Taggarkiv: startup

16
Dec | 15:34

Englands centralbank hjälper start-ups

Bank of Englands chef höll nyligen ett tal om vikten av att förstå digitalisering. Vi har besökt banken för att få inblick i hur man tänker och bättre förstå deras experiment med blockkedjan. När det kommer till digitalisering behöver modet vara större än rädslan för förändring, och här överraskar banken stort genom att göra-för-att-lära.

boe

Bank of England. CC-BY-SA: George Rex

Bankchefen Michael Carneys tal Enabling the FinTech transformation: Revolution, Restoration, or Reformation? landar i att man behöver arbeta praktiskt med teknik för att kunna förstå vilka möjligheter och begränsningar som finns. Det är extremt välskrivet (sex manusförfattare!), lättläst fast svårtolkat, och dessutom en lektion i engelska. ‘FinTech’ heralds the dawn of narrow banking and portfolio optimisation. It will change the nature of Money, shake the foundations of central banking and deliver nothing less than a democratic revolution for all who use financial services.

Den aningen överraskande slutsatsen som banken kom fram till var att starta en egen accelerator och initiera experiment med blockchain. Det är oväntat att en offentlig aktör som en centralbank startar sin egen accelerator, minst sagt.

We have today launched an accelerator to work in partnership with FinTech firms on the unique challenges that we face as a central bank. Firms can apply now to take part.

The accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it.

Bankens åtgärder för att komma närmare de som utvecklar ny teknologi i finanssektorn är:

The first is widening access to central bank money to non-bank Payments Service Providers, known as PSPs. Denna åtgärd ökar konkurrensen för betalningslösningar. BoE hoppas på att nya och mer innovativa betalningslösningar ska utvecklas på grund av den ökande konkurrensen då tillgången till centralbankens pengar ökar från dagens 48 aktörer till kanske uppemot 1000 aktörer.

The second way the Bank is enabling the FinTech transformation is by being open to providing access to central bank money for new forms of wholesale securities settlement. Banken uppmanar att fler FinTech-innovatörer tar sig an blockkedjeteknologi för att finna nya sätt att effektivisera avtalsskrivning. En transaktion tar bara en nanosekund medan själva avtalet kan ta upp till 2 dagar innan det är klart – här finns det stora effektiviseringsvinster att göra på allt från aktier till banklån.

The third way the Bank is enabling the FinTech transformation is by exploring the use of Distributed Ledger (DL) technology in our core activities, including the operation of RTGS. De uppmanar till att testa blockkedje-teknologi i centralbankens vardagliga arbete med att säkerställa att betalningssystem för konsumenter fungerar.

The fourth way the Bank is enabling the FinTech transformation is by partnering with FinTech companies on projects of direct relevance to the Bank’s mission. “The Accelerator will work with new technology firms to help us harness FinTech innovations for central banking. In return, it will offer firms the chance to demonstrate their solutions for real issues facing us as policymakers, together with the valuable ‘first client’ reference that comes with it. With time, the Accelerator will build a network of firms working in this space for the benefit of us and them alike.”

Finally, the Bank is calibrating its regulatory approach to FinTech developments. “That is why the Bank has been engaging with FinTech firms to understand better the financial stability risks that could emerge as banking is re-shaped. We will monitor those that arise along the transition path and those that could endure.
We are building a system that allows for orderly failures. Not just to end the blatant unfairness of Too Big to Fail, but also to foster industry dynamism and better outcomes for consumers. After all, ease of exit promotes ease of entry. We won’t discourage avatars by preserving dinosaurs.”

Efter detta tal så satte BoE alltså upp en FinTech-accelerator, där de tar in projekt i olika omgångar. I december 2016 har de tagit in två omgångar med tre projekt i varje.

BMLL: This machine learning platform provides access to historic full depth limit order book data. The BMLL platform aims to facilitate analysis and anomaly detection. We have agreed to test their alpha version for this Proof of Concept.

Threat intelligence: As part of the Bank’s wider information security and threat intelligence work we have partnered with two firms – Anomali and ThreatConnect – that provide innovative technologies to collect, correlate, categorise and integrate security threat data. For this project, we have asked them to offer a solution to consolidate threat intelligence into a searchable repository that can optimise information collation, enrichment and sharing in support of a proactive intelligence-led defence strategy.

Enforcd: In this proof of concept, we are using an analytic platform designed specifically to assess and draw out trends on regulatory enforcement action using publicly available information.

BitSight: In this PoC we used a tool that assesses a firm’s cyber resilience based on publicly available bulk data to assess firms’ cyber resilience. As part of the PoC, we asked BitSight to evaluate the Bank’s own resilience and to assess the benefit of this service as one of the range of information security tools that we use. More detail on this work is provided in the linked publication, published 9 November 2016.

Privitar: As part of our Proof of Concept, we tested the software on a manufactured dataset to examine the analytical value of the desensitised data to establish if this could allow us to provide wider access to data for researchers within the Bank.

PwC: We invested in understanding the technology of Blockchain and distributed ledger, working with PWC. The team built a multi-node scalable distributed ledger environment, which contained several smart contracts to illustrate the applications of the technology. This has enabled us to better comprehend the resiliency benefits and practical limitations of the technology. These are detailed further in the linked publication, published 17 June 2016.

Direkt från källan - denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Direkt från källan – denna sedelautomat står inne på Bank of England.

Bankens process är att börja med en intern förfrågan där olika grupper på BoE kan komma med förslag på problemområden eller intresseområden. Därefter skriver de en rapport om teknologin och dess utmaningar. Man tog hjälp av konsultbolaget PwC att sätta upp ett test kring blockkedjeteknologin, och utifrån dessa test och annan informationsinhämtning tog de fram fem områden där de skulle vilja förstår bättre hur man kan lösa dessa – säkerhet, skalbarhet, integritet, interoperabilitet och hållbarhet (pdf). Nästa steg var att öppna upp för en acceleratoromgång där de specifikt ville få in företag som jobbade med något av dessa problemområden i blockkedjeteknologin.

När väl projekten är utvalda inleds en diskussion med varje projekt om vad BoE kan erbjuda och vad BoE gärna vill lära sig av projektet. Det viktigaste BoE har att erbjuda är att bli en referenskund. Andra erbjudanden är att få tillgång till experter på banken, arbetsplatser (men behov av rigida säkerhetskontroller), tillgång till data (än så länge enbart syntetisk data). BoE trycker hårt på att projekten ska utgöra ett proof of concept under tiden i acceleratorn så att banken kan vara med och lära. Det här inte som en traditionell acceleratorprocess, som oftast inkluderar skrivande av affärsplan, hjälp med affärsstrategier och affärsmodeller, IP-frågor, kontakt med investerare etc.

BoE gör denna satsning för att:

  1. förstå ny teknik bättre och snabbare
  2. finna nya lösningar på problem i banken, dvs öka effektiviteten
  3. hjälpa FinTech-industrin att växa i Storbritannien.

 

En vice bankchef, Hogg, är direkt ansvarig för satsningen och den ska även synkas med övrig verksamhet som driver på teknikutveckling, tex upphandlingar, datavisualiseringar och tävlingar. Projekten kan få praktikplatser på banken och sedan arbeta med den avdelning där deras teknologi efterfrågas.

Reflektioner

  • Högsta ledningen sanktionerar denna satsning och marknadsför den.
  • Man har en avancerad innovationsprocess, för att vara en offentlig myndighet.
  • Upplägget gör verkstad direkt både för FinTech-bolagen och BoE, men skapar också utrymme för en mer allmän mötesplats.

Slutsatser

Här har vi en statlig institution som inte främst är känd för risktagande eller innovation. Men det är tydligt att digitaliseringen påverkar alla aspekter av det finansiella systemet och det gäller att förstå och agera smart för att kunna fullföra sitt uppdrag.

Vi på Vinnova kan använda BoE-exemplet inom FinTech och även för liknande innovation i offentlig verksamhet. Vi kanske även kan få med svenska startups i denna accelerator. Finns här en modell som andra statliga myndigheter kan använda sig av?

[Not: mesta texten är författad av kollegan Peter Svensson]

11
Dec | 18:02

Slush 2016

17,500 deltagare, varav 2336 startups, 1146 investerare och 610 journalister från 124 länder. Slush är en överväldigande upplevelse som är svår att fånga i ord. Här är ett försök att sammanfatta några av intrycken och de ämnen som kändes mest intressanta.

Startups är ingen lek, det var tydligt i år. Många tar sig an samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet är ett tydligt exempel.

Startups tar sin roll på allvar. Många ger sig på samhällsutmaningar och det finns nästan inga gränser för hur komplexa eller skalbara problem man försöker lösa. Hälsoområdet, energifrågan, rymden, globala utbildningsprogram är några exempel.

Det amerikanska valet satt fortfarande i minnet hos många talare. Filterbubblor och exempelvis Facebooks roll i spridning av (sanna som falska) nyheter kom upp överraskande ofta. Man kan sammanfatta diskussionerna med konstaterandet att teknik och utveckling inte är neutral. En del talare var än mer tydliga, med budskapet att med kod så skriver utvecklare manuset för framtiden (we script the future). Kollegan Eddan brukar säga, att först skapar människan tekniken och sedan formar tekniken människan – detta är mycket tydligt, exempelvis, hur mobilen påverkar men också styr hur vi agerar och tänker. Det fanns sessioner som enbart handlade om teknikens inverkan, som What Are the Driving Forces Behind Brexit and Trump’s Ascendancy?


Ett inlägg från Stack Overflow om hur teknikutveckling formar framtiden.

Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (AR) var överallt, hos etablerade aktörer som Lufthansa men också hos de nyaste bolagen. Att det finns överkomlig hårdvara har verkligen ökat utvecklingen inom ett antal områden. Vi intervjuade svenska företaget wec360 som visade tillämpningar inom bygg i Samsungs bås.


AR och VR inom bygg från en svensk startup, wec360.

Det fanns många som pratade om mat. Det handlade mycket om traditionell FoodTech så klart, men också om livsmedel i sig, hur man lagar och levererar mat, hur man ersätter mat med näring. Maja från Gold&Green Foods och finska succéen pulled oats höll en bra presentation. En mogen lösning som nu behöver skalas upp, och som smakade och kändes lite som köttfärs. En annan bra presentation med ännu mera innovationer hölls av Lynette Kucsma, grundare av Natural Machines. Hennes bolag 3D-printar mat, tro det eller ej. Det fanns många fler presentationer inom mat om man orkar se – som odling av insekter eller annan odlad näring. Clara Foods utvecklar exempelvis ägg-fri äggvita, hur knasigt det än låter.


Uma Valati är en kändis inom matområdet. Hans bolag Memphis Meats odlar kött och har bland annat serverat den första odlade köttbullen. Han menar att deras kött inom ett par år kan köpas för ett pris motsvarande dagens bästa ekologiska (djur-)kött.

Att ”pitcha” står i fokus på Slush. Man höll en tävling topp-100. Man startade alltså med 100 utvalda lag, som i etapper pitchade mot varandra tills fyra finalister återstod. Det är omöjligt att se alla 100, men de man orkar/hinner se ger en fantastisk inblick i en pågående utveckling. Det är även den bästa utbildningen i hur man ska pitcha. Alla deltagande lag tar detta på största allvar och är mycket väl förberedda.

En alternativ variant på pitchandet var sessionen där storbolag omvänt fick locka startups. Bolagen som sökte startups var globala bolag som ABB, VTT, GE, ESA och Bayer. Det var intressant att se att storbolagen var rätt öppna och generösa i sin jakt på talang, idéer, investeringsområden och möjliga uppköp. Innovationshubbar, acceleratorer och partnerskap presenterades som helt naturliga inslag. Här fick man känslan av att det hade varit kul om fler svenska etablerade bolag fanns på plats, för att observera och inspireras.


Slush 100 Pitching Competition – de fyra bästa lagen: Evelyne Raby/CybelAngel, Piotr Zalesk/Shipwallet, Mark Lee/SendBird, Yun Tae Sik/Sketchon Inc.

Känslan man får på Slush är att inget är omöjligt. Det är gränslöst på många sätt. Konceptet Slush är nu så framgångsrikt att man numera är närvarande i flera världsdelar. Att möta så många av de bästa inom startup-området ger energi. Det måste vara hur inspirerande som helst om man tillhör en startup. Många sessioner fokuserade på lärdomar och råd till startups. Råden kommer från de allra främsta och de som gått igenom hårda tider. How We Failed Our Way to Success var ett typiskt exempel, med Daniel Ek (Spotify), Niklas Zennström (Skype) och Ilkka Paananen (Supercell).

Eftersom Slush lyckas samla många deltagare så kommer också alla viktiga bolag och investerare. Finnair hade satt in direktflyg från Kalifornien för att underlätta resandet för personer därifrån. Även om man inte är ny på området så kan det ibland vara knepigt att vara påläst om alla globala investerare och namn i branschen. Man förutsätts veta en del om det amerikanska investeringssystemet och deras förkortningar. Att kunna placera en CFO och en CDO i hierarkin är bra. Och om någon du pratar med jobbar på GV bör du skärpa dig, omedelbart.


En flygresa från SFO till HEL är lång. Jättelång.

Ett bra exempel på det gränslösa är konferensens mål att jobba med en privat version av ISS. Just, den internationella rymdstationen… Man lanserade projektet http://spacenation.org/ med ambitionen att börja träna egna astronauter under 2017, och addera en privat modul till ISS redan under 2020. Det är alltså inget fel på självförtroendet och ambitionerna.

Kalla mig gärna digitaliseringsteoretiker men jag gillade bäst de filosofiska betraktelserna, om teknikens samhällspåverkan eller om vart vi är på väg (inte teknikspaning utan mer mentalt). Min personliga favorit var samtalet mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist som med blicken på år 2030 bjuder på en del insikter, om gig-ekonomin, teknikklyftorna (ingen är samtidigt kund och förare hos Über), utvecklingen av vad arbete egentligen är, att företag kommer bli virtuella och fungera utan anställda och utan krav på avkastning, frågan om startups löser problem som endast personer som jobbar i startups har, teknikens finstilta påverkan på demokratin, det svåra i att idag välja rätt utbildning. Delar du mitt intresse, se framförallt videoklippet men läs gärna deras tips Silicon Valley has an empathy vacuum.


Ett samtal mellan Neil Rimer/Index Ventures och Tom Standage/The Economist.

Sammanfattningsvis – själva densiteten av personer och startups/företag/investerare gör konferensen värd att delta på. Den ger inspiration och energi. De många snabba sessionerna ger möjlighet att lyssna på så många områden som man aldrig kan uppnå på annat sätt (Techcrunch och SxSW undantagna).

Alla större sessioner och keynotes finns på youtube. Det finns officiella foton på Flickr.


Slush hade i år 2300 volontärer för att hålla ihop arrangemannget. Kan man få dom att stå still tro?

12
Feb | 16:31

Samarrangemanget som boostar innovationstävlingsvinnare

malmocleantechaward2
Malmö Cleantech City Award
är en innovationstävling som kopplar ihop miljöteknikstartups med den kommunala verksamheten i Malmö och med nyckelpersoner i bygg- och fastighetsvärlden. Tävlingen i Malmö stads regi samarrangeras med en annan tävling – Nordic Cleantech Open – vilket har visat sig vara en styrka. Det har bland annat resulterat i att antalet ansökningar blivit högre än förväntat. Tävlingens första fas är avslutad och priserna delas ut i maj månad. Några av arrangörernas viktigaste lärdomar hittills är:

  • Samarrangemang mellan tävlingar hjälper till att öka det totala intresset. Se dock till att redan från start ha komplett information utlagt på tävlingens webbsidor och var försiktig vid marknadsföringen av kombinationen – två parallella budskap kan lätt bli ett för mycket.
  • Nätverket som skapas mellan kommunens verksamhet och de deltagande företagen är minst lika värdefullt än den prispeng som vinnaren tar hem
  • När det går inflation i tävlingar så gäller det att sticka ut. I Malmö görs det genom att erbjuda testbäddar av olika slag, där företag kan utveckla sina produkter och tjänster.
  • En bra jury som är brett sammansatt av relevanta personer är önskvärt – men se till att involvera juryn tidigt i arbetet. För det så krävs av naturliga skäl också att juryn tidigt är utsedd.

Malmö Cleantech City Award ses av arrangörerna som ett sätt att introducera ny teknik för Malmö stad, inklusive kommunens egna bolag och företag verksamma inom kommunen. Inriktningen är mot teknik och metoder inom bygg- och fastighetssektorn. Tävlingen har tre fokusområden: byggmaterial, marksanering samt energieffektivisering i byggnader.

Denna fokusering beror på att kommunen har stor verksamhet och ett upparbetat kontaktnät inom denna sektor.

Målet med tävlingen är att lyfta fram ny teknik och att underlätta för marknadsintroduktion, bland annat genom att låta de tävlande komma i kontakt med såväl kommunala tjänstemän som andra potentiella kunder i bygg- och fastighetsvärlden.

Bild från kickoffen för Malmö Cleantech City Award

Bild från kickoffen för Malmö Cleantech City Award

Systertävlingen Nordic Cleantech Open är å sin sida en nordisk miljötekniktävling som är öppen för nystartade miljöteknikföretag från Norden och de baltiska staterna. Formell arrangör är organisationen Cleantech Scandinavia, som knyter ihop nya miljöteknikföretag med investerare.

Malmö Cleantech City Award började ta emot ansökningar i augusti 2014 och sista inlämningsdag var den 7 december. Under hösten arrangerades tre event – ett för varje tema som tävlingen omfattade. På dessa event presenterade företag sina lösningar och svarade på frågor från panel och publik. En del av de presenterande företagen ansökte sedan till tävlingen medan andra insåg att tävlingskraven inte passade. Totalt lämnades 39 ansökningar in, vilket enligt projektledaren Jacob Economou framförallt berodde på att man kunde samköra mycket med Nordic Cleantech Open.

I den 12 personer starka juryn ingick tekniska chefer och miljöchefer i bygg- och fastighetssfären samt nyckelpersoner från Malmö stad. (En av personerna i juryn är Åse Togerö, som för övrigt projektleder en annan innovationstävling – Deep Green Challenge). Efter deadline involverades juryn, som fick förbereda sig inför en workshophalvdag som arrangerades i januari. Inför den sorterade projektledningen bidragen i de tre kategorier som tävlingen omfattade. Flest tävlingsbidrag fanns inom området energieffektivisering i byggnader.

Workshop på temat marksanering - ett av tävlingens fokusområden

Workshop i november på temat marksanering – ett av tävlingen Malmö Cleantech City Awards fokusområden

I samband med workshopen utsåg juryn en vinnare i varje kategori som tävlingen omfattar – samt en totalvinnare. Priserna kommer att delas ut i samband med Cleantech Capital Day och Nordic Cleantech Open-finalen i Malmö i maj 2015. Fördelarna med detta är att priset kan delas ut inför en publik bestående av internationella industri- och investeraraktörer.

En vinnare inom respektive området kommer då att få pris, samtidigt som en av de tre blir tävlingens totalvinnare och därmed tar hem hela prispengen på 50.000 kronor. Även om tävlingens fokus är mot startupföretag så handlar de flesta tävlingsbidrag om redan existerande teknik.

malmo-juryworkshop

Workshop med juryn

Intresset för att arrangera innovationstävlingar ökar och enligt Jacob Economou så gäller det därför att sticka ut i mängden för att attrahera tillräckligt stort intresse. Malmös lösning på detta blir att dra igång en testbädd för miljöteknikinnovationer. Det kommer att ske i byggnaden där Malmöinkubatorn Minc finns. I utvalda delar av huset kommer företag från hela Sverige att kunna utprova sina miljöteknikinriktade produkt- och tjänstelösningar. Satsningen går under namnet Minc Cleantech Lab och genomförs tillsammans med Cleantech Scandinavia, Malmö Cleantech City, Sustainable Business Hub och Stadsfastigheter. Tävlingen Malmö Cleantech City Award är ett sätt att komma i kontakt med potentiella företag till testbädden.

Förutom att testbädden ger företag möjlighet att utprova sin teknik så kommer den även att fungera som showroom. I Minc-huset jobbar idag drygt 300 personer, vilket ger en möjlighet att utvärdera miljötekniklösningarna i en verklig, men fortfarande avgränsad, miljö. Enligt personal på inkubatorn har tillgången till testbädd i tidigare fall varit avgörande för om startupföretag ska lyckas attrahera såväl investerare som köpare.


 

Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

12
Dec | 18:07

Priset för bästa video om innovation går till…

Finns det sevärda filmklipp om innovation? Ge oss tips på dina favoriter!

Vi själva är lätt yrkesskadade och bjuder här på två klipp från den smala och ibland snustorra filmkategorin innovationspolicy. Dessa klipp råkar vara bra, och båda handlar om öppen innovation (enligt vårt sätt att se på saken).

Det är inte varje dag man ser ett lands ledare tala om vikten av öppna data, att det offentliga kan spela stor roll för startups och nya entreprenörer, att man kan investera i innovation genom att lära alla studenter programmering, samt att man tänker använda tävlingar för att hitta vår tids viktigaste innovationer. Allt i ett och samma tal!


David Cameron om innovationsupphandling, öppna data, startups, skola&it samt innovationstävlingar. Se gärna 06:40-12:25.

Grace Hopper var delaktig i utvecklingen av kompilatorn, COBOL och begreppet "debugging". Bild: James S. Davis.

Grace Hopper var delaktig i utvecklingen av kompilatorn, COBOL och begreppet ”debugging”. Bild: James S. Davis.

Nästa video är en del i Computer Science Education Week (CSEdWeek) som lyfter fram vikten av att lära sig datateknik. CSEdWeek infaller på årsdagen av pionjären Admiral Grace Murray Hopper som bland annat sägs stå bakom begreppet debugging – att hitta fel i datorprogram. Detta knyter an till skola & it som det har varit mycket debatt kring i år.

Analysen som Vita huset gör är att många fler skulle vinna på att kunna ta fram egna lösningar, och inte bara vara konsumenter. Obama säger Don’t just play on your phone, program it.

The ability to write computer software—to code—is an important skill. It moves people from being consumers of technology to creators of it. An understanding of coding helps people learn new strategies for solving problems and harness the power of computers to realize their own visions, whatever they may be. Everyone—scientists, fashion designers, doctors, journalists, lawyers, musicians, students—can benefit from a greater understanding of how to use computing.

Computer literacy is important for success in today’s digital economy, yet many American schools still view computer science education as an exotic elective.


Obama om vikten att kunna vara producent och inte bara konsument.

Om vi får in bra tips på andra sevärda klipp om innovation kan vi samla dem i ett eget inlägg.

13
Sep | 11:05

Ett manifest för startups

Bild: Peter Svensson

En stor samling startups på Stockholm Startup Hack.

Nya företag behöver inte stå inte i konflikt med etablerade aktörer, men nog är det aningen mer intressant med startups om man är intresserad av banbrytande innovationer? EU är inne på detta spår med sitt startupmanifesto för just nya företag, ”…we have distilled 22 actions which, taken together, can give European businesses the best chance of future success.”

The days of relying on large businesses or the government for job creation are over. Many of the millions of jobs lost over the past five years will never return in their old form. Entrepreneurship, which has been the engine for growth in the United States, has not been cultivated in an effective or systematic way in Europe. To create more businesses and more startups requires more than a change in policy. It requires a change in mentality.

Det går göra ett antal reflektioner kring EU:s arbete på startups och detta manifest:

  1. Vi trodde att manifestens tid var över? Det fanns en hype kring manifest runt 2009 då man fick känslan av att alla skrev manifest. I Sverige hade vi bland annat Det postdigitala manifestet och Det nätpolitiska manifestet. Båda var läsvärda och borde ha resulterat i mer handling (kan jag tycka personligen).
  2. Manifest som adjektiv kan betyda ‘tydlig’. När ett område är komplext och anses ha stor betydelse så tillsätter man ett råd, en utredning, en kommission – med resultatet att problemen genomlyses i all sin komplexitet (i långa dokument). Bra så, men ett manifest är ett alternativ, och en välkommen kontrast som istället angriper komplexiteten genom att vara tydlig. Användningsforum använder inte ordet manifest, men Designprinciper för offentliga digitala tjänster är ett utmärkt exempel på hur man bör gå till väga. Utmaningen med design av digitala tjänster i offentlig sektor är erkänt besvärligt, men är uppfriskande förenklad till 10 principer.

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

    10 designprinciper för offentliga digitala tjänster

  3. Bra manifest kan samla de allra bästa personerna och få uppmärksamhet. Jag tänker på Russel-Einsteinmanifestet från 1955, som undertecknades av endast 11 personer. Manifestet handlande om farorna med kärnvapen och hade bland andra Bertrand Russel och Albert Einstein som underteckare. Sånt räknas också.
  4. Manifest kan bli hur fel som helst. Det futuristiska manifestet från början av 1900-talet hade stor påverkan på konst innehåller många märkliga påståenden, som artikel 9: ”Vi vill förhärliga kriget – världens enda hygien – militarismen, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan.
  5. En sak ingenjörskonsten har lärt oss är att man ska sätta namn på saker man vill kommunicera och följa upp. Om man gör ett manifest som innehåller 22 actions, så får man inte gömma dom på en webbplats så rörig som deras och att inte numrera dom tydligt. Sajten är märkligt oanvänbar.
  6. EU:s manifest är inte inbäddat i en politisk korrekt mall. Se här bara vad de skriver om sina egna insatser för att öppna upp offentliga data:

The irony of public data in the EU is that so little of it is actually public. From transportation to treasury to tender information, opening up government data can increase transparency and trust, while increasing citizen engagement, empowerment and equality. In addition, unlocking public data from its shackles allows innovative companies to introduce new products and services that can further reduce the dependence on central government and create new businesses at the same time.

taggar: , ,
Sida 1 av 3123

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter