Taggarkiv: innocomp

06
Mar | 12:10

Engagemang nyckeln till framgång

Smart_Living_Challenge

Smart Living Challenge är en internationell innovationstävling som genererar affärsmöjligheter och idéer för en hållbar livsstil i urbana miljöer. Den arrangeras av Munktell Science Park med projektledaren och innovationstävlingsveteranen Olle Dierks i spetsen. Tävlingen avslutades redan i somras och nu håller Olle Dierks, tillsammans med Svenska institutet, som bäst på att planera fortsättningen.

Några tips och råd baserade på arrangörernas erfarenheter är:

  • Se till att skapa engagemang i alla led
  • Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål
  • Ha en riktigt duktig projektledare
  • Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar
  • Vänj dig själv och andra med att dela idéer
  • Få deltagarna att känna sig utvalda
  • Använd gärna 60-sekunderspitchar i filmformat
  • Tänk internationellt
  • Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare
  • Se till att ha många vinnare
  • Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Smart Living Challenge arrangerades av flera anledningar, bland annat för att marknadsföra Sverige som innovativt land. Förhoppningen var att låta tävlande ta fram produkter, tjänster eller andra lösningar som gör det lättare att leva ett smartare och mer hållbart liv. Totalt kom drygt 300 inlämnade förslag och resultatet blev 15 vinnare, som alla föredömligt presenteras på webben.

Se till att skapa engagemang i alla led

Munktell Science Park hade redan från start en internationell inriktning och arrangerade tävlingen tillsammans med bland andra Svenska institutet. Enligt Olle Dierks var det avgörande för att tävlingen skulle bli unik. I samband med detta samarbetade man mycket med ambassader och konsulat runt om i världen. I de fall där engagemanget var stort bland tävlingens intressenter så blev också utfallet gott.

Ta dig tid att lyssna in projektintressenternas önskemål

Hur skapar man då nyss nämnda engagemang? Enligt Olle Dierks är en nyckelfaktor att lyssna på inblandade intressenter – allt från partners och ambassadörer till jurymedlemmar och ängelinvesterare. Det kräver tid och engagemang, men resultatet blir också bra.

Ha en riktigt duktig projektledare

Att driva en innovationstävling är inget som går att göra med vänsterhanden. Fullt fokus krävs, men med bra tekniska hjälpmedel och en stödjande organisation så är ingenting omöjligt. Självklart beror det också på vilken tävlingstyp som arrangeras. Det är skillnad på en tvåveckorstävling på Crowdspring och en långkörare som Smart Living Challenge.

Olle Dierks rekommenderar projektverktyget Basecamp som är webbaserat, enkelt och relativt billigt. De flesta projektverktyg har idag grundläggande funktioner som kalender, listor, filhantering, idéhanteringsstöd etc., och vilket verktyg man väljer är således mest en smaksak. I arbetet med Smart Living Challenge användes Basecamp för att dra igång ett 30-tal olika projektrum, främst baserade på geografisk tillhörighet. Utöver detta använde man också verktyget Brightidea, för idéhantering, juryarbete, synlighet på webben och dylikt.

Var tydlig i projektkommunikationen och arbeta med förväntningsmallar

Ju mer öppen innovation, desto mer måste styras – åtminstone på ramverksnivå. Munktell Science Park har därför tagit fram en manual med information om vad som förväntas av alla parter. Som komplement till det är projektverktygen förberedda, så att när exempelvis jurymedlemmarna loggar in så finns redan en lista med evenemang, diskussionstrådar och planeringsdokument. På så sätt kommer personerna direkt in i processen.

Vänj dig själv och andra med att dela idéer

”Att sprida en idé är ofta första steget mot att få den förverkligad. Genom att öppet publicera sin idé i en tävling kan idébäraren nå ut till många på kort tid. Att visa upp sin idé genom en seriöst arrangerad tävling med tillgång till erfarna affärsutvecklare, potentiella framtida kunder och investerare kan ge både god genomslagskraft såväl som nödvändig återkoppling för att kunna ta idén vidare, vilket kan medföra nytta i andra former än en vinst.” Det skriver Olle Dierks i en artikel, och menar att en öppen miljö där idéer kan frodas är ett bra sätt att uppmuntra idéspridning.

Det kan t.ex. åstadkommas genom öppna och/eller gemensamma workshops där flera olika aktörer deltar. Givetvis finns det fall där det kan krävas patent eller andra skydd för IP-rättigheter, men dessa fall är normalt få. (Och: Det skadar heller inte att ha patent – men egenvärdet i att automatiskt alltid patentera allt är rätt lågt.)

Få deltagarna att känna sig utvalda

Också här är nyckeln engagemang. Skapa social närvaro och känslan av att ha roligt med problemlösningar. Läs på vad som får folk i communities att engagera sig och arbeta med det. I arbetet med Smart Living Challenge har inbjudningarna visserligen gått väldigt brett, men ambitionen är att deltagarna ska känna sig personligt utvalda – det ger resultat.

För att nå rätt personer är en utmaning är att vända sig till grupper av personer som man normalt inte arbetar med. Lösningen på det är att jobba genom nätverks nätverk. Engagera nätverken i processen och låt rätt kontaktytor verka.

Använd gärna 60-sekunderspitchar

Att låta deltagarna skapa korta videofilmer på ca en minut är ett effektivt sätt att få dem att sammanfatta det viktigaste. Det är inte enkelt, för det är ofta många saker som man vill pressa in i en film. Men det är ett effektivt sätt att koka ner allting till en aptitlig munsbit där tittaren kan se vilka människor som ligger bakom idén och vilka tankar de har. Jämför t.ex. med sajten Kickstarter där i princip alla projekt som söker crowdfunding har en pitchvideo.

Även för en jury är en kortfilm ett smart sätt att snabbt få koll på om ett projekt är intressant eller inte.

Som arrangör gäller det då att föregå med gott exempel och göra samma sak. Presentera därför dina tävlingsidéer etc. på liknande sätt som du vill att tävlingsdeltagarna gör. Just så gör f.ö. just nämnda Smart Living Challenge.

Tänk internationellt

Smart Living Challenge har utgångspunkten varit internationellt fokus. Enligt Olle Dierks har det varit relativt lätt att arbeta internationellt, beroende på stort engagemang bland de involverade och att Sverige har så högt anseende i många länder. Ofta finns det även speciallösningar att ta till här och där: I Sydafrika blev till exempel Smart Living Challenge en del av ett större program.

Som arrangör är det lätt att fastna i svenska spår, men exempelvis finns tävlingsplattformen InnoCentive som har över 300.000 användare – många av dem välutbildade. Trots detta är antalet svenskar som använder sig av plattformen väldigt få. Olle Dierks menar att potentialen här är jättestor. Ta materialet som är inriktat mot den svenska marknaden, tweaka det en aning – och lansera!

InnoCentive är givetvis inte den enda plattformen för tävlingar – det finns fler. När det gäller hjälp med logotyper, grafisk design och liknande vill Olle tipsa om CrowdSpring och 99designs. Och när det gäller en del väldigt högtflygande projekt så kan man kolla in X Prize.

Ha en multidisciplinär jury och en duktig jurysekreterare

Juryn måste vara engagerad och därför är fysiska möten viktigt. Av den anledningen hade Smart Living Challenge en svensk jury – trots tävlingens internationella inriktning. Juryn kompletterades dock med en internationell rådgivningsgrupp. Juryn träffades fem gånger och majoriteten av diskussionerna handlar om vad som är viktigt för tävlingarna. Olle Dierks uppmanar också alla att ha en riktigt bra jurysekreterare – det lönar sig!

Se till att ha många vinnare

Munktell Science Park har använt sig av och utvärderat tävlingsformatet i allt från logotypetävlingar till lunchtävlingar (som t.ex. Smart Lunch). Genom att ha en relativt stor mängd vinnare – just Smart Lunch hade 10 vinnare och Smart Living Challenge 15 vinnare – så får man mervärde genom att vinnarna själva interagerar med varandra.

Följ upp tävlingsresultatet och missa inte nätverksmöjligheterna

Som arrangör är det lätt att pusta ut och blicka mot nya mål så fort som tävlingen är över, men en viktig detalj är att följa upp tävlingsresultatet, så att alla goda idéer faktiskt tas omhand. Vinst i form av stöd att komma vidare med sin idé är givetvis en bra idé, men ibland är det inte bara vinnaren som har idéer som förtjänar att följas upp.

Utöver detta är det smart att dra igång ett nätverk för semifinalister/finalister/vinnare etc. Sådana som startas tenderar till att vara långlivade och ge medlemmarna möjlighet att kontakta varandra även långt efter tävlingens slut. Det menar Olle Dierks och säger även att det finns en stor poäng i att underhålla dessa nätverk genom att vid senare tillfällen t.ex. bjuda in till workshops etc.

Framtidstanke: Ha en så rejäl prispeng som möjligt

Med stora prissummor så ökar intresset. Olle Dierks har inte själv arbetat med stora prissummor, men tror att detta skulle bidra positivt på flera sätt. Ett tips till framtida arrangörer är därför att se till att ha en så stor prissumma som bara är möjligt.

slcrobo


Framgångsfaktorer för innovationsupphandling i tävlingsformat

I höstas arrangerade nämnda Munktell Science Park en workshop kring nyttor, framgångsfaktorer och svårigheter med innovationsupphandling. När det gäller just framgångsfaktorer så kom man fram till ett antal punkter, varav några listas här:

  • Det behövs en vilja för att kunna förändra
  • Leverantörerna måste också förstå behovet
  • Beställarsidan måste ha tillräcklig kompetens
  • Det behövs ett reflekterande på alla nivåer
  • Det behövs fler framgångsrika exempel att luta sig mot
  • Innovationstävlingar kan ha en kompletterande funktion i upphandlingsprocessen
  • Lagen om offentlig upphandling är ganska tillåtande – det som bromsar är snarare oftast inställningen.

23
Feb | 08:51

Gurutips för effektiva innovationstävlingar

Tris Dyson

Tris Dyson är chef för Nestas center för innovationstävlingar – och han har några viktiga tips till svenska innovationstävlingsarrangörer. Nesta är Storbritanniens motsvarighet till Vinnova och lyfts ofta upp som ett föredöme när det gäller att arrangera innovationstävlingar.

I höstas deltog Tris Dyson på Vinnovas arrangemang omkring öppna data som var en del av Internetdagarna. Just nu ansvarar han för sju tävlingar omkring öppen data och hade i december genomfört cirka hälften av dem.

– – – Detta inlägg handlar om tips från två innovationsgurus på välgörenhetsorganisationen Nesta, National Endowment for Science, Technology and the Arts. Inlägget ingår i en serie av inlägg kring innovationstävlingar med fokus på miljöteknik. Klicka här för att se alla inlägg – – –

Några av de främsta tipsen och erfarenheterna som Tris Dyson vill dela med sig av för potentiella tävlingsarrangörer och andra intresserade är:

  • Se till att tävlingarna genomförs i flera olika steg – det bidrar bland annat till en mer intressant tävlingsprocess
  • Dela också ut en del mindre pris längs vägen – det underlättar för nya innovatörer som vill vara med i tävlingen
  • Det svåraste är att definiera tävlingens mål på ett tydligt sätt – så lägg mycket energi på att försöka göra det bra
  • Gör gärna en medial grej av tävlingarna och låt allmänheten bli engagerad
  • Ett problem som ska lösas behöver ha en social aspekt, men också ha marknadspotential
  • Det måste potentiellt sett finnas folk som faktiskt skulle kunna lösa det uppsatta problemet
  • Viktigt är att ha tillgång till den rätta kretsen av potentiella tävlande
  • Prissumman måste vara tillräckligt hög för att attrahera tävlande, men inte så hög att den distraherar på så vis att folk kan tro att det aktuella problemet är näst intill olösbart
  • Innovationstävlingar är faktiskt inte alltid rätt verktyg att använda

Tris Dyson betonar att innovationstävlingar är mest lämpligt att använda när nya innovatörer förväntas kunna komma upp med nya innovativa lösningar eller när man inte är säker varifrån innovationen faktisk kan komma från. I andra fall finns det andra lösningar att ta till.

Tris och hans team fokuserar i dagsläget mycket på möjligheterna med öppna data. Hans visioner är att öppna data kommer att demokratisera myndigheters jobb, underlätta problemlösning och skapa många nya tjänster som kommer den breda allmänheten till del. Men området är fortfarande nytt och mängden innovation som hittills kommit ut ur öppen data är enligt Tris Dyson relativt begränsat, i förhållande till ambitionsnivån. Därför utvecklar och designar Nesta innovationstävlingar som och definierar tänkbara problem, eftersom man ser möjligheterna i de fall som en innovatör skulle kunna lösa problemet.

Alla områden som Nesta givit sig in på har dock inte visat sig vara det mest lämpade. Men med tävlingen The Education Open Data Challenge träffade man helt rätt: De tävlande kunde använda den öppna datan för att påverka så mycket.


Från en guru till en annan…

En annan innovationstävlingsguru med kopplingar Nesta är Vicki Purewal. Hon var en av talarna på ett Vinnovaseminarium om pristävlingar som drivkraft för innovation i februari 2015. Kolla gärna hela programmet, och följ vad som sades genom hashtaggen #innocomp.

2015-02-03 14.44.34 Vicki presenterar 

Vicki Purewal arbetade för Nesta i tio år, och har fortfarande uppdrag för dem men nu på frilansbasis, inom området hur man utformar innovationsprogram och designar innovationstävlingar.

vicki-liten

Hon var bland annat ansvarig för the Big Green Challenge som lanserades 2007. Det var en innovationstävling som syftade till att seriöst minska CO2-utsläppen. Minskningen skulle ske under ett år, men vara beständig.

Några av hennes främsta tips, baserat på lärdomar från arrangemanget av The Big Green Challenge var:

  • Se till att hålla fast vid ditt mål. Om du väl har bestämt dig för ett mål, håll då fast vid det. Det är väldigt lätt att i senare faser av tävlingsarrangemanget glömma bort det ursprungliga målet.
  • Tillåt dig viss flexibilitet när det gäller justering av regeluppsättningen under tävlingens gång, till exempel när det gäller hur tävlingsresultat ska avrapporteras
  • Hjälp till att boosta de företag som har gått vidare i tävlingen från det första urvalet
  • Arrangera gärna en workshop baserad på Nestas guide för att känna på vilka utmaningar som man som arrangör kan tänkas möta

Nestas omtalade tävling Longitude Prize 2014 attraherade många personer. En sak som arrangörerna insåg först efter ett tag var att det var mycket värt för många företag att enbart komma till semifinal och final. Det var viktigt för de aktuella företagen, vilket bland annat hjälpte dem att attrahera mer investeringar, etc. En sak som Nesta då gjorde var att skapa små bannerlogotyper av typen ”I’m a finalist” som företagen kunde sätta på sina webbsidor och ha med i PR-material.

nesta-finalist-logo BGC-FINAL-LOGO-1

En annan sak som Nesta insåg längs vägen var att det är viktigt att definiera hur man mäter framgång. Man behöver inte överarbeta detta, men Nesta insåg att det är viktigt att ha tydliga mätkriterier och ordentliga mätverktyg. Metodologin behöver bara vara ’good enough’ – det räcker. Ett exempel: Nesta bad deltagarna om kontinuerliga mätresultat som skulle lämnas in varje kvartal. Detta visade sig hämma företagen och Nesta insåg att det faktiskt skulle vara tillräckligt att bara få data i början och slutet av projektet. Fler mätpunkter än så var bara onödigt. Därför ändrade man kriterierna gällande detta.

vicki-workshop

Under den nämnda dagen i Stockholm så höll Vicki en workshop, då seminariedeltagarna skulle simulera arrangörskap och göra vissa val. Det handlade om allt från hur man definierar vinnarkriterier till vilka personer som ska vara involverade i juryarbetet, och – inte minst – hur stor prissumman skulle vara. En annan uppgift var att tänka kring hur innovationstävlingen struktureras – ska vinnarna utses direkt eller ska den genomföras som en tvåstegsraket? Att designa en tävling kräver väldigt mycket.

Syftet med workshoppen var att visa några grejer som man som arrangör behöver tänka på, och hur lätt det är att glömma bort det ursprungliga målet när man väl sätter igång.

Att genomföra en workshop likt detta är något som hon rekommenderar potentiella tävlingsarrangörer att hålla. I Nestas guide för innovationstävlingsarrangemang finns för övrigt det underlag som användes på workshoppen. Guiden finns på svenska här och på engelska här.

Här kan du lyssna på en intervju med Vicki i podcastformat:


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu
För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter