder och 73 organisationer. Glädjande nog hela 4 organisationer i Sverige: IVA, SSF, STINT och VR. Man har en särskild enhet för EU och där är fokus naturligtvis ramprogrammet. Deltagandet i ramprogrammet är dock ännu så länge ganska blygsamt; I FP7 har de 65 deltaganden främst inom hälsa och IKT samt även på materialsidan. Detta vill man förbättra i Horisont 2020 och man ser gärna så kallade koordinerade ansökningsomgångar, dvs där man sätter av en budget från Horisont 2020 samt motsvarande från den koreanska sidan.

                        NFR i Sydkorea motsvarar ungefär VR i Sverige men 4 gånger så stor budget.

NFR koordinerar ett s.k. FP7-bilat projekt: KONNECT – som syftar till att stärka forsknings- och innovationssamarabetet mellan EU och Korea. Åtta organisationer deltar från Tyskland, Holland, Spanien, Turkiet och Korea. Från Korea deltar förutom NFR även KIAT (Korea Institute for Advancement of Technology).

Allt är inte högteknologi i Sydkorea. Här syns en lokal förmåga som specialiserat sig på återvinning av luftkonditioneringsaggregat. Varenda litenskruv och mutter tas tillvara och återvinns. Foto: Dan Andrée

Sida 1 av 41234

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter