Taggarkiv: innovationstävling

29
Aug | 13:09

Innovationstävlingar – effektivt, men alltid inte enkelt

Har du ett större problem som tarvar lösning? Innovationstävlingar kan vara metoden för dig. Det har med åren blivit ett beprövat och erkänt effektfullt verktyg för innovation. VINNOVA ger planeringstöd för att kunna designa tävlingar. Våra och andras erfarenheter visar att det dock inte är enkelt att få det helt rätt.

Napoleon war against Russia 1812

Napoleons krig tarvade innovationstävling. By Dennis Jarvis

Fram till den 2 september finns det möjlighet att söka planeringsstöd från VINNOVA för att designa innovationstävlingar. Man kan fram till den 28 oktober söka stöd för genomförandet av en tävling.

En innovationstävling (eng: Challenge prize, Inducement prize contest) är ett koncept som innebär att erbjuda en belöning till den första eller bästa lösningen på en avgränsad och definierad utmaning. Sedan 1700-talet har det varit ett sätt att kraftsamla kompetens för att få en eftertraktad lösning. Den franske kejsaren Napopeon förändrade spelreglerna för krig genom att 1795 utlysa en tävling för att lösa problemet med mat under långa tider i fält eller till sjöss. ”An army marches on its stomach” ska Napoleon ha sagt. Konservbuken togs inte fram av något livsmedelsbolag eller kemist utan av en fransk bagare, som efter 14 år expermineterande kunde lösa ut den då fantasiska prissumman på 12 000 franc. Vi har tidigare bloggat om tågets utveckling och tävlingen för att med precision bestämma ett fartygs position på havet.

Under 1900-talet minskade användingen av innovationstävlingar, som beskrivs i översiktigen Challenge Prizes Landscape Review,

as technological innovation increasingly became the domain of universities and corporate labs, prizes fell out of favour.

Sedan kom ett uppsving vid århundradets slut. På senare år har innovationstävlingar blivit ett beprövat verktyg för innovation inom offentlig och privat sektor samt hos filantroper.

Det är lätt att fängslas av de effekter som innovationstävlingar har. I praktiken är det dock inte så enkelt att planera, designa och genomföra en framgångsrik tävling. Deloitte konstaterar i en färsk rapport att:

Incentive prizes seem deceptively simple (…). In practice, designing prizes that target the right problem, attract the most capable participants, and capture the imagination of the public to successfully achieve a desired outcome involves a complex set of design choices.

Rapporten “Craft of Incentive Prize Design” (20MB) samlar erfarenheter från offentlig sektor och försöker ge vägledning i hur man framgångrikt utformar innovationstävlingar. Man utgår utifrån fem aspekter som kräver strategiskt viktiga beslut: resurser, utvärdering, motivatorer, struktur och kommunikation.

Värdefull guide för att utforma Innovationstävlingar

Värdefull guide för att utforma Innovationstävlingar

Våra erfarenheter från VINNOVA understryker att det är bra att bena upp designprocessen utifrån dessa olika aspekter. Vi ser alltför många försök till innovationstävlingar som inte ger tillräckligt omfattande och tydliga incitament för att motivera aktörer till att lägga ner den tid och det engagemang som krävs för att få lösningar som verkligen skapar effekt. Betydelsen av enkel, attraktiv och tydlig kommunikation är också underskattat.

En praktisk och lättillgänglig guide för när innovationstävlingar lämpar sig, och steg-för-steg vad man behöver tänka på är värdefullt. Tacksamt nog har Centre for Challenge Prizes vid NESTA tagit fram en sådan. Håll till godo – Challenge Prizes: A practice guide

This practice guide shows you how challenge prizes work and supports you to get your own prize idea off the ground.

NESTA har också producerat en kort men informativ video till vad man ska tänka på när man står inför att genomföra en innovationstävling.

10
Jul | 17:00

Så görs en innovationstävling framgångsrik

Vilka upphandlingsregler måste man följa? Hur når man egentligen ut till sin målgrupp? Och hur mycket tid måste man egentligen lägga på planeringsarbetet för att det ska bli bra? Det är några av de många frågor som under våren har kommit upp, då Anders Frick under ett par månader har följt tre projekt som fått stöd från Vinnova för att planera innovationstävlingar.

Anders Frick
Detta är ett gästblogginlägg, skrivet av Anders Frick som till vardags är tekniktidningsredaktör och frilansande innovationsjournalist. Följ på twitter.com/frick.

Innovationstävlingar går ut på att använda tävlingsformen för att identifiera behov och ta de bästa lösningsförslagen vidare till implementering och/eller kommersialisering. Läs mer här och här. Vill du själv söka ekonomiskt stöd – missa inte den aktuella utlysningen Innovationstävlingar 2014.

Det främsta syftet med projektföljandet var att underlätta för Vinnova och projektdeltagarna själva att dra lärdomar av varandra. Och för att ta det viktigaste först – här är några lärdomar från det arbetet:

  • Innovationstävlingar är ett billigt sätt att åstadkomma potentiellt sett stora resultat när man vill eller behöver ta hjälp utifrån. Historiskt finns många bra exempel på detta.
  • Tävlingsformen kan attrahera helt nya typer av företag och andra konstellationer än vad en ordinarie upphandling eller offertförfarande gör.
  • Att marknadsföra tävlingarna på rätt sätt är en rejäl utmaning – men det finns exempel på projekt som har träffat ”mitt i prick” och fått väldigt stort genomslag.
  • Bättre att satsa på spets snarare än bredd när det gäller att hitta potentiella tävlingsdeltagare
  • Krångla inte till det, varken i tävlingsupplägg eller genomförande. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det.
  • Ta gärna hjälp utifrån för att få perspektiv på saker som annars lätt kan missas, t.ex. att individuellt kontakta potentiella tävlingsdeltagare.
  • Låt deltagarna pitcha sina idéer med hjälp av korta filmer. Se t.ex. Kickstarter som en förebild.
  • Skapa ett nätverk för alla bidragslämnare som går till final eller motsvarande. Tävlingsalumner är en viktig grupp att vårda kontakterna med, inte minst för framtida bruk.
  • Ta tillvara på de bidrag som också inte vinner – där kan finnas guldkorn som går att förverkliga i någon annan form.
  • Det tar tid. Nästan alla som jag har pratat med har insett att tiden som det tar att planera och genomföra tävlingar ofta underskattas.

Projekten som jag under våren har följt har i sig haft ganska olika inriktning:

  • Ett handlar om ett företag som vill minska den totala miljöpåverkan vid nybyggnationer
  • Ett är en medlemsorganisation som vill uppmuntra till minskad energianvändning i fastigheter
  • Ett går ut på förbättra vattenkvaliteten i ett asiatiskt land, och är ett samarbete mellan en akademisk institution och ett kommersiellt globalt företag

Alla lärdomar och insikter har lagts upp på en intern lösenordsskyddad webbplats som bara Vinnova och projektmedlemmarna själva har tillgång till. Detta upplägg har gjort att projektledare för alla projekt har kunnat känna sig trygga med att dela med sig av såväl framgångar som motgångar. Utgångspunkten har varit att ingen ska behöva nämnas publikt om man inte själv tar initiativ till det – därav min lilla avidentifiering av projekten här ovanför.

Tävlingar – bara för entreprenörer?

En hypotes är att innovationstävlingar tilltalar en viss typ av företag och utlysningar en annan typ. En representant på Vinnova har t.ex. berättat att hen uppfattat att unga entreprenörsföretag är sådana som särskilt gillar tävlingar. Bland de personer som just jag har träffat hittar jag dock faktiskt inget belägg för detta. Små entreprenörsbolag har visserligen generellt sett lättare att anpassa sig efter nya spelregler, men intresset och entusiasmen för innovationstävlingar har inte varit mindre bland storbolagsrepresentanterna. Mycket kan visserligen tänkas vara personberoende, men jag har inte grävt djupare i det.

Jag har också stött på personer som är mindre entusiastiska över tävlingar som upphandlingsform. En person var en tidigare arkitekt, och menade att arkitektbranschen är ”söndertävlad” vilket har lett till att det är väldigt svårt för små arkitektkontor att vinna större kontrakt. Personen i fråga var dock fortfarande positiv till att använda tävlingar för att få in idéer.

Fördelar med innovationstävlingar

En av de stora fördelarna (för arrangören) med innovationstävlingar är att kostnader främst uppstår i samband med att tävlingen är framgångsrik. Om tävlingen ”misslyckas”, t.ex. genom att inga tillräckligt slagkraftiga förslag kommer in, då är kostnaderna samtidigt begränsade.

En lista över svenska innovationstävlingar finns längst ner i detta inlägg. Internationellt sett finns ett hyfsat stort utbud av innovationstävlingar. En av de mest populära var Darpas pusselpris som lockade hela 9000 deltagande lag. Mest högtflygande är nog koncepten från X Prize Foundation som bl.a. ligger bakom en oljesaneringstävling, en rymdfärdstävling, och en hälsodiagnosticeringstävling,

Tre andra projekt som kan vara värt att titta närmare på är Netflix Prize (som förbättrar algoritmer), samt Nestas ”The Big Green Challenge” och det nu aktuella Longitude prize 2014. Även webbplatser som Kickstarter, Indiegogo och liknande bör i sammanhanget nämnas.

Inspirationsdag för ökat utbyte

Under våren arrangerades även en inspirationsdag i Vinnovas regi. Tanken med dagen var att låta tidigare och nuvarande innovationstävlingsarrangörer utbyta erfarenheter och få inspiration från varandra och från några inbjudna talare.

Några insikter från denna dag var att många projekt kämpar en hel del med sin marknadsföring, och att nå ut till rätt personer. Alla projekt på plats är nationella, men flera av dem har internationell potential som dock (inte ännu) utnyttjas. Några tävlingar är breda – andra smala, men en majoritet använder i alla fall en flerstegsmodell i urvalsprocessen.

På den personliga topplistan

Vad har då varit de allra mest intressanta lärdomarna under projektföljandet? Personligen brinner jag för innovation, och har själv tidigare varit tävlingsprojektledare (nämligen för Teknik-SM 2003 och Teknik-SM 2004) så sannolikt tillhör jag den skara som ser entusiastiskt på tävlingar som tillvägagångssätt för att uppnå önskade syften.

Jag håller med Erik Borälv om att potentiella tävlingsarrangörer bör börja i liten skala och våga testa olika saker, för att på så vis få en grundläggande insikt i och erfarenhet av arrangörskap.

Jag tycker även att arbetet med marknadsföringen är intressant. Visst är det bäst att satsa på spets och nå ”rätt” personer, men genom att samtidigt göra en bred satsning så ökar sannolikheten för att också få den önskade spetsen.

Vad som sker efter tävlingen ska heller inte glömmas bort: Mycket resurser läggs ofta på att planera och genomföra tävlingar, men minst lika viktigt är att följa upp efteråt – där kan många lågt hängande frukter plockas i form av innovationseffekter, marknadsföringspåverkan och – inte minst – förberedelser för kommande tävlingar.

Läsvärd litteratur

En artikel från början av året handlar om innovationstävlingar – mot en svensk modell, och är skriven av Olle Dierks på Munktell Science Park och Jenny Järvelä från Innovatum: Innovationstävlingar – Mot en svensk modell (PDF).

Videofilmade lärdomsintervjuer

Under projektets gång har jag gjort ett 20-tal enkla videointervjuer, och några av dem vill jag passa på att lista här:

Ett urval av svenska innovationstävlingar

Till sist vill jag lämna en lista över några av de innovationstävlingar som redan arrangeras i Sverige. Se det som ett urval – inte en komplett förteckning:

Smart Living Challenge
http://2014.smartlivingchallenge.com/
Smart Living Challenge is an open, international innovation competition designed to generate business opportunities and ideas that foster a sustainable lifestyle in urban environment.

Green Innovation Contest
http://greeninnovationcontest.se/
Teknikupplevelsecentrat Innovatum projektleder, med stöd av Energimyndigheten, Tilllväxtverket samt Västra Götalandsregionen.

Bygginnovationens innovationstävling
http://www.bygginnovationen.se/sa/node.asp?node=1389
Tävling med för att skapa miljöteknikinnovation inom samhällsbyggnadsområdet

Post- och telestyrelsen: Nåbar för alla?
http://pts.se/innovation
Tävling kring IT-lösningar som kan ge personer med funktionsnedsättning ökad tillgång till information på nätet

Open Stockholm Award 2014
http://www.openstockholmaward.se/
Skapa nya idéer och lösningar rörande utveckling av service och mobila applikationer, baserad på stadens öppna data.

Samsa – återvinningscentralsinnovationstävling
http://www.samsa-innovation.se/
Idéer söks som kan utvecklas och komplettera eller ersätta dagens återvinningscentraler. (Missa särskilt inte den informativa filmen!)

LiO: Köra bil säkert efter hjärnskada
http://www.lio.se/innovationstavling/
Landstinget i Östergötland letar efter en bra metod för att utvärdera människors förmåga att köra bil säkert efter att de drabbats av någon typ av hjärnskada.

Inission innovation award
http://www.inission.com/
Egentligen ingen innovationstävling, men ändå intressant: ”Genom tävlingen vill vi hjälpa nya entreprenörer och idéer att växa och frodas genom att bjuda på industrialisering och tillverkning under ett år. Har du en briljant idé men inte kapitalet eller resurserna att komma igång? Vi hjälper dig från kravspecifikation till prototyp, färdig produkt och serieleverans.”

LYS – klimateffektiv teknik
http://www.mdh.se/aktuellt/lys
Innovationstävling inom klimateffektiv teknik. Arrangeras av Mälardalens högskola, Västerås stad, Eskilstuna kommun och Sustainable Business Mälardalen. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Swedavia Airport Innovation Challenge 2014
http://swedaviaairportchallenge.com/
Syfte: hitta en lösning som kan minska markbuller i bostadsområdet Bromma Kyrka

Warm water innovation challenge
http://www.paperprovince.com/tavling/
Syftet är att få fram idéer kring vad man kan göra med det varma spillvattnet från skogsindustrins produktionsanläggningar. Stöds ekonomiskt av Vinnova.

Postkodlotteriet: Green Challenge
http://www.greenchallenge.info/
Inte någon innovationstävling i ordets rätta bemärkelse, men ändå intressant.

Sörmex
http://sörmex.se/
Idétävling med syfte att främja innovationer i Sörmland. Kordineras av Munktell Science Park.

Crowding.se
https://crowding.se/challenges?show=finished
Svensk lista över mer eller mindre innovationsinriktade tävlingar

09
Jun | 17:32

Hur knaprig är en kaka?

Alla vet att knapriga kakor är godast. Men, hur mäter man knaprighet i kakor?

Bild: Sarah Macmillan. CC-BY-NC-SA.

Bild: Sarah Macmillan. CC-BY-NC-SA.

Kakor är (endast?) goda om de är knapriga. Hur vet man hur knaprig en kaka är? Detta är något som tillverkare av kakor funderar en hel del på. General Mills (kaktillverkare av mått) la ut en sådan fråga på sin plattform för olösta problem, G-WIN. Man var ute efter “a quantitative method of analyzing the texture of a chewy granola bar to assess differences in bar texture”.

Mark King borde inte kunna lösa detta. Han är inte utbildad inom mat eller mätning. Han saknar erfarenhet, vilket inte är så konstigt då han bara är 21 år. Han har lässvårigheter vilket gjorde att hans skolgång var högst sådär. Han hoppade därför också av gymnasiet i förtid.

Det som talar för Mark är att han verkligen vill bli en innovatör. Han experimenterar och hittar på saker. Han började läsa på en yrkesutbildning för att lära sig mekanisk tillverkning (CNC). Det verkar också som att han har en naturlig fallenhet för att förstå prylar och hur de egentligen fungerar. Mark såg General Mills önskan om ett sätt att kunna mäta knaprigheten hos en kaka och hittade på ett förslag på en lösning.

After sending a more elaborate computer design to the company, he heard back at once: He would get $250 an hour to build a prototype. “I was outside myself,” he said. “I was going from making things out of Super Glue and bubble gum to making an analytical device for a multibillion-dollar company.”

Mr. King spent the next six months cutting the metal parts. He made about $18,500 in consulting fees. Mr. King and his prototype were flown to Minneapolis, where they went to a big General Mills plant. “I swear I could see the curvature in the Earth — this was a huge building,” he said.

Hur en etablerad aktör som General Mills använder sig av öppen innovation finns att läsa i en artikel i New York Times,  A Young Inventor, Finding the Crunch Factor. Det irriterande är att man inte avslöjar hur man mäter kakors knaprighet.

 

05
Jun | 10:43

Longitude Prize 2014

På brittiskt vis dammar man av en 300-åring och återlanserar – som om inget hade hänt – världens mest kända innovationstävling. En del saker ser dock väldigt annorlunda ut.


Cameron på G8-mötet om vikten av tävlingar.

The Longitude Prize var brittiska regeringens utmaning år 1714 för att hitta ett sätt att mäta ett fartygs position. Man har bestämt för att  öppna tävlingen igen och satsar 10 miljoner pund. Några saker har förändrats på 300 år:

  • Man jobbar föredömligt med webben… se www.longitudeprize.org
  • Premiärministern är aktiv och talar om vikten av tävlingar (videon ovan).
  • Man har identifierat sex möjliga områden för tävlingen
  • Man låter folket vara med, lite som Idol. Man kan bland annat rösta via SMS!
  • BBC har TV-program om det hela (videon nedan)

Kort sagt, deras arbete med innovationstävlingar är en bra förebild på många sätt.


The £10 Million Challenge BBC Full Documentary 2014

14
Apr | 14:35

Tävling om symbolen för tillgänglighet

Bilden på en person i rullstol är den internationella symbolen för tillgänglighet. Berättelsen om hur symbolen kom till är intressant, och likaså det som nu håller på att hända med symbolen.

International Symbol of Access, ISO 7001

International Symbol of Access, ISO 7001

Berättelsen börjar på 60-talet då det fanns diskussioner om hur man skulle skylta tillgängliga lokaler och andra funktioner. Man hade olika symboler i olika länder vilket naturligtvis inte var en speciellt bra lösning. Inte ens inom länder var situationen speciellt enkel.

Norman Acton, på 1960-talet generalsekreterare för Rehabilitation International (RI), frågade Karl Montan om man inte skulle kunna ta fram en ny och gemensam symbol. Kraven var att symbolen skulle vara:

  • självförklarande
  • enkel och tilltalande
  • utan dubbla betydelser
  • praktisk

Den som kan sina innovationstävlingar ser att här finns en mycket bra grund för just en tävling. Behovet av en symbol är tydligt, och det finns gränsvärden som möjliggör en mängd olika möjliga lösningar.

Initiativet kom från RI:s kommission för Hjälpmedel och tillgänglighet (ICTA, International Commission on Technology and Accessibility). ICTA grundades 1960 i samarbete mellan RI och Hjälpmedelsinstitutet (som då hette Handikappinstitutet, HI) på initiativ av den dåvarande chefen för HI, Karl Montan. ICTA drevs under en tid med ekonomiskt stöd från Sverige och hade ett sekretariat på HI. (källa)

Vinnande design och den modifierade slutliga symbolen.

Vinnande design och den modifierade slutliga symbolen.

Montan skapade 1968 en skandinavisk tävling för studenter inom design. Danskan Susanne Koefoed vann med ett pictogram – en streckfigur som sitter i rullstol. Symbolen modifierades av Montan som gav figuren ett huvud.

Att ha en symbol är bra men man måste få den i användning också. Företaget 3M bidrog med stora uppsättningar av klisterlappar och etiketter av symbolen. Man inledde också samtal med ISO som adderade den till sitt internationella bibliotek över standardiserade symboler (ISO 7001:2007). Det fanns tydligen tankar på att söka patent för designen men man hamnade till slut i att det bästa skulle vara att symbolen var fri, ”…made a gift to mankind”:

Following its adoption, the Society’s final step was to consider how best to promote the Symbol. Within the Society, there was some debate over whether to patent the design. It was decided however, that this would prove particularly complex, as such patents must be enacted on a country by country basis. Besides the objective was not to restrict use, but to ensure good usage. It was decided that public education and promotion would be more effective in ensuring that the symbol would be always kept in the public domain. To that end, the Society drew up guidelines for the use of the symbol and a resolution magnanimously was put forward recommending that it be made a gift to mankind. This resolution was adopted at a subsequent meeting in the Society’s Assembly in Baguio, Philippines in 1978.

Tiden går, och området tillgänglighet utvecklas och får fler nyanser. En del menar att symbolen inte helt svarar mot dagens behov. Accessible Icon Project tar nu fram en ny symbol som de hoppas ska ersätta den i ISO.

The Accessible Icon  by Sara Hendren & Brian Glenney. CC-NC-SA.

The Accessible Icon by Sara Hendren & Brian Glenney. CC-NC-SA.

Projektet Accessible Icon hade sin start hos Sara Hendren som studerar design på Harvard. Hon menade att den gamla symbolen är för passiv och ger rullstolen större vikt än personen. Det nya förslaget, lite förenklat:

  1. Head is forward to indicate the forward motion; the person is the ”driver” or decision maker about her mobility.
  2. Arm is pointing backward to suggest the mobility of a chair user; motion represents the symbolically active status of navigating the world.
  3. Wheel Cutouts work for creating stencils used in spray paint application of the icon.
  4. Limb Rendition, the human depiction in this icon is consistent with other body representations found in the ISO 7001 – DOT Pictograms.
  5. Leg leg has been moved forward to allow for more space between it and the wheel which allows for better readability.

 

Sara startade ett gerilla-konst-projekt och målade helt enkelt över gamla symboler med en egen version. Fler personer ansluter sig. Man börjar få uppmärksamhet när man klistrade över existerande skyltar i Boston med den nya symbolen. Klisterlapparna nådde Victor Calise, ansvarig för tillgänglighetsfrågor i New York City; han gillade idéen och nu byter även NYC ut sina symboler.


The Accessible Icon Goes to NYC (February 2014) from Tim Lindgren on Vimeo.

De två faserna i symbolens utveckling är prov på hur externa aktörer kan bidra till nya lösningar. Genom att formulera ”gränsvärden” för en möjlig lösning så var det givet att en innovationstävling skulle vara lämpligt angreppssätt för att ta fram den första symbolen. Att användare med egna behov sedan vill skapa inkrementella justeringar är inte oväntat. Hela berättelsen är ett exempel på hur smarta organisationer kan agera och ta hjälp av externa aktörer för sina problem. Klassisk öppen innovation med andra ord.

Sida 4 av 6« Första...23456

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter