Taggarkiv: makers

03
Okt | 08:00

Makers i Amsterdam

En designtävling på ett riksmuseum och tre makerspaces med helt olika karaktär. Här följer en sammanfattning av ett besök i Amsterdam.

Två Amsterdam-klassiker - en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in saker i husen.

Två Amsterdam-klassiker – en lastcykel och en travers för att kunna lyfta in skrymmande saker.

Det kan vara svårt att inse vad öppna data är bra för. Öppenhet låter så klart viktigt men det är ändå svårt att få grepp om vad det innebär i praktiken. Säg att det dessutom handlar om öppna kulturarvsdata så kan man bli ännu mer osäker – finns det personer som gillar sånt, på riktigt? Då är det bra att vi har Rijksstudio Award som Rijksmuseum står bakom.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum's international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

Masterpieces Never Sleep, sleep masks inspired by Johannes Cornelisz Verspronck’s Portrait of a Girl Dressed in Blue, has won the Rijksstudio Award 2017, the Rijksmuseum’s international design award. The winner of the 2017 Rijksstudio Award is Masterpieces Never Sleep by Lesha Limonov.

I korthet, riksmuseet genomför en omfattande renovering/uppdatering av byggnaden och den konst man förvaltar. De tar foton på sina objekt och gör bilddatabasen tillgänglig som öppna data. Det är 361,401 objekt om man ska vara petig. Man lanserar en designtävling och söker innovationer som använder sig av de öppna data som museet publicerar. Det vill säga, tävlingen går ut på att skapa en innovation som på något sätt använder sig av något som museet förvaltar.

Det är ingen överdrift att påstå att det är ett imponerande resultat, sett som innovationer i sig men också till hur öppna kulturarvsdata kommer till ny användning. Sovmasken som använder ögonen från en känd tavla är något som har högt ekonomiskt värde, går att skala och har en innovationshöjd. De 10 bästa bidragen som visas i videoklippet är alla imponerande. Man fick in hela 2,600 tävlingsbidrag från 62 länder. Jag ser deltagarna som moderna makers, som alla kommit på hur man vill skapa något fysiskt baserat på en fri resurs.

Makerversity är en kombination av makerspace och co-working space. Man finns idag i London och Amsterdam. Det är en kommersiell verksamhet, så som maker köper man sig en plats här. Organisationen står för utrustning och underhåll. I övrigt är det likt många makerspace, kanske lite renare verkstäder bara… man har 3D-skrivare, textil-, trä- och metallslöjd, elektronik och färg (se klipp).

Makerversity ligger i marinens gamla hamn, Marineterrein. Det är ett centralt område på gångavstånd från centralstationen, på hela 13 hektar. Marinen kommer snart överlämna platsen helt till staden. Det är delvis redan en innovationspark, där olika innovativa organisationer och projekt har en plats. Bara för att ge ett exempel, här hittar man TreeWifi som är ett projekt som bygger fågelholkar som också fungerar som uppkopplade IoT-enheter och mäter luftkvalitén. Hamnen är en plats att ha ögonen på om man har intresse för startups och staden som en arena för innovationer.

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

En fågelholk som mäter luftkvalité. Bild: http://treewifi.org/

 

En promenad bort hittar man ett helt annat slags makerspace, ZB45. Detta är min bild av det klassiska makerspacet. Det drivs utan bidrag, man bygger nästan alla maskiner själv, man har en motorcykel + bil + buss för mobila verksamheten, bilen går på el och är så klart ett hembygge, med bussen turnerar man till festivaler, och motorcykelbygget syns på bilden nedan. Man är mycket mån om demokratiska värden och jämställdhet. Man har en laserskärare vars drivrutiner är open source, vilket man är stolt över. Det är litet, fult, helt underground, och charmigt. This is hardcore heter en känd låt.

Hemmabygge på ZB45

Hemmabygge på ZB45

Waag Society är en spännande plats och organisation. Man är en civilsamhällsaktör, på ett sätt som vi i Sverige nästan helt saknar. 22 år har man hållit på och man benämner sig som ett institute for art, science and technology. Man betonar särskilt det digitala, bedriver egen forskning och erbjuder utbildning för skolor och andra. Ett stort antal events sker här. En observation – Waag har alltid det digitala med, samtidigt som man ser sig som en social aktör med mycket humanism, om nu det blir begripligt som beskrivning. I Sverige är ofta digitalt/socialt motsatser som sällan möts.

Textilverkstaden på Waag

Textilverkstaden på Waag

Waag Society is always active in a social context. Every project involves several partners, each of whom bring their own, unique perspective. We also propose that new technological developments are made available to artists as soon as possible. In this way, Waag Society is a catalyst that brings to light new insights and solutions. The work that arises here is both innovative and iconic.

Man har en omfattande verksamhet med stor bredd. Jag uppfattar dom som lite besvärliga, i meningen att man provocerar genom debatt om att undvika lösningar som inte är öppna. Man är också för lokala eller europeiska lösningar som motvikt till, exempelvis, digitala plattformar från stora it-bolag (här får man läsa mellan raderna). Det är uppfriskande i debatten, och intressant som motvikt till att slentrianmässigt acceptera andras färdiga lösningar.

Biolabbet på Waag

Biolabbet på Waag

Vi besökte många fler organisationer inom innovation men de ovan var de som var mest fokuserade på makers. Alla hade sin egen unika profil och kändes stabilt förankrade i det lokala ekosystemet. Det finns fler makerspaces i Amsterdam, och landet lever upp till bilden av kreativa, udda, personliga och designinriktade individer. Medan verksamheterna upplevs som mainstream i staden så finns det inget mainstream över hur man tänker och agerar.

14
Sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

09
Mar | 17:35

Vad behöver en Maker?

Det sker massor på området makers. Idag finns ett rikt utbud av analoga och digitala verktyg till hjälp. Många av verktygen är enkla och robusta nog så att alla kan använda dom. Kanske för första gången så är verktygen även ekonomiskt tillgängliga. Frågan är, finns det behov av offentligt stöd för makers?

DIY or die poster

På denna blogg har vi bevakat och skrivit om makers från många olika perspektiv. Vi besöker  makerspaces för att träffa och höra direkt av ansvariga. Som Stockholm Makerspace, eller det imponerade stora Artisan’s Asylum i Boston.

Vi följer 3D-printing som ett fantastiskt verktyg för nästan vem som helst att börja skapa egna lösningar.

Personligen är jag förtjust i drönare och imponerad av de tjänster som företag lanserar, som att filma reklam, vasalopp från ovan, ta bilder på fastigheter för försäljning, generera kartor inför byggprocesser, visa översikt över brobyggen, etc.


Framtidsområde för drönare?

Det finns ett stort forskningsområde kring user innovation, där det finns många insikter och resultat.

Vita huset ser en mängd möjligheter med makers, inte minst som plattform för att öka kompetensen hos unga personer. (Maker-Faire-Report-Final, PDF)

Frågan är, behöver makers hjälp och i så fall med vad? Vi har satt ihop en lista på möjliga insatser, men den listan ska bara ses som en utgångspunkt. Det vore intressant att höra av makers vad som skulle vara mest relevant, värdefullt eller spännande. Varje förslag innehåller i kursiv stil förslag på bedömningskriterier.

  1. Insatser och stöd för att ta prototyper att komma närmare en “riktig produkt”, alternativt komma till användning på mer än ett ställe (s.k. Diffusion of User Innovation). Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  2. Rekrytera fler makers. Räkna nya medlemmar.
  3. Projekt inrikade på olika slags målgrupper, som unga, tjejer, etc. Räkna huvuden.
  4. Maker-events riktade mot olika målgrupper. Räkna huvuden.
  5. Utbilda personer som i sin tur kan fungera som lärare för makers – lärare, föräldrar, föreningar, etc. Räkna huvuden.
  6. Bredda antalet platser där makers kan samlas. I vissa länder sker mycket kopplat till makers, men begränsat till mycket få större orter. Räkna antalet nya mötesplatser/städer.
  7. Projekt inom strategiskt utvalda områden som är innovationsnära. Ex. drönare, egen el, reglering av fastigheter (stuga, villa), fjärrstyrning av funktioner, automation. Beslutsunderlag kring intressanta områden, samt traditionell bedömning av innovationshöjd och -relevans.
  8. Stöd för lokalhyra och lön. Offentligt stöd kan normalt inte användas för sådana kostnader.
  9. Utlysning för innovationsprojekt, med normala beskrivningar av mål, aktörer och nytta. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  10. Stöd (utlysning?) för att skapa nätverk och dialoger. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  11. Stöd (utlysning?) för att företag, entreprenörer och innovatörer kan kommersialisera innovationer från användare. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor. 

 

Vi postar detta upprop i två grupper på Facebook för den som föredrar dialogen där. Det går också bra att mejla oss eller kommentera dokumentet direkt.

 

14
Nov | 10:22

Användare som innovatörer (del 1: proteser)

Att användare är innovatörer som skapar lösningar på egna behov är känt. Ibland ger de sig också i kast med stora utmaningar i världen. Exempelvis, vem ska bygga proteser för unga?

Wolverine

Wolverine

Alla patienter har inte råd med en bra protes då en sådan kan kosta upp till 40,000 USD. Det är inte heller alltid det finns anpassade proteser för olika behov. Unga personer växer ur proteser snabbt och den ekonomiska ekvationen kan då bli för svår.

John Schull startade ett nätverk e-nable som främst tillverkar proteser till unga som saknar fingrar. Han har skapat en enkel men generell lösning som bygger på att man skriver ut alla protesens delar i 3D-skrivare. Det blir en slags byggsats som man sedan behöver sätta ihop. Kostnaden per protes är inte mycket mer än 10-20 USD.

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

I den sevärda videon ovan berättar Schull bland annat om Derek som hade egna idéer om hur en protes borde vara. Han önskade sig en extralång protes, helt enkelt för att kunna nå bättre. Derek visar att det pågår innovationer även inom denna färdiga lösning.

“Agent Cyborg”

“Agent Cyborg”

Att användare är med och skapar lösningar sätter fokus på verkliga behov. En del barn vill inte visa upp eller prata om sin hand, blir blyga och tysta i skolan. En mamma skrev till nätverket och berättade att hennes son hade tyckt att en Wolwerine-hand såg spännande ut. Hon undrade om de kunde hjälpa till på något sätt. Mannen bakom Wolwerine, Aaron Brown, skapade en hand/protes för hemliga agenter som ser lite ut som något Terminator skulle kunna ha. Handen levererades i en attachéväska med hemligstämplar på sig. Det följde också med intyg om en säkerhetsklassning av agenten.

Welcome to the Elite Group of E-nable Heroes.

The device included in this package is the first of many classified prototypes you will receive for real life testing. If you find any size or damage issues, please report back to me directly for a new and improved hand to be sent to you.

Please be aware..we have an undercover agent in your city assigned to your case. Her codename is Agent “Carlberg.”

Once you feel you are ready for further “advanced” training with your new hand, please report to Agent Carlberg. She has been briefed and will provide the needed training to advance you to newer robotic hands in the future.

Again, I welcome you to the “League of E-nable Heroes.

I look forward to reading your mission reports.

– The Maker.

Man kan i exemplet konstatera att den s.k. innovationshöjden är låg men värdeskapandet är högt. När användare själva kan vara med att skapa lösningar så kommer de mest specifika behoven fram. De behoven kan vara mycket viktiga men som den professionella sjukvården kan ha svårare att hantera. Derek och Agent Cyborg är bra exempel på höga nya värden.

14
Maj | 16:59

Öppen innovation till helgen

Ett företag med 15 miljoner förbeställningar på mobiler och som säljer slut på en leverans om 100,000 surfmobiler på 90 sekunder – kan öppen innovation vara en förklaring till deras framgång?

xiaomi
En mobil från Xiaomi. CC BY-NC-ND 2.0: DAYJOY

SvD har denna vecka haft två inslag om öppen innovation som sätt att förnya produkter och nå bättre insikter.

Kinesiska mobiltillverkaren Xiaomi är en speciell aktör. Deras VD sägs både se ut och agera som Steve Jobs, och han ser nu ut att nå en liknande framgång som Jobs inom mobiltelefoni. Man har funnits i fyra år men har redan målet att sälja 40 miljoner enheter i år. En del av förklaringen är att man har mycket aggressiv prissättning, kanske bara halva priset mot motsvarande mobiler från andra märken. Långt under motsvarande 1000 kronor för en ny mobil.

Telefonerna liknar mycket existerande produkter, men en stor skillnad mot andra tillverkare är att man jobbar aktivt med sina existerande och framtida kunder. SvD skriver:

Företaget har ett system där det bjuder in användare att vara med i innovationsteam och utveckla produkterna. Det ger Xiaomi en fullkomligt gigantisk och ständigt pågående kommunikation med sina kunder – bolaget har fått över en miljard kommentarer kring utvecklingen av bolagets firmware Miui, en modifierad version av Android som Xiaomi hävdar är både bättre än Googles ursprungsversion och mer anpassat till Kina.

Artikeln Nätet en outnyttjad politisk kraftkälla handlar om ”att använda den kollektiva massans intelligens och kreativitet”. Man beskriver detta i artikeln som crowdsourcing men delar av exemplen hade jag snarare kallat öppen innovation. En bra insikt som görs är förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna använda kollektivet:

Genom digitaliseringen har det på ett helt annat sätt än tidigare blivit möjligt att använda den kollektiva massans intelligens och kreativitet för att lösa problem eller för att tjäna pengar eller möjligen bådadera.

Det som idag är möjligt är att organisationernas interna utvecklingsarbete helt eller delvis kan ersättas av användare, kunder och andra på utsidan. Digitaliseringen ökar hastigheten på processerna och vilka grupper du kan nå ut till, den tar bort många onödiga hinder för deltagande och den skapar en dialog mellan personer som annars aldrig skulle ha möts. Strategiskt använt så är detta en ny modell för forskning, utveckling och produktion där nätets samlade kapacitet används till att lösa problem.

Ingenstans syns detta tydligare än hos olika s.k. Makers. I helgen, 17-18 maj 2014, är det dags för Stockholm Mini Maker Faire – en festival för kreativitet och skaparglädje!

Lär dig löda med LED-dioder, imponeras av interaktiva kläder, testa 3D-skrivare, måla med airbrush, prova programmering, spana in pannkakscykeln eller se raketuppskjutningar och uppvisningar med fredliga drönarrobotar som filmar festivalen från ovan. Stockholm Mini Maker Faire är fullspäckat med kul, kreativa och lite knasiga projekt där du får vara med och skapa. Tekniska museets vanliga entré gäller för både festival och utställningar.

Med all sannolikhet samlas här framtidens innovatörer, både som utställare och besökare.

Sida 1 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter