Taggarkiv: Policy

09
Feb | 17:20

Open Innovation Policy Workshop

Open Innovation has been on the rise for a long time but can be hard to find in current innovation policy. A number of European practitioners and researchers met up to share experiences and learn what opportunities there are for new policy in Open Innovation. This is a summary of parts of that workshop. A next meetup is planned for summer 2017.

Detta inlägg skrivs på engelska för att också kunna spridas bland deltagarna på detta möte om offentlig strategi (policy) inom området öppen innovation.

Max Planck Institute for Innovation and Competition

Max Planck Institute for Innovation and Competition

The New Innovation Policy Workshop took place at the Max Planck Institute for Innovation and Competition, hosted by Prof. Dietmar Harhoff. The aim was to share experiences from user innovation policy initiatives among policy-makers and researchers. The workshop is about novel approaches to innovation policy, and includes, for example, how individual users and households, as important sources of innovation, can be part of innovation policy.

A number of countries already have experience from specific policy on open and user innovation.


 Short interview with the workshop host.

Denmark is a forerunner when it comes to a national initiative for user-driven innovation (UDI). Their work began to shape as early as 2004 and identified this topic as a key policy to stimulate innovation and growth. A programme for UDI was established in 2007 as a part of the overall Danish Globalization Strategy. It was a government initiative to stimulate R&D, innovation and growth in Danish firms. It was an effort with substantial budget, roughly 500 million DKK if you sum up a number of related initiatives.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

The Danish User Driven agenda as a timeline. Click image for PDF.

Quite soon, the programme, and the projects it funded, received public criticism. The previous strong political support waned and the programme was terminated prematurely in 2009. Some say a lack of clear definition and (too) many involved stakeholders, in combination with being the first mover, could explain some of the critisism. The funded projects were of a kind that did not necessarily scale well and this did not meet everyone’s expectations. In addition, some of the important aims of the programme got lost in translating it into an actual funding instrument.

In this context, we need to mention another forerunner country: Finland and their 2010 action plan on Demand and User-driven Innovation Policy. It’s a comprehensive document well worth reading. The document has a number of policy contributions: it clarifies the difference between user and producer innovation, provides a definition of user innovation, indicates the level of user innovation activity, and explains some of the policy barriers and outlines possible policy actions. We might return to the Finnish experiences later.

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

Open Innovation Strategy for Austria (PDF)

A very recent and interesting initiative is the Austrian Open Innovation Strategy, with the aim to increase the innovation system’s performance/efficiency. It mentions three core objectives:

  • Open up, broaden and further develop the Austrian research and innovation system (e.g. new sources of innovation, networking capabilities)
  • Increase the involvement of citizens (users) in generating innovation
  • Increase the efficiency and orientation to results of the Austrian innovation system (e.g. innovative forms of knowledge transfer in both directions)

The strategy contains 14 areas/activities where open innovation can be applied – they consists of concrete proposals. Austria was also influenced by and made use of research findings of relevance to user innovation. Several of the proposals target the barriers that prevent/block bottom-up innovation.

The strategy is grounded at a the ministry level and the process involved the secretary of state. The strategy has not its own budget but is integrated into existing innovation programs or tries to influence the development of new programmes. Examples of launched pilots are: (1) a digital platform for agencies to post problems and for companies to come up with possible solutions (crowdsourcing and innovation procurement), (2) the involvement of citizens in the selection of research areas within medicine (crowdsourcing of health problems, validated by experts, and call for proposals).


The Austrian strategy was developed with the help of the winnovation company.

What is also new (or rare) is the way the strategy was developed. A platform https://www.openinnovation.at/ provided the opportunity for anyone to contribute to the strategy. Close to 500 stakeholders provided comments and further contributions.

Im Zuge der Online-Konsultation von 18.1. bis 14.3.2016 haben 452 Personen an der Diskussion zur Definition von Open Innovation und zu den vorgeschlagenen Maßnahmen zur Förderung von Open Innovation in Österreich teilgenommen und dabei 532 Kommentare und 1069 Bewertungen abgegeben – allesamt sehr ausführliche und lesenswerte Beiträge.

The aim is to continue the work on sharing experiences from open and user-driven innovation policy. The current plan is to collect more evidence and present or discuss further at the 15th International Open and User Innovation Conference, held from 10-12 July 2017 at the University of Innsbruck, Austria.

 

25
Apr | 06:15

CleanTech Open 2013

Det är med stor nyfikenhet som jag närmar mig Xerox PARC i dag på morgonen, där eventet ”2013 National Briefing – The State of Cleantech – A Discussion on How To Get Your Brilliant Cleantech Idea To Market” äger rum.

CleanTech Open är väldens största Cleantech-accelerator, men det är också en tävling. Varje år tar man emot över 300 ansökningar från CleanTech startups inom följande sex kategorier:

  • Energigenerering,
  • Energidistribution och lagring,
  • Energieffektivitet, Kemikalier och avancerade material,
  • IKT,
  • Energisnåla byggnader,
  • Transport,
  • Jordbruk, vatten, och avfall.

Minst en tredjedel av de sökande brukar antas till programmet som varar i ca 6 månader, och får då förutom utbildning med hjälp av ikoner som Steve Blank och andra namnkunniga experter, även exponering mot investerare, coachning och mentorskap. Samtidigt tävlar caset mot de andra antagna och har möjlighet att vinna såväl kapitalinvesteringar som tjänster av allehandaslag, juridiska, marknadsföring m.m.

I november varje år äger Global Forum rum, då även finalister från nationella tävlingar inom Global Ideas Competition runt omkring i världen tävlar med de amerikanska företagen.

Detta började 2006 här i Silicon Valley, och har nu spritt sig över hela USA, organiserat i  8 regionala avdelningar. Men det är som sagt inte bara en amerikansk angelägenhet. Affärsidéer från 33 länder deltog under 2012. Dessa hade dock inte förmånen av att kunna genomgå acceleratorn på samma sätt som de amerikanska företagen.

Resultat hittills: 727 företag ingår nu i Alumni, ca 40% av dessa har fått extern finansiering, totalt över $800 M. Det hade varit intressant att även få ta del av andra siffror, som hur mycket de omsätter och hur många anställda, men det framgick inte.

Förutom att programmet presenterades så förekom även ett antal paneldiskussioner under förmiddagen. Bl.a. en som handlade om statens roll inom Cleantech när det gäller lagstiftning och regleringar.

Den kaliforniska modellen, som i flera avseenden är föregångare här i Nordamerika, har varit att inte detaljreglera, utan att göra vad man kallar marknadsbaserade ansatser. Linda Adams, fd Secretary Cal/EPA*, och som förhandlat åtskilliga avtal genom delstatssenatet åt ett flertal kaliforniska guvernörer (inkl. Schwarzenegger) säger: ”Let the innovators innovate, don’t pick the winners. Incentives are important. Use a flexible compliance model.” Med andra ord, detaljsstyr inte teknologierna, utan sätt till exempel utsläppstak osv. så väljer industrin det som fungerar bäst.

Intressant var också att höra hur staden Palo Alto valt att gå i bräschen och har tagit egna lokala initiativ för att begränsa växthusgasutsläppen. Man äger nu sina egna s.k. utilities, dvs allmännyttiga bolag för elförsörjning, vattenförsörjning, sophantering osv. och har lyckats med tricket att nå 100% kolneutral elförsörjning (se mer på http://www.cityofpaloalto.org/gov/depts/utl/residents/resources/pcm/carbon_neutral_portfolio.asp)

Man har också satt mycket aggressiva mål avseende växthusgasutsläpp generellt, samt är första stad i Kalifornien som infört feed-in-tariffer för vanliga medborgare (sedan april 2012).

När det gäller entreprenörskapet inom CleanTech så sägs det att dippen efter hajpen har haft en ganska välgörande effekt, så tillvida att en del riktigt dåliga projekt rensats bort. Man har också lärt sig mycket om industrin och dess speciella utmaningar, vilket gör att det nu är kvalitetsmässigt bättre processer, såväl från entreprenörshåll, som från investerarhåll. Man förstår svårigheterna bättre, förstår ledtiderna, kan sätta förväntningarna rätt. En lärdom har varit hur värdefulla de strategiska industripartnerna är för att nå framgång. Dessa bör alltid finnas med i investeringsstrategin, menar Mathew Scullin, CEO för Alphabet Energy, som utvecklar teknik för att förvandla spillvärme till el mha kiselteknologi, alltså analogt med solceller, fast med värme istället. http://www.alphabetenergy.com/index.php?action=products.

 

 

* The California Environmental Protection Agency (Cal/EPA) is a state cabinet-level agency within the government of California. Cal/EPA is composed of six departments, boards and offices responsible for environmental research, regulating and administering the state’s environmental protection programs, and fulfilling hazardous cleanup

 

26
Sep | 05:12

Luleå i Silicon Valley

OBS! Luleå, inte Silicon Valley :-)

Fotograf: Gunnar Svedenbäck

Varje vecka är det många svenskar på besök här i Silicon Valley. I fredags träffade jag en grupp från Luleå tillsammans med Stanfordprofessorn Burton Lee. Gruppen från Luleå företrädde Luleå Business Agency (ett Publikt-privat-initiativ för att främja näringslivet i kommunen), Luleå Energi, teknikparken Aurorum och North Node. Facebooks nya datacentrumetablering i Luleå ska nu ge ringar på vattnet, och i likhet med när stålverket byggdes, är visionen att det ska leda till såväl ekonomisk som akademisk uppsving. Det är ju också den enskilt största investeringen sedan SSABs stålverk.

Man vill stärka kompetensen generellt rörande datacenter, dels genom skapandet av nya utbildningar, men också genom att locka underleverantörer och supportföretag att etablera sig på orten. Det är delvis det som är syftet med deras rundresa i USA, samt att locka till sig ytterligare datacenter, naturligtvis. Man lockar med bra mark, god infrastruktur (inte minst den stabila, förnyelsebara elförsörjningen!), gynnsamt klimat och god tillgång på utbildad arbetskraft.

Det är verkligen inspirerande att träffa en så’n här grupp, där man verkligen har krokat arm mellan kommunen, universitetet och det lokala näringslivet i sann trippelhelixanda! Och jag gläder mig åt att de, i varje möte, också på sätt och vis är ambassadörer för Sverige.

Jag försöker fånga vilka policyfrågor som direkt påverkar deras fortsatta framgång – och Luleå är inte unika för Sverige – flera andra kommuner vill på liknande sätt locka till sig datacenter. Elpriset nämns. Att driva ett datacentrum är inte likställt att driva ett stålverk, trots att det förbrukar lika mycket el. SSAB betalar 19 öre, Facebook betalar som för en vanlig villa. Behöver vår industripolitik utvecklas från storindustrisamhället till IT-samhället? Google etablerade sitt datacentrum i Finland av exakt detta skäl: billig el. Lulekillarna påstår att om vi i Sverige hade liknande villkor, så skulle företagen stå i kö…

Mot bakgrund av det är det bara att gratulera Luleå att de trots allt lyckades få till Facebookinvesteringen. Nu väntar ytterligare spännande utvecklingar inom ramen för Facebooksamarbetet också tillsammans med Luleå Tekniska Universitet kopplat till tjänster. Men det kommer att kräva smarta strategier och bra fotarbete för att få ordentliga hävstångseffekter. Enligt Professor Lee som studerat datacentrumetableringar på olika ställen i världen, så har löften och förhoppningar om ekonomisk utveckling i dess kölvatten alltid kommit på skam. Det gäller nu för Luleå att se till att bryta det mönstret!

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter