Taggarkiv: Spetsanvändare

09
Jun | 12:46

Spetsanvändare väljer din musik

Vi som gillar innovation gillar även spetsanvändare. De är först med lösningar som vi andra kommer använda i framtiden. Men visste du att spetsanvändare väljer musiken du lyssnar på?

En silent disco. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Att lyssna på musik på ett ”silent disco”. En DJ ska alltid vara en spetsanvändare. Bild: Underbelly Limited, CC-BY-SA.

Lead users, som spetsanvändare kallas på engelska, är personer med behov som ännu inte är vanliga hos en bredare befolkning. Det utmärkande hos denna grupp är att behoven leder till experimenterande kring lösningar, ibland hela vägen till viktiga innovationer.

In other words, lead users are users of a product or service that currently experience needs still unknown to the public and who also benefit greatly if they obtain a solution to these needs. Because lead users innovate, they are considered to be one example or type of the creative consumer phenomenon, that is, those ”customers who adapt, modify, or transform a proprietary offering”.

Många användare skapar av lust, enbart för att det är kul. Det är en egenskap som ofta är beständig över tid och alltså en särskilt värdefull egenskap. För vissa grupper av användare blir lösningarna en del av personen. En t-shirt är ibland bara ett plagg men för den person som designat tröjan så är den en ”extension of self”, för att använda akademikernas term på denna drivkraft. Det är en stark motivation och kraft som saknas i mer traditionella innovationsprocesser. Någon har sammanfattat det med ”Personal needs are fine and strong, but personality is the basis and is a more permanent driver”.

Rachel Kalmar's datapunk quantified self sensor array 2. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

Rachel Kalmar är en spetsanvändare inom Quantified Self-området. Bild: Cory Doctorow, CC-BY-SA.

I en läsvärd artikel Deras robotar vet mer om din musiksmak än du själv berättar grundarna av en startup, Echo nests, hur det går till när Spotify rekommenderar musik till varje individuell kund. Det handlar om spellistan Discover Weekly som ges nytt innehåll varje måndag – och poängen är att rekommendationerna i spellistan är utvalda just för dig. Det är en så viktig funktion att Spotify betalade 800 miljoner kronor för företaget! 40 miljoner användare har använt veckospellistan och hittills lyssnat på fem miljarder låtar. Här kan man konstatera att datadriven innovation spelar roll för ett företags framgång. Att andra musiktjänster har motsvarande funktionalitet fast med sämre precision i rekommendationerna kommer på sikt leda till en skillnad på marknaden får man anta.

De spellistor som Spotify gör kring ny musik (ny, som alltså få eller inga ännu hunnit lyssna på) kräver särskilda lösningar. Här hämtar algoritmerna in skrivna omdömen, recensioner och blogginlägg och skapar ett lärande (AI) kring vad som sägs om de nya låtarna. Man hämtar data från mellan 20 000 och 30 000 olika platser/webbsidor. I steg två studerar algoritmen vilka av Spotifys användare det är som lyssnar på denna musik? Vilka är dessa spetsanvändare, som först upptäcker och lyssnar på viss musik innan den blir spridd eller slår igenom? Man väljer ut 50 000 ”anonyma hipsters” som fungerar som en okänd smakjury. Vad de lyssnar på blir en del i hur Fresh finds-listorna sätts ihop.

Notera att lösningen är helt automatisk men fungerar ändå som en betrodd kompis som sätter ihop ett blandband till någon med liknande musiksmak. Rekommendationerna skapas av algoritmer, men bygger på utvalda personers omdömen och aktiva lyssnande. Inget är så viktigt som ny och bra musik för många personer. Musik som en ”extension of self” är precis vad det handlar om för musikälskare.

Dessa användare vet inte sig egen roll för de skapade spellistorna eller ens att de har valts ut av Spotify som just spetsanvändare. Min gissning är att om Spotify gav ut en badge till sina utvalda spetskunder så skulle många bära den med stolthet.

Detta inlägg har vi skrivit med anledning av att Vinnova innan sommaren öppnar en utlysning kring datadriven innovation. Detta exempel visar hur kunders data bidrar till en smartare tjänst och som är betydelsefull för hela företagets fortsatta framgång. Kort sagt, datadriven innovation.

31
Jan | 11:11

Med användaren och kunden som innovatör

Tänk om kunderna producerade all reklam åt dig, gratis. Inte nog med det, kunderna hjälper också till att utveckla dina produkter. Följande är baserat på verkliga händelser.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Ännu en kattvideo. Kevin Richardson, zoolog från Sydafrika med lejon i Pretoria.

Nick Woodman hade runt år 2000 en startup, FunBug. Som många nya företag så lyckades man inte hela vägen. Startupen hade fått ihop 4 miljoner dollar av investerare men brände allt på två år. Nästa försök ville Nick finansiera själv.

Han tog en paus och reste jorden runt som surfare, och kom på att han ville utveckla en vattentät analog kamera för dykare och surfare. Han sålde dom från sin skåpbil, en sådan som alla surfare har. Man satte fast kameran på handleden, vilket ger rätt vinkel när man ska filma vågor och dyk. Nick var alltså användare av sin egen innovation, en spetsanvändare.

Han var också intresserad av bilracing och tog körlektioner på bana. Där ville man hyra ut en kamera för att filma loppen. 100 USD för 30 minuter kostade det. Galet dyrt menade Nick, ‘jag tar min egen kamera och sätter fast den på bilens störtbåge’. Alla andra på kursen undrade var han hade fått kameran från? Jag utvecklar och säljer kamerorna, sa han. Han insåg där och då att hans handhållna kamera måste bli något mer – en kamera för alla möjliga situationer.

Ett hopp framåt i tiden. Kameran heter GoPro och används fortfarande för att filma vattensporter. Men, kunderna har andra också idéer. Kameran börjar användas av professionella användare för att dokumentera händelser som man vill följa upp efteråt. En rökdykare har kameran på sin hjälm för att visa hur det ser ut i brinnande hus. En film visar hur han hittar en katt och lyckas rädda livet på den (+19M visningar). En hundägare sätter kameran på en pinne som hunden brukar leka med (knappt 1 M visningar).

En mer spännande användning kommer från den omättliga genren och varianter på Stjärnornas krig. James Trosh tänkte skicka hem Darth Vader, eller i alla fall ut i rymden. Han byggde Vader en raket och satte fast sin kamera på den, tillsammans med GPS-utrustning för att kunna spåra allt. Hela resan tar över 2 timmar och finns att se i sin helhet. För oss rymdmässigt normalintresserade räcker klippet nedan, och den är imponerande. Självklart finns en behind-the-scenes som förklarar tekniken och hur allt gick till.

nyhetsprogrammet 60 minutes har ett reportage om Nick och hans företag (se nedan). Det är sevärt för berättelsen om hur utvecklingen gick till, men så klart ännu mer så för alla otroliga filmklipp som användarna har producerat.

Om man är intresserad av öppen innovation så finns flera saker att observera och lära sig av – hur grundaren som spetsanvändare utvecklade sin första idé, hur kunderna involveras, och hur man från företagets sida uppmuntrar användarna att hjälpa till att utveckla produkten.

Ursäkta att inlägget är lite fokuserat på en produkt. Det finns idag andra kameror med liknande funktion på marknaden.

04
Jul | 14:42

We are makers

Renässansmänniskan skulle helst kunna allt. Målet var att uppnå största möjliga bildning. Idag har vi liknande digitala ideal. Detta visas i två filmklipp. Se detta som sommar-tv, fast bra sådan.

Var tid har sina ideal. Bara för ett kort ögonblick sedan fanns förväntningar på att man skulle kunna skriva hjälplig HTML och skapa sig sin egen plats på webben. Senare kom att man skulle äga och utveckla sin egen domän, vårda eller ännu hellre bygga bilden (till och med varumärket) av sig själv på nätet. Idag omfattar idealet även att man kopplar sitt fysiska jag mot nätet. Största möjliga uppkoppling, sedan nirvana.

I huvudsak är det enbart positiva ideal. När en betydande del av våra liv sker på nätet finns anledning att vara kompetent nog för att vara med och påverka utvecklingen. Att vara passiv konsument har aldrig varit en framgångsrik strategi.

Det finns olika sätt att närma sig dagens ideal. I början av digitaliseringen var det av praktiska anledningar värdefullt att lära sig skriva kod, att programmera. Det idealet anses fortfarande vara den allra finaste då den möjliggör i princip allt – kan man skriva kod finns väldigt få hinder för att skapa lösningar. Vi är tillbaka till ett (digitalt) renässansideal.


Lifeloggers from Memoto. Filmen visar många betydande personer inom lifelogging, och är både bildande och underhållande.

En växande rörelse är att logga information om sig själv. Detta kan delvis kategoriseras som prosumer (en sammanslagning av engelskans professional/producer och consumer). Detta är den medvetna kunden som noga väljer ut olika lösningar och sedan skapar egna sätt att kombinera/modifiera teknik och tjänster.

Spannet bland lifeloggarna (eller quantified self, som detta ibland kallas) är enormt stor. Det finns färdiga och billiga lösningar, som stegräknare. Idag kan mobiltelefonen ersätta mycket av mätandet. Du kan t.ex. låta Google via mobilen hålla koll på var du befinner dig, hela tiden. Sedan kan man börja analysera hur många kilometer man reser på ett år, hur många timmar man sitter på kontoret eller hur många gånger man åkter till stugan. Ännu vanligare, man kan använda telefonen för att ha koll på sina löprundor, a la Runkeeper och liknande tjänster.

Bild: Rich Lee. DIY Headphone Implant

Bild: Rich Lee. DIY Headphone Implant

Genren rymmer också personer som gör smått otroliga insatser. Det grundas i ett väldigt stort personligt behov eller i en lust att skapa och testa olika lösningar. Rich Lee är en sådan person – han kallar sig själv för ”Space Gangster, businessman, Grinder, and black hat transhumanist”. Han har låtit operera in magneter nära örat. Genom att använda olika tekniker kan man överföra ljud trådlöst via magneterna. Rich tänker sig lyssna på musik utan att behöva hörlurar, men framförallt att experimentera med att kunna se genom ljud. ‘Se’ på samma sätt som fladdermöss ser, via ultraljud eller annan teknik.

The first thing everyone asks is “why would you do this?” Honestly, I don’t feel the need to answer this question. People either get it or they don’t. I’m a Grinder, and we are notorious for getting it. The second question is usually “what are you going to do with it?”

Listening to music is nice and probably the most obvious answer, but I intend to do some very creative things with it. […] I can see myself using it with the gps on my smartphone to navigate city streets on foot. I plan to hook it up to a directional mic of some sort (possibly disguised as a shirt button or something) so I can hear conversations across a room.

Saken får ytterligare en dimension när Rich avslöjar att han kommer att helt förlora synen – han håller alltså på att ge sig själv flera sätt att höra och röra sig som snart blind.

En variant på den medvetna konsumenten är att i större utsträckning bygga sina egna lösningar (även en motreaktion till traditionell konsumtion). Det handlar ofta om att skapa något nytt, inte att kopiera redan existerande produkter. Att skapa billigare lösningar är en viktig fråga, samma sak med lösningar som i någon mening har bättre prestanda.

Ett exempel: färska örter finns i alla livsmedelsbutiker. Men, örterna kostar onödigt mycket, samt finns sällan hemma i köket när man behöver. Att ha en kruka i fönstret är inte en lösning. Det finns en överraskande stor rörelse Urban farming där det inom Window farming handlar om att använda hela fönstrets yta för att odla grönt, även på höjden alltså. Här finns mängder med olika konstruktioner. Det ges workshops i att bygga egna varianter. Man återanvänder enkla material till konstruktionerna, i detta sammanhang ofta PET-flaskor. Bevattning sköts automatiskt via reglerstyrda pumpar och allt är så klart uppkopplat till nätet. Det säger sig själv att stadsbönderna loggar vilka näringsämnen och plantor som ger bäst avkastning.

windowfarming

Window farming. Bild: memetics.berlin. CC by-nc-nd.

Filmen We are Makers tar sin början i att i ett konsumtionssamhälle har vissa förmågor försvunnit. Som att kunna uttrycka sig genom att göra egna varianter på produkter, hur man odlar mat. ”The loss of the hand” som det sägs. Samtidigt finns det idag bättre förutsättningar än någonsin för att kunna vara sin egen producent, vilket filmen visar på ett bra sätt. Det är kul att se hur personerna berättar, att det till stor del handlar om att dela lösningar, lusten att visualisera och bättre förstå, att lära sig genom att göra själv.

Skillnaden mellan att bära en snygg t-shirt och att även ha designat t-shirten handlar delvis om ens självbild men framför allt om kontroll – you own your place in life.


We Are Makers from Learning Studio.

19
Apr | 15:33

Hur man får telefonförsäljare sluta ringa

Federal Trade Commission is looking for solutions to the rapid rise in illegal robocalls

I USA har man idag ett omfattande problem med s.k. Robocalls. Det är samtal där en ‘robot’ läser upp förinspelade meddelanden (ofta reklam). Detta är i stort sett olagligt men händer alltså ändå. Irritationen är stor, större än hos oss med debatten om telefonförsäljare och NIX-register.

Robocall is a term for a phone call that uses a computerized autodialer to deliver a pre-recorded message, as if from a robot, hence the name. Robocalls are often associated with political and telemarketing phone campaigns, but can also be used for public-service or emergency announcements. Some Robocalls use personalized audio messages to ”simulate” an actual personal phone call.

Vad ska man göra, när det är olagligt och ett NIX-register kanske i alla fall inte hjälper? Federal Trade Commission stod inte svarslös utan arrangerade en innovationstävling. Man kallar tävlingen Robocall Challenge, och satte 50,000 USD som prissumma på uppgiften ”Be a hero. Help the FTC block illegal robocalls.

I USA har man jobbat med innovationstävling från det offentliga ett tag. Man når goda resultat och beskriver själva arbetet:

Prizes like the Robocall Challenge are now a standard tool for open innovation in every Federal agency’s toolbox. Federal agencies, in partnership with our private-sector and philanthropic partners, are using prize competitions to spur innovation, solve tough problems, and advance their missions. In fact, since its launch in 2010, Challenge.gov has featured more than 250 prizes offered by over 50 Federal departments and agencies.

Man fick in över 800 exempel på saker som telefonikunder och andra redan idag använder för att undvika dessa samtal. Man fick också upp ögonen för tekniska utmaningar och saker som berör regleringen på området, förutom alla praktiska inslag:

  • En person spelar automatiskt upp en felsignal i sin telefonsvarare. Roboten tror att nummret saknar abonnent och slutar ringa helt.
  • En person använder två olika nummer, där det publika kopplar om till det hemliga (riktiga) nummret. Genom att göra så kan man styra vilka samtal som ska kopplas vidare.

Bedömningen och poängsättningen av inlämnade förslag var tydlig: fungerar lösningen(50%), är den enkelt att använda (25%) och kan lösningen implementeras på rikigt (25%).

Jag rekommenderar denna video där en jurist på FTC går igenom tävlingen och resultatet.

Ett hackarlag vann amatörklassen, och ett lag från Google vann klassen för företag.

The three winning solutions are variations of software filters that can block illegal robocalls using a combination of blacklists (lists of disallowed callers), whitelists (lists of allowed callers), captcha-like screening (simple steps callers can make to prove they are not machines), and other analytics.  Each solution has its own methods for deployment and dealing with difficult marketplace realities such as telephony infrastructure challenges and caller ID spoofing.

Det är en imponerande aktivitet och ett effektivt sätt att arbeta. För en förhållandevis liten summa fick man bra material för att lösa ett omfattande problem som idag saknar centrala lösningar.

31
Okt | 07:48

Spetsanvändare utvecklar åt LEGO

LEGO har ställt om sina innovationsprocesser så att användarna av LEGO kan skapa innovationer och sedan dela med sig till andra användare. Innan var det LEGO som skapade nya produkter och med hjälp av marknadsföring tryckte ut dessa. Den här förändringen har hjälpt till att rädda företaget och skapa stark tillväxt. Företaget var konkursfärdigt 2004 men nu gör de toppresultat flera år i rad, ett citat från Jyllandsposten i somras:

Med en vækst på 24 pct. i første halvår fortsætter den voldsomme vækst for Lego. Legetøjskoncernen fra Billund solgte for 9,1 mia. kr. /…/ Resultatet er skabt på et globalt legetøjsmarked, der faldt med knap 4 pct. i årets første seks måned

Läs om hur LEGO skapade nya innovationsprocessser här. LEGO har fått utväxling av sin produktutveckling genom att involvera användarna. En metod är att låta spetsanvändare utveckla deras produkter.

This experienced was reflected across other communities. For example, Lego had been producing train sets since the 1960s but had come to a decision to axe this model as part of their rationalization plans in 2004. The response from the community was strong and highlighted to Lego that there was an important community of users – hobbyists – who had not only bought the original trains but then created their own designs and modifications. In a similar process to that with Mindstorms Lego began to identify key users and designers and encouraged them to contribute their design ideas. The result was that a group of 20 ‘lead users’ created 76 new product designs which Lego were able to produce and sell.

Här är ett bevis på kreativiteten som LEGO sätter igång. Någon har lagt ner åtskilliga timmar på att rekonstruera Felix Baumgartners hopp från rymden:

Sida 1 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter