Taggarkiv: öppen innovation

18
Nov | 13:51

Innovationstävlingar – hur gör man?

Finns det någon manual eller instruktionsbok med tips och råd för hur man bäst arrangerar en lyckad innovationstävling? Det frågade en person som hade fått upp ögonen för tävlingar som koncept för att nå ökad innovation. Svaret på frågan är dock att det inte finns någon jättebra sådan manual, i alla fall inte ännu och i varje fall inte från Vinnova. Men till våren ska det bli ändring på det – mycket tack vare de Vinnovasponsrade innovationstävlingsprojekt inom miljöteknikområdet som just nu genomförs. Lärdomarna från tävlingarna kommer att dokumenteras, delvis här på bloggen, delvis i en lärdomsbok i e-format.

Nåväl. Personen som hörde av sig hade initialt två konkreta frågor:

  • Hur genomför man bäst tävlingsupplägget så att det blir tydligt?
  • Hur når man bäst ut med information om sin tävling?

Utan att gå händelserna i förväg så finns det några saker som verkar mer sannolika än andra, nämligen:

  • Satsa på spets snarare än bredd. En stor mängd tävlingsbidrag är visserligen imponerande och ser givetvis bra ut i media. Nackdelen är att urvalsprocessen blir mer tidsödande och i vissa fall kan slå tillbaka. Tänk på parallellen med platsannonser; Bättre att få fem riktigt högkvalificerade sökande till en utlyst tjänst än femhundra halvbra.
  • Använd en väletablerad tävlingsplattform. Åtminstone för att pitcha tävlingen.
    På samma sätt som filmer eller åtminstone trailers idag läggs ut på Youtube för att ”gratis” få extra uppmärksamhet så bör man lägga, eller pitcha, tävlingen på någon existerande tävlingsplattform. Då ökar inte bara sannolikheten för att nå fler personer, utan även rätt personer.
  • Tveka inte att göra ett samarrangemang. Det gäller både i form av samarbete med andra tävlingar, såsom Malmö Cleantech City Award och Nordic Cleantech Open just nu gör. Men det gäller även att samarrangera med andra händelser. Skanska kommer till exempel att ha den stora finalen för Deep Green Challenge vid ett tillfälle då många personer i företagets ledning av andra anledningar redan kommer att vara samlade på platsen där finalen hålls.
  • Ha en aptitlig webbnärvaro. Paketeringen av vinnarna i Smart Living Challenge är ett bra exempel. Snygghet bidrar i sig inte till större intresse, men däremot bidrar en oaptitlig webbnärvaro till lägre intresse.
  • Krångla inte till det. Enkla anmälningsformulär, raka riktlinjer för juryarbetet är två av många exempel på det. Ju enklare desto bättre – det är grundregeln.

Som sagt, just nu är det alltför tidigt att beskriva alltför många tips här på bloggen. Det ovan nämnda var enbart ett par korta exempel som gavs i svar till personen som hörde av sig med frågor.

Det finns dock redan nu mycket läsvärt material i olika former, såväl nationellt som internationellt. Här är länkar till några olika publikationer:

priser
Illustrationen ovan visar ett utdrag över några innovationstävlingar i modern tid. Källa: Sidan 9 i denna pdf-fil från Nesta.


 

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

21
Okt | 23:36

Högtryck för innovationstävlingar

Att arrangera tävlingar för att stimulera innovation – hur bra är det? Vad ska man tänka på för att en innovationstävling ska kunna genomföras effektivt? Vilka är de största utmaningarna för att få ”rätt” deltagare till sin tävling? Det, och mycket mer, kommer under hösten och vintern att närmare beskrivas på denna blogg.

Men först: Innovationstävling – vad är det? Kolla gärna t.ex. här eller här för mer info om du är obekant med begreppet.

Under våren och sommaren genomfördes ett antal planeringsprojekt som syftade i att planera ett antal innovationstävlingar inom området miljöteknik. Ett sammanfattande blogginlägg kring detta finns på Vinnovas bloggportal – läs gärna det.

Nu är det dags igen – och faktum är att det redan har börjat. Redan i somras fick ett tiotal företag och organisationer besked om att de beviljats bidrag på mellan 100.000 kronor och 500.000 kronor från Vinnova för att genomföra innovationstävlingar inom miljöteknikområdet.

Under hösten och vintern kommer Vinnovas frilansande projektföljare Anders Frick att närmare studera hur det går för dessa projekt. Syftet är att lyfta fram de lärdomar som projektledare och deltagare drar under resans gång. En mindre lärdomskonferens är planerad att hållas i vinter och efter projektets slut, under det första kvartalet 2015, kommer dessutom en lärdomsbok i e-broschyrformat att tas fram.

Ett antal bidragsbeviljade projekt kommer att studeras, men ambitionen är att även höja blicken något och se vilka lärdomar som organisatörer av ett par andra nationella och internationella innovationstävlingar har dragit.

Här följer en superkort genomgång om vilka projekt som nu är allra mest aktuella, nämligen de som i somras beviljades bidrag för genomförande av miljöteknikinnovationstävlingar:

  • Munktell Science Park genomför ett projekt för att undersöka potentialen i kombinationen av innovationstävling och innovationsupphandling, med Smart Living Challenge som konkret exempel.
  • Lunds universitet och Ikea genomför, med hjälp av Mercy Corp, miljötekniktävlingen Blue Bag Water Innovation Award, som syftar till att få fram projekt för förbättrad vattenhållning och avloppsrening i slumområden. Tävlingen genomförs i samband med att Ikea nu etablerar sig i Indonesien.
  • Helsingborgs stad tillsammans med bland andra Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB och Nordvästra Skånes Renhållnings AB samt Sustainable Business Hub arrangerar tävlingen Blackwater & Foodwaste Challenge för att få fram innovationsbaserade lösningar för ett nytt hållbart system med optimalt tillvaratagande av resurserna i hushållsavloppsvatten och matavfall.
  • Skanska arrangerar miljötekniktävlingen Deep Green Challenge, som ska skapa förutsättningar för att projektutveckling och byggverksamhet ska uppnå Skanskas mål om ”mörkgrönt byggande”, vilket innebär minimal miljöpåverkan inom områdena energi, klimat, material och vatten.
  • WeGoGreen och Uppsala Clean Tech Open ska göra att Uppsala län med innovationstävlingars hjälp tar några steg närmare i målet att minska utsläppen av växthusgaser per invånare med minst 50 % till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
  • Naturskyddsföreningen ser ett behov av att förändra energisystemet till ett mer miljöanpassat hållbart system. Därför arrangerar man en innovationstävling med målsättningen att ta fram bättre styrsystem för villors energianvändning.
  • Sustainable Innovation i Sverige arrangerar en innovationstävling som ska förbättra möjligheterna till individuell mätning och debitering av varmvattenförbrukning och de möjligheter till energieffektivisering som därigenom kan nås.
  • Exploateringskontoret i Stockholms stad arrangerar en innovationstävling kopplad till koncept för solcellsinstallationer i Norra Djurgårdsstaden, där syftet är att identifiera solcellslösningar i två olika kategorier; konstnärlig samt repetativ karaktär.
  • Hur kan barns utemiljö utnyttjas optimalt för lärande och lek på ett hållbart sätt? Detta söker projektet ”Framtidens hållbara skolgårdar” svar på i en innovationstävling, där koncept och idéer kring Malmös framtida hållbara, hälsosamma och inspirerande skolgårdar eftersöks.
  • Malmö Cleantech City Award ska presentera och introducera ny teknik samt metoder för bygg- och fastighetssektorn i Malmö kommun. Tävlingen kommer att samordnas med den Nordiska miljötekniktävlingen Nordic Cleantech Open.

miljoteknikinnovationstavlingar
Så fortsätt att kika på denna blogg för senaste nytt på innovationstävlingsfronten!

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter:
http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter:
Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

21
Aug | 12:34

11th International Open and User Innovation Workshop

Varje sommar samlas några av de främsta forskarna inom öppen innovation för den årliga workshopen Open and User Innovation. Förgrundsfiguren här är Eric von Hippel. Årets träff anordnades av CENTRIM, Brighton Business School. Här följer reflektioner från OUI2013. Varning för långt inlägg!

The International Open and User Innovation Workshop is the leading academic conference on Open and User Innovation. Around 200 researchers from a range of disciplines (including innovation management, strategic management, organization design, marketing, intellectual property rights management, entrepreneurship, and public policy) meet annually, in order to exchange recent research findings and plans related to Open and User Innovation. The conference is for academics, researchers, those currently engaged in PhD programs, and those engaged Postdoctoral research. Contributions from practicing managers and those involved in public policy are also welcomed.

State-of-the-art research findings will be discussed in research fields like lead user innovation, user entrepreneurship, mass customization, crowdsourcing, producer/user co-creation, collaborative innovation, policy towards open and user innovation as well as open business models.

För den insatta inom öppen innovation så kan det ge värdefull information bara att läsa titlarna på alla presentationer. Det är inte helt enkelt att kategorisera presentationerna, men Joel West har gjort ett försök. Han har också ett försök att summera konferensen.

oui2013-cloud
Ett ord-moln på alla presentationerna på konferensen. Bild: Frank Piller.

Det var tydligt att öppen innovation inom hälsa var ett aktivt område, genom exempel på utvecklade patientnätverk men också genom att vissa patientgrupper utvecklar egna behandlingar. De överraskande få inslagen av frugal innovation på konferensen återfanns här, med modifiering av benproteser i Afrika som bästa exempel. De s.k. rare diseases är många och svårbehandlade; de är också udda och så ovanliga att traditionella aktörer inte prioriterar att utveckla behandlingar/mediciner för dessa spridda och ofta glesa patientgrupper. Inom hälsoområdet kan man alltså hitta de mest klassiska inslagen hos user innovation – det finns ytterst starka drivkrafter att skapa nya lösningar, personerna vill ofta använda lösningarna själva, gruppen av användarinnovatörer är stor och inkluderar även släkt och andra anhöriga, det är stor skillnad på angreppsätt hos personliga experiment jämfört med den etablerade forskningen inom området: [Diffusion and informal observational studies as a validation process/Tomas Fidelis]

Randomized, controlled clinical trials, although important for ensuring safety and efficacy, are frequently criticized for being an inadequate validation process for certain innovation modalities and conditions. The main causes for critique are their high costs, long duration, low patient recruitment, design rigidity, and ethical issues. There is a growing evidence that patients and their family members innovate in treatments, therapies, and medical devices. We study cases of patient-innovators who attempted to share their innovations with other patients, identifying the main steps in the process, difficulties they face, and their responses.

Områden som hade förhållandevis få presentationer var öppna data (knappt märkbar, för nytt som forskningsområde?), social media som nätverksverktyg, crowdsourcing som metod (färdigforskat?) och toolkits (företag ger ut gränssnitt/delar av sina verktyg till sina kunder). Det kanske inte går dra några långtgående slutsatser av det, då vad som presenteras på en konferens påverkas av många faktorer.

En studie (Diffusion of User Innovation at work and at home: Data from Portugal/Pedro Oliveira, Joana Mendonca, Jeroen de Jong, Eric von Hippel) fokuserade på bristen av spridning av användares lösningar. ”Diffusion and commercialization of innovations differs sharply depending on whether the source is the user or the firm, mainly because of the different expected benefits of the innovation, diffusion and commercialization process. While diffusion of firm innovations has been studied extensively, the opposite is true for the case for user innovation.” Man konstaterar att det finns lösningar från användare som inte delas, eller av olika anledningar inte kommer till användning. De drar slutsatsen att offentliga insatser för s.k. diffusion är eftersatt – det kan handla om ”peer-to-peer sharing, commercial adoption and user entrepreneurship”. Det är verkligen ett intressant inslag och här skulle man vilja gräva djupare och få tag på flera förslag på insatser. Vi har redan idag hinder/utmaningar: dels i att offentligt stöd sällan når till användarinnovatörerna, dels att insatserna ofta är avsedda att stimulera skapandet av lösningar och inte till den sista fasen med diffusion.

Ett område som anses lovande är energi. Det experimenteras med privat elproduktion, klimatsmartare byggnader, aktiv styrning av elförbrukning, visualisering och optimering av olika slag. Från Finland finns ett antal studier kring värmeväxlare och pelletsbrännare som belysande exempel.

User innovation in sustainable home energy technologies from Jouni K. Juntunen

In total we found 192 inventions or modifications that improved either the efficiency, suitability, usability, maintenance or price of the heat pump or pellet systems, as evaluated by domain experts. Our analysis clarifies that users are able to successfully modify, improve and redesign next to all subsystems in these technologies. It appears that supplier models do not cater sufficiently for the variation in users’ homes, which leaves unexplored design space for users to focus on. The inventive users can speed up the development and proliferation of distributed renewable energy technologies both through their alternative designs as well as through the advanced peer support they provide in popular user run Internet forums related to the purchase, use and maintenance of these technologies.

En udda presentation var Nik Frankes Does god play dice? Randomness vs. deterministic explanations of idea originality in crowdsourcing competitions, där de hade en fundering kring om det inte är så att kapaciteten eller förmågan hos olika deltagare i innovationstävlingar/idétävlingar i stort sett är slumpartad (statistiskt sett). Detta står i kontrast till synen att det viktiga är organisationen som ordnar tävlingen, till temat på aktiviteten eller vilken profil deltagarna har. Man kommer fram till den lite provocerande slutsatsen att slump faktiskt spelar en tydlig roll. Dvs, att en framgångsrik aktivitet (statistiskt) förklaras bäst genom högt deltagarantal. Det är inte den enda framgångsfaktorn så klart. Slutsatsen är ändå att man bör sikta mot att få med så många deltagare som möjligt, alternativ ha en mängd olika kvalomgångar.

We introduce the alternative idea that in fact the originality of any participant largely random and thus the success of the tournament rests on the number of participants attracted.  In order to compare the explanatory power of randomness and 22 deterministic factors derived from literature we conducted a huge experiment in which 1,009 participants developed ideas for apps.  Our finding is crystal clear: randomness rules.

Som ett komplement till ovanstående, ett antal presentationer var inriktade på att analysera drivkrafter som påverkar deltagande vid t.ex. idétävlingar. Fokus har ofta varit på direkta belöningar (prispengar), men behöver nyanseras om man vill inkludera flera typer av deltagare och bredare förslag på lösningar. Alexander Vossens studie Tell me why!  How to Promote Idea Co-creation to Consumers utgår från att användningen av förslagen är den mest effektiva metoden, om man vänder på perspektivet – dvs att användare förlorar på att inte använda bra lösningar, jämfört med att användare kan vinna pris genom att ge bra förslag på lösningar för andra:

…we find that: (1) highlighting use benefits for other users leads to an increase in consumer attention, especially when personal relevance of the topic is low. (2) Highlighting use benefits for other users is also more effective than highlighting monetary benefits for oneself. (3) A loss (gain) framing is more effective in generating attention for idea co-creation initiatives among users with high (low) personal relevance of the co-creation topic.

Johann Füllers Open Strategy – A New Strategy Paradigm gick igenom hur företag och organisationer kan jobba med strategi på nytt sätt. Strategiarbete är ofta en sluten process som inte ens alla anställda bjuds in till. Temat är intressant och sannolikt underutnyttjat – här finns möjligheter att ta hjälp på många olika plan, både internt inom en organisation men också från externa grupper. En personlig reflektion är att speciellt offentliga organisationer borde ha övervägande fördelar med att använda en öppnare process för sina strategier – man jobbar ju åt medboragre/samhället och utan ekonomisk konkurrens inom sitt eget område.

Strategy development has traditionally been exclusive (i.e. job of the top management team) and secretive (to protect competitive advantages). Web 2.0 technologies offer new opportunities for internal and external collaboration, allowing more open and participatory modes of strategizing. These new approaches, labeled as “democratizing strategy”, “open strategy”, “open-source strategy” or “strategy as a practice of thousands”, involve a large number of people in generating, discussing, and evaluating strategic ideas.

Franke hade ytterligare en presentation, om vilka dessa användarinnovatörer egentligen är. En vanlig (och rätt usel) invändning är att användare och kunder inte har nog bra förståelse för generella behov eller problemets karaktär för att kunna bidra med värdefulla insikter. Franke konstaterar att visst kan det ibland vara så, men att de grupper av användare som intresserar sig för att skapa egna lösningar har egenskapen att de mycket snabbt lär sig när de börjar experimentera.

franke
Frankes bild över hur användarinnovatörers probleminsikt snabbt ökar vid egna experiment.

Han ville också poängtera en del andra skillnader. Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en värdefull insikt. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg, med för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”. Även det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon sammanfattade det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Efter konferensen samlades några veteraner för att fortsätta diskussionen om vad man kan göra inom policy för att stärka Open and User innovation. Det är ett svårt ämne, och att alla har bakgrund i sina länders specifika innovationssystem gör inte debatten enklare. Man är van vid olika styrinstrument och olika slags engagemang. I en del länder skapar och genomför politikerna insatserna själva, i Sverige finns en delegation av insatser till oberoende myndigheter och utredningar.

Fred Gault som jobbat med Community Innovation Survey (CIS) med OECD sedan 1992 började med att konstatera att vissa saker mäts inte av CIS (som innovation av användare). Han sa att ”Far more companies innovate than do R&D. This is a very robust result of the CIS”. Är man intresserad av att mäta innovation, eller av en bättre definition av innovation (som inkluderar user innovation) ska man leta efter hans nya bok, Handbook Of Innovation Indicators And Measurement.

Eric von Hippel konstaterade att ibland skapar myndigheter och andra hinder för öppen innovation, helt omedvetet. Han tog upp ett exempel från bilindustrin i USA där man nu försöker införa en lag om att en bil är säker endast om den är helt enligt tillverkarens specifikation. Det finns så klart goda skäl för att öka säkerheten, men man är inte medveten om att man oavsiktligt utesluter en omfattande ”aftermarket” och användarinnovation (c:a 10% av personbilsekonimin sas det).

Jeroen upprepade resultaten från sina studier, om att 81% av användarna gör ingen diffution alls av sina egna lösningar (6% commercial diffusion, 16% peer diffision). Hans slutsats var att man bör fokusera på ”user innovation” och mindre på ”user-driven innovation”, samt skapa policyinstrument som gör att individer och nätverk kan söka offentligt stöd. Han fick mothugg av andra som tyckte att ”user-driven innovation” inte motverkar ”user innovation”. Vi kunde inte enas om hur man skulle kunna stimulera eller förenkla diffusion på bra sätt.

En åtgärd och uppgift var att arrangörerna av OUI2013 ska skapa förslag på områden som behöver mer underlag från forskningen, en slags ”opening agenda for research in innovation policy”. Det räknades upp två sidor här: det som vi (forskarna) vet, och det vi (myndigheterna) behöver som underlag. Det är idag olika saker sas det.

En lång utvikning kretsade kring hur Ford i USA hade lyckats använda öppen innovation för vissa saker i sina personbilar. En av de ansvariga från Ford var på plats. Man hade öppnat en slags tredjepartsmarknad kring vissa funktioner, som vindrutetorkare (vi saknar tyvärr lite detaljer här), genom att öppna upp sitt API till fordonet. Ford har nu två plattformar, en för öppen mjukvara och en för öppen hårdvara, läs mer här.

Detta gav von Hippel en idé om att man borde prova insatser för öppna produkter. Han menade att man skulle kunna använda det vanligaste policyinstrumentet – en offentlig utlysning – och rikta den mot aktörer som vill öppna sina produkter för externa modifieringar eller på annat sätt skapa möjlighet till innovationer även i nästa led. Exempel: man möjliggör att byta batteri i annars tidsbegränsade produkter, man öppnar data från ett instrument som möjliggör bättre visualisering eller styrning, man kan standardisera gränssnitt (både hårdvara och mjukvara) så att produkter blir möjliga att ”hacka”. Detta kanske kan kallas open design, som är ett mer etablerat begrepp:

Open design is the development of physical products, machines and systems through use of publicly shared design information. Open design involves the making of both free and open-source software (FOSS) as well as open-source hardware. The process is generally facilitated by the Internet and often performed without monetary compensation. The goals and philosophy are identical to that of the open-source movement, but are implemented for the development of physical products rather than software.[5] Open design is a form of co-creation, where the final product is designed by the users, rather than an external stakeholder such as a private company.

Vi funderar vidare på tanken med en sådan utlysning och tar gärna emot synpunkter och inspel.

08
Jul | 09:30

Big Bazooka @ 10 Downing

Det har skapats jobb i Sverige de senaste åren som är så attraktiva (mätt på tex global konkurrenskraft, industriell dynamik, eko-system) att jag tror Li Keqiang och Manmohan Singh skulle skänkt bort halva Shanghai eller Mumbai för dessa. Mojang som med sitt spel Minecraft, perfekt för hela familjen, erövrar världen med en smått fantastisk vinstmarginal. Spotify revolutionerar musikindustrin och vårt sätt att umgås. Tobii Technology öppnar upp helt nya sätt att använda sig av datorer. Och så vidare.

Kluster av startups uppstår oftast organiskt delvis pga rätt förutsättningar, men hur kan sedan politiska beslut förbättra sannolikheten att klustret fortsätter växa? Vad kan politiker göra?

Låt oss ta ett exempel från Storbritannien som visar på konkreta synkroniserade handlingar. David Cameron tillsatte Rohan Silva (bild ovan) som kände till den brittiska startupscenen. Med hjälp av Silva så lyssnade Cameron på vad entreprenörerna behövde för att växa och starta fler företag. Sedan togs det flera initiativ av den brittiska regeringen. Mike Butcher, TechCrunch, skriver:

It’s fair to say many in the tech startup community were blown away at this hail of initiatives. That, and the rather satisfying recognition that anyone had noticed there was something exciting going on in East London in tech.

Efter ett första möte mellan premiärministern och entreprenörerna så ökade graden av samverkan.

Suddenly, tech entrepreneurs – like Greeks streaming from a wooden horse – were let into the heart of the UK government’s policy-making unit. It almost certainly lead directly or indirectly to changes in national policy, and Silva lost no time firing off policy initiatives. Indeed, he PM’s nick-name for him was ‘Big Bazooka’ – someone he could fire at a problem to fix it.

Förutom att ge östra Londons startupscen ett erkännande så togs politiska initiativ såsom: ”£50m government-backed fund to regenerate the Old Street roundabout”, skapandet av Tech City Investment Organisation (Utländska direktinvesteringar (Google, Facebook etc), attrahera riskapital, attraktiv miljö för entreprenörer, skala upp företag), Google Campus, se mer här, the Open Data Institute m.fl.

That wasn’t all. There were new tax breaks for angel investment (EIS/SEIS), Entrepreneur Relief, a 10% CGT rate for employees who joined start-ups; moves to open London’s public markets to high growth tech companies (with the London Stock Exchange); the abolishing of stamp duty on the AIM market; the opening up Government ICT contracts to SMEs; creating the UK’s open data agenda; reform of the UK IP regime; and several other initiatives like the UK’s Life Science Strategy. Most of these were in fact driven by Silva.

Finns det en storbazooka i svensk politik?

02
Jul | 13:09

Necessity is the mother of Skype!

”Necessity is the mother of invention” är ett välkänt ordspråk. Men hur kan man systematiskt finna denna ”nöd” för att skapa innovationer? Innovationer med högre sannolikhet att klara en marknadsintroduktion (pga att behovet av produkten eller tjänsten redan är säkerställt).

50 procent av alla innovativa start-ups ”hittar” sin nöd hos sig själva enligt en forskningsrapport (Shah et al, 2012). Entreprenörerna eller innovatörerna har ett problem i sitt företag eller i vardagen som de börjar fundera på hur de kan lösa. Vid insikten att man har en lösning på problemet så inser man att flera andra har samma problem. Perfekt läge att kommersialisera sin innovativa lösning!

Dagens Industri intervjuade nyligen Niklas Zenström, grundare av Skype, och satte rubriken ”Var pank – skapade Skype”.

Han [Niklas Zenström] och dansken Janus Friis hade just grundat Kazaa. Men fildelningsprogrammet var inte speciellt lönsamt och de hade stämts av internationella musikjättar.

”Vi hade dåligt med pengar och försökte spara kostnader genom att ringa varandra med ip-telefoni. Det fungerade dåligt”, säger han till tidningen.

De insåg plötsligt
att de hade teknologin som kunde lösa problemet genom Kazaa. Trots att det till en början var svårt att få investerare så lanserade de Skype år 2003 och det blev en succé.

Innovation startar ofta i användares behov av bättre produkter och tjänster, och sedan hittar man en eller skapar en lösning. Policyåtgärder för att öka innovationsnivån i ett land är mestadels fokuserade på hur forskning kan kommersialiseras. Empiriska bevis tyder på att dessa ”technology-push” åtgärder behöver kompletteras med verkliga akuta problem som individer eller organisationer har. Vi hoppas att vårt sätt att arbeta med ”öppen innovation” ska stimulera till att verkliga akuta problem blir en naturlig utgångspunkt i svensk innovationspolitik.

Exempel på hur VINNOVA arbetar med dessa frågor är 1) öppna upp data så att olika verkliga akuta problem kan adresseras av de som har problemet 2) spetsanvändarmetoden, som är en metod för att hitta användares lösningar på ett speciellt problem 3) innovationstävlingar möjliggör för privata och offentliga organisatörer att få in innovationer skapade utanför sin egen organisation.

Sida 3 av 712345...Sista »

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter