Taggarkiv: tävling

22
Jan | 07:20

Maxar klimatet för villor och innovation

Jesper Peterson, Naturskydsföreningen

Jesper Peterson, projektledare för Naturskyddsföreningens innovationstävling

Jesper Peterson på Naturskyddsföreningen ansvarar för innovationstävlingen ”Klimatmaxa villorna”, vars fokus är att hitta en bättre styrning av energianvändningen i villor.

Innovationstävlingen är just nu i full gång, och här är några av hans tips baserade på de erfarenheter som han hittills har dragit:

  • Arrangera gärna tävlingen i två omgångar, till exempel som en tvåstegsraket i form av semifinal och final. Det gör både att intresset ökar och kvaliteten på tävlingsbidragen blir bättre genom att de tävlande kan förbättra sin idé mellan omgångarna.
  • Ha minst en stark aktör som medarrangör eller partner. Det gör att tävlingen får större tyngd, med ökat intresse som följd.

Jesper Peterson har också upptäckt några innovationstävlingsrelaterade saker som förvånade honom. Mer om det nedan – men först en liten bakgrund till Naturskyddsföreningens tävling:

Naturskyddsföreningen har tagit fram ett miljömärkningssystem, ”Bra miljöval”, som finns inom åtta områden – bland annat el. Kraven för att bli kategoriserad som Bra miljöval är ständigt ökande. Utöver detta har Naturskyddsföreningen även topplistor över de mest energieffektiva produkterna på den svenska marknaden. Enligt Jesper Peterson innebär miljömärkningssystemet och topplistorna att Naturskyddsföreningen jobbar med den absoluta spetsen när det gäller miljötänk kring produkter och tjänster.

När Naturskyddsföreningen fick nys om möjligheten att förbereda och arrangera innovationstävlingar med stöd av Vinnova så insåg man att detta skulle kunna vara ett sätt att få den nämnda spetsen att röra sig framåt. Det skulle kunna ske genom att involvera de bolag som normalt inte är speciellt aktiva när det gäller att hitta energieffektiviseringsprojekt.

När Jesper Peterson och gänget på Naturskyddsföreningen tog kontakt med forskare och energiexperter för att höra inom vilket område som en miljöteknikinnovationstävling borde arrangeras var beskedet: Styr- och reglersystem för villor!

Stora flerfamiljsbostäder har ofta redan bra system för övervakning och reglering av värme, vatten och el – men för villor är det generellt sett sämre ställt. Få villor idag har exempelvis prognosstyrning, och en lösning för villor måste vara enkel, flexibel – och billig. Naturskyddsföreningen har visionen om en lösning som bland annat ska underlätta egen elproduktion, möjliggöra centralstyrd temperaturinställning och inställning av temperaturzoner i huset. Produkten/tjänsten ska inte bara hjälpa villaägaren att spara el och värme, utan även integrera styrning och reglering med andra funktioner. Läs mer här för fler detaljer kring tävlingskriterierna.

Tack vare detta intresserade sig flera företag inom el, värme, bland dem stora Jämtkraft och lilla Trollhättan Energi samt elhandelsföretaget GodEl. Dessutom blev Folksam partnerföretag, något som också blivit ett dragplåster för tävlingen.

Jesper Peterson och hans kollegor lade mycket kraft på att ta fram tävlingsunderlag och beskrivningar över vilka roller som alla aktörer förväntades ha, vad som planeras hända efter tävlingen, etc.

Tillsammans i gruppen tog man fram ansökningsformulär, tävlingsregler och sekretessavtal. Sedan spreds informationen via webben och Naturskyddsföreningens sida på Facebook – något som visade sig vara väldigt effektivt. Jesper Peterson kontaktade även näringslivskontor, innovationskluster, olika lärosäten samt några specifika företag. Kort efter detta tog även Svenska Uppfinnareföreningen kontakt och spred informationen i sina kanaler, vilket ledde till ett stort ökat intresse kring tävlingen.

Hittills (januari 2015) har Naturskyddsföreningen fått in 30 tävlingsbidrag till det första delmomentet. Inom kort sätter sig juryn ner och beslutar vilka vinnare som kommer att få 10.000 kronor vardera. Samtidigt kommer det andra delmomentet att dra igång, och planen är att ta direktkontakt med ytterligare företag inom elektronik- och övervakningsbranschen.

I det andra delmomentet får vinnaren 100.000 kronor och kanske ett garanterat samarbete med ett partnerföretag. Priset är i skrivande stund ännu inte bestämt.

Jesper Peterson är nöjd med antalet inlämnade tävlingsbidrag i det första delmomentet. Han har även fått indikationer på att några tävlingsaktörer som inte var med i det första momentet ändå kommer vara med, och då direkt lämnar in bidrag i det andra delmomentet.

Något som förvånat Jesper Peterson under projektets gång är, enligt honom, att så många som håller på med innovation är så tveksamma till samarbeten, utan hellre sitter i ”sina egna boxar” och arbetar. Dessutom har han känt av svårigheterna med att nå ut i media: När Naturskyddsföreningen skickade ut sin första pressrelease om tävlingen så var intresset lågt.

Här är ett filmat samtal med Jesper Peterson som gjordes i somras, när planeringen inte var lika långt gången. Förhoppningsvis kan det dock ändå vara av intresse att kika på.


Detta är ett inlägg kring de miljöteknikrelaterade innovationstävlingar som Vinnovas projektföljare just nu följer. För att se fler inlägg, klicka här.

För att komma i kontakt med Vinnovas projektföljare Anders Frick, använd följande kontaktuppgifter: http://twitter.com/frick, Tel: 0768-848126, e-post: anders@frick.nu

För att komma i kontakt med Vinnovas innovationstävlingsrepresentant Sebastian Axelsson, använd följande kontaktuppgifter: Tel: 08-473 3171, e-post: sebastian.axelsson@vinnova.se

04
Dec | 12:57

God jul från oss robotar

Det var länge sedan julklapparna packades och skickades av nissar. Dina klappar har mer sannolikt hanterats av robotar.

Robotar som kör fram varor hos Amazon

Robotar kör fram varor på rad. Amazon söker nu en annan robot som kan ersätta mannen i röd tröja (inte en av tomtens nissar).

Jeff Bezos företag Amazon är en av de stora aktörerna inom försäljning på nätet och man har förnyat flera aspekter av hur försäljning och leverans går till. I början var man nog mest (ö-)känd för sin 1-click-shopping som man hävdade patent på. Senare skapade man stora värden genom att göra kundrecensioner till något användbart.


Hur paket kommer att levereras.

Bezos har nyligen gått ut med att företaget funderar på hur varor ska levereras. Det är så klart drönare man tänker sig. Man säger sig vara inne på minst 5:e och 6:e generationens drönare i sin utveckling. Från deras FAQ om drönarna som de kallar Prime Air:

Q: Is this science fiction or is this real?
A: It looks like science fiction, but it’s real. From a technology point of view, we’ll be ready to put Prime Air into service as soon as the necessary regulations are in place. The Federal Aviation Administration (FAA) is actively working on rules for unmanned aerial vehicles.

Q: One day we’ll see a fleet of Prime Air vehicles in the sky?
A: Yes. One day, Prime Air vehicles will be as normal as seeing mail trucks on the road today.

Som företag försöker man fortsatt vara innovativ. Man vet att hjälp utifrån kan vara en lösning. Ett traditionellt sätt att skaffa sig ny kunskap och ökad innovationskapacitet är att köpa upp andra företag (särskilt startups). Man betalade $775 miljoner för företaget Kiva som utvecklar robotar för professionell användning. I Amazons lager har man idag 15,000 av Kivas robotar som automatiskt hämtar varor från lagerhyllor. Det är inga små saker – de kan köra runt nära 400 kilo i taget. Amazon säger sig kunna skeppa beställningar på 13 minuter från beställning, tack vare starkt automatiserade processer.

Här bor Amazons robotar

Här bor Amazons robotar

Lagerhållning och att hämta varor sker redan utan manuella ingrepp. Men man säger samtidigt att det finns mycket kvar att utveckla. Man lanserar därför en innovationstävling, Amazon Picking Challenge, som man hoppas ska lösa en del av problemen med att plocka ihop en order av blandade varor.

This competition will challenge entrants to build their own robot hardware and software that can attempt simplified versions of the general task of picking items from shelves. The robots will be presented with a stationary lightly populated inventory shelf and be asked to pick a subset of the products and put them on a table. The challenge combines object recognition, pose recognition, grasp planning, compliant manipulation, motion planning, task planning, task execution, and error detection and recovery. The robots will be scored by how many items are picked in a fixed amount of time, with $26,000 in prizes being awarded. Participants will be encouraged to share and disseminate their approach to improve future challenge results and industrial implementations.

Det intressanta här är hur Amazon försöker förbli innovativa, och att tävlingar är ett sätt för dom att hitta lösningar. Man har en utvecklad förståelse för hur tävlingar arrangeras. De listar tydliga förutsättningar – både foton och 3D-modeller av hyllorna på lagret, man har exempel på typiska varor samt ritningar över hur packning av en leverans går till. Jag vill påstå att det är fängslande och rekommenderad läsning för alla som är nyfikna på att arrangera en egen tävling. I Amazons tävling ges en robot 20 minuter att plocka ihop så många varor som möjligt utifrån en beställning. Kivas robotar kommer köra fram en kedja av hyllor med blandade produkter som packroboten alltså ska försöka identifiera, matcha med beställningen, plocka upp, rotera om nödvändigt, och lägga i en låda för leverans. Man är ute efter så kompletta varukorgar som möjligt och sätter det före hastighet.

Anledning till att Amazon gör detta är att man är ute efter att stärka hela området runt robotar, då företaget har stora behov av fler företag som kan leverera bättre lösningar.

…commercially viable automated picking in unstructured environments still remains a difficult challenge. In order to spur the advancement of this fundamental technology we are excited to be organizing the first Amazon Picking Challenge at ICRA 2015. It is our goal to strengthen the ties between the industrial and academic robotic communities and promote shared and open solutions to some of the big problems in unstructured automation.

Robotar kan alltså lösa många av julens problem med klappar. Inte nog med det. 17 mars 2014 skrevs den första nyhetsartikeln (i sin helhet) av en robot, eller i alla fall en algoritm . Det är LA Times som låter en robot skriva nyheter om jordbävningar, helt på egen hand.

Till tomten: Jag önskar mig i julklapp en robot som skriver blogginlägg.

22
Maj | 14:03

Nätets hjälpredor

En krönika i Ny Teknik tar upp nätets hjälpredor och hur de förändrar affärsutveckling. Det som är uppenbart är att hjälpredorna möjliggör öppen innovation för alla.

Designutmaningar på en marknadsplats för outsourcing och crowdsourcing för småföretag

Designutmaningar på en marknadsplats för outsourcing och crowdsourcing för småföretag

Mats Lewan upptäckte att hans egna bolag köpte delar till sina nyutvecklade lampor till högre pris än nödvändigt. Någon på nätet skulle kunna bygga delarna för mindre än hans egen inköpskostnad! Det är ett typiskt exempel på att kombinationen av global handel och internet utmanar alla rådande pris- och affärsmodeller.

Att lägga viss tillverkning på extern part eller att köpa tjänster kan vara den billigaste och bästa lösningen. Det är ibland en tung upptäckt, för företag men också på personlig nivå. Någon annan gör det du gör, fast billigare eller bättre. Samtidigt är det en befrielse, att man kan dela ut uppgifter och fokusera på det som man egentligen är bäst på.

Lewan fortsätter sin betraktelse med att han fick ett behov av att behandla och modifiera en större mängd data i ett kalkylark. Om man kan programmering eller makron i Excel kanske man klarar av den uppgiften själv. Är man duktig så kan det gå på en dag, eller några dagar om man behöver läsa på först. Det Lewan gjorde var att skriva en beskrivning av det han behövde (en specifikation), lägga den på freelancer.com. På en minut hade han fem svar, som alla sa att de kunde lösa hans problem för runt 100 dollar. Han valde den bästa av förslagen och hade en lösning nästa dag.

Det finns en mängd liknande plattformar för att hitta lösningar på problem. Det finns de som fokuserar på layout och formgivning, andra fokuserar på utveckling av program, någon har inriktning på mindre problem för så lite som 5 dollar.

Detta exempel var ett mycket litet problem. Det finns organisationer som NASA som använder precis samma arbetssätt men som då löser mycket komplexa problem.

Nätets hjälpredor är inte bara för privata företag. Amerikanska staten gav sig på lösa problemet med oönskade telefonsamtal enligt samma metodik (man har svårigheter med organisationer som låter ‘robotar’ ringa upp med automatiska meddelanden, reklam etc). Man fick in 800 förslag på lösningar. Det kostade dom ungefär 300 kronor per lösningsförslag. Det är i närheten vad en statstjänsteman kostar i timmen.

 

29
Maj | 14:33

Matar du sopmonstret?

Organisationer och företag som vill öka sin innovationskapacitet bör använda sig av öppen innovation. En av de mest spännande metoderna just nu är innovationstävlingar.

VINNOVA har nyligen öppnat utlysningen Innovationstävlingar. Den har som syfte att öka användandet av tävlingar. En innovationstävling omfattar att identifiera existerande behov, söka efter förslag i en tävlingsform, samt att ta vidare de bästa förslagen närmare att bli implementerade lösningar och/eller kommersialisering. Sista ansökningsdag för planeringsbidrag är 14 juni och projektbidrag 10 september 2013.


BBC: The Clock That Changed the World – the precision pendulum clocks made by John Harrison were instrumental in solving the Longitude problem. The clock was made in 1727 with an amazing fully working wooden mechanism.

Att använda tävlingar för att få fram innovationer är gammalt som gatan. Ett tidigt exempel är brittiska regeringens tävling år 1714 för ett sätt att mäta ett fartygs longitud – The Longitude Problem. Man erbjöd då astronomiska £20,000 i prissumma. Tävlingen ledde bland annat till utvecklingen av en marin kronometer och har spelat stor roll för sjöfarten. Ovan visas detta i detalj i ett 30 minuter långt avsnitt från BBC – kul om man gillar historia. Den som vill veta allt, kan se en spelfilm i 21 delar på youtube med Jeremy Irons och andra.

Stephensons vinnande lokomotiv The Rocket från 1829

Ett annat känt historiskt exempel är Rainhill Trials, där man år 1829 sökte bästa sättet att frakta gods mellan Liverpool och Manchester. Man övervägde om man skulle välja rörliga lok som drog vagnar, eller om man istället skulle använda fasta ångverk som drog vagnar från station till station via en jättelång vajer. Tävlingen vanns av The Rocket. Den påverkade alla tidens lokomotiv och ledde till ett stort antal innovationer.

Hur kan tävlingar se ut idag, och under svenska förhållanden? Ett exempel är Utmaningen 2013 – minska svinnet av martin&servera, en restaurang- och storköksspecialist. Man ville hitta lösningar på matsvinnet, att för mycket mat slängs både på skolor och restauranger. Man har en bra förklarande video som tyvärr inte går bädda in här (se länken ovan).

Nytorpsskolan i Rönninge tog hem priset i tävlingsklassen för offentlig sektor. Rita Alrezk, köksansvarig, berättar hur de har jobbat:

Varje dag vägde vi och skrev upp på tavlan hur mycket som slängdes och vad det motsvarade i pengar. Vi redovisade i staplar så att de äldre och de yngre eleverna kunde jämföra vilka som slängde minst och utmana varandra. Det ledde till att högstadieeleverna själva började ta ansvar och driva frågorna i klassrummen.

sopmonstret

Svinnkampanj hos Amica

En liknande tävling är Amicas/Fazers Svinnkampanj. Vinnande Rösjöskolans lyckades minska sitt matsvinn med otroliga 75 procent!

– Jag är helt tagen över mina elevers engagemang i svinnfrågan. Flera elever har dagligen stått med plakat och megafoner i matsalen för att sporra varandra att ta lagom med mat och undvika soppåsen. Vi kommer att föra en fortsatt daglig kamp mot matsvinnet, säger Vibeke Frisk, kökschef på Rösjöskolan i Täby.

Från vårt perspektiv på en innovationsmyndighet så är det intressant att se tävlingar där utmaningen och resultatet blir så konkret. Att kunna göra problemet begripligt, framförallt engagerande, är helt avgörande för en framgång. Att man lyckas minska mängden slängd mat i snitt 33 procent hos både skolor och företagsrestauranger är ett tydligt resultat som alla kan förstå betydelsen av.

 

11
Okt | 18:00

Vad vi vet om innovationstävlingar

Ansari X Prize lyckades med att inspirera till en begynnande kommersiell rymdindustri 2004. Vad har vi lärt oss om innovationstävlingar sedan dess? Vad gör X Prize annorlunda idag, tex i sin pågående Lunar tävling?

En välrenommerad akademisk managementtidskrift (AMP) har publicerat en artikel av Lampel, Jha och Bhalla som analyserar utvecklingen inom innovationstävlingar (tyvärr kostar artikeln). Författarna inleder med att förklara att innovationstävlingar var ett sätt att koppla framstegen inom vetenskapen till riktiga problem i den verkliga världen under 1800-talet, alltså av en tidig form av VINNOVA. Att använda vetenskap för nya produkter och tjänster blev istället under 1900-talet institutionaliserat genom stora forskningslabb i privata företag och offentliga sektorn.

Men att det finns risk för inlåsningseffekter med att äga egna forskningslabb, tex att de egna forskarna inte besitter rätt kompetens eller att man inte vet vilken kompetens som behövs för att lösa ett problem. Detta har lett till en pånyttfödelse av innovationstävlingar, och på kort tid har de utvecklats till att bli en viktig innovationsstrategi för filantroper (se tex X-prize), offentlig sektor (se tex Challenges.gov) och inte minst företag (se tex Innocentive.com).

Studien går sedan igenom hur innovationstävlingar har utvecklats de senaste åren. De tar fram de viktigaste aspekterna för att lyckas med innovationstävlingar.

  1. Deltagares olika motiv för att delta i tävlingen. Tävlingen ska vara anpassad så att de som vill tjäna pengar, men även de som tex vill testa sina ideer, ska känna sig motiverade att vara med.
  2. Tävlingen ska även främja samarbete mellan deltagarna. Mer och mer så skapas värdet inte av tävlingsmomentet utan i samarbetet mellan deltagarna för att lösa problemet. Tex så har X-prize ändrat sina regler för att snabbare nå till innovation genom samarbete.
  3. Ständig förbättring. Återkoppling från varje tävling kan förbättra nästa tävling.
  4. Lära från misslyckande. En tävling kanske inte når det förväntade resultatet, men det finns massvis med lärdomar till nästa gång.
  5. Vem väljer ut vinnarna? Antingen kan tävlingen ha tydliga mål så att ingen jury behövs, eller så behövs en jury som väljer ut vinnarna. Här är det viktigt att tänka på vad som skapar trovärdighet.

 

Jag känner inte till så många svenska innovationstävlingar. Det hade varit givande att samla de som har erfarenhet av innovationstävlingar. Hälsans Nya Verktyg i Linköping/Norrköping gjorde en spännande tävling som heter Hus söker hiss där man letar efter alternativa hissanordningar för flervåningshus utan hiss, se inspirerande bild nedan. En annan idétävling är Smart lunch med insatt arbete av bla Olle Dierks från Munktell Science Park (min kollega Peter Nõu var med i juryn). Vi har även hört att SCA har testat Innocentive-plattformen med gott resultat.

Det hade varit värdefullt om de svenska erfarenheterna kan samlas och utveckla svenska organisationers användning av innovationstävlingar. Artikeln ovan visar att det det nu finns mycket kunskap och erfarenheter utanför Sverige som man också kan använda sig av.

PS. I Storbritannien har NESTA satt upp ett institut som uteslutande arbetar med innovationstävlingar.

 

Sida 2 av 212

Om blogg.vinnova.se
Bloggen ägs, utvecklas och förvaltas av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta.

Genom Vinnovas blogg vill vi ha en öppen dialog med vår omvärld, belysa våra sakfrågor och ta till vara på frågor och åsikter om oss.

Läs mer »
Facebook
Twitter