Taggarkiv: Horisont 2020

10
Jul | 19:06

Första utlysningarna för de nya gemensamma teknikinitiativen (JTI)

I veckan deltog Brysselkontoret i Kommissionens event som markerade startskottet för de första utlysningarna som genomförs av de nya gemensamma teknikinitiativen. Med på mötet var flera av Kommissionens högsta företrädare, såsom Kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Kommissionären för forskning och innovation Máire Geoghegan-Quinn, samt vice-presidenterna Neelie Kroes och Siim Kallas. Därefter följde den italienska forskningsministern Stefania Giannini representerande rådet samt den nyvalda Jerzy Buzek, parlamentsledamot och ordförande för ITRE-utskottet

Huvudrollen spelade dock företrädarna för de sju gemensamma teknikinitiativen som presenterades.

Utlysningarna är öppna för deltagande av företag, universitet, forskningsinstitut och andra aktörer. De projekt som finansieras genom dessa initiativ kommer att omfattas av reglerna för deltagande av Horisont 2020 även om några undantag planeras för vissa utav initiativen.

Ansökningsomgångar och alla relevanta dokument är tillgängliga via Kommissionens Participant Portal och/via webbplatserna för de enskilda initiativen. Ytterligare information: Kommissionens pressmeddelande samt:

 

 

01
Apr | 09:11

Utmaningar i Sveriges riksdag

Joakim Appelquist på besök i riksdagen
Den 26 mars var jag och Linda Bell,  chef för enheten för EU-relationer,  talare vid ett möte i Sveriges riksdag. Mötet, som samlade omkring 70 deltagare, arrangerades av RIFO, sällskapet riksdagsledamöter och forskare. RIFO leds av Yvonne Andersson (KD) och i styrelsen finns ledamöter från alla partier i riksdagen. Med den pampiga förstakammaresalen som inramning skulle vi under två sena timmar (17-19) diskutera Horisont 2020. Det pratades förstås mycket utmaningar, och som talare märkte man direkt att det var en ”grand challenge” för vissa deltagare som suttit i många och långa möten i kammaren under dagen att hålla ögonen öppna.  En annan utmaning – för mig – var att rösten tagit slut efter mycket pratande i kontorslandskapet under veckan.

Fokus för mötet var Horisont 2020, mer specifikt hur forskningsfinansiärerna möter inriktningen på det nya programmet. Efter inledande presentationer följde en paneldebatt. Där kom frågor från åhörarna kring om utvärderingsprocessen är politiserad, varför det finns så lite humanistisk forskning i Horizon 2020 och om programmet verkligen kommer att bidra till att Europa 2020 är mer konkurrenskraftigt? Efter denna närmast existentiella diskussion kunde alla njuta av mat, dryck och fördjupade samtal i vackra omgivningar.

Andra talare:

  • Magnus Härviden, Utbildningsdepartementet
  • Sven Stafström, Vetenskapsrådet
  • Cecilia Driving, RISE
  • Sven Strömqvist, Lunds Universitet
28
Mar | 16:16

#Obamainbrussels och färdplaner för EU:s samarbete med tredje länder

Det har väl inte gått någon obemärkt förbi att Barack Obama i veckan besökte Bryssel och EU-institutionerna för första gången sedan han blev USA:s president. Obama träffade Barroso och van Rompuy för att framförallt diskutera frihandelsavtalet mellan USA och EU men även givetvis andra aktuella händelser såsom utvecklingen i Ukraina. Trots att vi inte såg en skymt av Presidenten märkte vi väl av hans besök med bland annat avspärrningar för både bilar och gångtrafikanter, helikoptrar i luften samt en mängd poliser överallt.

STIB Foto: Twitter

STIB Foto: Twitter

Men medan diskussioner pågick på hög politisk nivå samlades en grupp representanter från SFIC tillsammans med Kommissionen på andra sidan staden. Mötet gällde Kommissionens kommande färdplaner för samarbete med tredje länder och regioner som EU har samarbete med. Att ta fram dessa så kallade färdplaner är ett av de förplikter som fastslogs i Kommissionens strategi för internationella samarbeten inom forskning och innovation som presenterades i slutet 2012. Arbetet ska i slutändan resultera i identifierade områden för riktade internationella samarbetsåtgärder. Dessa prioriteringar kommer i nästa steg att ligga till grund för utformningen av de internationella aspekterna i kommande arbetsprogram i Horisont 2020.

 

WS Roadmaps Foto: Sandra Olivera

Följande länder och regioner diskuterades och kommer så småningom att få en egen färdplan, USA, Kanada, Brasilien, Kina, Japan, Korea, Sydafrika, Ryssland, Indien samt södra medelhavsområdet.

04
Feb | 10:23

Mötesplats Arlanda

photo (2)

Foto: Dan Andrée

Vi från Brysselkontoret har tidigare berättat om att Zaventem är en bra plats att träffa personer på. Arlanda är inte heller så dåligt. Sist träffade jag på Tomas Östros som jag jobbade med då han var Utbildningsminister (1998 – 2004).

När jag skulle förhandla sjätte ramprogrammet fick jag i uppgift av Tomas att få in mer grundforskning i ramprogrammet och föra fram förslag om ett europeiskt forskningsråd. Det var inte en lätt uppgift och vi fick bara stöd från Danmark.

Jag frågade Tomas om han kom ihåg vad stöttestenarna var för att få gehör för idén och jag fick svaret: ”det var främst två orsaker till att så många var emot. För det första var många länder rädda för att de inte skulle få en rimlig andel av finansieringen och för det andra var många rädda för att de skulle förlora möjligheten att påverka inriktningen på forskningen. Det var ju just dessa orsaker som gjorde att vi drev frågan! D.v.s. att medel bara skulle fördelas pga. kvalitet samt att politiker inte skulle bestämma prioriteringar”.

Sverige lyckas bra i ERC och vi tar hem 3,8 % av de medel som fördelas. Inom vissa tematiska delar av FP7 Cooperation ligger vi på 5 % så med tanke på våra stora satsningar på forskningen borde det finnas en potential för högre deltagande i ERC.

Carl-Henrik Heldin, vice-president i ERC och en av veteranerna inom ERC säger att ”svenska forskare är ganska framgångsrika när det gäller att erhålla anslag från ERC. Det beror på att räknat per miljon innevånare ligger forskare i Sverige i topp när det gäller att söka ERC anslag. Success rate för svenska forskare är emellertid inte bättre än genomsnittet. Så om möjligt borde svenska forskare vässa sina ansökningar ytterligare, genom att tänka ut nya och innovativa idéer, och också gärna låta några seniora kollegor läsa och kritisera ansökningen innan den skickas in”.

För 10 år sedan kunde man inte förutsäga att ERC skulle vara så etablerat. ERC i FP7 och utmaningar i Horisont 2020 är två exempel där Sverige varit drivande och fått gehör på europeisk nivå. Det visar att det är möjligt att påverka men kräver uthållighet och starkt politiskt engagemang. Det bekräftade också kommissionen vid lanseringen i Sverige av Horisont 2020 förra veckan där de prisade Sverige för Lundkonferensen 2009.

Svenskt deltagande i FP7: http://www.vinnova.se/sv/EU-internationell-samverkan/Horisont-2020/Sveriges-deltagande-i-FP7/

ERC: http://erc.europa.eu/

27
Jan | 12:21

Horisont 2020 sätter standarder

 

Standarder är en viktig del i innovationssystemen. Att standarder agerar som en länk mellan forskning, innovation och marknader har lyfts fram i flera EU-initiativ, såsom Horisont 2020. Vad är då standarder? En standard är ett dokument som upprättas i samförstånd och godkänts av ett erkänt organ. I Sverige finns tre erkända standardiseringsorgan, SIS, Swedish Standards Institute, SEK Svensk Elstandard och ITS, Informationstekniska Standardiseringen. Dessa tre organ föreskriver gemensamma föreskriver gemensamma regler, riktlinjer eller egenskaper för aktiviteter eller deras resultat och med syftet att uppnå en optimal grad av ordning i ett visst sammanhang.

På europeisk nivå finns det i princip samma ordning som nationellt och de nationella standardiseringsorganen är medlemmar i de europeiska. I Europa finns tre standardiseringsorgan CEN (Europeiska kommittén för standardisering),CENELEC (Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering), och ETSI (European Telecommunications Standards Institute).

Men nu åter till Horisont 2020. I programmet finns det 165 topics där standardisering omnämns. Att vissa forskningsområden lämpar sig bättre än andra för standarder är tydligt. För de berörda områdena är det en god idé att redan i ansökningsfasen fundera på om ett projekt har någon koppling till en standard. Ett sätt att integrerar standard-tänket i projekten är i vissa fall att ta med något nationell standardiseringsorgan i konsortiet. Ett annat tips när det kommer till forskning och innovationsprojekt och standarder är att ha koll på om det redan existerar en standard inom området som kan påverka förutsättningarna för att uppnå relevanta resultat i det man själv tänker göra.

Värt att nämna är också att standarder verkar ta en större och större roll i EU:s initiativ särskilt när de närmar sig innovationsområdet och marknadsintroduktion. Därför kommer EU Kommissionen tillsammans med CENELEC att ta fram en guide om standarder för utvärderare av EU-projekt.

Sida 2 av 41234

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter