Taggarkiv: makers

14
Sep | 16:59

Användare forskar om miljön

Digital teknik och nätet gör det möjligt för alla att bidra till forskning om miljön. I hundratals projekt samlas användare för att bygga egna instrument för att kartlägga miljöföroreningar. Nätet gör det möjligt att delta i sådan medborgarforskning på riktigt.

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Mätning av strålning nära Fukushima. flickr photo by cesarharada.com http://flickr.com/photos/worldworldworld/15504779836 shared under a Creative Commons (BY-NC-SA) license

Vetandets värld i Sveriges Radio har ett inslag om hur användare med hjälp av fritt tillgängliga ritningar (s.k. open design) bygger mätinstrument och laboratorieutrustning som kan mäta luftföroreningar, vattenkvalitet eller analysera blodprover för att upptäcka sjukdomar. Plötsligt kan man vem som helst delta i att kartlägga miljöföroreningar. Genom nätet kan man organisera sig så att man också får en systematisk påverkan.

Ett liknande exempel: i samband med olyckan i Fukushima saknades information om strålning och miljön runt omkring. Man kan också konstatera att människor inte litade på myndigheternas besked om tillståndet. Man sa att det inte var farligt men kunde samtidigt inte visa data som visade det.

Grupper av makers grupperade sig och började bygga egna mätare av strålning. Man skapade också en organisation kring insamling av egna mätningar. Initiativet kallas Safecast.

”Because Safecast is a very lean, scrappy, punk-rock organization to some extent, we were able to move really fast and just get things done,” says Bonner. They immediately began working on developing their own open source hardware and software platforms. They designed mobile GPS-enabled counters that could be strapped to cars, bicycles, quadcopters, or put in rucksacks, and could be set to record readings every five seconds.

On the software end they created a platform that allowed the data recorded by the counters to be uploaded via safecast.org to online maps where the readings could be viewable by all. The Safecast iOS app also allows people to find out what the radiation level is at their current position, based on the 12 million + unique data points they have collected so far.

Alla svenska kommuner mäter detaljer om den lokala miljön, som bullernivå och luftkvalité. Helsingborgs har ett annorlunda projekt kring ett stadstäckande nätverk av sensorer som ska göra sådana mätningar. Det speciella med projektet är att nätverket ska vara öppet och du ska kunna ha din egen mätstation säger Andreas Krohn, projektledare för Öppna Helsingborg till InternetWorld.

Helsingborg ska inte äga alla mätdetektorer, utan planen är att såväl privatpersoner som företag ska kunna koppla in sig i kommunens öppna nätverk. Ju fler sensorer desto mer värdefull blir varje datapunkt. En nyligen lanserad förstudie med ett mindre antal enheter ska ge insikt i hur ett större nätverk skulle kunna skapas. Prototyperna är byggda med hjälp av Arduino och kan till en början mäta temperatur och ljudnivå, men planen är att komplettera detektorerna med ytterligare typer av sensorer för mätning av bland annat syre- och kolmonoxidnivåer.

Som sagt, alla kommuner måste göra liknande mätningar av miljön. Helsingborgs nya bidrag är två – först att man är tydlig med att alla insamlade data ska vara tillgängliga för var och en, och sedan att det ska vara möjligt att själv bidra till att fler lokala mätningar görs.

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

Helsingborgs sensorenhet baseras på Arduino. Bild: Öppna Helsingborg

I ett blogginlägg Så byggde vi prototypen av Helsingborgs öppna sensornätverk förklarar projektet hur man i en förstudie sätter ihop moduler som mäter temperatur, ljudnivå, luftfuktighet och CO2-nivåer. Det finns beskrivningar av utrustningen så att andra ska kunna bygga sin en egen mätstation.

Jag kan inte tänka mig en bättre drivkraft. Som invånare hittar man inte alltid det egna engagemanget för kommunens miljöarbete, men om man ger mig chansen att få reda på detaljerad fakta om miljön på gatan utanför min bostad eller runt skolan där barnen går så uppstår helt andra motiv och drivkrafter. Det blir plötsligt på riktigt, nästan lika brännande viktigt som i fallet med Fukushima.

 

09
Mar | 17:35

Vad behöver en Maker?

Det sker massor på området makers. Idag finns ett rikt utbud av analoga och digitala verktyg till hjälp. Många av verktygen är enkla och robusta nog så att alla kan använda dom. Kanske för första gången så är verktygen även ekonomiskt tillgängliga. Frågan är, finns det behov av offentligt stöd för makers?

DIY or die poster

På denna blogg har vi bevakat och skrivit om makers från många olika perspektiv. Vi besöker  makerspaces för att träffa och höra direkt av ansvariga. Som Stockholm Makerspace, eller det imponerade stora Artisan’s Asylum i Boston.

Vi följer 3D-printing som ett fantastiskt verktyg för nästan vem som helst att börja skapa egna lösningar.

Personligen är jag förtjust i drönare och imponerad av de tjänster som företag lanserar, som att filma reklam, vasalopp från ovan, ta bilder på fastigheter för försäljning, generera kartor inför byggprocesser, visa översikt över brobyggen, etc.


Framtidsområde för drönare?

Det finns ett stort forskningsområde kring user innovation, där det finns många insikter och resultat.

Vita huset ser en mängd möjligheter med makers, inte minst som plattform för att öka kompetensen hos unga personer. (Maker-Faire-Report-Final, PDF)

Frågan är, behöver makers hjälp och i så fall med vad? Vi har satt ihop en lista på möjliga insatser, men den listan ska bara ses som en utgångspunkt. Det vore intressant att höra av makers vad som skulle vara mest relevant, värdefullt eller spännande. Varje förslag innehåller i kursiv stil förslag på bedömningskriterier.

  1. Insatser och stöd för att ta prototyper att komma närmare en “riktig produkt”, alternativt komma till användning på mer än ett ställe (s.k. Diffusion of User Innovation). Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  2. Rekrytera fler makers. Räkna nya medlemmar.
  3. Projekt inrikade på olika slags målgrupper, som unga, tjejer, etc. Räkna huvuden.
  4. Maker-events riktade mot olika målgrupper. Räkna huvuden.
  5. Utbilda personer som i sin tur kan fungera som lärare för makers – lärare, föräldrar, föreningar, etc. Räkna huvuden.
  6. Bredda antalet platser där makers kan samlas. I vissa länder sker mycket kopplat till makers, men begränsat till mycket få större orter. Räkna antalet nya mötesplatser/städer.
  7. Projekt inom strategiskt utvalda områden som är innovationsnära. Ex. drönare, egen el, reglering av fastigheter (stuga, villa), fjärrstyrning av funktioner, automation. Beslutsunderlag kring intressanta områden, samt traditionell bedömning av innovationshöjd och -relevans.
  8. Stöd för lokalhyra och lön. Offentligt stöd kan normalt inte användas för sådana kostnader.
  9. Utlysning för innovationsprojekt, med normala beskrivningar av mål, aktörer och nytta. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  10. Stöd (utlysning?) för att skapa nätverk och dialoger. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor.
  11. Stöd (utlysning?) för att företag, entreprenörer och innovatörer kan kommersialisera innovationer från användare. Traditionell bedömning av projektets potential att skapa nytta, ekonomisk hållbarhet, innovationer, och aktörernas trovärdighet och styrkor. 

 

Vi postar detta upprop i två grupper på Facebook för den som föredrar dialogen där. Det går också bra att mejla oss eller kommentera dokumentet direkt.

 

14
Nov | 10:22

Användare som innovatörer (del 1: proteser)

Att användare är innovatörer som skapar lösningar på egna behov är känt. Ibland ger de sig också i kast med stora utmaningar i världen. Exempelvis, vem ska bygga proteser för unga?

Wolverine

Wolverine

Alla patienter har inte råd med en bra protes då en sådan kan kosta upp till 40,000 USD. Det är inte heller alltid det finns anpassade proteser för olika behov. Unga personer växer ur proteser snabbt och den ekonomiska ekvationen kan då bli för svår.

John Schull startade ett nätverk e-nable som främst tillverkar proteser till unga som saknar fingrar. Han har skapat en enkel men generell lösning som bygger på att man skriver ut alla protesens delar i 3D-skrivare. Det blir en slags byggsats som man sedan behöver sätta ihop. Kostnaden per protes är inte mycket mer än 10-20 USD.

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

10-åriga Derek önskade sig en extra lång protes för att kunna nå bättre

I den sevärda videon ovan berättar Schull bland annat om Derek som hade egna idéer om hur en protes borde vara. Han önskade sig en extralång protes, helt enkelt för att kunna nå bättre. Derek visar att det pågår innovationer även inom denna färdiga lösning.

“Agent Cyborg”

“Agent Cyborg”

Att användare är med och skapar lösningar sätter fokus på verkliga behov. En del barn vill inte visa upp eller prata om sin hand, blir blyga och tysta i skolan. En mamma skrev till nätverket och berättade att hennes son hade tyckt att en Wolwerine-hand såg spännande ut. Hon undrade om de kunde hjälpa till på något sätt. Mannen bakom Wolwerine, Aaron Brown, skapade en hand/protes för hemliga agenter som ser lite ut som något Terminator skulle kunna ha. Handen levererades i en attachéväska med hemligstämplar på sig. Det följde också med intyg om en säkerhetsklassning av agenten.

Welcome to the Elite Group of E-nable Heroes.

The device included in this package is the first of many classified prototypes you will receive for real life testing. If you find any size or damage issues, please report back to me directly for a new and improved hand to be sent to you.

Please be aware..we have an undercover agent in your city assigned to your case. Her codename is Agent “Carlberg.”

Once you feel you are ready for further “advanced” training with your new hand, please report to Agent Carlberg. She has been briefed and will provide the needed training to advance you to newer robotic hands in the future.

Again, I welcome you to the “League of E-nable Heroes.

I look forward to reading your mission reports.

– The Maker.

Man kan i exemplet konstatera att den s.k. innovationshöjden är låg men värdeskapandet är högt. När användare själva kan vara med att skapa lösningar så kommer de mest specifika behoven fram. De behoven kan vara mycket viktiga men som den professionella sjukvården kan ha svårare att hantera. Derek och Agent Cyborg är bra exempel på höga nya värden.

14
Maj | 16:59

Öppen innovation till helgen

Ett företag med 15 miljoner förbeställningar på mobiler och som säljer slut på en leverans om 100,000 surfmobiler på 90 sekunder – kan öppen innovation vara en förklaring till deras framgång?

xiaomi
En mobil från Xiaomi. CC BY-NC-ND 2.0: DAYJOY

SvD har denna vecka haft två inslag om öppen innovation som sätt att förnya produkter och nå bättre insikter.

Kinesiska mobiltillverkaren Xiaomi är en speciell aktör. Deras VD sägs både se ut och agera som Steve Jobs, och han ser nu ut att nå en liknande framgång som Jobs inom mobiltelefoni. Man har funnits i fyra år men har redan målet att sälja 40 miljoner enheter i år. En del av förklaringen är att man har mycket aggressiv prissättning, kanske bara halva priset mot motsvarande mobiler från andra märken. Långt under motsvarande 1000 kronor för en ny mobil.

Telefonerna liknar mycket existerande produkter, men en stor skillnad mot andra tillverkare är att man jobbar aktivt med sina existerande och framtida kunder. SvD skriver:

Företaget har ett system där det bjuder in användare att vara med i innovationsteam och utveckla produkterna. Det ger Xiaomi en fullkomligt gigantisk och ständigt pågående kommunikation med sina kunder – bolaget har fått över en miljard kommentarer kring utvecklingen av bolagets firmware Miui, en modifierad version av Android som Xiaomi hävdar är både bättre än Googles ursprungsversion och mer anpassat till Kina.

Artikeln Nätet en outnyttjad politisk kraftkälla handlar om ”att använda den kollektiva massans intelligens och kreativitet”. Man beskriver detta i artikeln som crowdsourcing men delar av exemplen hade jag snarare kallat öppen innovation. En bra insikt som görs är förutsättningarna för att överhuvudtaget kunna använda kollektivet:

Genom digitaliseringen har det på ett helt annat sätt än tidigare blivit möjligt att använda den kollektiva massans intelligens och kreativitet för att lösa problem eller för att tjäna pengar eller möjligen bådadera.

Det som idag är möjligt är att organisationernas interna utvecklingsarbete helt eller delvis kan ersättas av användare, kunder och andra på utsidan. Digitaliseringen ökar hastigheten på processerna och vilka grupper du kan nå ut till, den tar bort många onödiga hinder för deltagande och den skapar en dialog mellan personer som annars aldrig skulle ha möts. Strategiskt använt så är detta en ny modell för forskning, utveckling och produktion där nätets samlade kapacitet används till att lösa problem.

Ingenstans syns detta tydligare än hos olika s.k. Makers. I helgen, 17-18 maj 2014, är det dags för Stockholm Mini Maker Faire – en festival för kreativitet och skaparglädje!

Lär dig löda med LED-dioder, imponeras av interaktiva kläder, testa 3D-skrivare, måla med airbrush, prova programmering, spana in pannkakscykeln eller se raketuppskjutningar och uppvisningar med fredliga drönarrobotar som filmar festivalen från ovan. Stockholm Mini Maker Faire är fullspäckat med kul, kreativa och lite knasiga projekt där du får vara med och skapa. Tekniska museets vanliga entré gäller för både festival och utställningar.

Med all sannolikhet samlas här framtidens innovatörer, både som utställare och besökare.

28
Jan | 18:03

Makerkungen

Du är rik som ett troll. Du kan IT. Du är snickare. Vad gör du? Carl Bass vet – man bygger ett makerspace, fast för sig själv. Sedan bygger man ett till.

Bild: Carl Basset av Itamar Medeiros

Bild: Carl Basset av Itamar Medeiros

Carl är en typisk ‘maker’ men också lite speciell. Han är VD på Autodesk som skapat programmet AutoCAD. Du äger garanterat produkter ritade med hjälp av deras verktyg. Förslagsvis din bil. Eller ditt kylskåp.

Men inte alla ritar bilar hela dagarna. Företaget vet att personer skapar lösningar även utanför jobbet, och man provade därför att utveckla sitt första verktyg för vanliga konsumenter:

The company’s first consumer product was an experiment. A team in Toronto developed a dramatically simplified modeling program, formatted it for use on mobile devices, and put it online as a free app, called Sketchbook. Within 50 days, Sketchbook had a million downloads. So the company created more products, and then a whole consumer group focused on design, personal manufacture, and home decoration. In three years, Autodesk had more than 100 million registered users across its various consumer products. Compare that with the company’s 12 million professional users, which it took more than three decades to accrue.

Att på kort tid nå 100 miljoner användare är imponerande i sig. Att det är designverktyg för konsumenter vi talar om gör det smått otroligt.

Carl kan knappast ha varit överraskad av framgången. Hans eget företag är fullt av ingenjörer som gillar att skapa också på egen hand. Han äger själv två privata makerspaces, ett för trä och ett för metall! Det är alltså inte din barndoms snickarboa vi talar om. Se intervjun med Carl Bass för detaljer. Autodesk lever som man lär och självklart har man ett stort makerspace för sina anställda, utrustat för trä, metall och digital bearbetning. Till utrustningen hör även ett testkök och ett skrädderi, förutom de mer förväntade 3D-skrivarna.

Det värdefulla här är som sagt att man lever som man lär. Det är en fråga om att vara trovärdig i kommunikationen, men också att använda verkligheten som sitt testlabb. Carl observerar att många pratar och drömmer om personal manufacturing, men att detta i praktiken inte är speciellt nära. Det är komplicerat att designa, rita, konvertera ritningar, konfigurera och använda teknisk utrustning etc. ”Right now, you have to convert all these file formats from one to the next, and you lose fidelity with every step. If I can’t do it with my resources, connections, and equipment, who can?

En 3D-skrivare. Bild: CC easy3dmaker.creativetools.se
En makers bästa vän – 3d-skrivaren?

Nu på torsdag 30 januari håller Entreprenörskapsforum ett frukostmöte för lansering av rapporten 3D-printing – Economic and Public Policy Implications, författad av Maureen Kilkenny, professor och Senior Fellow vid National Center for Food and Agricultural Policy, USA. Temat är Den industriella 3D-revolutionen, och den efterföljande panelen (där jag ingår) kommer diskutera effekter av denna utveckling. Frågan är om vi står inför en industriell revolution och vilka ekonomiska och politiska implikationer vi kan förvänta oss ur ett svenskt perspektiv.

Se rapporten

Jag kommer ta upp vikten av den insikt som Autodesk har, var innovation kommer från, och hur verktygen kan hjälpa nästa generation innovatörer. En förutsättning för framgång kommer vara (i) alla makers och (ii) tillgång till rätt slags verktyg, vilket jag kommer försöka argumentera för.

 

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter