Taggarkiv: Horisont 2020

03
Dec | 12:36

Här beslutas Horisont 2020 av forskningsministrarna

Foto: Dan Andrée

Två år och tre dagar efter KOMs förslag till Horisont 2020 presenterades togs det formella beslutet av forskningsministrarna som en s.k. A-punkt idag 3 december. Formellt sker beslutet under första läsningen som innebär att rådet accepterar de ändringsförslag som Europarlamentet (EP) föreslog i slutet av november.

I praktiken har det varit en lång och krokig väg till beslutet. Rådet och EP arbetade parallellt under 2012 och sedan skede förhandlingar mellan Rådet och EP under första halvan av 2013 och under hösten har paketet tröskats igenom de formella kanalerna i EP och Rådet. I de flesta fall tas det formella beslutet av det ministerråd som råkar ha möte vid den tidpunkten som är lämpligast – det blev den här gången passande nog forskningsministrarna där Sverige representerades av statssekreteraren Peter Honeth.

Kommissionären var tydligt lättad men sa att arbetet just startat och nu gäller det att mobilisera alla aktörer som skall delta och förverkliga Horisont 2020s ambitioner.

Officiella dokument läggs upp på: http://ec.europa.eu/research/horizon2020/index_en.cfm?pg=h2020-documents

På mötet enades också rådet om alla partnerskapsprogrammen och nästa år börjar förhandlingen med EP så att beslut förhoppningsvis kan tas innan EP upplöses i maj.

02
Dec | 07:30

Möte mellan Afrika och Europa

Detta inlägg är skrivet av Christian Hansen, medarbetare på internationella avdelningen enheten för internationellt samarbete på VINNOVA. Tidigare placerad i Bryssel, numera i Stockholm och med särskilt ansvar för VINNOVAs samarbete med Indien och Afrika.

Under två dagar (28-29 november) har representanter från medlemsländer från både den Europeiska och den Afrikanska unionen (AU) träffats för diskussioner kring forsknings- och innovationssamarbeten (High Level Policy Dialogue).VINNOVA representerar Sverige på uppdrag av utbildningsdepartementet. Som bakgrund finns ett samarbetsavtal mellan EU och AU uppdelat i ett antal partnerskapskapitel. Det 8:e partnerskapet handlar om vetenskap, informationssamhället och rymd. En arbetsgrupp, benämnd Bureau, har utarbetat en strategi för hur det vetenskapliga samarbetet kontinenterna emellan bäst genomförs och under mötet låg förslag på bordet. Det är sedan upp till det toppmöte som sker i vår mellan AU och EU att fastställa strategin.

Man har valt att fokusera på ett tematiskt område för att göra det genomförbart. Området är hållbart jordbruk, som inte minst är av hög prioritet för Afrika. Det finns dock risker med ett sådant tema, då det tenderar att handla om utvecklingssamarbete snarare än forsknings- och innovationssamarbete. Att finna synergier mellan Europeiska insatser inom bägge dessa områden är viktigt, men som diskussionerna gick hamnar man lätt i utvecklingsspåret. Man kan finna det något märkligt att de utmaningar som diskuterades i princip enbart var de Afrikanska utmaningarna. Inom Horisont 2020 finns en hel utmaning definierad kring jordbruksfrågor, men Europas utmaningar nämndes knappast alls. Utan att kunna detaljer i framtida arbetsprogram under utmaning 2 inom Horisont 2020, så bör det finnas gemensamma utmaningar att tackla.

Möten av denna art kan ses som ineffektiva ibland, men det är samtidigt viktigt att sitta ner runt ett bord på internationell nivå för en dialog. Förväntar man sig stor effekt har man nog siktat för högt, men på sikt är det rätt sätt att hitta gemensamma frågor lämpliga för gemensamma insatser inom forskning och innovation.

28
Nov | 15:12

Nätverksmöte

 

Jonas Brändström, Linda Bell, Kent Johansson Foto: Dan Andrée

Jonas Brändström, Linda Bell, Kent Johansson Foto: Dan Andrée

Igår eftermiddag/kväll organiserade VINNOVA ett nätverksträff för svenska representanter i Bryssel som arbetar med forsknings- och innovationsfrågor. Deltog gjorde bland annat representanter från de svenska regionkontoren i Bryssel, svenska tjänstemän från Europeiska Kommissionen samt svenska parlamentsledamoten Kent Johansson, som varit mycket aktiv under Horisont 2020 förhandlingarna. Från VINNOVA Stockholmskontor deltog vid detta tillfälle, Linda Bell, enhetschef för EU-relationer samt Jonas Brändström, enhetschef för internationellt samarbete (utanför EU). Linda nämnde särskilt vikten av ett gott samarbete mellan svenska aktörer i Sverige och i Bryssel för att lyckas med ett konkurrenskraftigt svenska deltagande under kommande programperiod.

Samtalen under kvällen kom mestadels att handla om uppstarten av Horizon 2020 efter förra veckans slutliga beslut i Europaparlamentet samt om de fortsatta förhandlingarna om partnerskapsprogrammen, Joint Technology Initiatives (artikel 187) (exemeplvis Clean Sky och ECSEL) och samarbetsprogram (artikel 185) (exemeplvis Eurostars 2). Vi fick goda nyheter från Kent som kunde berätta att Europaparlamentet behandlar alla partnerskapsprogrammen parallellt och ambitionen är att komma fram till beslut med Rådet under våren 2014 så att alla progarmmen kan starta i tid. Kent hoppas speciellt på att alla små och medelstora företag (SMF) nu skall ta chansen att delta i Horisont 2020 och han poänterade speciellt VINNOVAs viktiga roll i det arbetet.

 

18
Nov | 14:07

Volvos ledning på besök

Urban Wass och Torbjörn Holmström från Volvos ledning besöker VINNOVAs Brysselkontor. Foto/Dan Andrée

Urban Wass och Torbjörn Holmström från Volvos ledning besöker VINNOVAs Brysselkontor. Foto/Dan Andrée

I förra veckan var Urban Wass (till vänster) och Torbjörn Holmström på besök på Brysselkontoret. Urban är Senior Vice President, Innovation and Research Policy vid Volvo-koncernens huvudkontor och Torbjörn är koncernens Chief Technology Officer (högste ansvarige för teknikfrågor).

Volvo-gruppens vision är att bli världsledande på att ta fram uthålliga transportlösningar. EUs ramprogram är mycket viktiga för Volvo då det ger möjlighet att samarbeta med olika intressenter och att risktagandet kan delas.

För Volvo har samarbetet inneburit möjlighet att samverka med starka konsortier i bra projekt, ökad satsningar på forskning, ökad kvalité på forskningen, fokusering på samhälleliga utmaningar samt lett till att produkter kan komma snabbare ut på marknaden.

På frågan hur man ser på Horisont 2020 säger Torbjörn och Urban: inriktningen stämmer väldigt väl men det finns en del orosmoln. Vi är oroliga för att det tycks bli så många 2-stegs ansökningsförfaranden i H2020 och att det gör att det tar längre tid att få igång projekt. Vi är också oroliga för att inte vägtrafiken ska få en rimlig andel av de medel som finns för transportområdet. Fordonsindustrin sysselsätter 12 miljoner personer i Europa och mer satsningar behövs för att få ökad konkurrenskraft och skapa nya jobb”.

 

07
Nov | 15:27

Genus i Horisont 2020

Omslaget till "Gendered Innovations"

Omslaget till ”Gendered Innovations”

Flera horisontella aspekter som rör forskning och innovation genomsyrar utformandet att Horisont 2020, genus är ett utav dem.

Genus aspekter har flyttar fram sina positioner jämfört med sjunde ramprogrammet (FP7). I FP7 omnämndes genus endast i förbigående och Kommissionen hade som målsättning att ha en rimlig balans mellan kvinnor och män i sina expertgrupper. I Horisont 2020 däremot lyfts genus aspekter i hela cykeln, från ansökan, utvärdering och implementering. Numera är det inte bara Kommissionen som ska se till att ha rimlig balans mellan könen i sina rådgivande- och utvärderingsgrupper. Grupperna ska även bestå av personer som är experter på genusfrågor (när det är relevant) för at säkra att dessa frågor även hanteras på projektnivå.

Arbetsprogrammet för Horisont 2020 kommer att uppmana till jämn könsbalans i tillsättningen av forsknings- och styrgrupper. Könsbalans i projektgrupper kan i slutändan utgöra ett rangordningskriterium för att erhålla finansiering i Horisont 2020. Dock hamnar genusaspekten efter kriterier som, hög vetenskaplig och teknisk kvalitet, relevans, inverkan och genomförande samt också andel projektbudget som tillfaller små och medelstora företag.

Men det är inte bara i tillsättningen av forskargrupper som alla, oavsett kön, ska behandlas lika. Tanken är att forskningen ska tänka genusanalys. Ett projekt finansierat under FP7 har tittat djupare på genus-frågan i forskningen och redovisar sina resultat i publikationen Gendered Innovations. Där finns bland annat metoder och praktiska exempel för genomförande av genusanalys i forskning.

Vill du veta mer om genus och EU:s ramprogram kontakta de nationella kontaktpersonerna

 

Sida 3 av 41234

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter